TTJ
2 Tillåta och styra rörelser
I detta kapitel beskrivs de yttre signaler som ges till trafikverksamheter från infrastrukturförvaltaren och trafikledningen i syfte att tillåta och styra rörelser.
2.1 Huvudsignal och försignalering av huvudsignal
Huvudsignaler används för att reglera rörelser vid tågfärd och spärrfärd. Huvudsignaler på en driftplats används också som sidoskydd eller frontskydd för tågvägar och växlingsvägar.
2.1.1 Olika typer av huvudsignaler
Det finns två typer av huvudsignaler:
- huvudljussignal
- huvuddvärgsignal.
2.1.2 Olika kategorier av huvudsignaler
Huvudsignaler indelas i olika kategorier efter hur de används:
- Infartssignaler finns på driftplatser, vid driftplatsgränsen från linjen. De reglerar rörelser från linjen in på driftplatsen.
- Mellansignaler kan finnas inne på driftplatser. De reglerar rörelser inom driftplatsen eller mellan driftplatser som gränsar till varandra utan mellanliggande linje.
- Blocksignaler reglerar rörelser på linjen. Det finns två typer av blocksignaler:
- Utfartsblocksignaler finns på driftplatser, placerade vid eller strax innanför driftplatsgränsen mot linjen. De reglerar rörelser från driftplatsen ut på den första blocksträckan på linjen.
- Mellanblocksignaler kan finnas på linjen. De reglerar rörelser ut på den följande blocksträckan.
2.1.3 Kontrollbekräftelse av linjeplats
Växlar och rörliga broar vid linjeplatser kontrollbekräftas i närmast föregående blocksignal. Sådana blocksignaler sägs ha linjeplatsfunktion.
2.1.4 Huvudljussignal
Betydelse vid tågfärd och spärrfärd
Räkna med att nästa huvudsignal visar "stopp" och står på kort avstånd, mindre än 450 meter, eller att tågfärdvägen inom en driftplats kan sluta på kort avstånd, inom 450 meter, vid en slutpunktsstopplykta i "stopp", S-tavla eller stoppbock.
Räkna med att nästa huvudsignal kan visa "stopp" om den står på längre avstånd än cirka 450 meter eller att tågfärdvägen inom en driftplats kan sluta vid en slutpunktsstopplykta i "stopp", S-tavla eller stoppbock på längre avstånd än cirka 450 meter.
Räkna med att nästa huvudsignal visar "kör" om den står på kortare avstånd än cirka 450 meter.
Räkna med att nästa huvudsignal visar "kör 80, ..." eller att nästa huvudsignal kommer att försignaleras av en följande fristående försignal.
Huvudljussignal med inbyggd försignal
Räkna med att nästa huvudljussignal visar "stopp". På en driftplats kan det före nästa huvudljussignal finnas en huvuddvärgsignal som visar "kör 80, ...". Vid körning utan ATC-besked ska föraren senast vid signalen börja minska hastigheten till högst 40 km/tim. Först när föraren kan se att nästa huvudsignal visar "kör 80, ..." får hastigheten åter höjas. Denna regel gäller dock inte om föraren vet att nästa huvudsignal föregås av en orienteringstavla för huvudsignal.
Räkna med att nästa huvudljussignal visar "kör 40, ...". På en driftplats kan det före nästa huvudljussignal finnas en huvuddvärgsignal som visar "kör 80, ...".
Räkna med att nästa huvudsignal visar "kör 80, ...".
För samtliga signaler som visar "kör" gäller för tågfärd och spärrfärd:
- Signalen får passeras.
- Vid körning med ATC-besked framgår den största tillåtna hastigheten av ATC-beskedet.
- Vid körning utan ATC-besked är den största tillåtna hastigheten 40 eller 80 km/tim, enligt signalbeskedet, vilket gäller till nästa huvudsignal. Begränsningen till 80 km/h med signalbeskedet "kör 80" gäller dock inte inom område utan ATC.
En huvudljussignal med inbyggd försignal som kan visa ”vänta stopp” är placerad minst 800 meter och högst 3 000 meter före den försignalerade huvudljussignalen.
Om den försignalerade huvudljussignalen är en mellanblocksignal eller en infartssignal finns det före den signalen en orienteringstavla för huvudsignal.
Betydelse vid växling
För samtliga huvudljussignaler som visar "kör" gäller för växling:- Huvudljussignalen får bara passeras av växlingssättet om det är särskilt angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser eller efter särskild överenskommelse med tågklareraren.
- Efter passagen gäller samma regler som efter en dvärgsignal som visade signalbild "lodrätt".
För en huvudljussignal som visar "stopp" gäller för växling att signalen får passeras om något av följande villkor är uppfyllt:
- om det invid huvudljussignalen finns en medgivandedvärgsignal som visar "rörelse tillåten"
- om huvudljussignalen är försedd med en medgivandetavla.
I övrigt får signalen bara passeras efter medgivande av tågklareraren.
Släckt, otydlig eller felaktig huvudljussignal
Om en huvudljussignal är släckt, eller om den visar en otydlig eller felaktig signalbild, ska det jämställas med att den visar "stopp".Tilläggsskylt "försignalering"
Vissa infartssignaler och mellansignaler med inbyggd försignal (huvudljussignaler med minst fyra ljusöppningar) kan vara försedda med tilläggsskylt "försignalering", placerad tillsammans med märkskylten. Tilläggsskylten visar att huvudljussignalen inte automatiskt går till "stopp" om försignaleringen felaktigt skulle utebli.
