TTJ

12H A-skydd i system H


1 Planera A-skydd


1.3 A-skyddsområdets gränspunkter

I system H får gränspunkterna på en driftplats endast utgöras av

  • huvudsignaler
  • dvärgsignaler
  • slutpunktstavlor
  • stopplyktor
  • stoppbockar.

Om trafiksäkerheten medger det får även hinderfrihetspunkten vid en växel användas som gränspunkt på en driftplats, se figur 3.

Figur 3. Hinderfrihetspunkten vid en växel anger hur nära växeln ett spårfordon kan befinna sig utan att fordonsrörelser på det anslutande spåret hindras.

linjen får gränspunkterna endast utgöras av intilliggande driftplatsers infartssignaler och av bevakningssträckans linjeplatser.

Om A-skyddet enbart omfattar linjen får gränspunkterna anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas eller linjeplatsernas namn. Om en linjeplats är gränspunkt ingår den inte i A-skyddsområdet.


1.4 Skyddsåtgärder

Tillsyningsmannen ska skyddsmarkera A-skyddsområdet genom att kortsluta spårledningen på båda sidor om arbetsplatsen.

driftplatser ska tillsyningsmannen dessutom se till att spåret stängs av med hindertavlor.

linjen ska hindertavlor placeras ut om en spärrfärd pågår samtidigt med A-skyddet. Hindertavlorna ska placeras så att spärrfärdens förare eller tillsyningsman kan se dem på minst 200 meters avstånd från arbetsplatsen.


3 Genomföra A-skydd

Tillsyningsmannen får flytta kortslutningarna inom A-skyddsområdet. Flyttningarna ska utföras så att kortslutningen hela tiden bibehålls.


5 Särfall


5.2 Andra skyddsåtätgärder

Kortslutning av spårledningen på båda sidor om arbetsplatsen får, om infrastrukturförvaltaren har beslutat det, ersättas av kortslutning av någon annan spårledning än de som omger arbetsplatsen.

Om arbetet endast bedrivs på eller med ett storfordon kortsluter storfordonet spårledningen och ytterligare kortslutning behövs inte.


5.3 A-skydd inom ett D-skydd

Ett D-skydd innebär att ett område på huvudspår upplåts för flera skyddsformer och färder och att det inte får förekomma några tågfärder i området. Ett D-skydd planeras av spårentreprenören i en dispositionsarbetsplan som ska godkännas av trafikledningen. När ett D-skydd har anordnats tar en huvudtillsyningsman över trafikledningen och beslutar med ledning av arbetsplanering och planeringssamtal vilka trafikverksamheter som får genomföras inom D-skyddet.

D-skyddsområdet får vara indelat i flera delområden. Delområdenas gränspunkter ska framgå av dispositionsarbetsplanen.

Ett A-skydd får anordnas inom ett D-skydd. A-skyddet trafikleds då av D-skyddets huvudtillsyningsman, som övertar tågklarerarens roll i de ordinarie reglerna för A-skydd. Ett A-skydd inom ett D-skydd får omfatta ett eller flera delområden. I övrigt gäller de ordinarie reglerna för A-skydd.


5.4 A-skydd överförs till ett D-skydd

Ett påbörjat A-skydd kan behöva överföras till ett D-skydd. Huvudtillsyningsmannen för D-skyddet tar efter överenskommelse med tågklareraren kontakt med A-skyddets tillsyningsman och meddelar att huvudtillsyningsmannen ska överta trafikledningen av A-skyddet. Huvudtillsyningsmannen genomför tillsammans med tillsyningsmannen direktplanering enligt reglerna för A-skydd och ger A-skyddet ett nytt starttillstånd. A-skyddet betraktas därefter som överfört till D-skyddet.


5.5 A-skydd överförs från ett D-skydd

Ett påbörjat A-skydd inom ett D-skydd kan behöva överföras till en tågklarerare. Tågklareraren tar efter överenskommelse med huvudtillsyningsmannen för D-skyddet kontakt med A-skyddets tillsyningsman och meddelar att tågklareraren ska överta trafikledningen av A-skyddet. Tågklareraren genomför tillsammans med tillsyningsmannen direktplanering enligt reglerna för A-skydd och ger A-skyddet ett nytt starttillstånd. A-skyddet betraktas därefter som överfört till tågklareraren.


5.6 A-skydd på sidospår

A-skydd på sidospår ska vara planerat i förväg eller direktplaneras i en arbetsplan med samma innehåll som vid A-skyddhuvudspår. A-skyddsområdets gränspunkter ska utgöras av signaler eller någon annan tydlig punkt vid banan.

Innan A-skyddet anordnas ska

  • gränspunkterna samt A-skyddets starttid och sluttid godkännas av infrastrukturförvaltaren (trafikledningen om sådan finns)
  • kortslutning utföras om spåret är utrustat med spårledning för hinderfrihetskontroll
  • hindertavlor placeras ut på båda sidor om arbetsplatsen eller växlar läggas i avvisande läge och säkras på ett sätt som tillsyningsmannen kontrollerar.

I särskilda fall får infrastrukturförvaltaren besluta att skyddsåtgärder anordnas på annat sätt, enligt reglerna under rubriken 5.2 Andra skyddsåtgärder.

sidospår där omfattningen av trafikverksamheterna motiverar det ska infrastrukturförvaltaren se till att det finns en tågklarerare eller annan funktion som kan upplysa om vilka växlingar och A-skydd som pågår. Det ska framgå av infrastukturförvaltarnas säkerhetsbestämmelser för vilka sidospår infrastrukturförvaltaren har beslutat att en sådan funktion finns. Vid A-skydd på sådana sidospår ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren eller den funktion som infrasturkturförvaltaren har utsett. Denne ska då upplysa om vilka växlingar som finns inom A-skydddsområdet samt kontaktvägar till dem. Tillsyningsmannen ansvarar för att kontakta berörda tillsyningsmän för samråd. När A-skyddet avslutas ska spårområdet återlämnas i farbart skick.

Tillsyningsmannen ska

  • kontrollera att föreskrivna besiktningar och åtgärder efter arbetet är utförda
  • kontrollera att inga föremål som kan hindra eller orsaka fara för trafiken finns kvar inom A-skyddsområdet
  • kontrollera att vägskyddsanläggningar har återställts
  • se till att alla skyddsåtgärder har upphävts.

Tillsyningsmannen ska därefter göra en avslutsanmälan till tågklareraren eller den funktion som infrastrukturförvaltaren har utsett.


5.7 Övergång från A-skydd till S-skydd

Om arbetet i signalanläggningen utförs med ett A-skydd får det fortsätta som ett S-skydd när A-skyddet har avslutats. S-skyddet ska då få sitt starttillstånd omedelbart innan tillsyningsmannen för A-skyddet gör sin avslutsanmälan.