§1A Begrepp och förklaringar, ATC
1 ATC
ATC (Automatic Train Control) = system för övervakning och presentation av signal- och hastighetsbesked till tåg och vut.2 Områdestyper
a) Tågspår är belägna inom antingen – ATC-område = område där signalanläggningar och tavlor är utrustade med ATC, eller – område utan ATC. b) ATC-arbetsområde = område (beläget inom ATC-område), där fordonsutrustningen av tekniska skäl inte skall ta emot någon ATC-information.
Till mom 2 Till avd a. I vissa fall kan balisgrupper finnas även inom område utan ATC. Regionala anvisningar kan finnas. Till avd b. Område för utbyggnad av ATC är ATC-arbetsområde.
3 Balisgrupp, fiktiv signal
a) Balisgrupp = grupp om två eller flera baliser, lämnar ATC-information. b) Fiktiv signal = punkt på banan med en balisgrupp, där det inte finns huvudsignal eller försignal, men där ATC-information lämnas på samma sätt som vid sådana signaler. Indelas i: – fiktiv huvudsignal, där ATC-information lämnas som vid huvudsignal, eller – fiktiv försignal, där ATC-information lämnas som vid försignal. Repeterbaliser = balisgrupp vid fiktiv försignal, avsedd att uppdatera (även skärpa) redan tidigare lämnad ATC-försignalinformation.
4 ATC-information
ATC-information = den information som lämnas från en balisgrupp (även motriktad) till en tillslagen fordonsutrustning. ATC-information är antingen – (ATC)-takinformation = ATC-information om en takhastighet, d v s en hastighet som inte får överskridas, eller – (ATC)-målinformation = ATC-information om en målhastighet (d v s en takhastighet som gäller från en längre bort belägen punkt, målpunkten) samt om avståndet dit, målavståndet, eller – teknisk (ATC)-information. Anm. Mål- och takinformation, som ges vid en punkt med försignal eller huvudsignal (även fiktiv), kallas även (ATC)-signalinformation ( försignalinformation resp huvudsignalinformation)Till mom 4 Exempel på balisgrupper som lämnar – takinformation: vid huvudsignaler och hastighetstavlor, – målinformation: vid försignaler och orienteringstavlor, repeterbaliser, kontrollbaliser för vägskyddsanläggning.
5 Fordonsutrustning, övervakningstyper m m
a) ATC tillslagen = när fordonsutrustningen är tillslagen och det s k starttestet är avklarat. b) ATC i växlingsläge = när ATC är tillslagen och växlingslampan på ATC-panelen lyser. c) ATC verksam = när ATC är tillslagen och tågdata är inmatade på ATC-panelen.
Till mom 5 avd c Tågdata som skall vara inmatade är tågets sth, tåglängd, bromstillsättningstid, retardationsförmåga, tågegenskapskod samt, i förekommande fall, procentuellt överskridande. Särskild tågegenskapskod matas bara in om tåget har särskilda tågegenskaper (se avd g och § 45:6b). Beträffande procentuellt överskridande, se § 28:1 c. d) ATC-panel = panel i ATC-utrustat dragfordons förarhytt där alla för ATC-körning behövliga indikeringar och inställningsorgan finns; innehåller en förindikator och en huvudindikator. Till mom 5 avd d Andra indikeringar och inställningsorgan som omtalas i säo är – växlingsknapp och växlingslampa, – ATC-felslampa, – balisfelslampa, – lossningsknapp och lampa ’ATC-broms’, – höjningsknapp och höjningslampa, – omkopplare ’bromsverkan’, – stoppassageknapp, – tumhjul för tågets sth, tåglängd, bromstillsättningstid , retardation och procentuellt överskridande. e) Vid körning med ATC verksam övervakar fordonsutrustningen enligt någon av följande övervakningsgrader: – Tågövervakning = inmatade tågdata övervakas. – Delövervakning = inmatade tågdata och ATC-huvudsignal-information övervakas. – Fullständig övervakning = inmatade tågdata, ATC-huvudsignalinformation och fullständig ATC-tavelinformation övervakas. Till mom 5 avd e Vid tågövervakning kan dessutom ATC-försignalinformation övervakas. Vid tågövervakning och delövervakning kan dessutom viss tavelinformation övervakas. ATC-besked visas i huvudindikatorn vid fullständig övervakning, och även vid delövervakning av ATC-signalinformation upp till 70 km/h. Tre streck (” – – – ”) visas vid delövervakning av ATC-signalinformation över 70 km/h. Vid tågövervakning är huvudindikatorn släckt. Vid samtliga övervakningsgrader kan andra indikeringar än ATC-besked visas (bl a felkoder, olika hjälpfunktioner), efter viss inställning av föraren. f) 40-övervakning och 10-övervakning = när systemet efter mottagen ATC-försignalinformation ”vänta stopp” övervakar bromsning ner till 40 resp 10 km/h. Till mom 5 avd f 10-övervakning förekommer framför allt – där resandetåg har normal stopplats en bit före en huvudsignal, i kombination med kort avstånd bortom huvudsignalen till närmaste farliga punkt, – där skyddssträckan bortom en tågvägs slutpunkt är kort. Erhållen 40-övervakning kan skärpas till 10-övervakning vid repeterbaliser. Det kan också förekomma att erhållen 10-övervakning lindras till 40- övervakning. g) Tågegenskaper = de särskilda egenskaper hos tågsättet som skall matas in som tågdata med en tågegenskapskod. Till mom 5 avd g Tills vidare finns av särskilda tågegenskaper endast ’stax D’ = när vagnar lastade till stax D medförs.
