tydal.nu

TTJ

9E2 Spärrfärd i system E2

Spärrfärd är en trafikverksamhet som möjliggör rörelser med spårfordon i valfri riktning på den sträcka som har upplåtits för spärrfärden. De spårfordon som ingår i spärrfärdssättet kan vara både storfordon och småfordon.

Spärrfärd anordnas genom åtgärder som ska förhindra att tåg får körtillstånd in mot den bevakningssträcka där spärrfärden befinner sig. Tågklareraren anordnar spärrfärden genom att avspärra bevakningssträckan. Om ett spärrfärdssätt består av enbart småfordon, och därför inte med säkerhet kortsluter spårledningen, gäller särskilda regler i vissa situationer.

Spärrfärd används främst för transporter i samband med arbeten, transporter från en driftplats till en plats på linjen och sedan tillbaka till driftplatsen samt vid transporter som ska börja eller sluta på linjen. I samband med en spärrfärd får även vissa arbeten bedrivas på spärrfärdssträckan.

1 Planera spärrfärd

Järnvägsföretaget ska planera spärrfärden i förväg och göra en körplan som ska godkännas av trafikledningen. Vid akuta situationer kan spärrfärden få direktplaneras enligt reglerna under rubriken 5.1 Direktplanera spärrfärd.

En spärrfärdssträcka får omfatta högst en bevakningssträcka. I spärrfärden ingår också spärrfärdssättets rörelser på en driftplats, från den plats där spärrfärden ska börja ut till spärrfärdssträckan och från spärrfärdssträckan in till den plats där spärrfärden ska sluta.

En spärrfärd framförs antingen med tekniskt körbesked eller i driftläge "skiftning". Om en spärrfärd ska framföras med tekniskt körbesked, får den inte föras i valfri riktning på spärrfärdssträckan utan måste föras i den aktuella tågvägens riktning.

Resande får normalt inte medfölja vid en spärrfärd. Undantag får medges av infrastrukturförvaltaren om villkoren under rubriken 5.16 Medgivande att resande får medfölja vid spärrfärd är uppfyllda.

Infrastrukturförvaltaren kan medge att en spärrfärd får framföras med fordon som saknar tågskyddssystem. Se reglerna under rubriken 5.18 Spärrfärd utan tågskyddssystem.

1 .5 Spärrfärdssättets fordon och last

Spärrfärdssättet ska vara sammansatt med hänsyn till de begränsningar som gäller för banan enligt linjeboken.

Det krävs tillstånd för specialtransport från infrastrukturförvaltaren för att få framföra fordon som överskrider den lastprofil, tillåten axellast eller hastighetsbegränsning med hänsyn tagen till axellast som gäller för den sträcka där spärrfärdssättet ska gå.

1 .7 Fastställa hastighet

Spärrfärdssättets största tillåtna hastighet är den hastighet som föraren ska mata in i tågskyddssystemet när systemet kräver det.

Spärrfärdssättets största tillåtna hastighet

Spärrfärdssättets största tillåtna hastighet är den lägsta av följande hastigheter:

• 70 km/tim
• drivfordonets största tillåtna hastighet för den aktuella sträckan enligt uppgift i linjeboken
• största tillåtna hastighet för det långsammaste fordonet
• tillåten hastighet för den aktuella sträckan med hänsyn till spärrfärdssättets bromsförmåga enligt reglerna i modul 11 Broms
• tillåten hastighet med hänsyn till spärrfärdssättets axellast
• hastighet enligt säkerhetsorder om hastighetsnedsättning utan signalering.

Spärrfärdssättets största tillåtna hastighet ska matas in i tågskyddssystemet innan spärrfärden påbörjas och vid varje tillfälle som någon av förutsättningarna ändras, när spärrfärden framförs med verksamt tågskyddssystem.

1.1 Spärrfärdens körplan

Körplanen ska innehålla uppgifter om

• vilken bevakningssträcka och vilket spår på bevakningssträckan som berörs av spärrfärden
• spärrfärdssträckans gränspunkter
• plats där spärrfärden ska börja
• plats där spärrfärden ska sluta
• spärrfärdens starttid och sluttid.

Körplanen ska även ange om

• ett eller flera småfordon ingår i spärrfärdssättet
• spärrfärdssättet består av enbart småfordon
• tillsyningsmannen även är förare
• resande ska medfölja.

Samtliga ovanstående uppgifter ska godkännas av trafikledningen i förväg. Trafikledningen ska också ge spärrfärden en unik beteckning och meddela denna till järnvägsföretaget.

Vid planeringen av starttid och sluttid ska man räkna med att en spärrfärd behöver minst en minut per kilometer körsträcka vid säkrad rörelse. Om spärrfärden måste framföras som siktrörelse ska man räkna med att den behöver minst två minuter per kilometer körsträcka.

Arbete i samband med spärrfärd

A-skydd behöver inte anordnas för arbete i samband med en spärrfärd, förutsatt att arbetet bedrivs intill spärrfärdssättet och på samma spår som spärrfärdssättet. Spärrfärdens tillsyningsman ska också kunna överblicka arbetsområdet.

Om arbete kommer att bedrivas i samband med spärrfärden ska körplanen även innehålla uppgifter om

• åtgärder vid vägskyddsanläggningar
• besiktningar som ska göras innan spärrfärden får avslutas.

Om det finns ytterligare krav på trafiksäkerhetsåtgärder ansvarar järnvägsföretaget för att även dessa krav skrivs in i körplanen.

1.2 Spärrfärdens tillsyningsman och förare

Järnvägsföretaget ska utse en tillsyningsman som ansvarar för trafiksäkerheten i samband med spärrfärden.

Tillsyningsmannen ansvarar också för kontakten med tågklareraren och med andra tillsyningsmän.

Tillsyningsmannen ska ha god kännedom om spärrfärdssträckans spåranläggningar och tillräcklig geografisk kännedom för att kunna avgöra att spärrfärdssträckan stämmer överens med uppgifterna i körplanen.

Föraren ansvarar för att framföra spärrfärdssättet. Föraren får vara tillsyningsman om hen har uppsikt i rörelseriktningen.

I den förarhytt som spärrfärdssättet manövreras från får ingen annan än spärrfärdens personal befinna sig utan järnvägsföretagets medgivande.

1.3 Spärrfärdssträcka

Spärrfärdssträckans gränspunkter ska vara entydigt definierade, och det ska framgå av körplanen vilket spår på bevakningssträckan som omfattas av spärrfärden.

