TTJ

1 Aktörer

spårentreprenörden som på uppdrag av infrastrukturförvaltaren bedriver arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Med spårentreprenör avses i föreskrifterna även infrastrukturförvaltare som utför arbete på egen järnvägsinfrastruktur.
trafikledningenden utpekade funktion hos infrastrukturförvaltaren som svarar för den operativa trafikledningen.

2.1 Banans indelning

bananhela spåranläggningen, inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggningar och signalanläggningar. Banan indelas i linjen och driftplatser.
blocksträckadel av huvudspåret på linjen i system H, E2 och E3 som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler eller signalpunktstavlor. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal eller utfartstavla som är placerad innanför driftplatsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika riktningar.
driftplatsett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen.
driftplatsdelavgränsad del av en driftplats. Uppdelningen av en driftplats i driftplatsdelar förekommer i regel bara där det finns trafiktekniska behov av att dela upp driftplatsen i flera namngivna delar.
driftplatsgränsgräns mellan en driftplats och linjen. Kan även utgöra gränsen mellan två driftplatser som gränsar direkt till varandra. Driftplatsgränsen mot linjen går omedelbart utanför infartssignalen eller motsvarande signaltavla.
hållplatsplats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret.
hållställeplats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning.
linjenbanan utanför driftplatsernas gränser.
linjeplatsplats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen.
trafikplatsgemensam term för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken.

2.2 Spår

avvikande huvudspårannat huvudspår på en driftplats än normalhuvudspåret.
dubbelspårsträcka med två huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.
enkelspårsträcka med endast ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.
flerspårsträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser. Huvudspåren betecknas första nedspåret, andra nedspåret, första uppspåret, andra uppspåret, o.s.v.
huvudspårspår som är avsett för säkrad rörelse.
nedspåretdet vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med udda nummer går vid dubbelspår.
normalhuvudspåretdet huvudspår på en driftplats som från driftplatsgränsen leder genom växlar i normalläge. Vid en obevakad driftplats är det normalhuvudspåret som används vid säkrad rörelse.
sidospårannat spår än huvudspår.
signalkontrollerat sidospårsidospår som kan ingå i en växlingsväg.
uppspåretdet vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med jämna nummer går vid dubbelspår.

2.3 Växlar och spårspärrar

avlägeläge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger vid sidan av rälen.
bevakad växelväxel som sluter utan att vara låst, men som är övervakad så att obehörig omläggning inte kan ske. Övervakningen sker
* från ställverket, om växeln är centralt omläggbar men inte är lokalfrigiven
* av en person på plats, om växeln är lokalt omläggbar.
hinderfrihetspunktden punkt där hinderfrihet råder vid en växel eller spårkorsning. Anger hur nära växeln eller spårkorsningen ett spårfordon får finnas utan att inkräkta på det fria rummet för det anslutande eller korsande spåret.
huvudspårsskiljande växelen motväxel eller medväxel som skiljer eller förenar två huvudspår.
högerlägeläge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det högra spåret.
K16-låslås för växlar på linjeplatser och obevakade driftplatser i system M.
K16-nyckelnyckel till K16-lås.
lokalfrigiven spårspärrlokalt omläggbar spårspärr som för tillfället kan läggas om på plats.
lokalfrigiven växellokalt omläggbar växel som för tillfället kan läggas om på plats.
låst spårspärrspårspärr som uppfyller något av följande:
* ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg.
* är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås.
låst växelväxel som uppfyller något av följande:
* ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg.
* är i kontroll och är spärrad.
* är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås.
* sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås.
medväxelväxel betraktad i den riktning där två spår leder samman i ett spår.
motväxelväxel betraktad i den riktning där ett spår förgrenar sig i två spår.
normallägeett på förhand bestämt läge för en växel eller spårspärr. Kallas även plusläge.
omlagt lägedet läge för en växel eller spårspärr som inte är normalläget. Kallas även minusläge.
pålägeläge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger på rälen.
rörlig bro i kontrollrörlig bro som medger järnvägstrafik och vars läge bekräftas av signalanläggningen.
skyddande lägedet läge för en växel eller spårspärr som hindrar spårfordon att komma in i det spår som skyddas.
skyddsväxelväxel som i skyddande läge hindrar spårfordon från att komma in i ett visst spår.
spårspärranordning som med en kloss på rälen förhindrar rörelse förbi platsen.
spårspärr i kontrollspårspärr som ligger i rätt läge och vars läge bekräftas av signalanläggningen.
vänsterlägeläge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det vänstra spåret.
växelanordning som gör det möjligt att framföra spårfordon från ett spår till ett annat. Vardera änden med växeltungor i en korsningsväxel betraktas som en egen växel.
växel i kontrollväxel som sluter och vars läge bekräftas av signalanläggningen.
växel som sluterväxel vars anliggande tunga sluter väl mot sin stödräl och vars frånliggande tunga ligger på tillräckligt avstånd från sin stödräl. För en växel som har rörlig korsningsspets krävs också att denna befinner sig i farbart läge.