ATC-information
Inom ett ATC-område är huvudljussignaler ATC-övervakade. En balisgrupp finns vid varje huvudljussignal.Tabellen anger vilka ATC-besked och ATC-förbesked som en förare ska räkna med kan uppträda sedan huvudljussignalen har passerats. Målpunkten för ett ATC-förbesked är nästa huvudsignal om inget annat anges.
| Signalbild | ATC-information från balisgruppen kan innebära: | |
| ATC-huvudbesked | ATC-förbesked | |
| Balisgruppen lämnar ATC-informationen "stopp" | |
| "kör ..." (lägst 40) | "vänta 00" / "vänta 000" Målpunkten kan även vara en slutpunktsstopplykta i "stopp", en S-tavla eller en stoppbock. Om ATC-förbeskedet "vänta 00"/"vänta 000" inte visas sedan huvudljussignalen har passerats, eller om det försvinner senare, kan föraren räkna med att nästa signal visar "kör". |
| "kör ..." (lägst 40) | "vänta 00" / "vänta 000" Målpunkten kan även vara en slutpunktsstopplykta i "stopp", en S-tavla eller en stoppbock. Om ATC-förbeskedet "vänta 00"/"vänta 000" inte visas sedan huvudljussignalen har passerats, eller om det försvinner senare, kan föraren räkna med att nästa signal visar "kör". |
| "kör ..." (lägst 80) |
|
| "kör ..." (lägst 80) |
|
| "kör ..." (lägst 80) |
|
| "kör ..." (lägst 80) |
|
2.1.5 Huvuddvärgsignal
En huvuddvärgsignal är en ljussignal som är både en huvudsignal och en dvärgsignal. Den kan användas i stället för en huvudljussignal och en medgivandedvärgsignal placerade invid varandra.
Avståndet från en huvuddvärgsignal till nästa huvudsignal i ”stopp” eller till tågfärdvägens slutpunkt kan i vissa fall vara mycket kort, dock minst 100 meter.
Regler om huvuddvärgsignalers betydelse vid växling samt mer information om deras utformning och placering finns i avsnittet 4 Dvärgsignal.
Betydelse vid tågfärd och spärrfärd
Räkna med
- att nästa huvudsignal visar "stopp" och kan stå på mycket kort avstånd.
- att tågfärdvägen kan sluta vid en slutpunktsstopplykta i "stopp", S-tavla eller stoppbock som kan stå på mycket kort avstånd.
Räkna med att nästa huvudsignal visar "kör".
Räkna med att nästa huvudsignal visar "stopp" och kan stå på kort avstånd. Om närmast föregående huvudljussignal visade "kör 80, vänta kör 40" (signalbild "en grön och två gröna blinkar"), kan dock föraren räkna med att nästa huvudsignal visar "kör 40 ...".
Räkna med att nästa huvudsignal visar "kör 80, ...".
För samtliga huvuddvärgsignaler som visar ”kör” gäller för tågfärd och spärrfärd:
- Signalen får passeras.
- Vid körning med ATC-besked framgår den största tillåtna hastigheten av ATC-beskedet.
- Vid körning utan ATC-besked är den största tillåtna hastigheten 40 eller 80 km/tim, enligt signalbeskedet, som gäller till nästa huvudsignal.
Begränsningen till 80 km/h med signalbeskedet ”kör 80” gäller dock inte inom område utan ATC.
ATC-information
Inom ett ATC-område är alla huvuddvärgsignaler ATC-övervakade. En balisgrupp finns vid varje huvuddvärgsignal.Tabellen anger vilka ATC-besked och ATC-förbesked som en förare ska räkna med kan uppträda sedan huvuddvärgsignalen har passerats. Målpunkten för ett ATC-förbesked är nästa huvudsignal om inget annat anges.
| Signalbild | ATC-information från balisgruppen kan innebära: | |
| ATC-huvudbesked | ATC-förbesked | |
| Balisgruppen lämnar ATC-informationen "stopp" | |
| "kör ..." (lägst 40) | "vänta 00" / "vänta 000" Målpunkten kan även vara en slutpunktsstopplykta i "stopp", en S-tavla eller en stoppbock. Om ATC-förbeskedet "vänta 00"/"vänta 000" inte visas sedan huvudljussignalen har passerats, eller om det försvinner senare, kan föraren räkna med att nästa signal visar "kör". |
| "kör ..." (lägst 40) | "vänta .." (lägst 40) |
| "kör ..." (lägst 80) |
|
| "kör ..." (lägst 80) |
|
Släckt, otydlig eller felaktig huvuddvärgsignal
Om en huvuddvärgsignal är släckt eller om den visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp”.Följande undantag gäller dock vid tågfärd och spärrfärd: Om en huvuddvärgsignal visar endast ett vitt sken tillsammans med grönt fast eller blinkande sken, ska det jämställas med att den hade visat en riktig signalbild, med två lodrätt placerade vita sken.
2.1.6 Märkskylt
Huvudsignaler är försedda med en gul märkskylt som visar signalens beteckning. Huvudsignaler som kontrollbekräftar en växel på linjen eller en rörlig bro på linjen är dessutom försedda med en tilläggsskylt till märkskylten.