Gränspunkterna får endast utgöras av intilliggande driftplatsers infartstavlor på bevakningssträckan. Gränspunkterna får anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn.

Om en spärrfärd ska börja på linjen genom att spärrfärdssättet förs upp från sidan ska tillsyningsmannen samråda med tågklareraren om vid vilken punkt detta ska ske. Punkten ska vara en plats som lätt kan identifieras av båda parter, till exempel en plankorsning eller en signalpunkt.

1.4 Grundläggande krav på fordon

Tillsyningsmannen ansvarar för att

• fordonen som ingår i spärrfärdssättet är löpdugliga
• spärrfärdssättet är sammansatt enligt järnvägsföretagets regler
• bromsen fungerar som avsett
• spärrfärdssättet är försett med de ljud- och ljussignaler som föreskrivs i modulen Signaler.

Föraren ska förvissa sig om att

• drivfordonet får gå på den sträcka som spärrfärden enligt körplanen ska gå
• radiokommunikation är etablerad med radioblockcentralen
• tågskyddssystemet är tillslaget och försett med rätta värden
• bromsen kan manövreras från förarplatsen och fungerar som avsett.

1.6 Spärrfärdssättets iordningställande och kontroll

Ett spärrfärdssätt ska vara iordningställt enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser samt kontrolleras före start.Tillsyningsmannen ska kontrollera att

• spärrfärdssättet är rätt sammansatt
• draginrättningar och andra förbindelser är rätt kopplade
• fordon och laster är kontrollerade
• spärrfärdssättet har slutsignal när nattsignaler används
• uppgifter om spärrfärdssättet har upprättats.

Bromsprov ska vara utfört enligt reglerna i modul 11 Broms.

1.8 Färddokumentation

Tillsyningsmannen ska ha tillgång till aktuella uppgifter om spärrfärdssättets längd, vikt och bromsegenskaper, axellast för vagnar som har högre axellast än 20 ton samt största tillåtna hastighet för det långsammaste fordonet som ingår i spärrfärdssättet.

Tillsyningsmannen ska ha giltiga säkerhetsorder. Dessa ska alltid finnas framme så att tillsyningsmannen omedelbart kan läsa dem. Tillsyningsmannen ska även ha körplanen för spärrfärden framme så att hen omedelbart kan läsa den. Tillsyningsmannen meddelar föraren dessa uppgifter.

Tillsyningsmannen ska även ha tillgång till

• blanketter för att ta emot säkerhetsorder
• linjebok
• en klocka som visar rätt tid.

Ifyllda blanketter för att ta emot säkerhetsorder ska arkiveras enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser.

2 Anordna spärrfärd

Innan spärrfärden anordnas ska tillsyningsmannen och tågklareraren kontrollera att de har samstämmiga uppgifter i sina körplaner.

2.1 Samtidiga trafikverksamheter

Om en tågfärd pågår på den aktuella bevakningssträckan får en spärrfärd inte starta på linjen. En spärrfärd som ska framföras med tekniskt körbesked får dock starta från en driftplats medan ett tåg fortfarande befinner sig på den aktuella bevakningssträckan, förutsatt att tåget färdas i riktning från driftplatsen och har hunnit lämna första blocksträckan.

Om spärrfärdssträckan är upplåten för ett A-skydd, L-skydd, E-skydd eller om en annan spärrfärd pågår på spärrfärdssträckan får spärrfärden starta först efter samråd mellan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän.

Om A-skydd eller E-skydd pågår på det spåravsnitt som spärrfärden ska föras in på för att avslutas, krävs samråd mellan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän.

2.2 Avstämning

Tillsyningsmannen ska kontakta tågklareraren för en avstämning av körplanen strax innan spärrfärden beräknas starta.

Gränspunkterna får inte ändras. Om andra gränspunkter ska användas måste en ny planering göras. Övriga uppgifter som har godkänts av trafikledningen får ändras efter överenskommelse.

2.3 Samråd

Samråden ska klarlägga om andra trafikverksamheter kan påverka spärrfärden och hur detta i så fall ska hanteras. Alla som deltar i ett samråd ska dokumentera samrådets innehåll.

Samråden ska omfatta

• avstämning av trafikverksamheternas art, sluttider och uppgift om var arbete pågår och var fordon finns
• eventuella risker för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara spänningslös, se figur 1
• förhållanden som minskar banans farbarhet
• hantering av vägskyddsanläggningar
• andra faktorer som enligt tillsyningsmannens bedömning är av betydelse för trafiksäkerheten.

Figur 1. Vid arbete på eller i närheten av kontaktledningen ska denna vara frånkopplad, spänningsprovad och arbetsjordad för att inte orsaka livsfara. Men en spänningslös kontaktledning kan plötsligt göras spänningssatt av ett elfordon genom överbryggning.

Det är alltid den senast tillkommande tillsyningsmannen som kontaktar de övriga tillsyningsmännen för samråd.

2.4 Starttillstånd

Omedelbart innan spärrfärden startar ska tillsyningsmannen begära starttillstånd från tågklareraren.

För att en spärrfärd ska få passera en signalpunktstavla krävs förutom ett starttillstånd även ett tekniskt körbesked. Om en spärrfärd saknar tekniskt körbesked ska den ha ett skriftligt tillstånd enligt reglerna under rubriken 5.6 Tekniskt körbesked saknas.

xx är spärrfärdens beteckning.

Om en upplåsningsspärrad tågväg inte kan användas som spärråtgärd för en spärrfärd som startar med tekniskt körbesked, ska tågklareraren spärra utfartssignalpunkten omedelbart efter att spärrfärdssättet har passerat denna.

Driftläge ”skiftning” kan inte väljas

Om föraren vid start av en spärrfärd som ska framföras i driftläge ”skiftning” inte kan välja driftläget ska hen meddela tillsyningsmannen detta. Därefter får föraren välja driftläge ”särskilt ansvar”, under förutsättning av spärrfärden fått starttillstånd och muntligt körtillstånd. Spärrfärden får framföras i driftläge ”särskilt ansvar” som längst till nästa signalpunktstavla.

Villkorat starttillstånd

Om ett spärrfärdssätt ska föras ut från en driftplats med tekniskt körbesked får tågklareraren lämna ett villkorat starttillstånd med frasen: Spärrfärd xx får starta när tågskyddssystemet ger körtillstånd.

3 Genomföra spärrfärd

Spärrfärden startar när tillsyningsmannen får starttillstånd av tågklareraren.

Om starttillståndet är villkorat startar spärrfärden när villkoret är uppfyllt.