2.4 Signalanläggningar, allmänt

automatmarkeringen markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd.
avregistreringen funktion i system E2 och E3 med vilken tågklareraren kan ta bort en färd från radioblockcentralen.
backningsområdespåravsnitt i system E2, varifrån rörelse kan ske i driftläge "nödbackning". Förekommer i långa tunnlar och på långa broar.
externmarkeringen markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd en manöver i system E3 med en särskild utrustning där någon annan än tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.
FK-lådasärskild frånkopplingsanordning för vägskyddsanläggningar.
hinderfrihetsspårledningspårledning som kontrollerar om ett visst spåravsnitt är fritt från storfordon.
kontrollbekräftad rörlig brorörlig bro, vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom kör i en huvudsignal (eller motsvarande tekniskt körbesked).
kontrollbekräftad spårspärrspårspärr, vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom kör i en huvudsignal (eller motsvarande tekniskt körbesked).
kontrollbekräftad växelväxel, vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom kör i en huvudsignal (Eller motsvarande tekniskt körbesked).
linjeblockeringsignalanläggning för linjen i system H. Är baserad på hinderfrihetsspårledningar.
lokalreserveringfunktion i system E2 och E3 för att reservera ett valt område för växling eller spärrfärd.
radioblockcentralden del av signalanläggningen i system E2 och E3 varifrån en viss sträcka övervakas.
separatmarkeringen manöver i system E3 med vilken tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.
signalpunktpunkt som avgränsar signalsträckor i system E2 och E3 och som utmärks med en signalpunktstavla eller huvudsignal. Kan vara en infartssignalpunkt, mellansignalpunkt, utfartssignalpunkt eller linjesignalpunkt.
signalställverksignalanläggning i system E2 och E3 samt för en driftplats i system H eller system M. Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar.
skyddsmarkeringåtgärd som vidtas av en tillsyningsman och som ska förhindra att körtillstånd ges till en färd över ett visst spåravsnitt. Åtgärden kan bestå av kortslutning av spårledning för hinderfrihetskontroll eller externmarkering.
vägskyddsanläggningsignalanläggning, avsedd att skydda trafiken vid en plankorsning.

2.5 Signalanläggningar, signaler

beskedkortform för signalbesked.
dagsignalform av visuell signal som är avsedd att användas vid dagsljus eller motsvarande goda ljusförhållanden.
fordonssignalmedelfast eller flyttbart visuellt signalmedel, placerat på eller i spårfordon, i form av
* strålkastare, signallampa, eller skärm, placerad på spårfordonets utsida för att ge signaler eller
* indikeringslampa eller dylikt, för överföring av signaler från förare till tågpersonal eller omvänt.
handsignalvisuell signal som ges med händerna eller ett signalredskap som bärs eller hålls av en person.
hyttsignaleringinformation från tågskyddssystemet som ges via förarpanelen i förarhytten.
ljussignalsignalinrättning som visar signal med ett eller flera ljussken.
mekanisk signalsignalinrättning som förmedlar signalbesked med skärmar eller liknande i olika positioner.
muntlig signalsignal som ersätter en handsignal och som ges genom att säga dess signalbesked.
nattsignalform av visuell signal som är avsedd att användas när dagsignal inte kan ses tydligt.
signali trafikreglerna fastställt budskap som av trafiksäkerhetsskäl eller driftskäl överförs till en signalmottagare. Även kortform för signalbesked, signalbild och signalinrättning.
signalbeskedfastställd benämning på ett signalbudskap.
signalbildutseendet av ett visst signalbesked från en signalinrättning och det namn på denna som anges i trafikföreskrifterna.
signalinrättningfast placerat yttre signalmedel vars signalbesked kan variera. Indelas i ljussignal, tablåsignal och mekanisk signal.
signalmedelanordning eller medel som används för att ge signal. Indelas i visuella signalmedel och ljudsignalmedel.
signalredskapvisuellt signalmedel avsett att bäras av en person som handsignallykta, signalflagga eller signalstav.
signaltavlayttre signalmedel med oföränderligt utseende och som därmed kan ge endast ett signalbudskap. Består av en skylt eller en kombination av skyltar.
tablåsignalsignalinrättning som visar signal med en eller flera lysande bokstäver, siffror eller andra tecken.
tavlakortform för signaltavla.
yttre signaleringsignaler som finns utefter banan.