2.1.7 Fristående försignal
Fristående försignaler är ljussignaler som används för att försignalera huvudljussignaler. Dessa signaler har ingen signalbetydelse vid växling.
En fristående försignal försignalerar alltid den följande huvudljussignalen och är normalt placerad minst cirka 800 meter och högst cirka 1200 meter från den försignalerade huvudljussignalen. Avvikande avstånd markeras med en tilläggskylt ”avstånd”.
Om en fristående försignal är försedd med en tilläggsskylt ”trafikplatssignatur”, innebär det att den följande huvudljussignalen är en infartssignal.
Repeterförsignal kallas en fristående försignal som finns trots att försignalering från en yttre signal har skett redan tidigare. Skäl för att en repeterförsignal finns kan vara kort siktsträcka till huvudljussignalen eller att ny försignalering behövs, till exempel efter uppehåll vid en hållplats.
Om en repeterförsignal står på kortare avstånd än cirka 800 meter från huvudljussignalen markeras det med en tilläggsskylt ”avstånd”.
Vid körning utan ATC-besked ska föraren senast vid signalen börja minska hastigheten till högst 40 km/tim. Först när föraren kan se att nästa huvudsignal visar "kör 80, ..." får hastigheten åter höjas.
Släckt, otydlig eller felaktig fristående försignal
En fristående försignal som är släckt eller som visar en otydlig eller felaktig signalbild, ska jämställas med en fristående försignal som visar "vänta stopp".ATC-information
Inom ett ATC-område är fristående försignaler ATC-övervakade. En balisgrupp finns vid varje fristående försignal. Tabellen anger vilka ATC-förbesked som en förare ska räkna med kan uppträda sedan den fristående försignalen har passerats. Målpunkten för ett ATC-förbesked är nästa huvudljussignal.| Signalbild | ATC-information från balisgruppen kan innebära |
 | * "vänta 00" / "vänta 000". Om ATC-förbeskedet "vänta 00"/"vänta 000" inte visas sedan den fristående försignalen har passerats eller om det försvinner senare kan föraren räkna med att nästa huvudljussignal visar "kör". |
 |
|
 |
|
2.2 Signaler som ersätter eller kompletterar huvudsignaler
2.2.1 Tavla "Fortsatt körtillstånd"
Tavla ”fortsatt körtillstånd” kan förekomma på en driftplats och den finns då uppsatt vid en normal stopplats för tåg. Vid en plattform finns tavlan i regel placerad strax bortom plattformen och vid behov kan flera tavlor finnas placerade längs plattformen.
Tavla ”fortsatt körtillstånd”
Om den närmast föregående huvudsignalen i samma riktning visade ”kör” för tåget, gäller ”kör” i den huvudsignalen som ett fortsatt körtillstånd för tåget. Tåget får då sättas igång utan att föraren har inhämtat ett nytt körtillstånd.Detta gäller dock inte om tågklareraren muntligt har återtagit körtillståndet.
Tavla ”fortsatt körtillstånd” har ingen signalbetydelse vid spärrfärd och växling.
2.2.2 Slutpunktsstopplykta
En slutpunktsstopplykta är en ljussignal som kan utgöra tågfärdvägens slutpunkt i stället för en huvudsignal. En slutpunktsstopplykta är försedd med en märkskylt som visar signalens beteckning. Märkskylten är fyrkantig och vit med svart text.
Tända slutpunktsstopplyktor gäller vid tågfärd, spärrfärd och växling.
Slutpunktsstopplykta ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive färd.En slutpunktsstopplykta som är släckt saknar signalbetydelse.
Slutpunktsstopplyktor fungerar på något av följande sätt:
- Signalen är normalt släckt och visar ”stopp” endast när den ska utgöra slutpunkt för en tågfärdväg.
- Signalen visar normalt ”stopp” och släcks bara när den inte ska utgöra en stoppsignal.
ATC-information
Inom ett ATC-område är slutpunktsstopplyktor ATC-övervakade. En balisgrupp finns vid varje slutpunktsstopplykta.När en slutpunktsstopplykta visar ”stopp” lämnar balisgruppen ATC-informationen ”stopp”, som vid en huvudsignal i ”stopp”. När slutpunktsstopplyktan är släckt lämnar balisgruppen ATC-försignalinformation som vid repeterbaliser.
2.2.3 Slutpunktstavla (S-tavla)
S-tavla kan förekomma på en driftplats och står i system H i regel vid gränsen mellan huvudspår och sidospår.
S-tavla
Anger tågfärdvägens slutpunkt för tågfärd och spärrfärd. Tavlan får inte passeras.2.2.4 Huvudsignaltavla
En huvudsignaltavla används på driftplatser för att ersätta en tillfälligtnedtagen infartssignal eller mellansignal.
Huvudsignaltavla "stopp"
Får endast passeras efter medgivande av tågklareraren enligt reglernaför passage av motsvarande huvudsignal i stopp.2.2.5 Målpunktstavla
En målpunktstavla gäller bara vid körning med ATC-besked. Tavlan utmärker målpunkten för en A-bortflyttning. En målpunktstavla finns bara i de fall som målpunkten inte ligger strax före den första huvudspårsskiljande motväxeln.
