§1 Begreppsförklaringar m m
1 A-arbete
A-arbete = anordning som innebär att en sträcka eller ett område disponeras för arbeten som av säkerhetsskäl m m kräver att inga eller bara vissa fordonsrörelser får ske över arbetsplatsen. Vid A-arbete på tågspår hålls stationssträckan resp A-arbetsområdet på bevakad station avspärrad. A-fordon, se småfordon1A A-fordonsfärd
A-fordonsfärd = framförande av A-fordon på en avspärrad stationssträcka. A-fordonsfärd för transport = framförande av A-fordon på en eller flera avspärrade stationssträckor på fjbsträcka. I A-fordonsfärden inräknas också när fordonssättet förs ut från och in till gränsstation för sträckan, i A-fordonsfärd för transport även färden över mellanliggande stationer. A-fordonsfärd för transport sker i en bestämd riktning. Vid annan A-fordonsfärd får fordonssättet byta rörelseriktning i den omfattning som krävs.1B Arbetsredskap
Arbetsredskap = maskiner och redskap som inte är klassade som fordon eller småfordon (enl Spårinnehavarens eller Trafikutövarens bestämmelser). Arbetsredskap kan vara spårgående. Arbetsredskap indelas i lätta och tunga arbetsredskap. Lätt arbetsredskap väger högst 120 kg. Arbetsredskap får endast användas enl Spårinnehavarens eller Trafikutövarens bestämmelser.1C Avgångssignalerare
Den som för vissa resandetåg svarar för kontroll av att trafikutbytet är avslutat och ger "avgång". Avgångssignaleraren kan antingen vara en av tågpersonalen eller vara stationärt placerad.1D Avspärrning
Avspärrning = åtgärd av tkl som främst syftar till att förhindra att tåg sänds ut på en stationssträcka eller – när det gäller avspärrning av spåravsnitt på bevakad station – förs in på t ex ett A-arbetsområde.2 Banans sth
Banans sth = den största hastighet som gäller på viss sträcka enl uppgift i linjeboken.3 Behovsuppehåll
Behovsuppehåll, se uppehåll.4 Bromstal
Bromstal = det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten. Bromstal används också för att bestämma bromsförmågan hos vut. Bestämmelser om handhavande av bromsar finns i BVF 528.3.5 Bromsvikt
Bromsvikt = det i ton uttryckta tal som anger bromsverkan hos fordon.5A C-arbete
C-arbete = anordning på sträcka utan linjeblockering för att upplåta tågspår på linjen för lätta arbetsredskap. Vid C-arbete hålls stations-sträckan inte avspärrad.8 Dubbelspårsbegrepp
a) Dubbelspår = två tågspår på linjen mellan två angränsande stationer. b) Dubbelspårsdrift = när båda spåren på dubbelspår kan användas för tåg. Under dubbelspårsdrift kan förekomma vänsterspårskörning och högerspårskörning. c) Enkelspårsdrift = när det ena spåret på dubbelspår används för tåg i båda riktningarna därför att det andra spåret inte kan användas för tåg. d) Nedspår = det vänstra spåret i riktning nedåt. e) Uppspår = det vänstra spåret i riktning uppåt. f) Vänsterspår = det vänstra spåret i rörelseriktningen. g) Högerspår = det högra spåret i rörelseriktningen
Till mom 8 Till avd a. "Dubbelspår" finns alltså inte på station. Till avd b. I regel tillämpas vänsterspårskörning. Avvikelser se §8. Till avd d och e. Riktning nedåt och uppåt bestäms av tågens nummer, se mom 17.