2.6 Signalanläggningar, signalställverk

backningstågvägtågväg i system E3, avsedd för backning vid tågfärd.
frontskyddskydd som ska hindra spårfordon från att komma in i tågväg vid dess slutpunkt, eller på tågvägens skyddssträcka.
förenklad tågvägtågväg för färd som antingen ska framföras förbi en huvudsignal i stopp eller förbi en signalpunktstavla med verksamt tågskyddssystem men utan tekniskt körbesked.
K15-nyckelnyckel som används för att låsa en normal tågväg och för att ställa huvudsignal till kör.
magasineringfunktion för att ställa kommandon till signalställverk i kö i väntan på att villkor för verkställelse uppfylls, till exempel magasinering av en normal tågväg.
normal tågvägtågväg för färd som ska signaleras med kör i en huvudsignal eller som framförs i driftläge full övervakning eller driftläge på sikt.
obevakad driftfunktion i signalställverk. Används när driftplatsen är obevakad. Medger att huvudsignaler kan visa kör i båda riktningar till normalhuvudspåret och säkerställer att vissa krav för att driftplatsen ska få vara obevakad är uppfyllda.
sidoskyddskydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg eller växlingsväg från sidan.
skyddssträckaden sträcka som finns närmast efter en tågvägs slutpunkt och som kan utnyttjas av ett fordon som inte har kunnat stanna vid slutpunkten och som därför ska vara hinderfri.
spärrning av huvudsignalmanöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att huvudsignalen kan ställas till kör. I vissa signalställverk kan spärrningen dessutom innebära att andra huvudsignaler inte kan visa kör till en tågväg som i motsatt riktning leder förbi den spärrade huvudsignalen.
spärrning av linjeblockmanöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att utfartsblocksignalerna mot den berörda bevakningssträckan kan visa kör. Även vissa mellanblocksignaler förhindras att visa kör.
spärrning av signalpunktmanöver och funktion i signalställverk i system E2 och E3. Förhindrar att tekniskt körbesked kan ges förbi signalpunkten.
spärrning av spåravsnittmanöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att en huvudsignal kan ställas till kör eller att ett tekniskt körbesked kan ges för en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår.
spärrning av växelmanöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att växeln läggs om.
särskild tågvägtågväg i system E2 och E3 för färd som ska framföras utan verksamt tågskyddssystem.
tågväggemensam term för normal tågväg, särskild tåg, förenklad tågväg och backningstågväg. En tågväg kan kontrolleras och låsas av signalställverket och har en börjanpunkt och en slutpunkt.
upplåsningsspärrad tågvägfunktion som förhindrar att en normal tågväg låses upp utan att tågklareraren utför en särskild manöver.
växlingsvägspåravsnitt på en driftplats, avsett för siktrörelse. Kontrolleras och kan låsas i signalställverket. En låst växlingsväg bekräftas genom signalbeskedet "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns" från en dvärgsignal.
växlingsvägslåsningfunktion för låsning av en växlingsväg i signalställverk. Säkerställer att alla växlar och spårspärrar i växlingsvägen ligger rätt och är låsta.