Målpunktstavla
2.2.6 Riktningssignal och riktningsförsignal
En huvudsignal kan vara kompletterad med en riktningssignal som vid ”kör” i huvudsignalen visar att tågvägen är lagd i en viss riktning. Riktningssignalen är en tablåsignal som visar en fast lysande vit pil eller vit bokstav. Vilken tågväg som avses med pilen eller bokstaven anges i linjeboken.
Vissa riktningssignaler är försignalerade av en riktningsförsignal. Riktningsförsignalen har samma signalbilder som riktningssignalen men har blinkande ljus.
”tågväg mot vänster”
”tågväg mot N”
2.3 Signaler som ersätter eller kompletterar försignalering av huvudsignaler
2.3.1 Orienteringstavla för huvudsignal
Om en mellanblocksignal eller infartssignal inte försignaleras av en fristående försignal finns det en orienteringstavla för huvudsignal. Tavlan orienterar om den följande huvudsignalen och står i regel 800–1 000 meter före huvudsignalen. Om avståndet är ett annat anges detta på en tilläggsskylt.
Undantagsvis kan en orienteringstavla för en huvudsignal även förekomma före en mellansignal eller en utfartsblocksignal.
Om orienteringstavlan är försedd med en tilläggsskylt med en trafikplatssignatur innebär det att den följande huvudsignalen är en infartssignal.
Orienteringstavla för huvudsignal
Orienteringstavla för huvudsignal med tilläggsskylt ”trafikplatssignatur”
Orienteringstavla för huvudsignal med tilläggsskylt ”avstånd”
Betydelse vid körning utan ATC-besked, vid tågfärd och spärrfärd
Föraren ska tillämpa det försignalbesked som lämnades i den föregående huvudsignalen som om försignalbeskedet hade lämnats från en fristående försignal, placerad på orienteringstavlans plats.Om den föregående huvudsignalen visade ”vänta stopp” ska föraren senast vid orienteringstavlan börja minska hastigheten till högst 40 km/tim. Förstnär föraren kan se att nästa huvudsignal visar ”kör 80, ...” får hen åter höja hastigheten.
Orienteringstavla för huvudsignal vid kort siktavstånd
Orienteringstavla för huvudsignal kan även användas för att orientera om att en huvudsignal har kort siktavstånd. Avståndet till huvudsignalen, högst 300 m, anges på en tilläggsskylt.2.3.2 Tavla "Försignalbaliser"
Tavla ”försignalbaliser” utmärker en punkt med en balisgrupp som lämnar ATC-försignalinformation för en följande huvudsignal som inte har lämnats tidigare. Tavla ”försignalbaliser” kan vara placerad på olika avstånd före den följande huvudsignalen.
Tavla ”försignalbaliser”
Räkna med att ett restriktivt ATC-försignalbesked kan komma att visas i förarpanelen.2.3.3 Tavla "Repeterbaliser"
Tavla ”repeterbaliser” utmärker en punkt med repeterbaliser. Tavlan finns i regel inte vid repeterbaliser vid en plattform.
Tavla ”repeterbaliser”
Räkna med att ett tidigare lämnat restriktivt ATC-försignalbesked kan komma att uppdateras.2.3.4 Repetersignal
Repetersignalen är en ljussignal som kan finnas på en driftplats där den närmaste huvudsignalen inte kan ses från den normala startplatsen för ett tåg. Repetersignalen har endast en ljusöppning. Bakgrundsskärmen har en grön reflexkant.
Repetersignal ”kör i nästahuvudsignal”
Den närmaste huvudsignalen visar ”kör”.En repetersignal som är släckt saknar signalbetydelse.
2.4 Dvärgsignal
Det finns tre typer av dvärgsignaler: växlingsdvärgsignaler, medgivandedvärgsignaler och huvuddvärgsignaler.
2.4.1 Växlingsdvärgsignal
Växlingsdvärgsignaler visar endast vita sken och är inte placerade invid någon huvudljussignal. De används för att
- reglera rörelser vid växling
- utgöra sidoskydd eller frontskydd för tågvägar och växlingsvägar.
2.4.2 Medgivandedvärgsignal
Medgivandedvärgsignaler visar endast vita sken och är placerade invid en huvudljussignal. De används för att
• vid växling upphäva signalbeskedet ”stopp” från den huvudljussignal invid vilken den är placerad• reglera rörelser vid växling.
Av medgivandedvärgsignaler finns det två möjliga konstruktioner. Den ena är normalt tänd och den andra är normalt släckt. Den som normalt är släckt visar vita sken endast när ”rörelse tillåten” ska visas samtidigt som huvudljussignalen visar ”stopp”.
2.4.3 Huvuddvärgsignal
Huvuddvärgsignaler har gröna ljusöppningar nedanför de vita samt en röd ljusöppning utanför bakgrundsskärmen. Den röda ljusöppningen är i regel placerad snett uppåt till vänster men kan även vara placerad rakt till vänster, ovanför eller till höger om de vita skenen. Huvuddvärgsignalen visar rött sken utöver de vita skenen eller − vid tågfärd och spärrfärd − grönt fast eller blinkande sken utöver de vita skenen.
Huvuddvärgsignalen är både en huvudsignal och en dvärgsignal. Den kan användas i stället för en huvudljussignal och en medgivandedvärgsignal placerade invid varandra. Vid växling används de vita skenen i huvuddvärgsignalen för samma ändamål som en medgivandedvärgsignal.