Avspärrningen och de skyddsåtgärder som anges i körplanen ska upprätthållas utan avbrott tills spärrfärden avslutas.

3.1 Spärrfärdens största tillåtna hastighet

Spärrfärdens största tillåtna hastighet är den lägsta av följande hastigheter:

• spärrfärdssättets största tillåtna hastighet
• hastighet enligt besked från tågskyddssystemet
• 40 km/tim om spärrfärdssättet framförs utan tekniskt körbesked
• hastighet enligt besked från en hastighetstavla
• hastighet enligt reglerna för respektive driftläge
• halv siktfart om andra spärrfärder pågår på spärrfärdssträckan
• hel siktfart på en sträcka som också är upplåten för ett A-skydd eller L-skydd
• 40 km/tim om det saknas fungerande säkerhetsgrepp eller förarövervakning och järnvägsföretaget inte har medgett något annat
• 40 km/tim om inte första och sista fordonet bromsas automatiskt vid självavkoppling
• 40 eller 20 km/tim vid de begränsningar i tillsyningsmannens och förarens uppsikt i rörelseriktningen som anges under rubriken 3.2 Uppsikt i rörelseriktningen och hastighetsrestriktioner
• 30 km/tim om någon del av spärrfärdssättet befinner sig på sidospår.

Spärrfärdens största tillåtna hastighet kan också bestämmas av hastighetsnedsättningar och andra restriktioner.

3.2 Uppsikt i rörelseriktningen och hastighetsrestriktioner

Det är i första hand spärrfärdens förare som ska hålla uppsikt i rörelseriktningen.

Vid besvärliga siktförhållanden vid körning med tekniskt körbesked i hastigheter över 40 km/tim behöver föraren inte ta hänsyn till att signaler eller tavlor inte syns på tillräckligt avstånd. För att spärrfärdens största tillåtna hastighet ska få vara högre än 40km/tim ska föraren ha tillräcklig uppsikt i rörelseriktningen, vilket innebär att något av följande villkor ska vara uppfyllt:
• Föraren befinner sig på det främsta fordonet och har fri sikt i rörelseriktningen.
• Föraren befinner sig i det främsta fordonets förarhytt och har fri sikt i rörelseriktningen längs fordonets ena sida, samtidigt som en signalkunnig person i samma förarhytt har fri sikt längs fordonets andra sida. Exempel: fordon med förarhytt bara i den ena änden.

Om föraren inte har tillräcklig uppsikt i rörelseriktningen ska tillsyningsmannen ansvara för uppsikten. Spärrfärdens största tillåtna hastighet är då högst 40 km/tim, förutsatt att tillsyningsmannen har tillräcklig uppsikt i rörelseriktningen och befinner sig på det främsta eller näst främsta fordonet. Dessutom ska något av följande gälla:

• Tillsyningsmannen använder signal- och bromsapparat.
• Tillsyningsmannen har kontakt med föraren genom radioutrustning eller någon annan talförbindelse.
• Tillsyningsmannen ger handsignaler, eventuellt via medhjälpare som repeterar signalerna. I detta fall ska tillsyningsmannen och föraren ha kommit överens om hur tillsyningsmannen ska meddela föraren att denne ska ge ljudsignalen ”tåg kommer”.

Om föraren inte har tillräcklig uppsikt i rörelseriktningen och tillsyningsmannen inte kan befinna sig på det främsta eller näst främsta fordonet, får tillsyningsmannen åka längre bak i spärrfärdssättet eller tillsammans med föraren i förarhytten. Detta förutsätter dock att tillsyningsmannen och föraren i samråd bedömer att det går att hålla godtagbar uppsikt i rörelseriktningen samt att hastigheten begränsas till 20 km/tim.

3.3 På driftplats

När ett spärrfärdssätt utan tekniskt körbesked inne på en driftplats är på väg till eller från spärrfärdssträckan ska tillsyningsmannen kontrollera växellägen och att spåret är fritt från hinder enligt reglerna för växling. Ett spärrfärdssätt får inte byta färdriktning på en driftplats utan tågklarerarens medgivande.

Om spärrfärdssättet ska passera en plattformsövergång och den inte framförs med ett tekniskt körbesked, ansvarar den som håller uppsikt för att övergången om möjligt är avspärrad eller bevakad innan rörelsen förs över övergången. Om det inte är möjligt ska rörelsen stanna omedelbart före övergången och får fortsätta sedan den som håller uppsikt har kontrollerat att inget hindrar fortsatt rörelse. Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan ange platser och korsningar där allmänheten inte behöver varnas vid pågående växling. Det kan också i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser finnas bestämmelser för förenklad bevakning på vissa platser. Se reglerna under rubriken 3.4 Passage av plankorsningar, plattformsövergångar och nedsänkta spår i modulen Växling.

Om småfordon ingår i spärrfärdssättet ska tågklareraren koppla ur automatiserad läggning av tåg- och växlingsvägar samt se till att inga tåg- eller växlingsvägar är magasinerade. Tågklareraren ska också reservera spåravsnittet för spärrfärden. Om det inte är möjligt ska tågklareraren i stället avspärra spåravsnittet.

Om ett spärrfärdssätt med enbart småfordon stannar på en driftplats och inte omedelbart ska föras vidare ska tillsyningsmannen kortsluta spårledningen. Kortslutningen får hävas strax innan spärrfärdssättet ska föras vidare.

Om spärrfärdssättet har förts in på en driftplats får spärrfärdssättet inte föras ut på spärrfärdssträckan igen utan medgivande från tågklareraren. Detta gäller även om spärrfärden inte har anmälts avslutad.

3.4 Passage av plankorsningar

Ett spärrfärdssätt som framförs utan tekniskt körbesked ska kunna stanna före en plankorsning med vägskyddsanläggning om V-signalen inte visar ”passera”. Detsamma gäller om det finns en tavla "vägskyddsanläggning" vid plankorsningen.

3.5 Ändring av tågdata

Om tågdata ändras ska föraren mata in rätta värden i tågskyddssystemet innan spärrfärden får fortsätta.

3.6 Byte av tillsyningsman

Vid byte av tillsyningsman ska den frånträdande tillsyningsmannen informera den tillträdande om innehållet i körplanen och de samråd som har genomförts och som fortfarande är aktuella samt överlämna sådana säkerhetsorder som fortfarande gäller. Den tillträdande tillsyningsmannen ska dokumentera samrådens innehåll eller överta gällande dokumentation samt kvittera mottagna säkerhetsorder. Båda tillsyningsmännen ska anteckna tidpunkten för avlösningen.

