TTJ

8H Tågfärd i system H

En tågfärd är den trafikverksamhet som normalt används när storfordon ska gå i en och samma riktning från en driftplats eller driftplatsdel till en annan.

En tågfärd har en bestämd riktning och medger att tåget framförs som säkrad rörelse utan andra begränsningar i hastigheten än de som banan eller fordonen ger. Därför ska tågfärdens väg normalt vara säkrad mot färder eller andra trafikverksamheter som kan komma i konflikt med tågfärden. Om förutsättningarna för säkrad rörelse inte är helt uppfyllda finns det särskilda rutiner och restriktioner för framförandet.

Innan ett tåg får starta ska det ha ett körtillstånd. Ett körtillstånd krävs också för att ett tåg ska få fortsätta från den punkt där tidigare körtillstånd har upphört att gälla.


1 Förbereda tågfärd

En tågfärd ska planeras i förväg genom att trafiklednignen upprättar en körplan på beställning av järnvägsföretaget.


1.1 Tågfärdens körplan

För varje tågfärd ska det finnas en körplan med följande uppgifter om tågfärden:

  • en unik beteckning som trafikledningen tilldelar tågfärden
  • vid vilken driftplats eller driftplatsdel och tidpunkt som tågfärden ska påbörjas respektive avslutas
  • vilka driftplatser och driftplatsdelar som tåget ska passera
  • vid vilka trafikplatser tåget har uppehåll och vid vilka tidpunkter samt vilka uppehåll som är avsedda för trafikutbyte
  • om tågfärden är resandetåg.

Om en påbörjad tågfärd ställs in ska tågklareraren orderge föraren.


1.2 Tågfärdens bemanning

Järnvägsföretaget ska utse en förare som ansvarar för trafiksäkerheten i samband med tågfärden. Om tåget är resandetåg ska järnvägsföretaget utse en ombordansvarig som har det övergripande ansvaret för de resande. Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser ska ange vad som ska krävas för att föraren ska få vara ombordansvarig.

Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser kan även ange att vissa tågfärder ska bemannas med fler funktioner som har arbetsuppgifter med betydelse för trafiksäkerheten. Fördelningen av arbetsuppgifterna i dessa fall samt villkor för när flera funktioner behövs ska då anges i bestämmelserna.

Föraren ska ha tillräcklig geografisk kännedom för att kunna avgöra att den lagda tågfärdvägen stämmer överens med körplanen.

Föraren ska vara placerad i tågsättets främsta förarhytt. I den förarhytten får ingen annan än tågets förare färdas utan järnvägsföretagets medgivande.


1.3 Grundläggande krav på fordon

Innan tåget startar ska föraren förvissa sig om att

  • drivfordonet får gå på den sträcka som tågfärden enligt körplanen ska gå
  • tågskyddssystemet är verksamt på tågsättets främsta fordon och försett med rätta värden
  • den förarplats som föraren ska manövrera tågsättet från har ett fungerande säkerhetsgrepp
  • bromsen kan manövreras från förarplatsen och fungerar som avsett
  • tågsättet har frontsignal.

Om tågsättets främsta fordon saknar tågskyddssystemet får tågfärden framföras om kraven under rubriken 4.19 Främsta fordonet saknar tågskyddssystem är uppfyllda.

Tågsättsklargöraren ska förvissa sig om att tågsättet har slutsignal, enligt reglerna under rubriken 1.5 Tågsättets iordningställande och kontroll.

Järnvägsföretaget ansvarar för att fordonen som ingår i tågsättet är löpdugliga.

Tågsättet ska när det lämnar startplatsen ha broms på minst två axlar på första och sista fordonet som automatiskt sätts till om tågsättet oavsiktligt skulle delas.

Om tåget startas inom ett ATC-arbetsområde ska tågskyddssystemet vara avstängd tills tåget har lämnat ATC-arbetsområdet eller stannat vid tavla "starta ATC".


1.4 Tågsättets fordon och last

Fordonssättet ska vara sammansatt med hänsyn till de begränsningar som gäller för banan enligt linjeboken.

Det krävs tillstånd för specialtransport från infrastrukturförvaltaren för att få framföra fordon som överskrider den lastprofil, tillåten axellast eller hastighetsbegränsning med hänsyn tagen till axellast som gäller för den sträcka där tåget ska gå.


1.5 Tågsättets iordningställande och kontroll

Ett tågsätt ska vara iordningställt enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser samt kontrolleras före start. Järnvägsföretaget ska utse en tågsättsklargörare som ansvarar för kontrollen. Det kan vara föraren eller någon annan person som har denna funktion.

Tågsättsklargöraren ska kontrollera att

  • tågsättet är rätt sammansatt
  • draginrättningar och andra förbindelser är rätt kopplade
  • fordon och laster är kontrollerade
  • tågsättet har slutsignal
  • uppgifter om tågsättet har upprättats.

Bromsprov ska utföras enligt reglerna i modul 11 Broms.


1.6 Fastställa hastighet

Tågsättets största tillåtna hastighet är den hastighet som föraren ska mata in i tågskyddssystemet.

Tågsättets största tillåtna hastighet

Tågsättets största tillåtna hastighet är den lägsta av följande hastigheter:

  • drivfordonets största tillåtna hastighet, om det finns någon särskild begränsning för den aktuella sträckan enligt uppgift i linjeboken
  • största tillåtna hastighet för det långsammaste fordonet
  • tillåten hastighet för den aktuella sträckan med hänsyn till tågsättets bromsförmåga enligt reglerna i modul 11 Broms
  • tillåten hastighet med hänsyn till tågsättets axellast
  • tillåten hastighet med hänsyn till begränsningar i förarens utbildning
  • hastighet enligt säkerhetsorder om hastighetsnedsättning utan signalering.

Tågsättets största tillåtna hastighet ska matas in i tågskyddssystemet innan tågfärden påbörjas och vid varje tillfälle som någon av förutsättningarna ändras.


1.7 Färddokumentation

Föraren ska ha tillgång till aktuella uppgifter om tågsättets längd, tågvikt, bromsvikt och bromsprocent, axellast för vagnar som har högre axellast än 20 ton samt största tillåtna hastighet för det långsammaste fordonet som ingår i tåget.

Föraren ska ha giltiga säkerhetsorder och en så aktuell tågorder som möjligt. Dessa ska alltid finnas framme så att föraren omedelbart kan läsa dem. Föraren ska även ha körplanen för tågfärden framme så att hen omedelbart kan läsa den.