2.4.4 Placering av en dvärgsignal
Placering invid en huvudljussignal
När en medgivandedvärgsignal sägs vara placerad invid en huvudljussignal eller omvänt innebär det att dvärgsignalen är placerad enligt något av följande alternativ:- vid eller under huvudljussignalen, i normalfallet
- i höjd med huvudljussignalen på andra sidan spåret, det vill säga till vänster om spåret när huvudljussignalen är placerad till höger eller omvänt
- något bortom huvudljussignalen, när huvudljussignalen är placerad i en brygga.
Placering vid en växel
En växlingsdvärgsignal eller huvuddvärgsignal kan vara placerad bredvid en medväxel, mellan växelns korsning och tungspetsar. Då gäller följande:- Dvärgsignalen gäller för båda spåren som leder in i växeln.
- Växelns läge kontrolleras inte i dvärgsignalen, och oavsett signalbild i dvärgsignalen ska växeln kontrolleras av den som håller uppsikt i rörelseriktningen. Om en närmast föregående signal i samma riktning visade "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns" är dock växeln redan kontrollerad i den föregående signalen.
En huvuddvärgsignal eller växlingsdvärgsignal kan vara placerad mitt för en korsningsväxel. Då gäller följande:
- Dvärgsignalen gäller för båda spåren som leder in i korsningsväxeln.
- När dvärgsignalen visar "stopp" ska fordonssätet stannas före växeln, det vill säga före motväxeldelens tungor.
- Medväxeldelen kontrolleras inte i dvärgsignalen, och oavsett signalbild i dvärgsignalen ska växeln kontrolleras av den som håller uppsikt i rörelseriktningen. Om en närmast föregående signal i samma riktning visade "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns" är dock växeln redan kontrollerad i den föregående signalen.
2.4.5 Dvärgsignalsträcka
En dvärgsignal som för växling visar ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” (signalbild ”lodrätt” respektive ”snett vänster”) kontrollerar den följande dvärgsignalsträckan. Denna slutar vid den första av följande:
- en dvärgsignal
- en huvudljussignal (dock inte om den är försedd med medgivandetavla)
- en dvärgsignalsluttavla
- en stoppbock
- en tavla ”gräns för växling”
- driftplatsgränsen mot linjen.
Kontrollen av dvärgsignalsträckan upphör att gälla om växlingssättetbyter riktning eller stannar på dvärgsignalsträckan.
2.4.6 Betydelse vid växling
Vågrätt ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för växling.Vissa medgivandedvärgsignaler visar inte ”stopp” utan är i stället släckta. ”Stopp” från den huvudljussignal som är placerad invid medgivandedvärgsignalen gäller även för växling.
Lodrätt ”rörelse tillåten,fri väg”
Signalen får passeras.Växlar och spårspärrar på dvärgsignalsträckan är kontrollerade och låsta.
Dvärgsignalsträckan är hinderfri.
Ska flera fordonssätt framföras efter varandra, gäller signalbilden endast det första fordonssättet. Efterföljande fordonssätt ska avvakta tills signalen visat ”stopp” och därefter på nytt visar ”rörelse tillåten”.
Snett vänster ”rörelse tillåten, hinder finns”
Signalen får passeras.Växlar och spårspärrar på dvärgsignalsträckan är kontrollerade och låsta.
Fordon finns på dvärgsignalsträckan, fordon finns i farlig närhet på anslutande spår eller så måste särskild försiktighet iakttas av något annat skäl.
Ska flera fordonssätt framföras efter varandra, gäller signalbilden endast det första fordonssättet. Efterföljande fordonssätt ska avvakta tills signalen visat ”stopp” och därefter på nytt visar ”rörelse tillåten”.
Snett höger ”rörelse tillåten, kontrollera växlar och hinderfrihet”
Signalen får passeras.Den som håller uppsikt måste kontrollera spåret både med avseende på hinderfrihet och med avseende på växlars och spårspärrars lägen. Växlar och spårspärrar bortom dvärgsignalen är i regel lokalfrigivna.
En växlingsdvärgsignal som skyddar rangerbromsar kan även visa villkorligt stopp.
Vågrätt ”stopp”
Signalen får inte passeras av drivfordon. Vagnar som skjutsas ellersläpps får passera signalen.
Ett växlingssätt får bara passera en huvuddvärgsignal som visar ”kör”om det är särskilt angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser eller efter särskild överenskommelse med tågklareraren.
Efter passage av huvuddvärgsignalen gäller i system H samma regler som efter passage av en dvärgsignal som visar enbart signalbild ”lodrätt”.
2.4.7 Betydelse vid tågfärd och spärrfärd
Regler om huvuddvärgsignaler finns under rubriken 1.6 Huvuddvärgsignal.
Betydelse vid säkrad rörelse
Vågrätt ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive rörelse.
Lodrätt ”rörelse tillåten, fri väg”
Signalen får passeras.Växlingsdvärgsignaler längs en tågväg kan förväntas visa signalbild ”lodrätt” när föregående huvudsignal visade ”kör”. En medgivandedvärgsignal invid en huvudljussignal som visar ”kör” kan förväntas visa signalbild ”lodrätt” eller vara släckt.
Snett vänster
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive rörelse.