8A E-arbete
E-arbete = anordning på tågspår till skydd mot att fordon med uppfälld strömavtagare leder spänning till kontaktledningssektion där arbete pågår. Vid E-arbete hålls stationssträckan resp E-arbetsområde på bevakad station avspärrad.10 Fjärrblockeringsbegrepp
a) Fjärrblockering (= fjb) = sådant övervaknings- och manövreringssystem för sträcka med linjeblockering som bl a möjliggör, att fjtkl från en gemensam central (fjbcentral) kan övervaka linjen och stationer samt manövrera signalanläggningen på stationerna. b) Fjärrblockeringssträcka (= fjbsträcka) = den sammanhängande sträcka med stationssträckor med fjb i bruk samt fjst, som sköts från en och samma fjbcentral. En fjbsträcka begränsas i förekommande fall av en fjärrblockeringsgränsstation (= fjbgränsstation) = station som gränsar till en fjbsträcka, som stationen inte tillhör. Anm 1. En station, som normalt är lokalbevakad fjbgränsstation men tidvis är fjärrbevakad (jfr bil 3 art 1.4), är fjbgränsstation även när stationen är fjärrbe-vakad. Anm 2. För fjärrbevakad station inom ställverksområde, se bil 8 art 2.2 anm.
Till mom 10 Till avd b. En fjbgränsstation är antingen normalt fjärrbevakad (fjst) eller normalt lokalbevakad. Exempel på fjbsträckor och fjbgränsstationer: En normalt fjärrbevakad fjbgränsstation räknas som fjbgränsstation bara med avseende på den angränsande fjbsträcka som stationen inte ingår i. (H räknas som fjbgränsstation enbart för tåg, vut eller A-fordonsfärd som går i riktning till eller från E.) Obs att B inte är fjbgränsstation, trots att gränsen till fjbsträckan går vid B:s vänstra stationsgräns. (B och stationssträckan B–C tillhör ju samma fjbsträcka.)
12 Förare
Förare = den som ansvarar för manövrering av dragfordon. Finns det flera personer som manövrerar dragfordon i ett tåg eller vid vut, anses en av dem vara föraren, medan övriga kallas för biträdesförare.13 Genomfartståg vid viss tpl
Genomfartståg vid viss tpl = tåg som inte har uppehåll där. Ett tågsätt som ankommer till en station som ett tåg och avgår därifrån som ett annat tåg (med ett annat nummer) anses vara genomfartståg där, om "Genomfartståg" särskilt anges i tdt (och i tågordningen och på grafisk tdt) eller i order (S11).13A Hastighetsbegrepp
a) Krypfart = anpassad hastighet, som medger att rörelsen kan stanna före växeltungor som inte sluter eller spårspärr i påläge, och som inte överstiger 10 km/h. b) Växlingsfart = anpassad hastighet, som medger att rörelsen kan stanna 1) inom halva siktsträckan, före fordon eller hinder på spåret, och 2) före medväxel i fel läge eller spårspärr i påläge, och 3) före signalinrättning eller tavla som visar "stopp". c) Siktfart = anpassad hastighet, som medger att rörelsen kan stanna 1) inom siktsträckan, före stillastående fordon, och 2) före signalinrättning eller tavla som visar "stopp". d) Växlingsfart och siktfart får inte överstiga – 40 km/h, på tågspår på linjen, – 30 km/h, i övriga fall.
Till mom 13 Till avd b, växlingsfart. Möjligheten att stanna inom halva siktsträckan innebär bl a: Om två rörelser är på väg i växlingsfart mot varandra på samma spår, kan båda stanna utan att det sker någon sammanstötning. Kravet på att kunna stanna före medväxel eller spårspärr gäller inte på den dvärgsignalsträcka, dit signalbild "snett vänster" har visats. Till avd c, siktfart. Kravet på att kunna stanna före stillastående fordon eller före en hindertavla gäller inte på den dvärgsignalsträcka, dit signalbild "lodrätt" har visats.