Föraren ska även ha tillgång till

  • blanketter för att ta emot säkerhetsorder
  • linjebok
  • en klocka som visar rätt tid.

Ifyllda blanketter för att ta emot säkerhetsorder ska arkiveras enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser.


2 Körtillstånd

Innan ett tåg får starta ska det ha ett körtillstånd från tågklareraren. Ett körtillstånd krävs också för att ett tåg ska få fortsätta från den punkt där tidigare körtillstånd har upphört att gälla.

Körtillståndet ges normalt med signalbilden ”kör” i en huvudsignal. I vissa fall ges körtillståndet muntligt av tågklareraren.

På en driftplats gäller ett körtillstånd till nästa huvudsignal, dock längst till en stoppbock, S-tavla eller slutpunktsstopplykta som utgör tågfärdvägens slutpunkt. Körtillståndet upphör normalt även då tåget stannar vid en annan plats.

linjen fortsätter körtillståndet att gälla även om tåget stannar.

Tågklareraren kan dock återkalla körtillståndet när tåget står stilla, enligt reglerna under rubriken 2.5 Återkalla körtillstånd.

Körtillstånd är inte ett tillstånd att passera en signal i ”stopp”. Se reglerna för passage av signal i ”stopp” under rubriken 4.4 Huvudsignal som visar stopp.


2.1 Påbörja tågfärd

En tågfärd får påbörjas när den har fått körtillstånd. Om det inte finns någon huvudspårsskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen, får tåget körtillstånd genom att den närmaste huvudsignalen visar "kör".

Om föraren inte kan förvissa sig om att huvudsignalen visar "kör" eller om det finns en huvudspårsskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen, ska föraren ha muntligt körtillstånd innan tåget får starta.


2.2 Tåg som har stannat på en driftplats

Om tåget stannar på en driftplats upphör normalt tågets körtillstånd. Tåget ska då ha nytt körtillstånd enligt reglerna under rubriken 2.1 Påbörja tågfärd.

Plats med fortsatt körtillstånd

Om tåget stannar på en plats med tavla ”fortsatt körtillstånd” och föregående huvudsignal visade ”kör”, fortsätter körtillståndet att gälla. Om föregående huvudsignal inte visade ”kör” ska tåget ha nytt körtillstånd enligt reglerna under rubriken 2.1 Påbörja tågfärd.

Oplanerat kortvarigt stopp

Om tåget har stannat tillfälligt och kortvarigt på en plats som inte är en normal stopplats fortsätter körtillståndet att gälla. Om tåget har stått stilla mer än kortvarigt ska tåget ha nytt körtillstånd enligt reglerna under rubriken 2.1 Påbörja tågfärd.

Tågklareraren kan återkalla körtillståndet enligt reglerna i avsnitt 2.5 Återkalla körtillstånd. Så länge så inte har skett, ska tågklareraren förutsätta att körtillståndet fortfarande gäller för ett tåg som har stannat tillfälligt.


2.3 Tåg som har stannat på linjen

linjen upphör inte tågets körtillstånd att gälla om tåget stannar. Tågklareraren kan dock återkalla körtillståndet enligt reglerna i avsnitt 2.5 Återkallat körtillstånd.


2.4 Muntligt körtillstånd

Om tåget behöver muntligt körtillstånd ska föraren kontakta tågklareraren.

Om det finns en huvudspårsskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen ska tågklareraren förvissa sig om att växeln ligger rätt och är i kontroll samt att den inte oavsiktligt kan läggas om. De växlar och spårspärrar som skyddar tågfärdvägen ska ligga i skyddande läge, vara i kontroll och inte kunna läggas om oavsiktligt. Om villkoren för växlar och spårspärrar inte kan uppfyllas ska tågklareraren komplettera körtillståndet med beskedet kontrollera växlarna.

Föraren

  • tar kontakt med tågklareraren
  • begär körtillstånd

Tågklareraren

  • undersöker om körtillstånd kan lämnas.
  • lämnar körtillstånd:

Tåg 00 får körtillstånd till nästa huvudsignal som är ställd till "kör" (visa "stopp").

00 är tågfärdens beckning.
Föraren

  • repeterar meddelandet

Tågklareraren

  • bekräftar att meddelandet är rätt uppfattat.


2.5 Återkalla körtillstånd

driftplats

Om ett stillastående tåg har fått körtillstånd genom "kör" i den närmaste huvudsiganlen men tågklareraren behöver återkalla körtillståndet, ska det ske genom att tågklareraren ställer huvudsignalen till "stopp" efter att ha underrättat föraren.

Tågklareraren

  • tar kontakt med föraren
  • förvissar sig om att tåget står stilla
  • meddelar föraren att den närmaste huvudsignalen ställs till "stopp".

Föraren

  • repeterar meddelandet.
  • ansvarar för att tåget står kvar på platsen tills nytt körtillstånd finns.

Tågklareraren

  • bekräftar att meddelandet är rätt uppfattat.

linjen samt på driftplats i vissa fall

Om körtillståndet för ett tåg som har stannat på linjen måste återkallas, ska det ske med en säkerhetsorder.

Detsamma gäller om tåget har stannat på en driftplats i något av följande fall:

  • enligt reglerna under rubrikerna Plats med fortsatt körtillstånd eller Oplanerat kortvarigt stopp i avsnitt 2.22 Tåg som har stannat på en driftplats.
  • om hjälpfordon ska framföras till tåget.
  • i andra situationer där tågklareraren bedömer att körtillståndet måste återkallas skriftligt.

Tågklareraren

  • fyller i blankett 22
  • tar kontakt med föraren
  • förvissar sig om att tåget står stilla
  • meddelar föraren:

Körtillståndet är återkallat vid nuvarande position.

Föraren

  • repeterar och dokumenterar ordern på blankett 22
  • uppger sitt namn.

Tågklareraren

  • bekräftar att ordern är rätt uppfattad.

Föraren

  • ansvarar för att tåget står kvar på platsen tills tågklareraren har upphävt ordern och nytt körtillstånd finns.

Nytt körtillstånd efter återkallande av körtillstånd

Om körtillståndet återkallades på en driftplats genom att en huvudsignal ställdes till "stopp", ges tåget nytt körtillstånd enligt reglerna under rubriken 2.1 Påbörja tågfärd.

linjen och på bevakad driftplats i vissa fall

Om körtillståndet återkallades med en säkerhetsorder, ska tågklareraren upphäva den ordern med en ny säkerhetsorder innan ett nytt körtillstånd ges.