Snett höger
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive rörelse.Vid säkrad rörelse ska signalbilderna ”snett vänster” och ”snett höger” normalt inte uppträda. Skulle en dvärgsignal visa någon av dessa signalbilder ska tåget eller spärrfärdssättet om möjligt stannas före signalen och annars snarast möjligt därefter. Föraren ska sedan ta kontakt med tågklareraren.
Betydelse vid siktrörelse
Vid tågfärd och spärrfärd i siktrörelse är växlingsdvärgsignalernas och medgivandedvärgsignalernas signalbesked och betydelse detsamma som vid växling. Följande undantag gäller dock: ”Rörelse tillåten” i en medgivandedvärgsignal upphäver inte ”stopp” för tågfärd och spärrfärd från en huvudljussignal invid dvärgsignalen.
2.4.8 Släckt, otydlig eller felaktig dvärgsignal
Släckt, otydlig eller felaktig medgivandedvärgsignal
En medgivandedvärgsignal som är släckt eller som visar en otydlig eller felaktig signalbild saknar signalbetydelse. (Huvudsignalens signalbesked ”stopp” eller ”kör” gäller dock.)
Släckt, otydlig eller felaktig huvuddvärgsignal
Om en huvuddvärgsignal är släckt eller om den visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp”.Följande undantag gäller dock vid växling: Om signalen varken visar rött eller grönt sken jämställs signalen med en växlingsdvärgsignal.
2.5 Signaler som ersätter eller kompletterar dvärgsignaler
2.5.1 Skyddsstopplykta
En skyddsstopplykta är en ljussignal som kan finnas i stället för en växlingsdvärgsignal för att utgöra sidoskydd eller frontskydd för tågvägar och växlingsvägar.
Skyddsstopplykta ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive färd.En skyddsstopplykta kan vara försedd med en märkskylt som visar signalens beteckning. Märkskylten är fyrkantig och vit med svart text.
Tända skyddsstopplyktor gäller vid tågfärd, spärrfärd och växling. En skyddsstopplykta som är släckt saknar signalbetydelse.
Skyddsstopplyktor fungerar på något av följande sätt:
- Signalen är normalt släckt och visar ”stopp” endast när den ska utgöra skydd för en tågväg eller växlingsväg.
- Signalen visar normalt ”stopp” och släcks bara när en tågväg läggs eller när växling är tillåten förbi signalen.
Vid säkrad rörelse under en tågfärd eller spärrfärd får föraren räkna med att skyddsstopplyktor inte visar ”stopp”. (Skyddsstopplyktor längs en låst tågväg är släckta.)
2.5.2 Dvärgsignalsluttavla
Dvärgsignalsluttavlor anger slutpunkten för en dvärgsignalsträcka.
2.5.3 Medgivandetavla
En medgivandetavla kan finnas på en huvudljussignal.
”Stopp” i huvudljussignalen upphävs för växling. Betydelsen av den signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster” som visades i närmast föregående dvärgsignal gäller förbi huvudljussignalen. Huvudljussignalen utgör inte någon slutpunkt för en dvärgsignalsträcka. Tavlan har ingen signalbetydelse vid tågfärd eller spärrfärd. 2.5.4 Tavla "Gräns för växling"
Tavla ”gräns för växling” kan finnas för att märka ut växlingsgränsen, det vill säga den gräns utanför vilken växling inte får äga rum utan att tågklareraren har lämnat ett särskilt medgivande. 
Tavlan har ingen signalbetydelse vid tågfärd eller spärrfärd.
2.6 Signaltavlor för tillåten hastighet
På huvudspår finns det hastighetstavlor där en hastighetsnedsättning börjar eller slutar, där banans största tillåtna hastighet ändras samt i vissa fall där en permanent hastighetsbegränsning för vissa typer av fordonssätt börjar och slutar.
En hastighetstavla kan också finnas för att upprepa hastighetsbeskedet för ett fordonssätt som kommer från anslutande spår eller som är startande tåg.
2.6.1 Försignalering
På huvudspår försignaleras en hastighetstavla som anger en lägre tillåten hastighet av en orienteringstavla för lägre hastighet och av en förvarningstavla enligt följande.
Inom ett ATC-område försignaleras hastighetstavlan av en förvarningstavla och en orienteringstavla. Förvarningstavlan kan dock saknas om avståndet mellan orienteringstavlan och hastighetstavlan är tillräckligt för tågskyddssystemets förvarning.
Inom ett område utan ATC försignaleras hastighetstavlan av en orienteringstavla.
Både inom ett ATC-område och ett område utan ATC kan försignalering saknas om den största tillåtna hastigheten sänks från 40 km/tim eller lägre.
2.6.2 Sidospår
På sidospår anger hastighetstavlor de spåravsnitt där den största tillåtna hastigheten är lägre än 30 km/tim.
2.6.3 Hastighetstavla
Hastighetstavla
Den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan, i km/tim.
Hastighetstavlamed tilläggsskylt”inskränkning”
Den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan, i km/tim.Hastighetstavlan gäller bara för det slags fordonssätt som framgårav tilläggsskylten.
Hastighetstavla medpilspets
Den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan är 160 km/tim eller högre och anges bara genom ATC-besked.
Hastighetstavla medpilspets
En tavla med pilspetsen nedåt anger början av ett spåravsnitt med lägre största tillåten hastighet. En tavla med pilspetsen uppåt används i övriga fall.
