TTJ
1 Aktörer | |
spårentreprenör | den som på uppdrag av infrastrukturförvaltaren bedriver arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Med spårentreprenör avses i föreskrifterna även infrastrukturförvaltare som utför arbete på egen järnvägsinfrastruktur. |
trafikledningen | den utpekade funktion hos infrastrukturförvaltaren som svarar för den operativa trafikledningen. |
2.1 Banans indelning | |
banan | hela spåranläggningen, inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggningar och signalanläggningar. Banan indelas i linjen och driftplatser. |
blocksträcka | del av huvudspåret på linjen i system H, E2 och E3 som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler eller signalpunktstavlor. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal eller utfartstavla som är placerad innanför driftplatsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika riktningar. |
driftplats | ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen. |
driftplatsdel | avgränsad del av en driftplats. Uppdelningen av en driftplats i driftplatsdelar förekommer i regel bara där det finns trafiktekniska behov av att dela upp driftplatsen i flera namngivna delar. |
driftplatsgräns | gräns mellan en driftplats och linjen. Kan även utgöra gränsen mellan två driftplatser som gränsar direkt till varandra. Driftplatsgränsen mot linjen går omedelbart utanför infartssignalen eller motsvarande signaltavla. |
hållplats | plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret. |
hållställe | plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning. |
linjen | banan utanför driftplatsernas gränser. |
linjeplats | plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen. |
trafikplats | gemensam term för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken. |
2.2 Spår | |
avvikande huvudspår | annat huvudspår på en driftplats än normalhuvudspåret. |
dubbelspår | sträcka med två huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser. |
enkelspår | sträcka med endast ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser. |
flerspår | sträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser. Huvudspåren betecknas första nedspåret, andra nedspåret, första uppspåret, andra uppspåret, o.s.v. |
huvudspår | spår som är avsett för säkrad rörelse. |
nedspåret | det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med udda nummer går vid dubbelspår. |
normalhuvudspåret | det huvudspår på en driftplats som från driftplatsgränsen leder genom växlar i normalläge. Vid en obevakad driftplats är det normalhuvudspåret som används vid säkrad rörelse. |
sidospår | annat spår än huvudspår. |
signalkontrollerat sidospår | sidospår som kan ingå i en växlingsväg. |
uppspåret | det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med jämna nummer går vid dubbelspår. |
2.3 Växlar och spårspärrar | |
avläge | läge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger vid sidan av rälen. |
bevakad växel | växel som sluter utan att vara låst, men som är övervakad så att obehörig omläggning inte kan ske. Övervakningen sker
* från ställverket, om växeln är centralt omläggbar men inte är lokalfrigiven * av en person på plats, om växeln är lokalt omläggbar. |
hinderfrihetspunkt | den punkt där hinderfrihet råder vid en växel eller spårkorsning. Anger hur nära växeln eller spårkorsningen ett spårfordon får finnas utan att inkräkta på det fria rummet för det anslutande eller korsande spåret. |
huvudspårsskiljande växel | en motväxel eller medväxel som skiljer eller förenar två huvudspår. |
högerläge | läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det högra spåret. |
K16-lås | lås för växlar på linjeplatser och obevakade driftplatser i system M. |
K16-nyckel | nyckel till K16-lås. |
lokalfrigiven spårspärr | lokalt omläggbar spårspärr som för tillfället kan läggas om på plats. |
lokalfrigiven växel | lokalt omläggbar växel som för tillfället kan läggas om på plats. |
låst spårspärr | spårspärr som uppfyller något av följande:
* ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg. * är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås. |
låst växel | växel som uppfyller något av följande:
* ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg. * är i kontroll och är spärrad. * är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås. * sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås. |
medväxel | växel betraktad i den riktning där två spår leder samman i ett spår. |
motväxel | växel betraktad i den riktning där ett spår förgrenar sig i två spår. |
normalläge | ett på förhand bestämt läge för en växel eller spårspärr. Kallas även plusläge. |
omlagt läge | det läge för en växel eller spårspärr som inte är normalläget. Kallas även minusläge. |
påläge | läge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger på rälen. |
rörlig bro i kontroll | rörlig bro som medger järnvägstrafik och vars läge bekräftas av signalanläggningen. |
skyddande läge | det läge för en växel eller spårspärr som hindrar spårfordon att komma in i det spår som skyddas. |
skyddsväxel | växel som i skyddande läge hindrar spårfordon från att komma in i ett visst spår. |
spårspärr | anordning som med en kloss på rälen förhindrar rörelse förbi platsen. |