2.7 Signalanläggningar, tågskyddssystem

10-övervakningövervakning av bromsningen efter mottagen ATC-information vänta stopp (eller motsvarande ATC-information), när frisläppningshastigheten är 10 km/tim.
40-övervakningövervakning av bromsningen efter mottagen ATC-information vänta stopp (eller motsvarande ATC-information), när frisläppningshastigheten är 40 km/tim.
A-bortflyttningförekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal men före den därpå följande huvudsignalen.
ATC-arbetsområdedel av ATC-område, där tågskyddssystemet av tekniska skäl inte ska behandla den ATC-information som tas emot.
ATC-beskedgemensam term för ATC-förbesked och ATC-huvudbesked.
ATC-förbeskedbesked om en längre fram gällande största tillåten hastighet (för färden). Visas på spårfordonets förarpanel.
ATC-huvudbeskedbesked om den för tillfället gällande största tillåtna hastigheten (för färden). Visas på spårfordonets förarpanel.
ATC-informationinformation som lämnas från en balisgrupp till en tillslaget tågskyddssystem.
ATC-områdeområde där vissa signalinrättningar och signaltavlor på huvudspår är utrustade med baliser för ATC.
balisenhet som ligger i spåret och som vid förfrågan sänder information till passerande spårfordon.
balisfelgemensam term för balisinformationsfel och balisöverensstämmelsefel.
balisgruppgrupp om två eller flera baliser.
balisinformationsfelfel i överföringen av ATC-information eller ETCS-information. Leder till balisfelslarm på spårfordonet.
balisöverensstämmelsefelfel som innebär att ATC-information stopp lämnas vid en signal som visar kör eller att ATC-information vänta stopp lämnas vid en signal som visar vänta kör.
bortflyttad målpunktmålpunkt för ATC-information från en försignal (eller motsvarande ATC-information). Ligger bortom nästa huvudsignal eller motsvarande signalpunkt.
delövervakningövervakningsgrad som innebär att tågskyddssystemet övervakar inmatade tågdata och ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information).
driftlägeett läge som tågskyddssytem ETCS intar och som bestämmer vilken information som systemet ska ta emot och vilka av systemets funktioner som ska vara aktiva, passiva eller avstängda.
ETCS-beskedbesked i förarpanelen i ombordutrustningen för ETCS om bland annat systemnivå, driftläge, tekniskt körbesked, tillåten hastighet, målhastighet och målavstånd.
ETCS-områdeområdet utrustat med balisgrupper för ETCS.
ETCS-STMombordutrustning för ETC som är kompletterad med en enhet, STM, som läser information från ATC-baliser och översätter mottagen information till ombordutrustningen.
frisläppningshastighetden hastighet till vilken tågskyddssystemet övervakar bromsningen när målhastigheten är 0 km/tim.
fullständig övervakningövervakningsgrad som innebär att tågskyddssystemet övervakar inmatade tågdata, ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information) samt fullständig ATC-information från hastighetstavlor (eller motsvarande ATC-information).
förarpanelpanel i förarhytten på spårfordon som lämnar information samt möjliggör inställning av tågdata i tågskyddssystemet.
förindikatorindikator på förarpanelen. Kan visa ATC-besked.
halvutrustad nedsättninghastighetsnedsättning som är ATC-utrustad utan att det finns någon balisgrupp vid hastighetsnedsättningens början och slut. Ingår i tågskyddssystemet endast genom att ATC-information lämnas från en balisgrupp som ligger före hastighetsnedsättningens början.
helutrustad nedsättninghastighetsnedsättning som är ATC-utrustad med balisgrupper vid hastighetsnedsättningens början och slut.
huvudindikatorindikator på förarpanelen. Kan visa ATC-besked.
körning med ATC-beskedkörning när ATC-besked visas i huvudindikatorn.
körning utan ATC-beskedkörning i ATC-område när ATC-besked inte visas i huvudindikatorn samt körning i område utan ATC.
område utan ATCområde som inte är ATC-område.
P-bortflyttningförekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal, vid någon av de följande huvudsignalerna.
repeterbaliserbalisgrupp avsedd att uppdatera redan tidigare lämnad ATC-information (försignaleringsinformation).
slutpunkt för tekniskt körtillstånd (EOA)punkt till vilken en färd har tekniskt körbesked och där målhastigheten är 0 km/tim.
systemnivåen teknisk tillämpningsnivå för ETCS. Kan vara nivå 3, nivå 2, nivå 1, nivå 0 eller nivå NTC.
teknisk hastighetsnedsättningen hastighetsnedsättning som finns i system E2 och E3 och som övervakas av ETCS.
tekniskt körbesked (MA)ETCS-besked som visar att fordonssättet befinner sig i driftläge "full övervakning" (FS) eller driftläge "på sikt" (OS) med högre tillåten hastighet än 0 km/tim.
tillslaget tågskyddssystemtågskyddssystemet är tillslaget och det så kallade starttestet är genomfört.
tågdatadata om tågsättet eller spärrfärdssättet. Matas in i spårfordonets tågskyddssystem.
tågegenskapegenskap hos vissa tågsätt eller spärrfärdssätt som matas in i spårfordonets tågskyddssystem som tågdata.
tågskyddssystemtekniskt system för övervakning och presentation av signal- och hastighetsbesked, till exempel ATC eller ETCS.
tågövervakningövervakningsgrad som innebär att tågskyddssystemet övervakar inmatade tågdata.
verksamt tågskyddssystemtågskyddssystemet är tillslaget och tågdata är inmatade i systemet.

2.8 Banan, övrigt

gångvägskorsningkorsning i samma plan mellan en gångväg och spår på egen banvall, dock inte en korsning som är en plattformsövergång.
linjeboksammanställning av uppgifter om allmänna trafikförutsättningar, lutningar samt en linjebeskrivning som beskriver banans indelning, banans största tillåtna hastighet, vissa signalers och tavlors placering med mera.
nedsänkt spårspår där rälernas överkant är nedsänkt till samma nivå som det omkringliggande markplanet. Som nedsänkt spår räknas dock inte spår vid plankorsningar, plattformsövergångar och gångvägskorsningar.
plankorsningkorsning i samma plan mellan spår på egen banvall och en väg.
plattformsövergångkorsning i samma plan mellan en gångväg, belägen vid eller intill en plattform, och spår på egen banvall. En plattformsövergång kan vara avsedd även för trafik med vägfordon till och från plattformen.