Tågklareraren

  • fyller i blankett 22
  • tar kontakt med föraren
  • meddelar föraren, på linjen:

Order nummer xxx om återkallat körtillstånd gäller inte längre. Tåget har körtillstånd.

  • meddelar föraren, på driftplats:

Order nummer xxx om återkallat körtillstånd gäller inte längre. Tåget har körtillstånd till närmaste huvudsignal som är ställd till "kör" (visar "stopp").

Föraren

  • repeterar och dokumenterar order på blankett 22.
  • uppger sitt namn.

Tågklareraren

  • bekräftar att ordern är rätt uppfattad.


2.6 Avslutat trafikutbyte

Om det finns en avgångssignalerare på ett resandetåg ska föraren och avgångssignaleraren utföra följande åtgärder:

Föraren

  • ger "klart för avgång" till avgångssignaleraren när hen har fått körtillstånd och är beredd att sätta igång tåget.

Avgångssignaleraren

  • kontrollerar att den tid då tåget tidigast får avgå är inne
  • kontrollerar att trafikutbytet är avslutat
  • ger signalen "avgång" till föraren.

Föraren

  • sätter igång tåget

Om tåget stannas strax efter avgång för att ”stopp” har visats med A-signal, handsignal eller ett fordonsinternt signaleringssystem, ska samma procedur upprepas innan tåget får starta igen.

Tåg utan avgångssignalerare

Om ett tåg utan avgångssignalerare stannar för trafikutbyte får tåget inte starta förrän föraren har konstaterat att trafikutbytet är avslutat.


2.7 Hastighet vid igångsättning

Efter start får tåget framföras som säkrad rörelse med tågfärdens största tillåtna hastighet om det tidigare körtillståndet inte har upphört.

Om tåget är utgångståg eller om det tidigare körtillståndet har upphört ska tåget efter start på en driftplats framföras med hel siktfart tills föraren säkert kan se:

  • att den närmaste huvudsignalen visar "kör"
  • att sträckan fram till huvudsignalen är hinderfri och saknar växlar eller att eventuella växlingsdvärgsignaler visar signalbilden ”lodrätt”.

Om föraren har fått ett muntligt körtillstånd med beskedet kontrollera växlarna ska föraren framföra tåget med:

  • halv siktfart på spåravsnitt där föraren med säkerhet kan konstatera att det varken finns växlar eller spårspärrar.
  • krypfart genom växlar och förbi spårspärrar.

Föraren ska kontrollera växlarna enligt reglerna under rubriken 4.4 Huvudsignal som visar stopp.

Undantag från ovanstående regel om hel siktfart får dock göras om den närmast föregående huvudsignalen visade "kör" och något av följande villkor är uppfyllt:

  • Tåget har stått stilla i högst 5 minuter.
  • Föraren har under hela uppehållet kunnat iaktta att nästa huvudsignal visar ”kör”.

Tåget får i detta fall framföras som säkrad rörelse.

Vägskyddsanläggning strax efter startplatsen

Om det finns en plattformsövergång eller plankorsning med vägskyddsanläggning strax efter startplatsen för ett tåg, och anläggningen inte varnar passerande redan innan tåget startar, ska tåget framföras så sakta efter starten att anläggningen hinner varna korsande trafik innan tåget når övergången.


3 Genomföra tågfärd

Föraren ansvarar för tågets säkra framförande och rätta hastighet och ska under färden hålla uppsikt framåt på banan och signalerna.


3.1 Tågfärdens största tillåtna hastighet

Tågfärdens största tillåtna hastighet är den hastighet som tågfärden får framföras i vid ett visst tillfälle.

Tågfärdens största tillåtna hastighet är den lägsta av följande hastigheter:

  • tågsättets största tillåtna hastighet
  • hastighet enligt besked från tågskyddssystemet
  • hastighet enligt besked från en huvudsignal när ATC-besked saknas
  • hastighet enligt besked från en hastighetstavla
  • hastighet enligt reglerna under rubriken 2.7 Hastighet vid igångsättning
  • hastighet enligt reglerna under rubriken 4 Särfall.

Vid besvärliga siktförhållanden vid körning med ATC-besked i hastigheter över 40 km/tim behöver föraren inte ta hänsyn till att signaler eller tavlor inte syns på tillräckligt avstånd. Om en V-signal eller V-försignal inte syns vid orienteringstavlan ska föraren dock ge ljudsignalen "tåg kommer" upprepade gånger.


3.2 Stopplats för tåg

Ett tåg som gör uppehåll för resandeutbyte ska stanna vid stopplatsen enligt följande prioritetsordning:

  • enligt säkerhetsorder
  • enligt uppgift i körplanen
  • enligt en uppehållstavla
  • vid lämpligt ställe vid en plattform
  • vid tågfärdvägens slutpunkt.

Ett tåg som gör uppehåll av annan orsak än resandeutbyte ska stanna vid stopplatsen enligt följande prioritetsordning:

  • enligt säkerhetsorder
  • enligt uppgift i körplanen
  • enligt en stopplatstavla
  • vid lämplig huvudsignal på en driftplats
  • vid tågfärdvägens slutpunkt
  • vid lämpligt ställe på en trafikplatslinjen.

Om stopplatsen är vid en huvudsignal ska föraren stanna tåget så att föraren tydligt kan se huvudsignalen. Om stopplatsen är strax bortom en huvudsignal ska föraren stanna tåget med framändenminst 10 meter bortom huvudsignalen.

Om ett tågs stopplats behöver ändras ska tågklareraren orderge tåget.

Om ett uppehåll inte behövs och tåget har fått körtillstånd förbi stopplatsen får tåget fortsätta utan att stanna om detta är tillåtet enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser.


3.3 Ankomstanmälan

Om det framgår av en säkerhetsorder eller av körplanen, eller om tågklareraren tidigare har uppmanat föraren till det, ska föraren lämna en ankomstanmälan vid den angivna driftplatsen.

Ett villkor för anmälan är att tåget är helt innanför driftplatsgränsen. Inga fordon får ha lämnats kvar på huvudspårbevakningssträckan.

Föraren

  • tar kontakt med tågklareraren och meddelar:

Tåg 00 har i sin helhet ankommit till A-stad.

00 är tågfärdens beteckning.
Tågklareraren

  • repeterar meddelandet.

Föraren

  • bekräftar att meddelandet är rätt uppfattat.