14 Kontrollstation
Kontrollstation = station vars tkl skall ansvara för och kontrollera ordergivning till ett visst tåg (= 01). Kontrollstation är 1) för order som gäller på en bevakad station: denna station, 2) för order som gäller på linjen eller obevakad station: den bevakade station, varifrån 01 går ut på den stationssträcka där ordern skall tillämpas. För order som gäller på fjbsträcka kan det dock i TLF Föreskrivas att kontrollstation i stället är den fjbgränsstation, varifrån 01 går ut på den fjbsträcka där ordern ska tillämpas (ifall 01 går från fjbgränsstationen och behovet av ordergivning uppkommer före 01 avgång därifrån).14A L-arbete
L-arbete = anordning för att upplåta tågspår på linjen för lätta arbetsredskap. Vid L-arbete hålls stationssträckan avspärrad.15 Linjeblockeringsbegrepp
a) Linjeblockering = säkerhetssystem för linjen som bl a innebär att tågfordon genom att kortsluta spårledning självt förhindrar att huvudsignal visar ”kör” till den blocksträcka där tågfordonet finns. b) Blocksträcka = del av tågspår på sträcka med linjeblockering; börjar vid en blocksignal och slutar vid nästa blocksignal eller infartssignal.
Till mom 15 Till avd b. Blocksträckeindelningen kan alltså vara något olika i de olika riktningarna. När en station vid sträcka med linjeblockering är obevakad, fungerar huvudtågspåret på stationen som en blocksträcka bland de andra på stationssträckan.
16 Linjebok
Linjebok = sammanställning av uppgifter som främst tåg- och banpersonal behöver känna till. Linjeboken innehåller en förteckning (= linjebeskrivning) över tpl, vissa signalinrättningar, hastighetsnedsättningar m m samt uppgift om vagnviktstabeller, undantag från och tillägg till säo/säok m m.17 Linjen
Linjen = banan utanför stationernas gränser. De olika riktningarna på linjen kallas – riktning nedåt = den riktning i vilken tåg med udda nummer går, – riktning uppåt = den riktning i vilken tåg med jämna nummer går.18 Lutningsförhållande
Den höjdskillnad i meter som finns mellan två punkter på 1000 m avstånd från varandra.19 Låsning och förregling av växel m m
a) Växel i kontroll = när växelns rätta läge bekräftas av signalanläggningen. b) Bevakad växel = när växel utan att vara låst är övervakad så att obehörig omläggning inte kan ske: – för centralt omläggbar växel som inte är lokalfrigiven: från ställverket, – för lokalt omläggbar växel: av en person på plats. c) Låst växel = växel som ingår i tågvägslåsning eller låsning av växlingsväg, eller som är låst med låsanordning i signalanläggningen, kontrollås eller hänglås. d) Förreglad växel = växel, vars rätta läge och låsning kontrolleras genom "kör" från en huvudsignal. Anm 1. Förreglingen anses kvarstå – för växel på station: tills tågvägslåsningen har upphävts eller, om sådan inte finns, tills signalen har ställts till "stopp", – för växel vid linjeplats: så länge växeln är låst eller tills tåget (vut, A-fordonsfärden) har passerat. Anm 2. För ett tåg som körs med ATC-besked anses en växel också vara förreglad genom ATC-huvudbesked 40 eller högre som följer av ATC-information vid S-tavla med signalbaliser. e) Tågvägslåsning = låsning i rätt läge av alla växlar som hör till tågvägen. Låsningen görs med tågvägslås eller elektrisk tågvägslåsning. f) Låsning av växlingsväg = låsning i rätt läge av växlar för växling, bekräftad genom signalbild "lodrätt" eller "snett vänster" i dvärgsignal. Vad som i detta mom sägs om växel gäller även spårspärr och rörlig bro.