Hastighetstavla med siffror och tilläggsskylt "ATC-överskridande"
Anger den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan, i km/tim.Vid körning med ATC-besked får dock färden framföras med en högre hastighet än vad som anges på tavlan. Den tillåtna hastigheten anges då genom ATC-besked.
Hastighetstavla medtilläggsskylt ”V”
Anger den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan till plankorsningen, i km/tim.När det främsta fordonet har nått fram till plankorsningen gäller åter den hastighet som gällde omedelbart före hastighetstavlan.
Hastighetstavla med siffror och tilläggsskylt ”V” kan finnas före en plankorsning, dock endast inom område utan ATC samt på sidospår. Tavlan står högst 100 meter före plankorsningen.
2.6.4 Orienteringstavla för lägre hastighet
Orienteringstavlaför ”lägrehastighet”
Det är cirka 1 000 meter till en hastighetstavla, varifrån den angivna hastigheten i km/tim gäller.
Orienteringstavla med tilläggsskylt ”inskränkning”
Det är cirka 1 000 meter till en hastighetstavla, varifrån den angivna hastigheten i km/tim gäller för det fall som framgår av tilläggsskylten.Orienteringstavlan gäller bara för det slags fordonssätt som framgår av tilläggsskylten.
Orienteringstavla med tilläggsskylt ”inskränkning”
Det finns en motväxel mellan orienteringstavlan och den följande hastighetstavlan. Hastighetstavlan finns på det angivna spåret eller i den angivna riktningen.Vid körning utan ATC-besked kan föraren bortse från orienteringstavlan när det blir uppenbart att tåget eller spärrfärdssättet inte kommer att framföras på det angivna spåret eller i den angivna riktningen.
Vid körning med ATC-besked, se Motväxel mellan orienteringstavlan och hastighetsnedsättningens början under rubriken 6.5 Tavlor för tillåten hastighet – ATC-information.
Orienteringstavla med tilläggsskylt ”inskränkning”
Det finns en motväxel mellan orienteringstavlan och den följande hastighetstavlan. På något eller några av de spår som kan nås finns det ingen hastighetstavla.Vid körning utan ATC-besked kan föraren bortse från orienteringstavlan när det blir uppenbart att tåget eller spärrfärdssättet inte kommer att framföras på ett spår där det finns en hastighetstavla.
Vid körning med ATC-besked, se Motväxel mellan orienteringstavlan och hastighetsnedsättningens början under rubriken 6.5 Tavlor för tillåten hastighet – ATC-information.
Orienteringstavlamed tilläggsskylt ”ATC-överskridande”
Det är cirka 1 000 meter till en hastighetstavla varifrån den angivna hastigheten i km/tim gäller. Vid körning med ATC-besked får dock färden från den följande hastighetstavlan framföras med en högre hastighet än vad som anges på orienteringstavlan. Den tillåtna hastigheten anges då genom ATC-beskedet.Vid andra avstånd, se tilläggsskylt ”avstånd”.
Orienteringstavla med tilläggsskylt ”avstånd”
Tilläggsskylt ”avstånd” finns under en orienteringstavla om den är placerad på kortare eller väsentligt längre avstånd från hastighetstavlan än 1 000 meter.
Orienteringstavla med tilläggsskylt ”avstånd”
Avståndet till hastighetstavlan är det som anges på tilläggsskylten.Orienteringstavla för hastighetstavla med pilspets
Om den följande hastighetstavlan har pilspets nedåt, har den föregående orienteringstavlan också en skylt med pilspets nedåt i stället för en skylt med siffror.
Orienteringstavla för hastighetstavla med pilspets
Det är 1 000−1 200 meter till en hastighetstavla med pilspets nedåt. Hastigheten anges genom ATC-besked
Förvarningstavla
ATC-information lämnas om en följande hastighetstavla som innebär en sänkning av den största tillåtna hastigheten. Hastigheten anges genom ATC-besked.Avståndet från en förvarningstavla till den följande hastighetstavlan är olika för olika hastighetsnivåer och lutningsförhållanden.
2.6.5 Signaltavlor för tillåten hastighet - ATC-information
Inom ett ATC-område är hastighetstavlorna ATC-övervakade. Balisgrupper finns vid hastighetstavlor och vid förvarningstavlor. Om det inte finns någon förvarningstavla före en hastighetstavla som anger lägre tillåten hastighet, finns det i stället en balisgrupp vid orienteringstavlan för lägre hastighet.
Vid hastighetsnedsättningar som är halvutrustade finns det dock ingen balisgrupp vid de hastighetstavlor som finns vid hastighetsnedsättningens början och slut.
| Signaltavla | ATC-information från balisgruppen kan innebära följande ATC-förbesked med målpunkten vid en hastighetstavla |
| förvarningstavla | ”vänta ...” |
| orienteringstavla för lägre hastighet | ”vänta ...”(enligt tavlans sifferuppgift) |
| orienteringstavla för lägre hastighet med tilläggsskylt ”ATC-överskridande’’ | ”vänta ...”(enligt tavlans sifferuppgift eller högre hastighet motsvarande högst det procentuella kurvöverskridande som är inställt på förarpanelen) |
| orienteringstavla för lägre hastighet med pilspets nedåt | ”vänta ...” |
I regel lämnas ATC-information vid en orienteringstavla för lägre hastighetbara om det inte finns någon föregående förvarningstavla.