3.1 Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap

arbetsredskapmaskin eller redskap som inte är spårfordon. Arbetsredskap kan vara spårgående eller icke spårgående.
drivfordonspårfordon som har egen framdrivningsutrustning.
fordonkortform för spårfordon.
fordonssättett eller flera sammankopplade spårfordon som används vid tågfärd, spärrfärd eller växling. Gemensam term för tågsätt, spärrfärdssätt och växlingssätt.
lokdrivfordon utan särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning. Ett lok är inte fast sammankopplat med någon vagn.
loktågfordonssätt som framdrivs av ett eller flera lok samt övriga tågsammansättningar som inte är motorvagnståg.
lätt arbetsredskaparbetsredskap som inklusive last väger högst 120 kg.
löpdugligt fordonfordon som kan tillåtas att rulla på egna hjul utan fara för trafiksäkerheten.
manövervagnstorfordon som är försett med förarplats men saknar egen framdrivningsutrustning.
motorvagndrivfordon med särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning, inklusive motorvagnsenhet som består av flera fast sammankopplade delar.
motorvagnstågfordonssätt som består av en eller flera motorvagnar samt till motorvagnen särskilt avpassade vagnar.
skjutsdet växlingssätt som förflyttas genom skjutsning.
släppdet växlingssätt som förflyttas genom släppning.
småfordonspårfordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar.
spårfordonjärnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten. Spårfordon indelas dels i storfordon och småfordon och dels i drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av fast sammankopplade delar betraktas som endast ett spårfordon.
spärrfärdssättdet fordonssätt som används vid spärrfärd.
storfordonspårfordon som med säkerhet kortsluter spårledningar.
tungt arbetsredskaparbetsredskap som inte är ett lätt arbetsredskap.
tågkortform för tågsätt. Termen tåg är också kortform för tågfärd. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd.
tågsättdet fordonssätt som används vid tågfärd.
vagnspårfordon som inte har egen framdrivningsutrustning.
verksamt drivfordondrivfordon som framförs med den egna framdrivningsutrustningen.
växlingssättdet fordonssätt som används vid växling.

3.2 Vikt, broms

bromsgruppindelning som anger i vilken utsträckning det är tillåtet att i samma tågsätt eller spärrfärdssätt ha spårfordon med broms av olika bromskategorier.
bromskategorikategori för broms i huvudbromssystemet, med avseende på tillsättningstid och lossningstid samt bromskraft.
bromsprocentdet tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten.
bromsprovfunktionskontroll av huvudbromssystemet i ett fordonssätt.
bromsprovareperson som ansvarar för ett bromsprov och deltar i dess genomförande.
bromsviktdet värde som anger bromsverkan hos ett spårfordon eller ett fordonssätt. Uttrycks i ton.
direktbromsbromssystem (annat än huvudbromssystemet) som manövreras enbart av föraren och som verkar endast på drivfordonet eller manövervagnen.
driftbromsningen anpassad bromsning med huvudbromskontrollen i driftbromsläge.
dynamisk viktvärde som vid beräkning av bromsprocenten används för drivfordon när tågvikten ska framställas, i stället för drivfordonets verkliga vikt. Uttrycks i ton.
fullbromsningen bromsning med huvudbromskontrollen i sista driftbromsläget.
handbromsmekanisk broms, avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning, men även avsedd att kunna användas av en person på fordonet för att bromsa det när det är i rörelse.
huvudbromskontrollerreglage med vilket föraren manövrerar huvudbromssystemet. Vid normal tryckluftbroms finns det en huvudbromsventil som utgör huvudbromskontrollern eller styrs av denna.
huvudbromssystemgenomgående bromssystem i ett fordonssätt där broms tillsätts automatiskt om det uppstår ett brott på huvudledningen.
huvudledninggenomgående ledning i ett fordonssätt för styrning av huvudbromssystemet. Utgörs av en huvudluftledning eller av en ledning för elektrisk styrning eller datakommunikation.
normal tryckluftsbromshuvudbromssystem som utgörs av ett tryckluftssystem styrt av en huvudluftledning med normaltryck 5,0 bar.
nödbromsningbromsverkan genom att en nödbromsanordning används.
parkeringsbromsmekanisk broms, endast avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning.
parkeringsspårspår där lägre krav gäller för säkrande av spårfordon mot rullning än vad som gäller på andra spår.
retardationskontrollkontroll eller bedömning, utförd av föraren, på ett tågsätt eller spärrfärdssätt i rörelse, av att den verkliga bromsförmågan motsvarar den framräknade bromsprocenten.
snabbromsningen bromsning med huvudbromskontrollen i snabbromsläget.
systembromsningtågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande driftbromsning eller fullbromsning.
systemnödbromsningtågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande snabbromsning.
tillsatsbromsbromssystem (annat än huvudbromssystemet), vars bromsverkan under vissa förhållanden får tillgodoräknas vid beräkning av bromsvikten. Kan utgöras av magnetskenbroms.
tågviktden sammanlagda vikten av ett fordonssätt. Mäts i ton.
uppställningsbromsen tillsatt handbroms eller parkeringsbroms, eller annan anordning, för att kunna säkra fordon mot oavsiktlig rullning.
vagnvikttågvikten minskad med vikten av verksamma drivfordon. Mäts i ton.