Till mom 19 Till avd a. Växel kan vara i kontroll lokalt (indikeras på vissa lokalställare vid lokalfrigivning) eller vara i kontroll i ställverket. Vid arbeten på signalanläggningen, när motordrivna växlar läggs om med handvev, kan Spårinnehavaren efter samråd med Trafikledningsfunktionen besluta, att även en växel vars läge inte bekräftas av signalanläggningen jämställs med ’växel i kontroll’. Särskilt instruerad personal skall då ha vevat växeln till dess ändläge. Till avd e. I signalsäkerhetsanläggning med tågvägslåsning måste tågvägen vara låst, innan huvudsignal kan ställas till "kör". (Härvid förreglas växlarna.) När huvudsignalen har gått till "stopp", är omläggning av växlarna fortfarande förhindrad genom tågvägslåsningen. Denna upphävs genom tågvägsutlösning (d v s automatiskt av tåget självt, när det har passerat de växlar som hör till tågvägen) eller manuellt genom upplåsning av tågvägslås. I vissa anläggningar finns det dessutom s k slutpunktslåsning, som bl a innebär att läggning av andra , icke tillåtna, tågvägar bortom tågvägens slutpunkt förhindras, även sedan tågvägsutlösning har skett. Sedan tåget har stannat sker slutpunktsutlösning (upphävande av slutpunktslåsningen), i regel automatiskt med tidsutlösning. Återtagning av tågvägslåsning (och slutpunktslåsning) utan att tåg har framgått kallas nödfallsutlösning.
20 Läge för växel och spårspärr
a) Högerläge = när växel i motväxelriktningen leder ett fordon till det högra spåret. b) Vänsterläge = när växel i motväxelriktningen leder ett fordon till det vänstra spåret.
Till mom 20 avd a och b Högerläge/vänsterläge är de beteckningar som vid säkerhetssamtal om möjligt bör användas om en växels läge. c) Kurvläge = när växel leder till sitt kurvspår. d) Rakläge = när växel leder till sitt rakspår. Till mom 20 avd c och d I vissa växlar leder båda lägena till kurvspår. Med rakläge avses då ett läge som leder till det minst krökta spåret. I ett sådant fall får beteckningarna kurvläge/rakläge inte användas vid säkerhetssamtal. e) Avläge = när spårspärr ligger vid sidan av rälen. f) Påläge = när spårspärr ligger på rälen. Till mom 20 avd e och f För spårspärr som manövreras med klot är klotets röda sida vänd uppåt i påläge. g) Normalläge (= plusläge) = ett på förhand bestämt läge för växel eller spårspärr. h) Omlagt läge (= minusläge) = läget motsatt normalläget. Till mom 20 avd g och h För en växel i tågspår som kan leda till sidospår är normalläget det läge som i motväxelriktningen leder till tågspåret. För klotväxel är klotets gula sida vänd uppåt i normalläge. I övrigt framgår normalläget (plusläget) endast av planer, ritningar etc. Beteckningarna normalläge (plusläge) och omlagt läge (minusläge) får användas vid samtal bara om det är känt för båda parter vilket läge som är normalläget.
21 Möte
Möte = verkligt tågmöte (i säo benämnt endast möte) eller kontrollmöte (= k-möte). K-möte = när ett tåg (= 02) inte får lämna en station (= X) innan föraren på 02 har kontrollerat att ett tåg (= 01) i motsatt riktning har kommit till X. (Detta uttrycks: 02 k-möter 01 i X.) K-möte föreligger, om – 02 från X skall gå ut på det spår på en stationssträcka utan linjeblockering, varifrån 01 har ankommit inom 60 min, och – X är den station där detta först inträffar. K-möte är antingen – tdt-enligt k-möte = när det är högst 60 min mellan 02 avgång och 01 ankomst enl tdt, eller – nytillkommet k-möte = när tdt-enligt k-möte inte föreligger, men det blir eller riskerar bli 60 min eller mindre mellan 01 verkliga ankomsttid och 02 avgångstid enl tdt. Anm. Om 02 skall gå ut på sträcka med linjeblockeringen ur bruk, föreligger k-möte enl andra regler. Se §71:6–7 för enkelspårig sträcka och §81:5–6,9 vid enkelspårsdrift på dubbelspårig sträcka.Till mom 21 K-möte kan alltså föreligga på en station, trots att motsvarande verkliga möte föreligger på en annan station eller att verkligt möte inte alls föreligger.