spårspärr i kontroll | spårspärr som ligger i rätt läge och vars läge bekräftas av signalanläggningen. |
vänsterläge | läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det vänstra spåret. |
växel | anordning som gör det möjligt att framföra spårfordon från ett spår till ett annat. Vardera änden med växeltungor i en korsningsväxel betraktas som en egen växel. |
växel i kontroll | växel som sluter och vars läge bekräftas av signalanläggningen. |
växel som sluter | växel vars anliggande tunga sluter väl mot sin stödräl och vars frånliggande tunga ligger på tillräckligt avstånd från sin stödräl. För en växel som har rörlig korsningsspets krävs också att denna befinner sig i farbart läge. |
2.4 Signalanläggningar, allmänt | |
automatmarkering | en markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd. |
avregistrering | en funktion i system E2 och E3 med vilken tågklareraren kan ta bort en färd från radioblockcentralen. |
backningsområde | spåravsnitt i system E2, varifrån rörelse kan ske i driftläge "nödbackning". Förekommer i långa tunnlar och på långa broar. |
externmarkering | en markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd en manöver i system E3 med en särskild utrustning där någon annan än tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget. |
FK-låda | särskild frånkopplingsanordning för vägskyddsanläggningar. |
hinderfrihetsspårledning | spårledning som kontrollerar om ett visst spåravsnitt är fritt från storfordon. |
kontrollbekräftad rörlig bro | rörlig bro, vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom kör i en huvudsignal (eller motsvarande tekniskt körbesked). |
kontrollbekräftad spårspärr | spårspärr, vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom kör i en huvudsignal (eller motsvarande tekniskt körbesked). |
kontrollbekräftad växel | växel, vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom kör i en huvudsignal (Eller motsvarande tekniskt körbesked). |
linjeblockering | signalanläggning för linjen i system H. Är baserad på hinderfrihetsspårledningar. |
lokalreservering | funktion i system E2 och E3 för att reservera ett valt område för växling eller spärrfärd. |
radioblockcentral | den del av signalanläggningen i system E2 och E3 varifrån en viss sträcka övervakas. |
separatmarkering | en manöver i system E3 med vilken tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget. |
signalpunkt | punkt som avgränsar signalsträckor i system E2 och E3 och som utmärks med en signalpunktstavla eller huvudsignal. Kan vara en infartssignalpunkt, mellansignalpunkt, utfartssignalpunkt eller linjesignalpunkt. |
signalställverk | signalanläggning i system E2 och E3 samt för en driftplats i system H eller system M. Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar. |
skyddsmarkering | åtgärd som vidtas av en tillsyningsman och som ska förhindra att körtillstånd ges till en färd över ett visst spåravsnitt. Åtgärden kan bestå av kortslutning av spårledning för hinderfrihetskontroll eller externmarkering. |
vägskyddsanläggning | signalanläggning, avsedd att skydda trafiken vid en plankorsning. |
2.5 Signalanläggningar, signaler | |
besked | kortform för signalbesked. |
dagsignal | form av visuell signal som är avsedd att användas vid dagsljus eller motsvarande goda ljusförhållanden. |
fordonssignalmedel | fast eller flyttbart visuellt signalmedel, placerat på eller i spårfordon, i form av
* strålkastare, signallampa, eller skärm, placerad på spårfordonets utsida för att ge signaler eller * indikeringslampa eller dylikt, för överföring av signaler från förare till tågpersonal eller omvänt. |
handsignal | visuell signal som ges med händerna eller ett signalredskap som bärs eller hålls av en person. |
hyttsignalering | information från tågskyddssystemet som ges via förarpanelen i förarhytten. |
ljussignal | signalinrättning som visar signal med ett eller flera ljussken. |
mekanisk signal | signalinrättning som förmedlar signalbesked med skärmar eller liknande i olika positioner. |
muntlig signal | signal som ersätter en handsignal och som ges genom att säga dess signalbesked. |
nattsignal | form av visuell signal som är avsedd att användas när dagsignal inte kan ses tydligt. |
signal | i trafikreglerna fastställt budskap som av trafiksäkerhetsskäl eller driftskäl överförs till en signalmottagare. Även kortform för signalbesked, signalbild och signalinrättning. |
signalbesked | fastställd benämning på ett signalbudskap. |
signalbild | utseendet av ett visst signalbesked från en signalinrättning och det namn på denna som anges i trafikföreskrifterna. |
signalinrättning | fast placerat yttre signalmedel vars signalbesked kan variera. Indelas i ljussignal, tablåsignal och mekanisk signal. |
signalmedel | anordning eller medel som används för att ge signal. Indelas i visuella signalmedel och ljudsignalmedel. |
signalredskap | visuellt signalmedel avsett att bäras av en person som handsignallykta, signalflagga eller signalstav. |
signaltavla | yttre signalmedel med oföränderligt utseende och som därmed kan ge endast ett signalbudskap. Består av en skylt eller en kombination av skyltar. |
tablåsignal | signalinrättning som visar signal med en eller flera lysande bokstäver, siffror eller andra tecken. |