3.4 Byte av förare

Vid byte av förare ska den frånträdande föraren överlämna sådana säkerhetsorder som fortfarande gäller. Den tillträdande föraren ska kvittera mottagna säkerhetsorder.


3.5 Hantering av växel på linjen

En växel i huvudspår på en linjeplats och de växlar och spårspärrar som skyddar huvudspåret får manövreras när tåget har uppehåll vid linjeplatsen och har stannat där.


4 Särfall


4.1 Återta signalbeskedt "kör" i huvudsignal

Tågklareraren får inte återta signalbeskedet "kör" i en huvudsignal eller upphäva en tågvägslåsning för ett tåg i rörelse som kan ha nåtts av signalens försignalering utan att först samråda med tågets förare. Om föraren då kan avgöra att tåget kan stanna före den aktuella huvudsignalen får tågklareraren återta "kör" i huvudsignalen. Om en akut fara hotar får dock tågklareraren alltid återta ”kör” i en huvudsignal utan att först samråda med föraren. Tågvägslåsningen får inte upphävas förrän tågklareraren har förvissat sig om att tåget har stannat.

Om "kör" i en huvudsignal på en driftplats återtas framför ett stillastående tåg får tågvägslåsningen inte upphävas förrän tågklareraren genom samtal med föraren har försäkrat sig om att denne har uppfattat att signalen inte längre visar "kör". I övrigt gäller reglerna under rubriken 2.5 Återkallat körtillstånd.


4.2 "Stopp" signaleras till tåget

Om "stopp" signaleras med A-signal, rangersignal, blinkande frontljus eller rörlig stoppsignal ska föraren genast stanna tåget och undersöka förhållandena. Om ”stopp” signaleras på något annat sätt får tåget fortsätta fram till signalen.

Vid säkrad rörelse har föraren skyldighet att kunna stanna tåget före en signal som visar "stopp" bara om stoppsignalen har försignalerats. Skulle ”stopp” visas oväntat vid säkrad rörelse ska fordonssättet om möjligt stannas före stoppsignalen och annars snarast möjligt därefter. För fortsatt rörelse gäller då samma regler som om föraren hade lyckats stanna före stoppsignalen.

Vid siktrörelse ska tåget kunna stannas före en signalinrättning eller signaltavla som visar "stopp". Om signalbeskedet ändras till ”stopp” när tåget är så nära att det inte är möjligt att stanna före stoppsignalen, ska det stannas snarast möjligt därefter. För fortsatt rörelse gäller då samma regler som om tåget hade stannats före stoppsignalen.


4.3 Anmälan vid signal som visar "stopp"

När ett tåg har stannat vid en signal som visar "stopp" ska föraren anmäla detta till tågklareraren. Om orsaken till stoppsignalen är uppenbar för föraren får hen avvakta med anmälan.

Föraren

  • kontaktar tågklareraren när tåget står stilla och anmäler:

Tåg 00 står vid signal yy som visar "stopp".

00 är tågfärdens beteckning. yy är signalens beteckning.
Tågklareraren

  • utför en av följande åtgärder:
    • ger besked om att avvakta
    • uppmanar föraren att ta fram blankett xx.
    xx är beteckningen på blanketten för medgivande att passera en signal i "stopp".

Om tåget finns vid en normal stopplats på en driftplats på avstånd från en huvudsignal som visar "stopp" får anmälan ske där trots att tåget inte står vid signalen. Kan föraren inte se signalens beteckning, ska föraren ange vilken driftplats eller driftplatsdel samt vilket spår som tåget står på.


4.4 Huvudsignal som visar stopp

Om villkoren i kapitlet Signal i stopp i modul 17 Trafikledning är uppfyllda får tågklareraren lämna stoppassagemedgivande till tåget.

Ett stoppassagemedgivande till ett tåg på en driftplats innebär samtidigt att tåget får körtillstånd från den plats där tåget står och förbi huvudsignalen.

Förutom i nedanstående fall får medgivandet bara ges för en huvudsignal i taget.

Stoppassagemedgivande för två eller flera huvudsignaler

Om följande villkor är uppfyllda får tågklareraren i de fall som anges nedanlämna stoppassagemedgivande för två eller flera efter varandra följande huvudsignaler:

  • Det är samma tågklarerare som bevakar driftplatsen och övervakar bevakningssträckan.
  • Motväxlar i tågfärdvägen ska vara låsta i rätt läge så att tågfärden inte kan komma ut på en annan bevakningssträcka eller på ett annat spår på bevakningssträckan än som är avsett.

Tågklareraren får samtidigt lämna ett stoppassagemedgivande för:

  • en mellansignal och efterföljande utfartsblocksignal, när tåget står vid en mellansignal som visar ”stopp”,
  • en mellansignal, efterföljande utfartsblocksignal och samtliga mellanblocksignaler på bevakningssträckan, när tåget står vid en mellansignal som visar ”stopp”,
  • en utfartsblocksignal och samtliga mellanblocksignaler på bevakningssträckan, när tåget står vid en utfartsblocksignal som visar ”stopp”,
  • samtliga efterföljande mellanblocksignaler på bevakningssträckan, när tåget står vid en mellanblocksignal som visar ”stopp”,
  • en infartssignal och efterföljande utfartsblocksignal, när tåget står vid en infartssignal som visar ”stopp” eller
  • en infartssignal, efterföljande utfartsblocksignal och samtliga mellanblocksignaler på bevakningssträckan, när tåget står vid en infartssignal som visar ”stopp”.

På blanketten för stoppassagemedgivandet ska signalbeteckningarna för samtliga huvudsignaler som ingår i medgivandet antecknas. Föraren ska för varje huvudsignal som passeras kontrollera signalbeteckningen och dokumentera på blanketten att signalen har passerats.

Om en mellanblocksignal som ingår i ett stoppassagemedgivande visar ”kör” upphör medgivandet att gälla för denna och efterföljande mellanblocksignaler, även om de efterföljande mellanblocksignalerna visar ”stopp”. Om någon av de efterföljande mellanblocksignalerna på bevakningssträckan visar ”stopp” för tåget ska föraren anmäla detta och inhämta ett nytt stoppassagemedgivande enligtreglerna i detta avsnitt.

Infartssignal och mellansignal

På en driftplats får tågklareraren kombinera ett stoppassagemedgivande att passera en infartssignal eller mellansignal i ”stopp” med ett medgivande att passera enstaka eller samtliga växlingsdvärgsignaler, skyddsstopplyktor och slutpunktsstopplyktor som finns före nästa huvudsignal. Om det är möjligt ska tågklareraren lägga en växlingsväg för tågfärden.