21A Ombordansvarig
Den på resandetåg som övergripande ansvarar för säkerheten för de resande. Ombordansvarig är antingen föraren eller en ur tågpersonalen.22 Ordergivningsstation
Ordergivningsstation i TLF angiven station, vars tkl är särskilt utsedd att svara för ordergivning till tåg.Till mom 22 Tkl för ordergivningsstationen svarar för ordergivning på en fastställd sträcka, ordergivningssträckan. En ordergivningssträcka C–F avser ordergivning som gäller fr o m avgången från C t o m ankomsten till F. Tl anger vid behov hur ordergivning skall ske till extratåg. För tåg som utgår från fjst gäller följande: Om möjligt utses till ordergivningsstation en lokalbevakad station, varifrån föraren och tågsättet tidigare har kommit. Om ordergivningsstation inte finns i TLF, svarar fjtkl för ordergivningen. Station som direkt överlämnar order till tåg kallas ordergivande station.
23 Pålok
Pålok = lok som inte är kopplat till tåg men som skjuter på detta från bevakad station ut på linjen. Återgående pålok = pålok som återgår på del av stationssträcka.Till mom 23 Lok som skjuter på tåg endast inom en bevakad stations gränser är inte pålok. Denna rörelse är växling. Om ett ensamt lok går från en bevakad station ut på linjen för att där skjuta på ett tåg, är det inte heller pålok utan vut med hjälpfordon.
24 Resande
Resande = alla personer på tåg (vut) utom järnvägs-, post- och tullpersonal som tjänstgör på tåget (vut). Till resande räknas inte heller personal för resandeservice (tågservering, tidningsförsäljning o d) samt personer som medföljer för tillsyn av djur, gods eller fordon.Till mom 24 Till "personal som tjänstgör på tåget" räknas även t ex inspekterande och passåkande personal.
25 S-arbete
S-arbete = sådant arbete i signalanläggning som kan påverka säkerheten för tåg och vut, men som inte kräver A-arbete.25A Signaltillsyningsman
Signaltillsyningsman (= signaltsm) = den som vid S-arbete svarar för åtgärder enl säo.26 Sidospår
Sidospår = spår som inte är tågspår.Till mom 26 Sidospår finns både på station och vid linjeplats.
27 Skyddsväxel
Skyddsväxel = växel som kan hindra fordon att komma in i visst tågspår.29 Småfordon
Småfordon indelas i K-fordon och A-fordon. a) K-fordon = spårgående fordon (annat än tågfordon) som med säkerhet kortsluter spårledningar. K-fordon framförs på linjen som vut. K-fordon får transporteras i tåg, om särskild märkning finns på K-fordonet. b) A-fordon = spårgående fordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar. A-fordon framförs på linjen som A-fordonsfärd. Dock skall A-fordon hopkopplat med tågfordon eller K-fordon framföras som vut. När ett A-fordon används vid arbete på bevakad station, skall föreskrifterna för A-arbete tillämpasTill mom 29 avd a och b K-fordon är märkt med ett K i kvadrat. Övriga bestämmelser om märkning, tekniska krav m m för Banverkets K-fordon och A-fordon finns i BVF 528.
30 Stationsgräns
Stationsgräns = gräns mellan linjen och station, belägen omedelbart utanför infartssignalen.Till mom 30 Gränsen mellan två stationer som gränsar till varandra utan mellanliggande linje kallas också stationsgräns. Den utmärks av särskild tavla och behöver inte gå vid huvudsignal.