Den tillträdande tillsyningsmannen ska informera tågklareraren om bytet.

3.7 Uppställning och uppdelning av spärrfärdssätt

Om fordon kopplas av från spärrfärdssättet och ställs upp på huvudspår på linjen ansvarar tillsyningsmannen för att fordonen säkras mot rullning enligt reglerna i modul 11 Broms. Under förutsättning att reglerna i modul 11 Broms inte hindrar det, behöver tillsyningsmannen inte närvara under den tid då fordonen står stilla på linjen.

Om fordon ställs upp i närheten av en vägskyddsanläggning ansvarar tillsyningsmannen för att åtgärder vidtas så att vägskyddsanläggningen inte spärrar vägtrafiken under längre tid än nödvändigt.

Om spärrfärdssättet delas i flera fordonsgrupper får grupperna vara i rörelse var för sig under följande förutsättningar:

• Alla fordon ska vara hopkopplade i ett och samma spärrfärdssätt när de förs ut från eller in till en driftplats.
• Spärrfärdssättet får inte delas upp i mer än fyra fordonsgrupper.
• Två fordonsgrupper intill varandra får inte befinna sig mer än 500 meter från varandra.
• Varje fordonsgrupp får framföras i högst halv siktfart.
• Varje fordonsgrupp ska ha en förare.
• Varje fordonsgrupp ska vid behov ha en signalgivare som övertar tillsyningsmannens ansvar för uppsikt i rörelseriktningen och fordonsgruppens hastighet.

3.8 Passage av systemgräns

Om en spärrfärd ska passera gränsen från ett annat trafikeringssystem in till system E2, ska spärrfärden senast vid radiosignaleringstavlan ha upprättat radiokontakt med radioblockcentralen om spärrfärden framförs med verksamt tågskyddssystem. För att spärrfärden ska få fortsätta och passera signalpunkten vid systemgränstavla”E2”, ska spärrfärden ha ett körtillstånd. Om spärrfärden inte kan upprätta någon radiokontakt eller av någon annan anledning inte kan få något tekniskt körbesked, ska tillsyningsmannen ha ett muntligt körtillstånd av tågklareraren. Se reglerna under rubriken 5.6 Tekniskt körbesked saknas.

4 Avsluta spärrfärd

Spärrfärden avslutas genom att tillsyningsmannen gör en avslutsanmälan till tågklareraren. När spärrfärden avslutas ska, om arbete har utförts, banan återlämnas i farbart skick.

Om arbete har utförts i samband med spärrfärden och banan har påverkats så att den avviker från linjebokens beskrivning, ska tillsyningsmannen meddela tågklareraren detta. Det gäller inte om infrastrukturförvaltaren redan vid spärrfärdens planering har föreskrivit förändringar när banan åter tas i bruk.

Om brister kvarstår får spärrfärden inte avslutas, utan tillsyningsmannen ska kontakta infrastrukturförvaltaren för att få besked om vilka åtgärder som ska utföras och hur spärrfärden kan avslutas.

Om spärrfärden måste avslutas på någon annan plats än vad som anges i körplanen ska tillsyningsmannen snarast meddela detta till tågklareraren.

4.1 Avsluta spärrfärd på driftplats

Innan en spärrfärd får avslutas på en driftplats ska tillsyningsmannen se till att alla fordon i spärrfärdssättet har förts bort från bevakningssträckans huvudspår.

4.2 Avsluta spärrfärd på linjen

Innan en spärrfärd får avslutas på linjen ska tillsyningsmannen se till att alla fordon i spärrfärdssättet har förts bort från bevakningssträckans huvudspår. Fordonen ska stå hinderfritt vid sidan av huvudspåret. Fordonen ska vara säkrade mot rullning enligt reglerna i modul 11 Broms.

Om en spärrfärd ska övergå i en ny spärrfärd behöver inte fordonen föras bort från huvudspåret om tillsyningsmannen har fått starttillstånd för den nya spärrfärden innan den gamla har avslutats.

Avsluta genom att sammankoppla spärrfärdssätt på linjen

Om två skilda spärrfärdssätt sammankopplas på linjen ska den ena spärrfärden avslutas när de är sammankopplade. Tillsyningsmannen för den avslutade spärrfärden ska göra avslutsanmälan till tågklareraren.

4.3 Avslutsanmälan

xx är spärrfärdens beteckning.

4.4 Åtgärder efter avslutad spärrfärd med enbart småfordon

Om en spärrfärd med enbart småfordon avslutas på en driftplats och spärrfärdssättet inte omedelbart förs undan från huvudspår ska tillsyningsmannen se till att spårledningen omedelbart kortsluts. Kortslutningen får inte hävas förrän omedelbart innan spärrfärdssättet ska föras undan eller starta som en ny spärrfärd.

5 Särfall

5.1 Direktplanera spärrfärd

Om en spärrfärd behöver anordnas med kort varsel och därför inte kan förplaneras får den direktplaneras. Spärrfärder för tillfälliga researrangemang får dock inte direktplaneras. Direktplaneringen ska föregås av att tillsyningsmannen gör en körplan enligt ordinarie regler. De uppgifter i körplanen som ska godkännas av trafikledningen vid en förplanerad spärrfärd bestäms i samtal mellan tillsyningsmannen och tågklareraren.

Tågklareraren ska ge den direktplanerade spärrfärden en unik beteckning och meddela tillsyningsmannen den.

Den direktplanerade spärrfärden följer i övrigt de ordinarie reglerna för spärrfärd, med samråd och starttillstånd som nästa moment.

5.2 Återkalla tekniskt körbesked, order som stå stilla

Om tågklareraren behöver få stopp på en spärrfärd som framförs med tekniskt körbesked ska hen i första hand återta det tekniska körbeskedet.

Om det inte är möjligt att återta det tekniska körbeskedet och det är frågan om en nödsituation kan tågklareraren stoppa spärrfärden genom att nödstoppa den.

Om det inte är möjligt att återta det tekniska körbeskedet, kan tågklareraren stoppa spärrfärden genom att kontakta tillsyningsmannen och ge order om att spärrfärden ska stå stilla, enligt blankett ETCS 03. Spärrfärden får sedan inte fortsätta förrän det fått ett skriftligt tillstånd enligt blankett ETCS 04.