Om tågklareraren vet att växlarna ligger rätt och är i kontroll samt att deras läge inte oavsiktligt kan ändras får medgivandet kombineras med beskedet växlarna ligger rätt. Detta besked lämnas även när växlar saknas. I annat fall ska tågklareraren ge beskedet kontrollera växlarna.

I infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan det anges att medgivande får lämnas bara om villkoren för beskedet växlarna ligger rätt är uppfyllda.

Föraren

  • kontaktar tågklareraren när tåget står stilla och anmäler att signalen visar "stopp".

Tågklareraren

  • kontrollerar att det inte finns något som hindrar tåget att passera signalen på ett säkert sätt
  • fyller i blankett xx.
  • meddelar föraren:

Tåg 00 får passera signal yy

  • meddelar föraren:

Kontrollera växlarna, om växlarna inte är i kontrollVäxlarna ligger rätt, om växlarna ligger rätt och är i kontroll

  • meddelar i förekommande fall vilka lägen respektive motväxel ska inta
  • medger i förekommande fall passage av övriga signaler:

x växlingsdvärgsignaler och y stopplyktor får passeras i "stopp"

  • orderger i förekommande fall om det finns hinder i tågfärdvägen eller på dess skyddssträcka.

xx är beteckningen på blanketten för medgivande att passera en signal i "stopp". 00 är tågfärdens beteckning. yy är signalens beteckning. x och y är antalet växlingsdvärgsignaler respektive stopplyktor. Om det vid huvudsignalen finns en medgivandedvärgsignal krävs det inget särskilt medgivande för att få passera medgivandedvärgsignalen.
Föraren

  • repeterar och dokumenterar medgivandet på blankett xx.
  • repeterar och dokumenterar på blanketten de växellägen som tågklareraren eventuellt har angett
  • uppger sitt namn.

Tågklareraren

  • bekräftar att medgivandet och eventuella växellägen är rätt uppfattade
  • dokumenterar förarens namn
  • uppger sitt namn

Föraren

  • dokumenterar tågklarerarens namn
  • kontrollerar att signalen har den angivna beteckningen
  • framför tåget
    • i hel siktfart, om föraren har fått beskedet Växlarna ligger rätt
    • i halv siktfart på spåravsnitt där föraren med säkerhet kan konstatera att det varken finns växlar eller spårspärrar, om hen har fått beskedet Kontrollera växlarna
    • i krypfart genom växlar och förbi spårspärrar, om hen har fått beskedet Kontrollera växlarna
  • kontrollerar från plats på marken att varje motväxel sluter i rätt läge innan fordonssättet förs in i växeln, om föraren har fått beskedet Kontrollera växlarna
  • kontrollerar från plats på marken att varje medväxel ligger i rätt läge, om föraren har fått beskedet Kontrollera växlarna.

Hastighetsrestriktionen gäller fram till nästa huvudsignal.

Om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och siktförhållandena medger det, får kontrollen av att en medväxel ligger rätt ske från förarhytten. Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger om kontrollen ska ske sedan tåget har stannats omedelbart före medväxeln eller om kontrollen får ske under gång.

Om en dvärgsignal visar signalbilden ”lodrätt” eller ”snett vänster” behövs inte någon kontroll av växlar eller spårspärrar på dvärgsignalsträckan, även om tågklareraren har meddelat kontrollera växlarna. Hastigheten får vara hel siktfart bortom signalbilden ”lodrätt” och halv siktfart bortom signalbilden ”snett vänster”.

Blocksignal

Föraren

  • kontaktar tågklareraren när tåget står stilla för att anmäla att signalen visar "stopp".

Tågklareraren

  • kontrollerar att det inte finns något som hindrar tåget att passera signalen på ett säkert sätt
  • fyller i blankett xx
  • meddelar föraren:

Tåg 00 får passera signal yy.

xx är beteckningen på blanketten för medgivande att passera en signal i "stopp". 00 är tågfärdens beteckning. yy är signalens beteckning.
Föraren

  • repeterar och dokumenterar medgivandet på blankett xx
  • uppger sitt namn

Tågklareraren

  • bekräftar att medgivandet är rätt uppfattat
  • dokumenterar förarens namn
  • uppger sitt namn

Föraren

  • dokumenterar tågklarerarens namn
  • kontrollerar att signalen har den angivna beteckningen
  • framför tåget i hel siktfart utom vid växel eller rörlig bro som den passerade blocksignalens linjeplatsfunktion avser
  • framför tåget med halv siktfart vid passage av den växel eller rörliga bro som signalens linjeplatsfunktion avser
  • kontrollerar att växeln ligger rätt, om den passerade blocksignalen i "kör" kontrollbekräftar en växel
  • kontrollerar att brosignalen visar "passera", om den passerade blocksignalen i "kör" kontrollbekräftar en rörlig bro

Om en blocksignal i "kör" kontrollbekräftar en växel eller rörlig bro framgår detta av blocksignalens tilläggsskylt. Växlar och brosignaler får kontrolleras under gång om föraren tydligt kan se dem.


4.5 Växlingsdvärgsignal, skyddsstopplykta eller slutpunktsstopplykta som visar "stopp"

Om en växlingsdvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller skyddsstopplykta visar ”stopp” och det saknas ett medgivande från tågklareraren att passera signalen, ska föraren stanna tåget. Han ska därefter kontakta tågklareraren och anmäla att signalen visar ”stopp”. Tågklareraren får då ge medgivande för tåget att passera signalen enligt samma regler som gäller vid medgivande att passera en huvudsignal som reglerar rörelser på en driftplats. Medgivandet får avse flera signaler längs tågfärdvägen.


4.6 Brosignal eller skredvarningsstopplykta som visar "stopp"

En brosignal som visar ”stopp” eller en skredvarningsstopplykta som visar ”stopp, skredvarning” får inte passeras utan tågklarerarens medgivande. Tågklarerarens medgivande förutsätter att infrastrukturförvaltaren först har besiktigat bron eller sträckan och gett tillstånd att passera. För vissa rörliga broar kan dock infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser ange villkor för när tågklareraren får medge passage utan tillstånd från infrastrukturförvaltaren.

Föraren

  • stannar tåget
  • kontaktar tågklareraren och anmäler:

Tåg 00 står vid brosignal (skredvarningsstopplykta) yy som visar "stopp".