tavla | kortform för signaltavla. |
yttre signalering | signaler som finns utefter banan. |
2.6 Signalanläggningar, signalställverk | |
backningstågväg | tågväg i system E3, avsedd för backning vid tågfärd. |
frontskydd | skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i tågväg vid dess slutpunkt, eller på tågvägens skyddssträcka. |
förenklad tågväg | tågväg för färd som antingen ska framföras förbi en huvudsignal i stopp eller förbi en signalpunktstavla med verksamt tågskyddssystem men utan tekniskt körbesked. |
K15-nyckel | nyckel som används för att låsa en normal tågväg och för att ställa huvudsignal till kör. |
magasinering | funktion för att ställa kommandon till signalställverk i kö i väntan på att villkor för verkställelse uppfylls, till exempel magasinering av en normal tågväg. |
normal tågväg | tågväg för färd som ska signaleras med kör i en huvudsignal eller som framförs i driftläge full övervakning eller driftläge på sikt. |
obevakad drift | funktion i signalställverk. Används när driftplatsen är obevakad. Medger att huvudsignaler kan visa kör i båda riktningar till normalhuvudspåret och säkerställer att vissa krav för att driftplatsen ska få vara obevakad är uppfyllda. |
sidoskydd | skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg eller växlingsväg från sidan. |
skyddssträcka | den sträcka som finns närmast efter en tågvägs slutpunkt och som kan utnyttjas av ett fordon som inte har kunnat stanna vid slutpunkten och som därför ska vara hinderfri. |
spärrning av huvudsignal | manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att huvudsignalen kan ställas till kör. I vissa signalställverk kan spärrningen dessutom innebära att andra huvudsignaler inte kan visa kör till en tågväg som i motsatt riktning leder förbi den spärrade huvudsignalen. |
spärrning av linjeblock | manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att utfartsblocksignalerna mot den berörda bevakningssträckan kan visa kör. Även vissa mellanblocksignaler förhindras att visa kör. |
spärrning av signalpunkt | manöver och funktion i signalställverk i system E2 och E3. Förhindrar att tekniskt körbesked kan ges förbi signalpunkten. |
spärrning av spåravsnitt | manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att en huvudsignal kan ställas till kör eller att ett tekniskt körbesked kan ges för en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår. |
spärrning av växel | manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att växeln läggs om. |
särskild tågväg | tågväg i system E2 och E3 för färd som ska framföras utan verksamt tågskyddssystem. |
tågväg | gemensam term för normal tågväg, särskild tåg, förenklad tågväg och backningstågväg. En tågväg kan kontrolleras och låsas av signalställverket och har en börjanpunkt och en slutpunkt. |
upplåsningsspärrad tågväg | funktion som förhindrar att en normal tågväg låses upp utan att tågklareraren utför en särskild manöver. |
växlingsväg | spåravsnitt på en driftplats, avsett för siktrörelse. Kontrolleras och kan låsas i signalställverket. En låst växlingsväg bekräftas genom signalbeskedet "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns" från en dvärgsignal. |
växlingsvägslåsning | funktion för låsning av en växlingsväg i signalställverk. Säkerställer att alla växlar och spårspärrar i växlingsvägen ligger rätt och är låsta. |
2.7 Signalanläggningar, tågskyddssystem | |
10-övervakning | övervakning av bromsningen efter mottagen ATC-information vänta stopp (eller motsvarande ATC-information), när frisläppningshastigheten är 10 km/tim. |
40-övervakning | övervakning av bromsningen efter mottagen ATC-information vänta stopp (eller motsvarande ATC-information), när frisläppningshastigheten är 40 km/tim. |
A-bortflyttning | förekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal men före den därpå följande huvudsignalen. |
ATC-arbetsområde | del av ATC-område, där tågskyddssystemet av tekniska skäl inte ska behandla den ATC-information som tas emot. |
ATC-besked | gemensam term för ATC-förbesked och ATC-huvudbesked. |
ATC-förbesked | besked om en längre fram gällande största tillåten hastighet (för färden). Visas på spårfordonets förarpanel. |
ATC-huvudbesked | besked om den för tillfället gällande största tillåtna hastigheten (för färden). Visas på spårfordonets förarpanel. |
ATC-information | information som lämnas från en balisgrupp till en tillslaget tågskyddssystem. |
ATC-område | område där vissa signalinrättningar och signaltavlor på huvudspår är utrustade med baliser för ATC. |
balis | enhet som ligger i spåret och som vid förfrågan sänder information till passerande spårfordon. |
balisfel | gemensam term för balisinformationsfel och balisöverensstämmelsefel. |
balisgrupp | grupp om två eller flera baliser. |
balisinformationsfel | fel i överföringen av ATC-information eller ETCS-information. Leder till balisfelslarm på spårfordonet. |
balisöverensstämmelsefel | fel som innebär att ATC-information stopp lämnas vid en signal som visar kör eller att ATC-information vänta stopp lämnas vid en signal som visar vänta kör. |
bortflyttad målpunkt | målpunkt för ATC-information från en försignal (eller motsvarande ATC-information). Ligger bortom nästa huvudsignal eller motsvarande signalpunkt. |