5.3 Upphäva tågvägslåsningen för en spärrfärd

Tågklareraren får inte upphäva en tågvägslåsning för en spärrfärd utan att ha återkallat körtillståndet och förvissat sig om att spärrfärdssättet har stannat. När tillsyningsmannen efter start på en driftplats har anmält att spärrfärdssättet har passerat utfartstavlan får dock tågklareraren upphäva tågvägslåsningen på den del av tågvägen som spärrfärden använt på driftplatsen.

5.4 Spärrfärden får stoppbesked

Om ”stopp” signaleras med blinkande frontljus eller rörlig stoppsignal ska tillsyningsmannen genast stoppa spärrfärdssättet och undersöka förhållandena. Samma sak gäller om det tekniska körbeskedet försvinner. Om ”stopp” signaleras på något annat sätt får spärrfärdssättet fortsätta fram till signalen.

Skulle spärrfärden oväntat få stoppbesked vid säkrad rörelse ska spärrfärdssättet om möjligt stannas före stoppsignalen och annars snarast möjligt därefter.

Vid siktrörelse ska spärrfärdssättet kunna stannas före en signalinrättning eller signaltavla som ger ett stoppbesked. Om signalbeskedet ändras till ”stopp” när spärrfärdssättet är så nära att det inte är möjligt att stanna före stoppsignalen ska det stannas snarast möjligt därefter. För fortsatt rörelse gäller då samma regler som om spärrfärdssättet hade stannats före stoppsignalen.

Om spärrfärden får driftläge ”nödstopp” gäller reglerna under rubriken 5.6 Tekniskt körbesked saknas, Start efter driftläge ”nödstopp”.

5.5 Anmälan vid stoppbesked

När ett spärrfärdssätt har stannat för att ett tekniskt körbesked saknas eller vid en signal som visar ”stopp” ska tillsyningsmannen anmäla detta till tågklareraren. Om orsaken till stoppbeskedet är uppenbar för tillsyningsmannen får hen avvakta med anmälan.

xx är spärrfärdens beteckning.

yy är signalens beteckning.

5.6 Tekniskt körbesked saknas

Om en spärrfärd inte har ett tekniskt körbesked, ska den ha ett skriftligt tillstånd. Tågklareraren ska se till att villkoren i kapitlet Åtgärder vid tillstånd och medgivanden i modulen Trafikledning är uppfyllda innan hen lämnar ett skriftligt tillstånd.

Tillsyningsmannen ska vid körning utan tekniskt körbesked känna till var nästa signalpunktstavla finns. Vid behov ska hen kontrollera detta i linjeboken.

I vissa fall ska tågklareraren lämna besked om växlar är i kontroll eller inte samt vilka lägen växlarna ska inta. Tågklareraren behöver inte lämna dessa uppgifter om tillståndet eller medgivandet enbart avser ett spåravsnitt på linjen.

Start med okänd position

Om spärrfärden saknar ett tekniskt körbesked enbart på grund av att positionen för spärrfärdssättet är okänd får tågklareraren lämna skriftligt tillstånd enligt blankett ETCS 07 Tillstånd att starta i driftläge ”särskilt ansvar” efter aktivering. Tillståndet lämnas först sedan spärrfärden fått starttillstånd. Det ges för att spärrfärden ska få framföras i driftläge "särskilt ansvar" fram till signalpunktstavlan för att spärrfärden ska kunna få ett tekniskt körbesked. Tillståndet kan vid behov också innehålla ett stoppassagemedgivande för den närmaste signalpunktstavlan.

Tillsyningsmannen ska kontakta tågklareraren för att få ett skriftligt tillstånd och ange spärrfärdssättets position genom att ange beteckningen på den närmaste signalpunktstavlan. Tågklareraren ska sedan reservera en normal tågväg för spärrfärden. Under förutsättning att spärrfärden har fått ett starttillstånd får tågklareraren ge spärrfärden ett skriftligt körtillstånd.

Om spärrfärden inte står vid en signalpunktstavla eller om tågklareraren inte kan reservera en normal tågväg för spärrfärden ska reglerna under rubriken Start med skriftligt körtillstånd i andra situationer tillämpas.

Start efter driftläge ”nödstopp”

Om spärrfärden har fått driftläge ”nödstopp” får föraren inte trycka på ”start” eller välja driftläge ”skiftning” utan att ha fått ett tillstånd enligt blankett ETS 02. Tillståndet får ges för färd fram till nästa signalpunktstavla för att spärrfärden ska kunna få ett tekniskt körbesked eller för att spärrfärden ska få välja driftläge ”skiftning”.

Tillstånd enligt blankett ETCS 02 innebär samtidigt att spärrfärden har stoppassagemedgivande för en signalpunktstavla som det eventuellt har passerat obehörigt med driftläge ”nödstopp”.

Om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och siktförhållandena medger det, får kontrollen av att en motväxel sluter ske från förarhytten sedan spärrfärdssättet har stannats omedelbart före motväxeln.

Om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och siktförhållandena medger det, får kontrollen av att en medväxel ligger rätt ske från förarhytten. Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger om kontrollen ska ske sedan spärrfärdssättet har stannats omedelbart före medväxeln eller om kontrollen får ske under gång.

Om en dvärgsignal visar signalbilden ”lodrätt” eller ”snett vänster” behövs inte någon kontroll av växlar eller spårspärrar på dvärgsignalsträckan, även om tågklareraren har meddelat Kontrollera växlarna. Hastigheten får vara hel siktfart bortom signalbilden ”lodrätt” och halv siktfart bortom signalbilden ”snett vänster”.

Hastighetsrestriktionen gäller fram till att spärrfärden får ett tekniskt körbesked. Om spärrfärden inte får något tekniskt körbesked innan den kommer fram till den närmaste signalpunktstavlan, ska den ha ett stoppassagemedgivande enligt blankett ETCS 01 innan den får passera signalpunktstavlan.

Om spärrfärdssättet inte ska flyttas efter att det fått driftläge ”nödstopp” ska tågklareraren ange ”får inte flyttas” under ”ytterligare instruktioner” på blankett ETCS 02 Muntligt tillstånd efter driftläge ”nödstopp”. Denna order innebär att föraren får välja ”start” för att kunna avaktivera förarplatsen.

Start efter order om att stå stilla

Om tågklareraren tidigare gett order enligt blankett ETCS 03 får spärrfärden inte fortsätta utan att tågklareraren har gett order enligt blankett ETCS 04. Tågklareraren får ge ordern utan ytterligare kontroller när orsaken till att orden på blankett ETCS 03 gavs är borta. Ordern på blankett ETCS 04 innebär att spärrfärden får fortsätta med tekniskt körbesked.