Tågklareraren

  • kontaktar infrastrukturförvaltaren, som ansvarar för att bron eller sträckan besiktigas
  • inväntar infrastrukturförvaltarens tillstånd för att passera bron eller sträckan
  • fyller i blankett xx
  • kontaktar därefter föraren och meddelar:

Tåg 00 får passera brosignal (skredvarningsstopplykta) yy.

xx är beteckningen på blanketten för medgivande att passera en signal i "stopp".
Föraren

  • repeterar och dokumenterar medgivandet på blankett xx
  • uppger sitt namn

Tågklareraren

  • bekräftar att medgivandet är rätt uppfattat
  • dokumenterar förarens namn
  • uppger sitt namn

Föraren

  • dokumenterar tågklarerarens namn
  • fortsätter tågfärden


4.7 Obehörig passage av signal som visar "stopp"

Om ett tåg utan medgivande har passerat en annan signal än en V-signal som visar ”stopp” ska föraren omedelbart stanna tåget. Därefter ska föraren meddela tågklareraren: Tåg 00 har passerat signal yy som visade ”stopp”, där yy är signalens beteckning eller en beskrivning av en signal som saknar beteckning. Om föraren inte säkert vet signalens beteckning ska hen så noggrant som möjligt ange vilken signal det gäller.

För att tåget ska få fortsätta ska det ha medgivande enligt reglerna för passage av signal i ”stopp”. Reglerna tillämpas på samma sätt som om tåget hade stått vid den signal som passerades obehörigt.


4.8 Felaktig huvudsignal eller försignal

Om en huvudsignal eller en försignal till en huvudsignal är felaktig eller släckt och föraren inte har fått någon säkerhetsorder om felet, ska hen snarast anmäla den felaktiga signalen till tågklareraren.

Har föraren fått en säkerhetsorder om att en huvudsignal är felaktig, ska signalen anses betyda "stopp", oavsett vad signalen visar.

Har föraren fått en säkerhetsorder om att en försignal är felaktig, ska den anses betyda "vänta stopp", oavsett vad signalen visar.


4.9 Felaktig riktningssignal eller riktningsförsignal

Order om felaktig riktningssignal eller riktningsförsignal innebär att signalinrättningen saknar signalbetydelse, oavsett vad den visar.


4.10 Plankorsning

V-försignal eller V-signal visar "stopp före plankorsningen"

Om föraren ser att en V-försignal eller en V-signal visar ”stopp före plankorsningen” när tåget har passerat en orienteringstavla för en vägskyddsanläggning, ska föraren genast börja bromsa och ge ljudsignalen ”tåg kommer” upprepade gånger.

Om föraren inte kan se vad V-försignalen eller V-signalen visar när tåget passerar orienteringstavlan ska hen ge ljudsignalen ”tåg kommer” upprepade gånger. Föraren behöver då inte börja bromsa förrän hen ser att V-försignalen eller V-signalen visar ”stopp före plankorsningen”.

”Tåg kommer” behöver inte ges om föraren är säker på att tåget kommer att kunna stanna före plankorsningen. Om föraren ser att V-signalen har växlat till ”passera” får bromsningen hävas, ljudsignaleringen upphöra och tåget fortsätta.

Om en V-signal visar ”stopp före plankorsningen” ska föraren om möjligt stanna tåget före plankorsningen. När tåget har stannat får det fortsätta förbi plankorsningen när föraren har förvissat sig om att detta kan ske utan fara. Ljudsignalen ”tåg kommer” ska ges upprepade gånger från igångsättningen tills tåget har kommit fram till plankorsningen.

Föraren ska snarast anmäla fel på vägskyddsanläggningens funktion till tågklareraren.

Tåget har fått säkerhetsorder om att en vägskyddsanläggning är felaktig

Om tåget har fått en säkerhetsorder om fel på en vägskyddsanläggning ska föraren stanna tåget omedelbart före plankorsningen. Därefter får tåget fortsätta, sedan föraren har förvissat sig om att inget hinder finns. ”Tåg kommer” ska ges upprepade gånger. Om en säkerhetsorder innehåller besked om att det finns en vägvakt vid plankorsningen, får tåget fortsätta utan att stanna när föraren ser att vägvakten har varnat vägtrafiken. Hastigheten får i samtliga fall vara högst 40 km/tim när det främsta fordonet passerar korsningen.

Om tåget har fått en säkerhetsorder om fel på en V-försignal, ska föraren anpassa körningen så att hen kan stanna tåget omedelbart före plankorsningen om V-signalen visar ”stopp före plankorsningen”.

Om tåget har fått en säkerhetsorder om fel på en V-signal får tåget fortsätta utan att stanna om föraren ser att V-försignalen visar ”passera” och att anläggningen varnar vägtrafikanter.


4.11 Plattformsövergång

Om varningsanläggningen vid en plattformsövergång inte varnar korsande trafik när ett tåg ska starta från en plats strax före en plattformsövergång, får tåget passera övergången om den bevakas av en vakt. Finns det ingen vakt får tåget passera övergången om föraren kan se att inga personer kan komma i vägen för tåget. Föraren ska signalera ”tåg kommer” vid behov.


4.12 Fel på tågskyddssystemet

Balisinformationsfel

Balisinformationsfel innebär att tågskyddssystemet inte har tagit emot tillräckligt tydlig information från en balisgrupp. Om huvudbeskedet försvinner ska föraren bromsa tåget och vid behov stoppa tåget tills hen med säkerhet kan fortsätta utan hjälp av tågskyddssystemet. På en driftplats ska föraren köra tåget som om den närmast föregående huvudsignalen hade visat ”kör 40, varsamhet”. På linjen ska föraren köra så att tåget kan stanna vid nästa huvudsignal om den visar ”stopp”.

Om felet är känt genom säkerhetsorder får föraren fortsätta körningen enligt de besked som lämnas genom signaler. Om tågskyddssystemet larmar men huvudbeskedet finns kvar får tåget fortsätta utan särskilda restriktioner.

Föraren ska så snart som möjligt anmäla balisinformationsfel till tågklareraren. Anmälan ska om möjligt innehålla uppgifter om felkod, kilometertal, signalbeteckning, typ av tavla och uppgift som anger om felet gav 80-övervakning eller inte.