delövervakning | övervakningsgrad som innebär att tågskyddssystemet övervakar inmatade tågdata och ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information). |
driftläge | ett läge som tågskyddssytem ETCS intar och som bestämmer vilken information som systemet ska ta emot och vilka av systemets funktioner som ska vara aktiva, passiva eller avstängda. |
ETCS-besked | besked i förarpanelen i ombordutrustningen för ETCS om bland annat systemnivå, driftläge, tekniskt körbesked, tillåten hastighet, målhastighet och målavstånd. |
ETCS-område | området utrustat med balisgrupper för ETCS. |
ETCS-STM | ombordutrustning för ETC som är kompletterad med en enhet, STM, som läser information från ATC-baliser och översätter mottagen information till ombordutrustningen. |
frisläppningshastighet | den hastighet till vilken tågskyddssystemet övervakar bromsningen när målhastigheten är 0 km/tim. |
fullständig övervakning | övervakningsgrad som innebär att tågskyddssystemet övervakar inmatade tågdata, ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information) samt fullständig ATC-information från hastighetstavlor (eller motsvarande ATC-information). |
förarpanel | panel i förarhytten på spårfordon som lämnar information samt möjliggör inställning av tågdata i tågskyddssystemet. |
förindikator | indikator på förarpanelen. Kan visa ATC-besked. |
halvutrustad nedsättning | hastighetsnedsättning som är ATC-utrustad utan att det finns någon balisgrupp vid hastighetsnedsättningens början och slut. Ingår i tågskyddssystemet endast genom att ATC-information lämnas från en balisgrupp som ligger före hastighetsnedsättningens början. |
helutrustad nedsättning | hastighetsnedsättning som är ATC-utrustad med balisgrupper vid hastighetsnedsättningens början och slut. |
huvudindikator | indikator på förarpanelen. Kan visa ATC-besked. |
körning med ATC-besked | körning när ATC-besked visas i huvudindikatorn. |
körning utan ATC-besked | körning i ATC-område när ATC-besked inte visas i huvudindikatorn samt körning i område utan ATC. |
område utan ATC | område som inte är ATC-område. |
P-bortflyttning | förekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal, vid någon av de följande huvudsignalerna. |
repeterbaliser | balisgrupp avsedd att uppdatera redan tidigare lämnad ATC-information (försignaleringsinformation). |
slutpunkt för tekniskt körtillstånd (EOA) | punkt till vilken en färd har tekniskt körbesked och där målhastigheten är 0 km/tim. |
systemnivå | en teknisk tillämpningsnivå för ETCS. Kan vara nivå 3, nivå 2, nivå 1, nivå 0 eller nivå NTC. |
teknisk hastighetsnedsättning | en hastighetsnedsättning som finns i system E2 och E3 och som övervakas av ETCS. |
tekniskt körbesked (MA) | ETCS-besked som visar att fordonssättet befinner sig i driftläge "full övervakning" (FS) eller driftläge "på sikt" (OS) med högre tillåten hastighet än 0 km/tim. |
tillslaget tågskyddssystem | tågskyddssystemet är tillslaget och det så kallade starttestet är genomfört. |
tågdata | data om tågsättet eller spärrfärdssättet. Matas in i spårfordonets tågskyddssystem. |
tågegenskap | egenskap hos vissa tågsätt eller spärrfärdssätt som matas in i spårfordonets tågskyddssystem som tågdata. |
tågskyddssystem | tekniskt system för övervakning och presentation av signal- och hastighetsbesked, till exempel ATC eller ETCS. |
tågövervakning | övervakningsgrad som innebär att tågskyddssystemet övervakar inmatade tågdata. |
verksamt tågskyddssystem | tågskyddssystemet är tillslaget och tågdata är inmatade i systemet. |
2.8 Banan, övrigt | |
gångvägskorsning | korsning i samma plan mellan en gångväg och spår på egen banvall, dock inte en korsning som är en plattformsövergång. |
linjebok | sammanställning av uppgifter om allmänna trafikförutsättningar, lutningar samt en linjebeskrivning som beskriver banans indelning, banans största tillåtna hastighet, vissa signalers och tavlors placering med mera. |
nedsänkt spår | spår där rälernas överkant är nedsänkt till samma nivå som det omkringliggande markplanet. Som nedsänkt spår räknas dock inte spår vid plankorsningar, plattformsövergångar och gångvägskorsningar. |
plankorsning | korsning i samma plan mellan spår på egen banvall och en väg. |
plattformsövergång | korsning i samma plan mellan en gångväg, belägen vid eller intill en plattform, och spår på egen banvall. En plattformsövergång kan vara avsedd även för trafik med vägfordon till och från plattformen. |
3.1 Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap | |
arbetsredskap | maskin eller redskap som inte är spårfordon. Arbetsredskap kan vara spårgående eller icke spårgående. |
drivfordon | spårfordon som har egen framdrivningsutrustning. |
fordon | kortform för spårfordon. |
fordonssätt | ett eller flera sammankopplade spårfordon som används vid tågfärd, spärrfärd eller växling. Gemensam term för tågsätt, spärrfärdssätt och växlingssätt. |
lok | drivfordon utan särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning. Ett lok är inte fast sammankopplat med någon vagn. |
loktåg | fordonssätt som framdrivs av ett eller flera lok samt övriga tågsammansättningar som inte är motorvagnståg. |