Om spärrfärden inte får något tekniskt körbesked ska den också ha ett skriftligt körtillstånd enligt blankett ETCS 01

Start med skriftligt tillstånd i andra situationer

Detta avsnitt gäller i andra situationer än dem som behandlas under rubrikerna Start med okänd position, Start efter driftläge ”nödstopp” och Start efter order om att stå stilla.

Om spärrfärden inte har ett tekniskt körbesked får tågklareraren lämna ett skriftligt tillstånd enligt blankett ETCS 01. Stoppassagemedgivandet får bara ges för en signalpunktstavla i taget. Tillståndet kan vid behov även användas utan något stoppassagemedgivande för den närmaste signalpunktstavlan.

Om tågklareraren vet att växlarna ligger rätt och är i kontroll samt att deras läge inte oavsiktligt kan ändras får tillståndet kombineras med beskedet växlarna ligger rätt. Detta besked lämnas även när växlar saknas. I annat fall ska tågklareraren ge beskedet kontrollera växlarna.

I infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan det för vissa typer av växlar anges att medgivande får lämnas bara om villkoren för beskedet växlarna ligger rätt är uppfyllda.

På en driftplats får tågklareraren kombinera ett skriftligt tillstånd på blankett ETCS 01 med stoppassagemedgivande för enstaka eller samtliga växlingsdvärgsignaler som finns före nästa signalpunktstavla och som visar ”stopp”.

Hastighetsrestriktionen gäller fram till att spärrfärden får ett tekniskt körbesked.

Om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och siktförhållandena medger det, får kontrollen av att en motväxel sluter ske kontrolleras från förarhytten sedan spärrfärdssättet har stannats omedelbart före motväxeln.

Om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och siktförhållandena medger det, får kontrollen av att en medväxel ligger rätt ske från förarhytten. Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger om kontrollen ska ske sedan spärrfärdssättet har stannats omedelbart före medväxeln eller om kontrollen får ske under gång.

Om en dvärgsignal visar signalbilden ”lodrätt” eller ”snett vänster” behövs inte någon kontroll av växlar eller spårspärrar på dvärgsignalsträckan, även om tågklareraren har meddelat kontrollera växlarna. Hastigheten får vara hel siktfart bortom signalbilden ”lodrätt” och halv siktfart bortom signalbilden ”snett vänster”.

Om körtillståndet gäller fram till och inte förbi en signalpunktstavla, ska tågklareraren ange Får körtillstånd och får gå fram till signalpunktstavla yy, där yy är beteckningen på den signalpunktstavla som körtillståndet gäller till.

5.7 Växlingsdvärgsignal som visar ”stopp”

Om en växlingsdvärgsignal visar ”stopp” och det saknas ett medgivande från tågklareraren att passera signalen, ska föraren stanna spärrfärdssättet. Tillsyningsmannen ska därefter kontakta tågklareraren och anmäla att signalen visar ”stopp”. Tågklareraren får då ge medgivande för spärrfärden att passera signalen enligt samma regler som gäller för muntligt körtillstånd. Medgivandet får avse flera signaler.

5.8 Obehörig passage av signalpunkt

Om ett spärrfärdssätt obehörigt har passerat en signalpunkt ska föraren omedelbart stanna spärrfärden. Därefter ska tillsyningsmannen meddela tågklareraren: Spärrfärd xx har passerat signalpunkt yy utan körtillstånd, där xx är spärrfärdens beteckning och yy är signalpunktens beteckning. Om tillsyningsmannen inte säkert vet signalpunktens beteckning ska hen så noggrant som möjligt ange vilken signalpunkt det gäller.

För att spärrfärden ska få fortsätta ska den ha ett muntligt körtillstånd av tågklareraren enligt reglerna under rubriken 5.6 Tekniskt körbesked saknas, Muntligt körtillstånd i andra situationer. Reglerna tillämpas på samma sätt som om spärrfärdsättet hade stått vid den signalpunkt som passerades obehörigt. Om spärrfärden har fått driftläge ”nödstopp” gäller istället reglerna under rubriken 5.6 Tekniskt körbesked saknas, Start efter driftläge ”nödstopp”.

5.9 Obehörig passage av växlingsdvärgsignal som visar ”stopp”

Om ett spärrfärdssätt utan medgivande har passerat en växlingsdvärgsignal som visar ”stopp” ska föraren omedelbart stanna spärrfärden. Därefter ska tillsyningsmannen meddela tågklareraren: Spärrfärd xx har passerat växlingsdvärgsignal yy som visade ”stopp”, där xx är spärrfärdens beteckning och yy är signalens beteckning. Omtillsyningsmannen inte säkert vet signalens beteckning ska hen så noggrant som möjligt ange vilken signal det gäller.

För att spärrfärden ska få fortsätta ska den ha medgivande enligt reglerna för muntligt körtillstånd. Reglerna tillämpas på samma sätt som om spärrfärdssättet hade stått vid den signal som passerades obehörigt.

5.10 Plankorsning

Signal visar ”stopp före plankorsningen”

Om hyttsignaleringen visar ”stopp före plankorsningen” eller om en hastighetsnedsättning till 20 km/tim signaleras utan att det finns angivet i en säkerhetsorder eller linjeboken ska föraren genast börja bromsa och ge ljudsignalen ”tåg kommer” upprepade gånger. ”Tåg kommer” behöver inte ges om föraren är säker på att spärrfärden kan stanna före plankorsningen.

Om föraren på en spärrfärd som framförs utan tekniskt körbesked ser att en V-signal visar ”stopp före plankorsningen” ska föraren stanna spärrfärdssättet före plankorsningen. Detsamma gäller om det finns en tavla "vägskyddsanläggning" vid plankorsningen.

När spärrfärdssättet har stannat får det fortsätta förbi plankorsningen när föraren har förvissat sig om att detta kan ske utan fara. Ljudsignalen ”tåg kommer” ska ges upprepade gånger från igångsättningen tills spärrfärdssättet har kommit fram till plankorsningen.

Tillsyningsmannen ska snarast anmäla fel på vägskyddsanläggningens funktion till tågklareraren.

Spärrfärden har fått säkerhetsorder om att en vägskyddsanläggning är felaktig

Om spärrfärden har fått en säkerhetsorder om fel på en vägskyddsanläggning ska föraren stanna spärrfärdsättet omedelbart före plankorsningen. Därefter får färden fortsätta, sedan föraren har förvissat sig om att inget hinder finns. ”Tåg kommer” ska ges upprepade gånger. Om en säkerhetsorder innehåller besked om att det finns en vägvakt vid plankorsningen får spärrfärden fortsätta utan att stanna när föraren ser att vägvakten har varnat vägtrafiken. Hastigheten får i samtliga fall vara högst 40 km/tim när det främsta fordonet passerar korsningen.