4.1 Trafikledning, allmänt

ankomstanmälananmälan från en förare av ett tåg att tåget i sin helhet har kommit in på en bevakad driftplats eller att tåget i sin helhet har passerat en annan trafikplats.
avspärrningåtgärd som utförs av tågklareraren för att förhindra att ett tåg tillåts på en bevakningssträcka eller på ett spårområde på en bevakad driftplats.
avspärrningsanmälananmälan mellan två tågklarerare för att upprätta en avspärrning av en bevakningssträcka.
bevakad driftplatsdriftplats som för tillfället övervakas och leds av en tågklarerare.
bevakningssträckalinjen från gränsen för en bevakad eller stängd driftplats till gränsen för nästa bevakade eller stängda driftplats. Omfattar i förekommande fall även normalhuvudspåret på mellanliggande obevakade driftplatser.
distanstågklareraretågklarerare som i system M deltar i övervakningen av en bevakningssträcka som avslutas med en obevakad driftplats vid banans slut. Övervakningen sker gemensamt med tågklareraren för bevakningssträckans andra gränsdriftplats.
dygnsorderen särskild sträckorder som gäller ett kalenderdygn för de tåg och sträckor som trafikledningen har bestämt.
eldriftingenjörperson som övervakar och manövrerar anordningar för elförsörjningen av trafiken.
fjärrbevakad driftplatsbevakad driftplats som övervakas och leds av en fjärrtågklarerare.
fjärrbevakningscentraldet ställe där en fjärrtågklarerare tjänstgör.
fjärrtågklareraretågklarerare som tjänstgör på en annan plats än de bevakade driftplatser som hen är tågklarerare för.
kontakttågklareraretågklarerare som utför vissa tågklareraruppgifter för en stängd driftplats.
kontrolldriftplatsden bevakade driftplats vars tågklarerare ansvarar för att kontrollera att ett tåg eller en spärrfärd får en viss säkerhetsorder.
lokalbevakad driftplatsbevakad driftplats som övervakas och leds av en lokaltågklarerare.
lokaltågklareraretågklarerare som tjänstgör på den bevakade driftplats som han eller hon är tågklarerare för.
obevakad driftplatsdriftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare men som kan trafikeras av tåg. Andra trafikverksamheter kan sträcka sig förbi driftplatsen.
obevakad vänddriftplatsobevakad driftplats som utgör slutplatsen eller utgångsplatsen för en tågfärd.
orderkortform för säkerhetsorder.
ordergivningsdriftplatsden driftplats vars tågklarerare planenligt ska ge säkerhetsorder till tåg för en viss sträcka.
sträckorderen sammanställning av de säkerhetsorder som gäller för en viss sträcka.
stängd driftplatsdriftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare och som inte får trafikeras av tåg.
säkerhetsmeddelandemeddelande mellan funktionärer i säkerhetstjänst som har till syfte att vägleda mottagaren att utföra rätt åtgärd med inriktining på trafiksäkerheten.
säkerhetsordersäkerhetsmeddelande från tågklareraren till föraren på ett tåg eller till en tillsyningsman. Anger avvikelser från uppgifter i körplanen eller linjeboken och informerar om andra trafiksäkerhetsrelaterade förhållanden.
tåganmälananmälan mellan två tågklarerare för att reglera och säkra en tågfärd på en bevakningssträcka. I tåganmälan ingår klartanmälan eller då-klartanmälan samt utanmälan och inanmälan.
tågklarerardokumentationde dokument som tågklareraren använder för övervakning av en bevakningssträcka och dokumentation av anordnade och inställda trafikverksamheter, behov av säkerhetsorder med mera.
tågklarerareperson som övervakar och leder trafikverksamheterna på huvudspår och särskilt angivna sidospår.
tågledareperson som övergripande övervakar trafikverksamheterna på huvudspår.
tågorderen sammanställning av de säkerhetsorder som gäller ett visst tåg och som har en begränsad giltighetstid.
tågordningsammanställning av uppgifter från körplanen som gäller för en viss driftplats.

4.2 Trafikeringssystem

system E2trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 2 av det europeiska systemet för trafikstyrning ETCS. Driftplatserna är bevakade.
system E3trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 3 av det europeiska systemet för trafikstyrning ETCS. Driftplatserna är bevakade.
system Ftrafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade.
system Htrafikeringssystem som baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.
system Mtrafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda.
system Rtrafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.
system Strafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd.