Balisöverensstämmelsefel

Balisöverensstämmelsefel innebär att tågskyddsystemet oväntat ger en mer restriktiv information än den som signalerna visar. Föraren ska då köra tåget efter den mer restriktiva informationen. Om det innebär att tågskyddssystemet har utlöst systemnödbroms vid passage av en huvudsignal och om ATC-huvudbeskedet ”stoppsignal passerad” visas, ska föraren agera som om tåget har passerat en huvudsignal som visat ”stopp”, även om hen uppfattade att den visade ”kör”.

Om tåget har fått en säkerhetsorder om balisöverensstämmelsefel som ger nödbroms vid en huvudsignal får tåget passera huvudsignalen om den visar ”kör”.

Föraren ska så snart som möjligt anmäla balisöverensstämmelsefel till tågklareraren. Anmälan ska om möjligt innehålla beteckningen på den signal där felet uppstod.

Fel på fordonets tågskyddssystem

Om det uppstår fel på fordonets tågskyddssystem ska tåget omedelbart bromsas till stopp. När föraren har konstaterat att det inte finns något som hindrar fortsatt färd utan verksamt tågskyddssystem får tåget köras till nästa driftplats. Järnvägsföretaget ska se till att felavhjälpning eller fordonsbyte om möjligt sker på driftpaltsen. Om det inte är möjligt att vidta åtgärder där fordonet befinner sig, får tåget framföras till närmaste driftplats där felavhjälpning eller fordonsbyte kan ske. Hastigheten vid framförande utan verksamt tågskyddssystem får vara högst 80 km/tim.


4.13 Fel på fordon

Fel på broms på första eller sista fordonet

Om ett fel uppstår så att tågsättet saknar broms på första eller sista fordonet får tåget fortsätta med en största tillåten hastighet av 40 km/tim. Tåget får framföras på detta sätt längst till en driftplats där det är möjligt att ändra tågets sammansättning så att krav på broms på första och sista fordonet kan uppfyllas. Om det finns resande i det fordon där bromsen är felaktig ska handbromsen i detta fordon vara bemannad.

Hjulskada

Om tågklareraren får reda på att ett tåg har hårda slag från hjul ska tågklareraren kontakta föraren för att se till att tåget stoppas innan det kommer till en driftplats. Tågklareraren ska ge föraren en säkerhetsorder om att tåget ska föras in till driftplatsen med högst 10 km/tim. På driftplatsen ska föraren undersöka tågsättets hjul.

Se även reglerna under rubriken 1.2 Hjulskador och föremål på banan i bilaga 6 Fara och olycka.

Felaktigt säkerhetsgrepp

Om det blir fel på säkerhetsgreppet sedan tågfärden har påbörjats blir den största tillåtna hastigheten 40 km/tim. Om en person som kan avbryta pådraget och stoppa tåget tar plats vid föraren får tåget föras vidare utan särskild hastighetsrestriktion.

Felaktig tyfon eller vissla

Om det är fel på tyfonen eller visslan får tågets hastighet inte överskrida hel siktfart. Tåget får fortsätta till närmaste driftplats där felavhjälpning eller fordonsbyte kan ske. Vid de plankorsningar som föregås av en ljudsignaltavla får hastigheten inte överstiga 10 km/tim när tågets främsta fordon passerar.

Avsaknad av frontsignal

Om det blir fel på frontsignal så att inget ljus avges, ska föraren underrätta tågklareraren. För den fortsatta färden gäller följande.

Vid god sikt får tåget fortsätta till närmaste driftplats där felavhjälpning eller fordonsbyte kan ske.

I mörker eller då föraren bedömer att det är dålig sikt, får tåget inte fortsätta. Om tågklareraren och föraren bedömer det nödvändigt, kan dock tågsättet få fortsätta längst till närmaste lämpliga driftplats. Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim.

I båda fallen ska föraren ge "tåg kommer" före varje av föraren känd plankorsning utan vägskyddsanläggning eller gångvägskorsning, och dessutom med jämna mellanrum för att varna personal som kan förekomma i eller i närheten av spåret.

Avsaknad av slutsignal

Den som upptäcker att slutsignal helt saknas på ett tåg ska anmäla det till tågklareraren.

Tågklareraren ska stoppa tåget på nästa lämpliga driftplats. Tågklareraren ska underrätta föraren, som ska kontrollera att tåget är komplett och reparera eller ersätta slutsignalen.

Om det inte är möjligt att reparera eller ersätta slutsignalen, får tåget fortsätta efter särskilt medgivande. Följande gäller:

  • Tågklareraren för den driftplats där tåget befinner sig ger en säkerhetsorder om att tåget får gå utan slutsignal från xx till yy, samt underrättar alla tågklarerare för den sträcka där medgivandet gäller.
  • Om det skulle bli aktuellt med hjälpfordon till tåget, ska tågklareraren underrätta tillsyningsmannen för spärrfärden eller växlingen om att tåget saknar slutsignal.

Utan säkerhetsorder med medgivande får tåget inte fortsätta utan slutsignal.


4.14 Tåget kan inte manövreras från den främsta förarhytten

Om det efter att tågfärden har påbörjats inträffar ett fel som innebär att tåget inte kan manövreras från den främsta förarhytten får tåget manövreras från en bakre hytt. Detta får ske antingen med en signalgivare främst eller genom att en annan förare biträder tågets förare genom att manövrera tåget från en annan förarhytt än tågets främsta.

Signalgivare främst

Om det finns en signalgivare i den främsta hytten får föraren manövrera tåget från en annan hytt. Signalgivaren och föraren ska ha kontakt med varandra genom en talförbindelse. Signalgivaren ska hålla uppsikt och ge signal till rörelse som vid växling. Hastigheten får inte överstiga hel siktfart. Föraren ska ha instruerat signalgivaren om hur tåget kan stoppas från den främsta hytten.

Annan förare finns

Om det finns fler än en förare får tåget manövreras genom att en biträdesförare manövrerar pådraget i en bakre hytt efter anvisningar från tågets förare som befinner sig i den främsta hytten. Tåget får då framföras med en största tillåten hastighet av 80 km/tim om följande villkor är uppfyllda:

  • Tågskyddssystemet är verksam.
  • Den främsta hytten har fungerande säkerhetsgrepp.
  • Föraren kan manövrera bromsen på normalt sätt från den främsta förarhytten.
  • Förarna har talförbindelse med varandra.

Om inte alla villkor är uppfyllda är den största tillåtna hastigheten 40 km/tim.


4.15 Hjälpfordon behövs

Om ett tåg inte kan föras vidare utan hjälp ska föraren begära hjälpfordon av tågklareraren.