5.11 Spärrfärden kan inte ta emot tekniskt körtillstånd

Om föraren vid körning med tekniskt körbesked upptäcker att det blir fel på tågskyddssystemet i fordonet så att det inte kan ta emot något tekniskt körbesked, ska föraren meddela tillsyningsmannen. Därefter ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren. För fortsatt körning gäller reglerna under rubriken 5.6 Tekniskt körbesked saknas. Spärrfärden får inte köras längre än till en plats där ett annat drivfordon med fungerande tågskyddssystem kan kopplas till och somlängst till nästa driftplats.

Om en spärrfärd inte kan ta emot något tekniskt körbesked på grund av fel på det markbaserade radiosystemet ska föraren stanna spärrfärden. För att få fortsätta ska spärrfärden antingen åter ha fått radiokontakt och ett tekniskt körbesked eller ett muntligt körtillstånd. Tågklareraren får i detta fall inte lämna muntligt körtillstånd förrän tillsyningsmannen och tågklareraren konstaterat att det inte går att upprätta radiokontakt.

5.12 Fel på tågskyddssystemet

Balisinformationsfel

Om föraren får ett textmeddelande om balisinformationsfel ska hen meddela tillsyningsmannen detta. Tillsyningsmannen ska rapportera felet till tågklareraren. Om felet inte innebär driftläge "nödstopp", får färden fortsätta utan särskilda restriktioner.

Fel vid driftläge "skiftning"Om föraren under pågående spärrfärd i driftläge ”skiftning” upptäcker att det blir fel på tågskyddssystemet i fordonet ska hen stanna färden och meddela tillsyningsmannen detta. Därefter ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren.

Efter att tillsyningsmannen meddelat tågklareraren får spärrfärden fortsätta på den sträcka som det muntliga körtillståndet omfattar.

Järnvägsföretaget ska se till att felavhjälpning eller fordonsbyte sker snarast möjligt.

5.13 Fel på fordon

Hjulskada

Om tågklareraren får reda på att ett spärrfärdssätt har hårda slag från hjul ska tågklareraren kontakta tillsyningsmannen för att se till att spärrfärden stoppas innan den kommer till en driftplats. Tågklareraren ska ge tillsyningsmannen en säkerhetsorder om att spärrfärden ska föras in till driftplatsen med högst 10 km/tim. På driftplatsen ska föraren undersöka spärrfärdssättets hjul.

Se även reglerna under rubriken 1.2 Hjulskador och föremål på banan i JTF bilaga 6 Fara och olycka.

Felaktig tyfon eller vissla

Om det är fel på tyfonen eller visslan får spärrfärdens hastighet inte överskrida hel siktfart. Vid de plankorsningar som föregås av en ljudsignaltavla får hastigheten inte överstiga 10 km/tim när spärrfärdssättets främsta fordon passerar.

Avsaknad av frontsignal

Om det blir fel på frontsignal så att inget ljus avges, ska tillsyningsmannen underrätta tågklareraren. För den fortsatta färden gäller följande.

Vid god sikt får spärrfärden fortsätta.

I mörker eller vid dålig sikt ska spärrfärden snarast avslutas, såvida inte en ersättande belysning kan visas från fordonet. Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim.

I båda fallen ska "tåg kommer" ges före varje känd plankorsning utan vägskyddsanläggning eller gångvägskorsning, och dessutom med jämna mellanrum för att varna personal som kan förekomma i eller i närheten av spåret.

Avsaknad av slutsignal

Den som upptäcker att slutsignal helt saknas på ett spärrfärdssätt när nattsignaler används, ska anmäla det till tågklareraren.

Tågklareraren ska snarast underrätta tillsyningsmannen, som ska reparera eller ersätta slutsignalen, eller ersätta den med annan befintlig belysning såsom t.ex. frontsignal.

Om det inte är möjligt att reparera eller ersätta slutsignal som ska finnas, gäller följande:

Spärrfärden ska snarast avslutas. Spärrfärden behöver dock inte avslutas om tågklareraren med en säkerhetsorder medger att spärrfärden får fortsätta utan slutsignal. För det gäller följande:

• Det får inte finnas några andra spärrfärder på bevakningssträckan.
• Medgivandet ges av tågklareraren för den sträcka eller driftplats där spärrfärden befinner sig

5.14 Oplanerad rörelse utan uppsikt

Om ett spärrfärdssätt där föraren också är tillsyningsman oplanerat måste byta riktning får det framföras utan uppsikt i rörelseriktningen förutsatt att inga andra trafikverksamheter pågår på bevakningssträckan och att hastigheten inte överstiger 10 km/tim. Ljudsignalen ”tåg kommer” ska ges omedelbart före start och sedan upprepade gånger under rörelsen. Spärrfärdssättet får inte föras över en plankorsning med vägskyddsanläggning. Spärrfärdssättet får inte föras förbi en signalpunkt utan tillstånd från tågklareraren.

5.15 Spärrfärd med hjälpfordon

Spärrfärd med hjälpfordon får anordnas när

• ett tågs förare har begärt hjälpfordon och tåget befinner sig på linjen.
• en olycka har inträffat och åtgärder krävs för att återställa banan för att ett tåg som befinner sig på linjen ska kunna fortsätta fin färd.

Spärrfärd med hjälpfordon ska anordnas och framföras enligt reglerna för spärrfärd med nedanstående skillnader.

En spärrfärd med hjälpfordon får starta:

• från en driftplats även om ett tåg befinner sig på den första blocksträckan efter driftplatsen
• från en driftplats även om de tåg som befinner sig på bevakningssträckan har färdriktning mot driftplatsen
• på linjen även om tåg befinner sig på samma bevakningssträcka.

Vid spärrfärd med hjälpfordon till hjälpbehövande tåg ska körplanen innehålla uppgifter om vilken bevakningssträcka som det hjälpbehövande tåget befinner sig på samt om det finns andra tåg på bevakningssträckan. Vid spärrfärd med hjälpfordon på grund av olycka ska körplanen innehålla motsvarande uppgifter om det tåg som spärrfärdssättet först kan nå. Tågets exakta position får inte i något av fallen uppges med större noggrannhet än så. Hjälpfordonets tillsyningsman får inte försöka att på annat sätt få närmare besked om det hjälpbehövande tågets position.