5 Rörelseformer och hastigheter

banans största tillåtna hastighetden högsta hastighet som är tillåten på ett visst spåravsnitt. Anges i linjeboken. För sidospår är banans största tillåtna hastighet 30 km/h, om inte annat anges av infrastrukturförvaltaren.
fordonssättets största tillåtna hastighetden största tillåtna hastighet som gäller för fordonssättet. Här avses hastighetsbegränsningar som bestäms av fordonssättets sammansättning etc.
färdens största tillåtna hastighetden största tillåtna hastighet som det fordonssätt som används vid färden för tillfället får framföras med.
halv siktfartanpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom halva siktsträckan
* så att kollision med ett mötande spårfordon som också framförs i halv siktfart kan förhindras.
* före ett stillastående spårfordon.
* före en signalinrättning eller signaltavla som visar stopp.
* före en medväxel i fel läge eller spårspärr i påläge. * före annat hinder (dock inte hinder som oväntat befinner sig i eller kommer in i spåret inom siktsträckan).
Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt.
hastighetsnedsättningtillfällig begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre än banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för alla eller vissa typer av fordonssätt. Anges inte i linjeboken.
hel siktfartanpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom siktsträckan
* före ett stillastående spårfordon.
* före en signalinrättning eller signaltavla som visar stopp. * före annat hinder (dock inte hinder som oväntat befinner sig i eller kommer in i spåret inom siktsträckan).
Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt.
krypfartanpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna
* som vid halv siktfart.
* före en motväxel vars växeltungor inte sluter.
Hastigheten får inte överstiga 10 km/tim.
permanent hastighetsnedsättningpermanent begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för fordonssätt med vissa egenskaper. Anges i linjeboken.
siktrörelserörelseform på huvudspår eller sidospår. Innebär att hastigheten måste anpassas till siktsträckan.
säkrad rörelserörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder. I system E2 och E3 kan även växling framföras som säkrad rörelse.

6.1 Trafikverksamhet, allmänt

A-skyddtrafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon inom ett bestämt område.
D-skyddtrafikverksamhet som kan tillämpas vid omfattande arbeten när många trafikverksamheter (andra än tågfärd) ska befinna sig på samma bevakningssträcka och/eller inom samma driftplats.
E-skyddtrafikverksamhet på huvudspår till skydd mot att spårfordon med uppfälld strömavtagare leder spänning till en kontaktledningssektion där arbete pågår.
färdsammanfattande benämning för trafikverksamheterna växling, tågfärd och spärrfärd.
L-skyddtrafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon på ett område på en bevakningssträcka, i de fall endast lätta arbetsredskap används.
resandepersoner som medföljer fordonssättet vid en tågfärd, spärrfärd eller växling, utom den tjänstgörande personalen.
S-skyddtrafikverksamhet som används för ett säkerhetspåverkande arbete i en signalanläggning, såvida arbetet inte kräver A-skydd.
skyddsformsammanfattande benämning för trafikverksamheterna A-skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd.
spärrfärdtrafikverksamhet för rörelser med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka. I spärrfärden ingår också spärrfärdssättets utfart från och infart till angränsande driftplatser.
stoppassagemedgivandemedgivande från tågklareraren till en färd att passera: stopp från en huvudsignal, huvudsignaltavla, dvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller skyddsstopplykta, eller en signalpunktstavla eller annan punkt i system E2 och E3 utan tekniskt körbesked.
trafikverksamhetverksamhet som innebär att banan disponeras för framförande av spårfordon eller för ett ändamål som förhindrar eller inskränker rörelser med spårfordon. Trafikverksamheterna är växling, tågfärd, spärrfärd, A-skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd.
tågkortform för tågfärd. Termen tåg är också kortform för tågsätt, se rubriken 3.1 Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd.
tågfärdtrafikverksamhet för att framföra storfordon från en driftplats eller driftplatsdel till någon annan driftplats eller driftplatsdel.
tågsättsklargörareperson som ansvarar för kontroll av iordningsställande av ett fordonssätt.
vägvaktden som bevakar en plankorsning eller tillfälligt manövrerar en vägskyddsanläggning.
växlingtrafikverksamhet för att förflytta spårfordon:
* på sidospår
* på huvudspår på en bevakad driftplats.
* på huvudspår omedelbart utanför en bevakad driftplats, i samband med växling på driftplatsen.
* på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats, vilket förutsätter att hela eller delar av ett tågsätt eller spärrfärdssätt används. I detta fall är trafikverksamheten växling underordnad den tågfärd eller spärrfärd som pågår.

6.2 Växling

förareperson som ansvarar för manövreringen av ett drivfordon vid en växling.
signalgivareperson som till föraren ger eller repeterar signaler.
skjutsningväxling som innebär att ett eller flera avkopplade spårfordon flyttas genom att ett drivfordon hastigt skjuter iväg dem.
släppningväxling som innebär att ett eller flera spårfordon avsiktligt flyttas genom att de tillåts rulla av egen tyngd.
starttillståndtillstånd från tågklareraren att påbörjan en växling. Ges av tågklareraren till tillsyningsmannen. För en växling som äger rum på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats ges starttillståndet till tillsyningsmannen av den överordnade tågfärdens förare eller spärrfärdens tillsyningsman Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.
tillsyningsmanperson som deltar i och ansvarar för genomförandet av en växling.
tågvägsväxlingväxling som sker på en låst normal tågväg med tekniskt körbesked. Förekommer i system E2 och E3.
vägväxlingväxling som sker på en låst växlingsväg.
växlingsgränsenden gräns på huvudspår på en driftplats, utanför vilken en växling bara undantagsvis får äga rum och bara efter särskilt tillstånd av tågklareraren.
växlingsområdeområde som upplåts för en växling.
växlingsplandokument som kan finnas för att beskriva planenliga växlingar på en driftplats.