lätt arbetsredskap | arbetsredskap som inklusive last väger högst 120 kg. |
löpdugligt fordon | fordon som kan tillåtas att rulla på egna hjul utan fara för trafiksäkerheten. |
manövervagn | storfordon som är försett med förarplats men saknar egen framdrivningsutrustning. |
motorvagn | drivfordon med särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning, inklusive motorvagnsenhet som består av flera fast sammankopplade delar. |
motorvagnståg | fordonssätt som består av en eller flera motorvagnar samt till motorvagnen särskilt avpassade vagnar. |
skjuts | det växlingssätt som förflyttas genom skjutsning. |
släpp | det växlingssätt som förflyttas genom släppning. |
småfordon | spårfordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar. |
spårfordon | järnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten. Spårfordon indelas dels i storfordon och småfordon och dels i drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av fast sammankopplade delar betraktas som endast ett spårfordon. |
spärrfärdssätt | det fordonssätt som används vid spärrfärd. |
storfordon | spårfordon som med säkerhet kortsluter spårledningar. |
tungt arbetsredskap | arbetsredskap som inte är ett lätt arbetsredskap. |
tåg | kortform för tågsätt. Termen tåg är också kortform för tågfärd. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd. |
tågsätt | det fordonssätt som används vid tågfärd. |
vagn | spårfordon som inte har egen framdrivningsutrustning. |
verksamt drivfordon | drivfordon som framförs med den egna framdrivningsutrustningen. |
växlingssätt | det fordonssätt som används vid växling. |
3.2 Vikt, broms | |
bromsgrupp | indelning som anger i vilken utsträckning det är tillåtet att i samma tågsätt eller spärrfärdssätt ha spårfordon med broms av olika bromskategorier. |
bromskategori | kategori för broms i huvudbromssystemet, med avseende på tillsättningstid och lossningstid samt bromskraft. |
bromsprocent | det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten. |
bromsprov | funktionskontroll av huvudbromssystemet i ett fordonssätt. |
bromsprovare | person som ansvarar för ett bromsprov och deltar i dess genomförande. |
bromsvikt | det värde som anger bromsverkan hos ett spårfordon eller ett fordonssätt. Uttrycks i ton. |
direktbroms | bromssystem (annat än huvudbromssystemet) som manövreras enbart av föraren och som verkar endast på drivfordonet eller manövervagnen. |
driftbromsning | en anpassad bromsning med huvudbromskontrollen i driftbromsläge. |
dynamisk vikt | värde som vid beräkning av bromsprocenten används för drivfordon när tågvikten ska framställas, i stället för drivfordonets verkliga vikt. Uttrycks i ton. |
fullbromsning | en bromsning med huvudbromskontrollen i sista driftbromsläget. |
handbroms | mekanisk broms, avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning, men även avsedd att kunna användas av en person på fordonet för att bromsa det när det är i rörelse. |
huvudbromskontroller | reglage med vilket föraren manövrerar huvudbromssystemet. Vid normal tryckluftbroms finns det en huvudbromsventil som utgör huvudbromskontrollern eller styrs av denna. |
huvudbromssystem | genomgående bromssystem i ett fordonssätt där broms tillsätts automatiskt om det uppstår ett brott på huvudledningen. |
huvudledning | genomgående ledning i ett fordonssätt för styrning av huvudbromssystemet. Utgörs av en huvudluftledning eller av en ledning för elektrisk styrning eller datakommunikation. |
normal tryckluftsbroms | huvudbromssystem som utgörs av ett tryckluftssystem styrt av en huvudluftledning med normaltryck 5,0 bar. |
nödbromsning | bromsverkan genom att en nödbromsanordning används. |
parkeringsbroms | mekanisk broms, endast avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning. |
parkeringsspår | spår där lägre krav gäller för säkrande av spårfordon mot rullning än vad som gäller på andra spår. |
retardationskontroll | kontroll eller bedömning, utförd av föraren, på ett tågsätt eller spärrfärdssätt i rörelse, av att den verkliga bromsförmågan motsvarar den framräknade bromsprocenten. |
snabbromsning | en bromsning med huvudbromskontrollen i snabbromsläget. |
systembromsning | tågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande driftbromsning eller fullbromsning. |
systemnödbromsning | tågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande snabbromsning. |
tillsatsbroms | bromssystem (annat än huvudbromssystemet), vars bromsverkan under vissa förhållanden får tillgodoräknas vid beräkning av bromsvikten. Kan utgöras av magnetskenbroms. |
tågvikt | den sammanlagda vikten av ett fordonssätt. Mäts i ton. |
uppställningsbroms | en tillsatt handbroms eller parkeringsbroms, eller annan anordning, för att kunna säkra fordon mot oavsiktlig rullning. |
vagnvikt | tågvikten minskad med vikten av verksamma drivfordon. Mäts i ton. |
4.1 Trafikledning, allmänt | |
ankomstanmälan | anmälan från en förare av ett tåg att tåget i sin helhet har kommit in på en bevakad driftplats eller att tåget i sin helhet har passerat en annan trafikplats. |
avspärrning | åtgärd som utförs av tågklareraren för att förhindra att ett tåg tillåts på en bevakningssträcka eller på ett spårområde på en bevakad driftplats. |