31 Stationssträcka
Stationssträcka = sträckan från gränsen för en bevakad eller stängd station till gränsen för nästa bevakade eller stängda station.33 Tillsyningsman
Tillsyningsman (= tsm) = den som övergripande ansvarar för säkerhetsåtgärder vid A-, C-, E- resp L-arbete samt vid A-fordonsfärd eller vut.34 Tjänstetidtabell
Tjänstetidtabell, i säo benämnd endast tidtabell (tdt) = sammanställning av de uppgifter enl vilka ett tåg skall framföras. Tdt är antingen – planenlig tdt (kan vara tdt från körordersystemet eller i tdtboken), eller – tillfällig tdt (S4 eller förenklad S4, även från körordersystemet). Tågordning innehåller sådana uppgifter ur den planenliga tdt som gäller för en viss station. Grafisk tdt återger för en viss sträcka uppgifter för de tåg som går enligt planenlig tdt.35 Trafikkalender
Trafikkalender = uppgift på de dagar då den normala veckodagstrafiken frångås.Till mom 35 Internt används för bl a gångdagsangivelser i tdt ett system med veckodagsbeteckningar – M, Ti, O, To, F, L, S. I regel överensstämmer gångdagsbeteckningarna med veckodagarnas namn. Vissa dagar vid helger frångås dock den normala veckodagstrafiken. I trafikkalendern anges då vilket trafikeringsalternativ som i stället skall gälla.
36 Trafikplats
Trafikplats (= tpl) = gemensam benämning för station, linjeplats, hållplats och hållställe. a) Station = särskilt avgränsat område av banan, där en tkl närmare kan övervaka tågrörelser och andra verksamheter. En station är – bevakad, när tkl tjänstgör för stationen, och då antingen – fjärrbevakad station (= fjst), när tkl arbetsuppgifter utförs av fjtkl, eller – lokalbevakad station, när ltkl tjänstgör på stationen, – obevakad, när tkl inte tjänstgör, men tågrörelse och annan verksamhet kan äga rum (eftersom stationen då utgör en del av en stationssträcka), – stängd, när tkl inte tjänstgör och och tågrörelse därför inte kan äga rum på stationen. b) Linjeplats = plats på linjen med växel eller rörlig bro i tågspåret. c) Hållplats = plats på linjen utan växel och avsedd för resandes av- och påstigning. d) Hållställe = plats inom en stations gränser, avsedd för resandes av- och påstigning och utmärkt med särskilt namn.Till mom 36 Till avd a, station. Utmärkande för station är bl a att där – till skillnad från linjen – kan finnas tågvägsskiljande växlar. En plats avsedd för tågmöte, för övergång mellan spåren på dubbelspårig bana eller en grenpunkt mellan olika järnvägslinjer är alltså station. Flera stationer som gränsar till varandra utan mellanliggande linje kan tillsammans utgöra ett ställverksområde, se bilaga 8. För ett visst tåg skall en station alltid betraktas vara antingen bevakad eller obevakad. Finns det för en viss fråga inte några föreskrifter för stängd station, gäller samma som för bevakad station. Vissa stationer kan vara obevakade med avseende på två riktningar och stängda med avseende på en eller flera andra riktningar. Till avd d, hållställe. Ett hållställe finns bara vid de spår där det finns plattform.