Planering av spärrfärd med hjälpfordon bestäms i samtal mellan tillsyningsmannen och tågklareraren.

Innan starttillstånd ges för spärrfärden ska tågklareraren återkalla körtillståndet för tåg som befinner sig på bevakningssträckan.

Fortsatt färd efter hjälpinsatsen

När spärrfärden har kommit till det hjälpbehövande tågsättet eller banan har återställts ska spärrfärden och tåg på bevakningssträckan, efter överenskommelse med tågklareraren, föras undan på något av följande sätt:

• Det hjälpbehövande tågsättet och spärrfärdssättet kopplas ihop

och spärrfärden avslutas. Det hjälpbehövande tåget och övriga tåg fortsätter efter att ha fått körtillstånd av tågklareraren. Inga fordon får lämnas kvar på bevakningssträckan.

• Det hjälpbehövande tågsättet och spärrfärdssättet kopplas samman och förs från bevakningssträckan som spärrfärd. Sedan spärrfärden har avslutats fortsätter övriga tåg efter att ha fått körtillstånd av tågklareraren.
• Spärrfärden förs från bevakningssträckan som spärrfärd. Sedan spärrfärden har avslutats fortsätter övriga tåg efter att ha fått körtillstånd av tågklareraren.

Om spärrfärdssättet kopplas ihop med tåget och fortsätter som spärrfärd med hjälpfordon ska tillsyningsmannen särskilt anmäla till tågklareraren när det hjälpbehövande tågsättet helt har förts undan från bevakningssträckan.

5.16 Medgivande att resande får medfölja vid spärrfärd

Resande får medfölja vid en spärrfärd endast i följande fall:

• vid spärrfärd med hjälpfordon
• vid spärrfärd för resandeutväxling på en bevakningssträcka där hjälpfordon har begärts
• vid spärrfärd i samband med tillfälliga researrangemang.

Att resande får medfölja ska anges i körplanen.

Tillfälliga researrangemang

Infrastrukturförvaltaren får medge att resande följer med spärrfärd vid tillfälliga researrangemang. Vid tillfälliga researrangemang gäller följande villkor:

• Då spärrfärden framförs ska föraren befinna sig främst i spärrfärdssättet.
• Det första och sista fordonet i spärrfärdssättet ska bromsas automatiskt vid självavkoppling.
• A-skydd, L-skydd, E-skydd eller andra spärrfärder får inte finnas på bevakningssträckan. Spärrfärd för att undsätta en spärrfärd med resande får dock finnas.
• Spärrfärden ska planeras så att tågskyddssystemet kan användas.
• Spärrfärden får inte direktplaneras.

5.17 Spärrfärd inom ett d-skydd

Ett D-skydd innebär att ett område på huvudspår upplåts för flera skyddsformer och färder och att det inte får förekomma några tågfärder i området. Ett D-skydd planeras av spårentreprenören i en dispositionsarbetsplan som ska godkännas av trafikledningen. När ett D-skydd har anordnats tar en huvudtillsyningsman över trafikledningen och beslutar med ledning av arbetsplanering och planeringssamtal vilka trafikverksamheter som får genomföras inom D-skyddet.

D-skyddsområdet får vara indelat i flera delområden. Delområdenas gränspunkter ska framgå av dispositionsarbetsplanen.

En spärrfärd får anordnas inom ett D-skydd. Spärrfärden trafikleds då av D-skyddets huvudtillsyningsman, som övertar tågklarerarens roll i de ordinarie reglerna för spärrfärd. I övrigt gäller de ordinarie reglerna för spärrfärd med nedanstående tillägg och ändringar

Spärrfärdssträcka

En spärrfärdssträcka inom ett D-skydd får omfatta ett eller flera delområden. En spärrfärd som omfattar flera delområden får anmälas avslutad för varje delområde för sig.

Spärrfärdens största tillåtna hastighet

En spärrfärd inom ett D-skydd får inte framföras med högre hastighet än 40 km/tim.

Färddokumentation

Tillsyningsmannen ska medföra dispositionsarbetsplanen. Om det har skett ändringar i den ska huvudtillsyningsmannen orderge tillsyningsmannen om dessa ändringar. Huvudtillsyningsmannen ska inte ge någon särskild säkerhetsorder om vägskyddsanläggningar som inte fungerar eller om ändringar av signaler.

Starttillstånd

Huvudtillsyningsmannen kan ge spärrfärden starttillstånd för ett delområde i taget eller för flera delområden på samma gång.

Passera gräns in till D-skyddsområdet

Innan ett spärrfärdssätt ska föras in till ett D-skydd ska tillsyningsmannen ha fått starttillstånd av huvudtillsyningsmannen. Efter att spärrfärdssättet i sin helhet har förts in i D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen anmäla till tågklareraren att färden fram till D-skyddsområdet är avslutad.

Om gränspunkten utgörs av en signalpunktstavla som gäller för rörelse ut från D-skyddsområdet, får tågklareraren inte medge rörelse förbi den närmaste signalpunktstavlan fram till gränspunkten förrän tillsyningsmannen har bekräftat att hen har fått starttillstånd för spärrfärden av huvudtillsyningsmannen.

Passera gräns ut från D-skyddsområdet

Innan spärrfärdssättet förs ut ur D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen ha fått starttillstånd från tågklareraren för den fortsatta färden utanför D-skyddsområdet. När spärrfärdssättet i sin helhet har förts ut ur D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen anmäla spärrfärden avslutad till huvudtillsyningsmannen.

Passera gräns för delområde

Ett starttillstånd för en spärrfärd innebär att gränspunkten där spärrfärdssättet står får passeras. Starttillståndet är samtidigt ett medgivande att passera en eventuell signalpunktstavla eller dvärgsignal i gränspunkten. Om spärrfärden får starttillstånd för flera delområden får spärrfärdssättet passera mellanliggande gränspunkter utan att stanna.

Passera signaler inom ett delområde

Signalpunktstavlor som inte utgör gräns för ett delområde får passeras. Detsamma gäller för dvärgsignaler oavsett signalbild.

5.18 Spärrfärd utan tågskyddssystem

Infrastrukturförvaltaren kan om särskilda skäl finns ge dispens att framföra en spärrfärd med fordon som saknar tågskyddssystem eller inte har det tillslaget. Detta förhållande ska framgå av körplanen eller i direktplaneringen. I övrigt gäller de ordinarie reglerna för spärrfärd.