avspärrningsanmälan | anmälan mellan två tågklarerare för att upprätta en avspärrning av en bevakningssträcka. |
bevakad driftplats | driftplats som för tillfället övervakas och leds av en tågklarerare. |
bevakningssträcka | linjen från gränsen för en bevakad eller stängd driftplats till gränsen för nästa bevakade eller stängda driftplats. Omfattar i förekommande fall även normalhuvudspåret på mellanliggande obevakade driftplatser. |
distanstågklarerare | tågklarerare som i system M deltar i övervakningen av en bevakningssträcka som avslutas med en obevakad driftplats vid banans slut. Övervakningen sker gemensamt med tågklareraren för bevakningssträckans andra gränsdriftplats. |
dygnsorder | en särskild sträckorder som gäller ett kalenderdygn för de tåg och sträckor som trafikledningen har bestämt. |
eldriftingenjör | person som övervakar och manövrerar anordningar för elförsörjningen av trafiken. |
fjärrbevakad driftplats | bevakad driftplats som övervakas och leds av en fjärrtågklarerare. |
fjärrbevakningscentral | det ställe där en fjärrtågklarerare tjänstgör. |
fjärrtågklarerare | tågklarerare som tjänstgör på en annan plats än de bevakade driftplatser som hen är tågklarerare för. |
kontakttågklarerare | tågklarerare som utför vissa tågklareraruppgifter för en stängd driftplats. |
kontrolldriftplats | den bevakade driftplats vars tågklarerare ansvarar för att kontrollera att ett tåg eller en spärrfärd får en viss säkerhetsorder. |
lokalbevakad driftplats | bevakad driftplats som övervakas och leds av en lokaltågklarerare. |
lokaltågklarerare | tågklarerare som tjänstgör på den bevakade driftplats som han eller hon är tågklarerare för. |
obevakad driftplats | driftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare men som kan trafikeras av tåg. Andra trafikverksamheter kan sträcka sig förbi driftplatsen. |
obevakad vänddriftplats | obevakad driftplats som utgör slutplatsen eller utgångsplatsen för en tågfärd. |
order | kortform för säkerhetsorder. |
ordergivningsdriftplats | den driftplats vars tågklarerare planenligt ska ge säkerhetsorder till tåg för en viss sträcka. |
sträckorder | en sammanställning av de säkerhetsorder som gäller för en viss sträcka. |
stängd driftplats | driftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare och som inte får trafikeras av tåg. |
säkerhetsmeddelande | meddelande mellan funktionärer i säkerhetstjänst som har till syfte att vägleda mottagaren att utföra rätt åtgärd med inriktining på trafiksäkerheten. |
säkerhetsorder | säkerhetsmeddelande från tågklareraren till föraren på ett tåg eller till en tillsyningsman. Anger avvikelser från uppgifter i körplanen eller linjeboken och informerar om andra trafiksäkerhetsrelaterade förhållanden. |
tåganmälan | anmälan mellan två tågklarerare för att reglera och säkra en tågfärd på en bevakningssträcka. I tåganmälan ingår klartanmälan eller då-klartanmälan samt utanmälan och inanmälan. |
tågklarerardokumentation | de dokument som tågklareraren använder för övervakning av en bevakningssträcka och dokumentation av anordnade och inställda trafikverksamheter, behov av säkerhetsorder med mera. |
tågklarerare | person som övervakar och leder trafikverksamheterna på huvudspår och särskilt angivna sidospår. |
tågledare | person som övergripande övervakar trafikverksamheterna på huvudspår. |
tågorder | en sammanställning av de säkerhetsorder som gäller ett visst tåg och som har en begränsad giltighetstid. |
tågordning | sammanställning av uppgifter från körplanen som gäller för en viss driftplats. |
4.2 Trafikeringssystem | |
system E2 | trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 2 av det europeiska systemet för trafikstyrning ETCS. Driftplatserna är bevakade. |
system E3 | trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 3 av det europeiska systemet för trafikstyrning ETCS. Driftplatserna är bevakade. |
system F | trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade. |
system H | trafikeringssystem som baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. |
system M | trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda. |
system R | trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. |
system S | trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd. |
5 Rörelseformer och hastigheter | |
banans största tillåtna hastighet | den högsta hastighet som är tillåten på ett visst spåravsnitt. Anges i linjeboken. För sidospår är banans största tillåtna hastighet 30 km/h, om inte annat anges av infrastrukturförvaltaren. |
fordonssättets största tillåtna hastighet | den största tillåtna hastighet som gäller för fordonssättet. Här avses hastighetsbegränsningar som bestäms av fordonssättets sammansättning etc. |
färdens största tillåtna hastighet | den största tillåtna hastighet som det fordonssätt som används vid färden för tillfället får framföras med. |
halv siktfart | anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom halva siktsträckan
* så att kollision med ett mötande spårfordon som också framförs i halv siktfart kan förhindras. * före ett stillastående spårfordon. * före en signalinrättning eller signaltavla som visar stopp. * före en medväxel i fel läge eller spårspärr i påläge. * före annat hinder (dock inte hinder som oväntat befinner sig i eller kommer in i spåret inom siktsträckan). Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt. |