6.3 Tågfärd

avgångssignalerareperson som vid uppehåll för trafikutbyte med resandetåg kontrollerar att trafikutbytet är avslutat och ger signalen avgång.
extratågtågfärd som anordnas på särskild order, enligt en planenlig körplan eller tillfällig körplan.
förareperson som ansvarar för genomförandet av tågfärden och som i regel manövrerar drivfordon i tåget.
genomfartstågtåg som inte har uppehåll vid trafikplatsen.
k-mötekortform för kontrollmöte.
kontrollmötesituation som innebär att tåget inte får lämna en driftplats mot en sträcka i system M förrän föraren (för ett visst tåg) har kontrollerat att ett visst annat tåg i motsatt riktning har kommit dit.
körplanplan som anger tågfärdens beteckning, sträcka, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter.
körtillståndtillstånd från tågklareraren till föraren att sätta ett tåg i rörelse eller att låta ett tåg fortsätta rörelsen enligt körplanen och signalbesked till tåget.
muntligt körtillståndkörtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som inte behöver skrivas ned.
ombordansvarigperson som på ett resandetåg har det övergripande ansvaret för de resande.
ordinarie tågtågfärd som sker utan särskild order, enligt en planenlig körplan.
planenlig körplankörplan som för en bestämd planeringsperiod på förhand är fastställd av trafikledningen.
resandetågtåg som är upplåtet för resande.
skriftligt körtillståndkörtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som ska skrivas ner av föraren. Det kan utgöras av ett stoppassagemedgivande som ges skriftligt.
skyddsträckaspåravsnitt som ska hållas hinderfritt. Börjar omedelbart bortom slutpunkten för en tågfärdväg.
tekniskt uppehållannat uppehåll än uppehåll för trafikutbyte.
tillfällig körplankörplan som inte är en planenlig körplan.
tågfärdvägde delar av huvudspår på en driftplats som ett tåg ska använda och som ställs i ordning för tåget. Tågfärdvägen har sin slutpunkt vid den första av följande punkter:
* en stoppbock.
* en S-tavla (dock ej i vissa fall, se bilaga 3 Signaler).
* en slutpunktsstopplykta eller huvudsignal i stopp.
* en signalpunktstavla såvida inte tåget har ett tekniskt körbesked som gäller förbi signalpunktstavlan.
* driftplatsgränsen mot linjen.
uppehållsituation som innebär att ett tåg enligt körplanen eller en säkerhetsorder ska stanna vid trafikplatsen.
uppehåll för trafikutbyteuppehåll avsett för järnvägsföretagets behov, till exempel av- och påstigning, av- eller tillkoppling av fordon, förarbyte, säkerhetssyning.

6.4 Spärrfärd

förareperson som ansvarar för manövrering av drivfordon.
körplanplan som anger spärrfärdens identifierande beteckning, spärrfärdssträckan, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter.
körtillståndtillstånd från tågklareraren i system E2 och E3 till en spärrfärd för att få passera en signalpunkt.
spärrfärd efter tågspärrfärd som påbörjas sedan ett tåg har passerat och medan tåget finns kvar på bevakningssträckan.
spärrfärdssträckaden bevakningssträcka eller del av bevakningssträcka som en spärrfärd omfattar. Vid dubbelspår eller flerspår är det också bestämt vilket spåren som används.
starttillståndtillstånd från tågklareraren till tillsyningsmannen att påbörja en spärrfärd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.
tillsyningsmanperson som ansvarar för genomförandet av spärrfärden.

6.5 Skyddsformer

A-skydd efter tågA-skydd vars A-skyddsområde omfattar del av bevakningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan.
A-skyddsområdeområde som ett A-skydd omfattar.
arbetsplanplan som för ett A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S-skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde respektive de objekt ett S-skydd omfattar och andra behövliga uppgifter.
D-skyddsområdeområde som ett D-skydd omfattar.
dispositionsarbetsplanplan som för ett D-skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt D-skyddsområde och andra behövliga uppgifter.
E-skyddsområdeområde som ett E-skydd omfattar.
huvudtillsyningsmanperson som vid D-skydd övervakar, samordnar och trafikleder de ingående trafikverksamheterna. Ansvarar för D-skyddet gentemot tågklareraren.
L-skydd efter tågL-skydd vars L-skyddsområde omfattar del av bevakningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan.
L-skyddsområdeområde som ett L-skydd omfattar.
starttillståndtillstånd från tågklareraren till tillsyningsmannen att påbörja ett A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S-skydd samt till huvudtillsyningsmannen att påbörja ett D-skydd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.
tillsyningsmanperson som ansvarar för genomförandet av A-skyddet, E-skyddet, L-skyddet eller S-skyddet.