| Signaltavla | ATC-information från balisgruppen kan innebära följande ATChuvudbesked |
| hastighetstavla med siffror | ”kör ...” (enligt tavlans sifferuppgift) |
| hastighetstavla med siffror och med tilläggsskylt ”ATC-överskridande” | ”kör ...” (enligt tavlans sifferuppgift eller högre hastighet motsvarande högst det procentuella kurvöverskridande som är inställt på förarpanelen) |
| hastighetstavla med pilspets | ”kör ...” (160 eller högre) |
ATC-utrustning av hastighetsnedsättningar
En huvudprincip för ATC-utrustningen av hastighetsnedsättningar är att balisgrupper finns placerade på ett sådant sätt att ett för högt ATC-huvudbesked inte kan visas för något tåg medan detta framförs på den aktuella sträckan.Utplacering av balisgrupper garanterar dock inte korrekt ATC-information om tågskyddssystemet görs verksam när det främsta fordonet befinner sig på linjen. Det kan då inträffa att det visas ett högre ATC-huvudbesked än den gällande största tillåtna hastigheten. Oavsett vilka ATC-huvudbesked som visas gäller då de hastighetsbesked som visas på hastighetstavlor eller anges i order.
Signalerad hastighetsnedsättning ingår inte i ATC-systemet
Det kan för följande fall förekomma att en hastighetsnedsättning med tavlor inte utrustas med baliser och således inte ingår i ATC-systemet.- Vid hastighetsnedsättning på en tågfärdväg där den största tillåtna hastigheten är högst 40 km/tim.
- Vid hastighetsnedsättning för en viss tågkategori.
I båda fallen finns det då utöver den ordinarie orienteringstavlan för lägre hastighet en extra orienteringstavla 500 meter före den hastighetstavla som anger lägre hastighet. Båda orienteringstavlorna och hastighetstavlan är försedda med en extra tilläggsskylt med text ”Ej ATC”, utöver tilläggsskylt ”inskränkning” som anger tågkategori, samt utöver tilläggsskylt ”avstånd” med text ”500 m” på den extra orienteringstavlan.
I linjeboken eller i en säkerhetsorder anges sådana undantag med formuleringen ”Ingår ej i ATC-systemet”. I dessa fall gäller för de berörda tågen det hastighetsbesked som hastighetstavlan anger, oavsett vilket ATC-huvudbesked som visas.
Halvutrustad nedsättning
Under vissa förutsättningar kan en hastighetsnedsättning vara halvutrustad, vilket innebär att det bara finns baliser vid orienteringstavlan eller förvarningstavlan. Detta kan förekomma vid följande fall:- om nedsättningen är högst 800 meter lång
- vid en hastigt påkommen nedsättning, tills en helutrustad nedsättning har kunnat anordnas
- vid nedsättning för en arbetsplats som flyttas eller ändras.
Att en hastighetsnedsättning är halvutrustad framgår av säkerhetsordern.
Höjningslampan på förarpanelen tänds vid nedsättningens början. Först sedan tågets framände har passerat nedsättningens slut får föraren häva hastighetsnedsättningen genom att trycka in höjningsknappen på förarpanelen.
Helutrustad nedsättning där höjningslampan tänds
Vid vissa helutrustade hastighetsnedsättningar förekommer det att höjningslampan tänds, som vid en halvutrustad nedsättning. Också då gäller att höjningsknappen ska tryckas in när tågets framände har passerat nedsättningens slut.Fördröjt ATC-förbesked vid en hastighetsnedsättning
Vid hastighetsnedsättningar kan det förekomma att baliserna vid förvarningstavlan eller orienteringstavlan ger en målinformation vars ATC-förbesked visas först efter en fördröjning. I dessa fall visas ATC-förbeskedet först efter 100 meter eller vid en försignal eller huvudsignal strax bortom tavlan.Motväxel mellan orienteringstavlan och hastighetsnedsättningens början
När ett tåg eller spärrfärdssätt först passerar en orienteringstavla för lägre hastighet och sedan kan komma att framföras på ett annat spår än det där hastighetstavlan finns, gäller följande.Signalberoende balisgrupp vid orienteringstavlan för lägre hastighet
Under orienteringstavlan finns en tilläggsskylt ”inskränkning” med text ”Spår ...” eller ”Mot ...” (spårnummer eller riktning där nedsättningen finns). ATC-information enligt orienteringstavlans besked uteblir i regel för de tåg eller spärrfärdssätt som inte ska framföras på det spår där hastighetstavlan finns. Om ATC-förbeskedet uteblir saknar tavlan betydelse vid körning med ATC-besked. Om ATC-förbeskedet ges men föraren senare kan konstatera att tåget eller spärrfärdssättetframförs på ett annat spår än det där hastighetstavlan finns, får höjningsknappen tryckas in och hastigheten ökas när tågskyddssystemet medger detta.
Tvingande balisgrupp vid orienteringstavlan för lägre hastighet
Under orienteringstavlan finns en tilläggskylt ”inskränkning” med text ”Gäller ej alla spår”.ATC-besked i enlighet med orienteringstavlans besked visas för alla tåg och spärrfärdssätt. Om föraren därefter konstaterar att tåget eller spärrfärdssättet framförs på ett annat spår än det där hastighetstavlan finns, får höjningsknappen tryckas in och hastigheten ökas när tågskyddssystemet medger detta.