37 Tåg
37. Tåg Tåg = tågfordon som framförs enl tdt. Tågen indelas i – ordinarie tåg, som utan särskild order går enl planenlig tdt och – extratåg, som på särskild order går enl planenlig tdt eller tillfällig tdt. Extratåg som använder planenlig tdt för ett annat tåg benämns tilläggståg. Det tåg vars tdt tilläggståget använder, benämns grundtåg. Följande tågslag används: resandetåg (rst), godståg (gt) och tjänstetåg (tjt). Tågslag anges i tdt, S5 eller S11. Anm. Resande får inte medfölja i godståg eller tjänstetåg utan särskilt medgivande av Trafikutövaren.40 Tågfordon
Tågfordon, i säo benämnt endast fordon = fordon som är avsett att framföras i tåg eller vut. Tågfordon med egen framdrivningsutrustning kallas dragfordon. Dragfordon indelas i lok resp motorvagnar. Motorvagn har särskilda transportutrymmen för t ex resande, gods eller arbetsutrustning. Dragfordonet är verksamt när det framförs med den egna framdrivningsutrustningen i gång. Vissa dragfordon kan multippelkopplas. Det innebär att flera dragfordon kan manövreras från en förarplats. Ett dragfordon kan alltså vara verksamt utan att vara bemannat med förare. Koppellok är det (de) bakre av flera förarbemannade, dragande lok. Tågfordon som är försett med förarplats, men saknar egen framdrivningsutrustning kallas manövervagn. Kortkopplat fordon består av flera fast sammankopplade tågfordon. Fordonen är normalt inte avsedda att kopplas isär. Ett kortkopplat fordon betraktas som ett fordon, även om det som t.ex. SJ litt X2 består av både dragfordon och flera vagnar.41 Tågklarerare
Tågklarerare (= tkl) = den som övervakar och ansvarar för tågrörelser och annan verksamhet på tågspår och vissa sidospår. Tkl indelas i – fjärrtågklarerare (= fjtkl), som tjänstgör i fjbcentral och därifrån manövrerar fjärrbevakade stationer, eller – lokaltågklarerare (= ltkl), som tjänstgör på en lokalbevakad station.Till mom 41 Vid stationsdisposition och linjedisposition övergår dock övervakningen och ansvaret inom disponerat område resp sträcka till Spårinnehavaren (htsm), se bil 7. I tal och skrift används följande uttryckssätt: Med "tkl Astad" avses tkl för Astad (alltså ltkl eller fjtkl). Med "ltkl Beberga" avses ltkl i Beberga (som ju också är "tkl Beberga"). Med "fjtkl Ceköping" avses fjtkl på fjbcentralen i Ceköping. För större stationer kan flera tkl vara i tjänst samtidigt. Ltkl med yttertjänst har rött mössband.
42 Tågledare
Tågledare (= tl) = den som anordnar och inställer tåg och som övergripande övervakar tågens gång.43 Tågpersonal
Tågpersonal = personal på resandetåg – förutom föraren – som tjänstgör som ombordansvarig eller avgångssignalerare, eller som deltar i kontroll av att trafikutbytet är avslutat.44 Tågspår
Tågspår = spår som är avsett för tågrörelse. På station indelas tågspår i – huvudtågspår = det från stationsgränsen rakaste tågspåret (undantag, se säok), – sidotågspår = annat tågspår än huvudtågspår.Till mom 44 Tågspår finns både på linjen och på stationer. Huvudtågspåret är det tågspår som från stationsgränsen leder genom växlar i normalläge (även om detta innebär växelkurva). På station som kan vara obevakad är huvudtågspåret det tågspår som används när stationen är obevakad. På vissa stationer kan flera tågspår vara huvudtågspår, t ex på station vid dubbelspår eller på station som är grenstation mellan olika järnvägslinjer.
45 Tågvikt
Tågvikt = vikt i ton av tåg eller vut, dragfordon inräknade.46 Tågvägar
a) Tågväg = de delar av tågspår på station som ett tåg skall använda. b) Tågvägs slutpunkt En tågväg har sin slutpunkt vid den första av följande: – stoppbock, – S-tavla, – slutpunktsstopplykta som visar ”stopp”, – huvudsignal som visar ”stopp”, – stationsgränsen i utfartsänden.
Till mom 46 avd b S-tavla utgör dock inte tågvägs slutpunkt i följande fall: – på bevakad station, om tkl har gett ”avgång”, – på obevakad station som inte är tågets slutstation. c) Tågvägs skyddssträcka = det spåravsnitt bortom tågvägens slutpunkt som skall hållas hinderfritt. d) Avkortad tågväg = tågväg från en huvudljussignal till en huvuddvärgsignal eller slutpunktsstopplykta som visar ”stopp”, dock endast om det också kan läggas ”oavkortad tågväg” från huvudljussignalen till en längre bort belägen slutpunkt. e) Kort tågväg = tågväg som är kortare än ca 450 m. Till mom 46 avd d och e Avkortad tågväg kan i vissa fall vara längre än ”kort tågväg” (alltså längre än 450 m). f) Huvudtågväg = tågväg som i sin helhet går på huvudtågspår. g) Sidotågväg = tågväg som helt eller delvis går på sidotågspår.