hastighetsnedsättning | tillfällig begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre än banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för alla eller vissa typer av fordonssätt. Anges inte i linjeboken. |
hel siktfart | anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom siktsträckan
* före ett stillastående spårfordon. * före en signalinrättning eller signaltavla som visar stopp. * före annat hinder (dock inte hinder som oväntat befinner sig i eller kommer in i spåret inom siktsträckan). Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt. |
krypfart | anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna
* som vid halv siktfart. * före en motväxel vars växeltungor inte sluter. Hastigheten får inte överstiga 10 km/tim. |
permanent hastighetsnedsättning | permanent begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för fordonssätt med vissa egenskaper. Anges i linjeboken. |
siktrörelse | rörelseform på huvudspår eller sidospår. Innebär att hastigheten måste anpassas till siktsträckan. |
säkrad rörelse | rörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder. I system E2 och E3 kan även växling framföras som säkrad rörelse. |
6.1 Trafikverksamhet, allmänt | |
A-skydd | trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon inom ett bestämt område. |
D-skydd | trafikverksamhet som kan tillämpas vid omfattande arbeten när många trafikverksamheter (andra än tågfärd) ska befinna sig på samma bevakningssträcka och/eller inom samma driftplats. |
E-skydd | trafikverksamhet på huvudspår till skydd mot att spårfordon med uppfälld strömavtagare leder spänning till en kontaktledningssektion där arbete pågår. |
färd | sammanfattande benämning för trafikverksamheterna växling, tågfärd och spärrfärd. |
L-skydd | trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon på ett område på en bevakningssträcka, i de fall endast lätta arbetsredskap används. |
resande | personer som medföljer fordonssättet vid en tågfärd, spärrfärd eller växling, utom den tjänstgörande personalen. |
S-skydd | trafikverksamhet som används för ett säkerhetspåverkande arbete i en signalanläggning, såvida arbetet inte kräver A-skydd. |
skyddsform | sammanfattande benämning för trafikverksamheterna A-skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd. |
spärrfärd | trafikverksamhet för rörelser med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka. I spärrfärden ingår också spärrfärdssättets utfart från och infart till angränsande driftplatser. |
stoppassagemedgivande | medgivande från tågklareraren till en färd att passera: stopp från en huvudsignal, huvudsignaltavla, dvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller skyddsstopplykta, eller en signalpunktstavla eller annan punkt i system E2 och E3 utan tekniskt körbesked. |
trafikverksamhet | verksamhet som innebär att banan disponeras för framförande av spårfordon eller för ett ändamål som förhindrar eller inskränker rörelser med spårfordon. Trafikverksamheterna är växling, tågfärd, spärrfärd, A-skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd. |
tåg | kortform för tågfärd. Termen tåg är också kortform för tågsätt, se rubriken 3.1 Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd. |
tågfärd | trafikverksamhet för att framföra storfordon från en driftplats eller driftplatsdel till någon annan driftplats eller driftplatsdel. |
tågsättsklargörare | person som ansvarar för kontroll av iordningsställande av ett fordonssätt. |
vägvakt | den som bevakar en plankorsning eller tillfälligt manövrerar en vägskyddsanläggning. |
växling | trafikverksamhet för att förflytta spårfordon:
* på sidospår * på huvudspår på en bevakad driftplats. * på huvudspår omedelbart utanför en bevakad driftplats, i samband med växling på driftplatsen. * på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats, vilket förutsätter att hela eller delar av ett tågsätt eller spärrfärdssätt används. I detta fall är trafikverksamheten växling underordnad den tågfärd eller spärrfärd som pågår. |
6.2 Växling | |
förare | person som ansvarar för manövreringen av ett drivfordon vid en växling. |
signalgivare | person som till föraren ger eller repeterar signaler. |
skjutsning | växling som innebär att ett eller flera avkopplade spårfordon flyttas genom att ett drivfordon hastigt skjuter iväg dem. |
släppning | växling som innebär att ett eller flera spårfordon avsiktligt flyttas genom att de tillåts rulla av egen tyngd. |
starttillstånd | tillstånd från tågklareraren att påbörjan en växling. Ges av tågklareraren till tillsyningsmannen. För en växling som äger rum på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats ges starttillståndet till tillsyningsmannen av den överordnade tågfärdens förare eller spärrfärdens tillsyningsman Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd. |
tillsyningsman | person som deltar i och ansvarar för genomförandet av en växling. |
tågvägsväxling | växling som sker på en låst normal tågväg med tekniskt körbesked. Förekommer i system E2 och E3. |