6 ATC-besked
ATC-besked = de besked om hastighet som visas på ATC-panelen. De indelas i: – ATC-förbesked = ATC-besked om målhastighet; visas fast eller blinkande i förindikatorn eller blinkande i huvudindikatorn, (”vänta ...”), och – ATC-huvudbesked = ATC-besked om takhastighet; visas fast i huvu-dindikatorn (”kör ...”). Körning utan ATC-besked = när ATC-besked inte visas i huvudindikatorn. Körning med ATC-besked = när ATC-besked visas i huvudindikatorn.Till mom 6 ATC-beskeden baseras på mottagen ATC-information och inmatade tågdata. Till de två sista styckena. Om föraren tillfälligt ställer in tumhjulen på ATC-panelen så att en felkod eller hjälpindikering visas i huvudindikatorn i stället för ATC-besked, anses detta förhållande inte innebära att ”körning med ATC-besked” ändras till ”körning utan ATC-besked”.
7 Bortflyttad målpunkt
Bortflyttad målpunkt = när målpunkten för ATC-försignalinformation ligger bortom nästa huvudsignal. Två typer finns: – A-bortflyttning = när målpunkten ligger bortom nästa huvudsignal, men före den därpå följande huvudsignalen, i regel omedelbart före den första tågvägsskiljande motväxeln. – P-bortflyttning = när målpunkten ligger bortom nästa huvudsignal, vid någon av de följande huvudsignalerna.Till mom 7 ”A” och ”P” ansluter sig till de ATC-förbesked som visas för föraren. Exempel: ”Vänta 4A” = ”vänta 40” med A-bortflyttning. ”Vänta 0P” = ”vänta stopp” med P-bortflyttning. P-bortflyttning uppdateras successivt vid de balisgrupper som kan ge signalinformation.
8 Utrustningsgrader vid hastighetsnedsättning
En hastighetsnedsättning är antingen halvutrustad eller helutrustad med baliser. a) Halvutrustad hastighetsnedsättning = när ingen balisgrupp finns vid nedsättningens början och slut. Nedsättningen ingår i ATC-systemet endast genom målinformation från en balisgrupp som ligger före nedsättningens början, vid orienteringstavla/förvarningstavla om så-dan finns. b) Helutrustad hastighetsnedsättning = när balisgrupper finns vid nedsättningens början och slut.Till mom 8 Efter halvutrustad nedsättning är det föraren som häver hastighetsövervakningen genom att trycka på höjningsknappen.Även efter vissa tillfälliga hastighetsnedsättningar som är helutrustade måste föraren trycka på höjningsknappen, se § 28:2c anm 2.
9 Balisfel
Balisfel = gemensam beteckning på balisinformationsfel och baliskong-ruensfel. a) Balisinformationsfel = informations- eller överföringsfel som le-der till balisfelslarm (BF1, BF2 eller BF3) på fordonet. Anm. Vid arbete på en balis anordnas ibland ett avsiktligt balisinformationsfel med hjälp av en särskild s k kodpropp, varvid begreppet ”spärrat balisfel” används. b) Baliskongruensfel = fel som innebär att ATC-information ”stopp” eller ”vänta stopp” lämnas vid signal som visar ”kör” (”kör 40”) resp ”vänta kör” (”vänta 40”). Felet leder inte till balisfelslarm men kan innebära nödbroms.Till mom 9 Till avd a, balisinformationsfel. Balisinformationsfel uppstår bl a – när fordonsutrustningen inte kan tolka mottagen ATC-information, – när ATC-information uteblir, där den enligt tidigare mottagen avstånds-information och fordonets vägmätning borde finnas, – när vissa otillåtna baliskombinationer upptäcks (= s k utläggningsfel). Balisfelslarm BF1 –Ê innebär att felet bara indikeras (ingen 80-övervakning sker), – ges när utrustningen säkert kan konstatera att felet inte berör det egna tåget, t ex om det upptäcks i en motriktad balisgrupp. Balisfelslarm BF2 – innebär – att 80-övervakning inleds, – att fullständig övervakning övergår till delövervakning eller till Ê ÊÊ endast tågövervakning, – att delövervakning och fullständig övervakning återkommer i takt Ê Ê med att ny information tas emot, – ges när det inte kan uteslutas att felet berör det egna tåget. Balisfelslarm BF3 – innebär samma som BF2, med undantag för att ATC-huvudbesked inte visas på nytt förrän efter minst 3800 m; orsak till detta är reglerna om användning av halvutrustad hastighetsnedsättning, – ges när det inte kan uteslutas att felet fanns vid en balisgrupp för orienteringstavla. Gemensamt för BF1, BF2 och BF3 gäller: I utrustningen lagras en felkod, som föraren vidarebefordrar till tkl/fjtkl när felet rapporteras, se § 69:7b. 80-övervakning (vid BF2 och BF3) innebär att bromsning övervakas ner till 80 km/h; vid hastighet upp till 80 km/h övervakas att driftbroms tillsätts. Därefter övervakas 80 km/h som takhastighet, tills tillräcklig ATC-information har tagits emot. Till avd b, baliskongruensfel. Baliskongruensfel kan uppstå bl a vid fel på kabelförbindelsen till balisgruppen; denna lämnar då sin mest restriktiva information. Baliskongruensfel vid huvudsignal innebär nödbroms, när systemet uppfattar att stoppsignal obehörigt har passerats. För övrigt kan felet innebära driftbroms eller nödbroms, beroende bl a på tågets hastighet.
10 ATC-fel
ATC-fel = allvarligare fel på fordonsutrustningen; leder till ATC-felslarm.