46A Uppehåll
Ett tåg har uppehåll vid en tpl om det anges i tdt eller order (S11) att tåget ska stanna där. Uppehåll kan vara avsett för trafikutbyte eller för annat ändamål. Uppehåll indelas i fast uppehåll och behovsuppehåll. Anm. På utgångsstation och slutstation behandlas ett tåg som tåg med fast uppehåll, om inte ”Genomfartståg” anges i tdt eller order (S11), jfr mom 13. Uppehåll för trafikutbyte = uppehåll avsett för – av- och påstigning för annan person än förare, – lastning och lossning av post eller gods, – till- eller frånkoppling av fordon, – säkerhetssyning. Ett uppehåll betraktas som ett uppehåll för trafikutbyte om det i tdt eller order (S11) inte är angivet med ”Tdt-tekniskt” eller ”Endast för förarbyte”. Fast uppehåll = uppehåll då tåget planenligt ska stanna (undantag se § 72:4). Det markeras i tdt och tågordning med olika ankomst- och avgångstid. I S11 anges ”Fast uppehåll”. Behovsuppehåll = uppehåll då tåget planenligt stannar bara om det finns behov av trafikutbyte. Behovsuppehåll förekommer bara för resande tåg. Det markeras i tdt och tågordning med samma ankomst- och avgångstid. I S11 anges ”Behovsuppehåll”.47 Vagnuttagning
Vagnuttagning (= vut) = framförande av tågfordon och K-fordon på en avspärrad stationssträcka. Även A-fordon sammankopplade med K-fordon eller tågfordon framförs som vut. Vut för transport = vut som framförs över en eller flera (ej avspärrade) stationssträckor på fjbsträcka. I vut inräknas också när fordonssättet förs ut från och in till gränsstationen för sträckan, i vut för transport även rörelsen över mellanliggande stationer. Vut för transport sker i en bestämd riktning. Vid annan vut får fordonssättet byta rörelseriktning i den omfattning som krävs. Anm. Utan att vut anordnas kan växling äga rum ut från (omedelbart utanför) bevakad station, se §37:6.49 Vägkorsning
Vägkorsning = korsning i samma plan mellan spår och väg eller gata.50 Vägvakt
Vägvakt = – den som bevakar vägkorsning vars vägskyddsanläggning är felaktig, eller – den som tillfälligt manövrerar normalt automatisk vägskyddsanläggning, eller – den som manövrerar icke automatisk vägskyddsanläggning på linjen eller obevakad station utan att samtidigt ha annan säkerhetstjänst.Till mom 50 Som vägvakt räknas inte tkl (eller annan personal på bevakad station) som normalt manövrerar vägskyddsanläggning på stationen eller på linjen.
51 Växling, småfordonsväxling
a) Växling = rörelse för att flytta tågfordon inom en tpl: – på eller omedelbart utanför bevakad station, – på tågspår på linjen eller obevakad station, med fordon som ingår i tåg eller vut som finns vid tpl, – på sidospår på linjeplats eller obevakad station. b) Småfordonsväxling = rörelse för att flytta enbart småfordon inom en tpl: – på bevakad station, – på sidospår på linjeplats eller obevakad station
Till mom 51 Om både tågfordon och småfordon flyttas tillsammans, är rörelsen växling. Även rörelser på sådana längre sidospår, som förbinder en station eller linjeplats med t ex industriområden eller hamnområden, är växling resp småfordonsväxling.