vägväxling | växling som sker på en låst växlingsväg. |
växlingsgränsen | den gräns på huvudspår på en driftplats, utanför vilken en växling bara undantagsvis får äga rum och bara efter särskilt tillstånd av tågklareraren. |
växlingsområde | område som upplåts för en växling. |
växlingsplan | dokument som kan finnas för att beskriva planenliga växlingar på en driftplats. |
6.3 Tågfärd | |
avgångssignalerare | person som vid uppehåll för trafikutbyte med resandetåg kontrollerar att trafikutbytet är avslutat och ger signalen avgång. |
extratåg | tågfärd som anordnas på särskild order, enligt en planenlig körplan eller tillfällig körplan. |
förare | person som ansvarar för genomförandet av tågfärden och som i regel manövrerar drivfordon i tåget. |
genomfartståg | tåg som inte har uppehåll vid trafikplatsen. |
k-möte | kortform för kontrollmöte. |
kontrollmöte | situation som innebär att tåget inte får lämna en driftplats mot en sträcka i system M förrän föraren (för ett visst tåg) har kontrollerat att ett visst annat tåg i motsatt riktning har kommit dit. |
körplan | plan som anger tågfärdens beteckning, sträcka, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter. |
körtillstånd | tillstånd från tågklareraren till föraren att sätta ett tåg i rörelse eller att låta ett tåg fortsätta rörelsen enligt körplanen och signalbesked till tåget. |
muntligt körtillstånd | körtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som inte behöver skrivas ned. |
ombordansvarig | person som på ett resandetåg har det övergripande ansvaret för de resande. |
ordinarie tåg | tågfärd som sker utan särskild order, enligt en planenlig körplan. |
planenlig körplan | körplan som för en bestämd planeringsperiod på förhand är fastställd av trafikledningen. |
resandetåg | tåg som är upplåtet för resande. |
skriftligt körtillstånd | körtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som ska skrivas ner av föraren. Det kan utgöras av ett stoppassagemedgivande som ges skriftligt. |
skyddsträcka | spåravsnitt som ska hållas hinderfritt. Börjar omedelbart bortom slutpunkten för en tågfärdväg. |
tekniskt uppehåll | annat uppehåll än uppehåll för trafikutbyte. |
tillfällig körplan | körplan som inte är en planenlig körplan. |
tågfärdväg | de delar av huvudspår på en driftplats som ett tåg ska använda och som ställs i ordning för tåget. Tågfärdvägen har sin slutpunkt vid den första av följande punkter:
* en stoppbock. * en S-tavla (dock ej i vissa fall, se bilaga 3 Signaler). * en slutpunktsstopplykta eller huvudsignal i stopp. * en signalpunktstavla såvida inte tåget har ett tekniskt körbesked som gäller förbi signalpunktstavlan. * driftplatsgränsen mot linjen. |
uppehåll | situation som innebär att ett tåg enligt körplanen eller en säkerhetsorder ska stanna vid trafikplatsen. |
uppehåll för trafikutbyte | uppehåll avsett för järnvägsföretagets behov, till exempel av- och påstigning, av- eller tillkoppling av fordon, förarbyte, säkerhetssyning. |
6.4 Spärrfärd | |
förare | person som ansvarar för manövrering av drivfordon. |
körplan | plan som anger spärrfärdens identifierande beteckning, spärrfärdssträckan, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter. |
körtillstånd | tillstånd från tågklareraren i system E2 och E3 till en spärrfärd för att få passera en signalpunkt. |
spärrfärd efter tåg | spärrfärd som påbörjas sedan ett tåg har passerat och medan tåget finns kvar på bevakningssträckan. |
spärrfärdssträcka | den bevakningssträcka eller del av bevakningssträcka som en spärrfärd omfattar. Vid dubbelspår eller flerspår är det också bestämt vilket spåren som används. |
starttillstånd | tillstånd från tågklareraren till tillsyningsmannen att påbörja en spärrfärd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd. |
tillsyningsman | person som ansvarar för genomförandet av spärrfärden. |
6.5 Skyddsformer | |
A-skydd efter tåg | A-skydd vars A-skyddsområde omfattar del av bevakningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan. |
A-skyddsområde | område som ett A-skydd omfattar. |
arbetsplan | plan som för ett A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S-skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde respektive de objekt ett S-skydd omfattar och andra behövliga uppgifter. |
D-skyddsområde | område som ett D-skydd omfattar. |
dispositionsarbetsplan | plan som för ett D-skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt D-skyddsområde och andra behövliga uppgifter. |
E-skyddsområde | område som ett E-skydd omfattar. |
huvudtillsyningsman | person som vid D-skydd övervakar, samordnar och trafikleder de ingående trafikverksamheterna. Ansvarar för D-skyddet gentemot tågklareraren. |
L-skydd efter tåg | L-skydd vars L-skyddsområde omfattar del av bevakningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan. |
L-skyddsområde | område som ett L-skydd omfattar. |
starttillstånd | tillstånd från tågklareraren till tillsyningsmannen att påbörja ett A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S-skydd samt till huvudtillsyningsmannen att påbörja ett D-skydd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd. |
tillsyningsman | person som ansvarar för genomförandet av A-skyddet, E-skyddet, L-skyddet eller S-skyddet. |