Föraren

  • fyller i blankett 22
  • kontaktar tågklareraren:

Detta är föraren på tåg 00. Förbered begäran om hjälpfordon på blankett 22.

00 är tågfärdens beteckning
Tågklareraren

  • svarar:

Blankett 22 framme

Föraren

  • meddelar tågklareraren:

Tåg 00 på sträckan A-stad-B-stad (i A-stad) behöver hjälpfordon

Tågklareraren

  • repeterar och dokumenterar meddelandet

Föraren

  • bekräftar att meddelandet är rätt uppfattat

Tågklareraren återkallar körtillståndet skriftligt enligt avsnitt 2.5 Återkalla körtillstånd. Därefter får tågklareraren anordna en färd med hjälpfordon till tåget.

Om tåget befinner sig på en bevakningsträcka får föraren inte ange tågets plats mer exakt än på vilken bevakningssträcka tåget finns.

Om orsaken till att tåget behöver hjälpfordon bortfaller ska föraren återta begäran om hjälpfordon hos tågklareraren. Tåget får inte fortsätta förrän det har fått ett nytt körtillstånd av tågklareraren.

Hjälpfordon till tåg på en driftplats

Om det hjälpbehövande tåget befinner sig på en driftplats ska hjälpfordonet framföras som växling enligt normala regler. Tågsättet förs också undan på driftplatsen som en växlingsrörelse. Ska tågsättet föras vidare till en annan driftplats ska det ske enligt de normala reglerna för tågfärd eller spärrfärd.

Hjälpfordon till tåglinjen

Om det hjälpbehövande tåget befinner sig på linjen ska hjäpfordonet framföras som spärrfärd med hjälpfordon.

När hjälpfordonet har kommit till det hjälpbehövande tågsättet ska fordonen efter överenskommelse med tågklareraren föras undan efter hjälpinsatsen på något av följande sätt:

  • Det hjälpbehövande tågsättet och hjälpfordonet kopplas ihop och hjälpfordonets spärrfärd avslutas. Tåget fortsätter efter att ha fått nytt körtillstånd. Inga fordon får lämnas kvar på bevakningssträckan.
  • Det hjälpbehövande tågsättet och hjälpfordonet kopplas samman och förs från bevakningssträckan som spärrfärd.


4.16 Fordon från tåg måste lämnas kvar på linjen

Om fordon måste lämnas på ett huvudspårlinjen ska föraren säkra dessa mot rullning enligt reglerna i bilaga 11 Broms. Går det inte att säkra de lämnade fordonen på ett betryggande sätt ska föraren begära hjälpfordon.

Det får inte finnas slutsignal på den del av tåget som fortsätter. Föraren ska göra en ny bromsberäkning, mata in nya värden i tågskyddssystemet och kontrollera att sista vagnen på den del som fortsätter har inkopplad broms.

Innan tåget fortsätter ska föraren anmäla till tågklareraren att fordon har lämnats på linjen. Tågklareraren ska avspärra sträckan så snart hen har tagit emot anmälan om att fordon har lämnats kvar.

De kvarlämnade fordonen ska sedan hämtas enligt reglerna för spärrfärd med hjälpfordon.


4.17 Tågsätt som framförs som växling

Ett tågsätt kan ibland framföras som växling i början eller slutet av tågfärden. Om tågsättet framförs på ett sidospår får hastigheten vara högst 30 km/tim så länge någon del av tågsättet är på sidospåret.

Växling som inleder tågfärd

På vissa driftplatser, som är särskilt angivna i linjeboken, får färden påbörjas som växling för att sedan direkt övergå till tågfärd utan att stanna. I linjeboken anges hur föraren får besked om att färden får starta.

Tågsättet ska framföras enligt reglerna för växling. Växlingen övergår till tågfärd omedelbart innan tågsättet passerar närmaste huvudsignal.

Tågfärd som övergår i växling

På vissa driftplatser, som är särskilt angivna i linjeboken, får tågfärden övergå till växling vid infartssignalen eller vid tågvägens slutpunkt. I linjeboken anges de villkor som gäller för att växlingen ska få påbörjas. Tågsättet ska framföras enligt reglerna för växling.


4.18 Pålok

Om ett järnvägsföretag har behov av påskjutning ska företaget meddela trafikledningen vilket tåg som behöver påskjutning och var denna ska utföras. Om trafikledningen godkänner att påskjutning kan ske ska tågklareraren därefter orderge tåget och påloket.

Påskjutning ska börja på en driftplats och påloket får bara sättas till tåget när detta står stilla. Om påloket släpper kontakten med tåget under pågående påskjutning ska pålokets förare genast stanna påloket. Den största tillåtna hastigheten vid påskjutning är 40 km/tim. Påloket ska ha tågskyddssystemet frånslaget så länge det skjuter på. Så länge påloket skjuter tågsättet är det en del av tågfärden. Om påloket lämnar tågsättet på linjen och återgår till utgångsdriftplatsen ska påloket framföras enligt reglerna för spärrfärd, återgående pålok.


4.19 Främsta fordonet saknar tågskyddsystem

I följande fall får tågfärden framföras trots att tågsättets främsta fordonsaknar tågskyddssystem:

  • Tågfärder på driftplatser som saknar tågskyddssystem.
  • Tågfärder på utgångs- och slutdriftplats om tågfärden ska framföras eller har framförts på område utan tågskyddssystem vilket ansluter utanför driftplatsen.
  • Tågfärder med syfte att förflytta drivfordon till och från arbeten på järnvägsinfrastruktur om drivfordonet inte kan kopplas in i ett tågsätt som kan framföras med verksamt tågskyddssystem.
  • Tågfärder med syfte att förflytta drivfordon till och från provkörningar om drivfordonet inte kan kopplas in i ett tågsätt som kan framföras med verksamt tågskyddssystem.
  • Tågfärder med syfte att förflytta drivfordon till och från verkstad om drivfordonet inte kan kopplas in i ett tågsätt som kan framföras med verksamt tågskyddssystem.
  • Tågfärder som inte är resandetåg om avståndet för förflyttning av tågsättet inte överstiger 50 kilometer.
  • Tågfärder vars tågsätt består av fordon som används vid ett museitågsarrangemang om avståndet för förflyttning av tågsättet inte överstiger 200 kilometer.
  • Tågfärd med syfte att utgöra en insats som hjälpfordon eller en insats vid röjnings- och nödsituationer.

I samtliga fall får tågfärdens hastighet inom ATC-område vara högst 80 km/tim.


4.20 Omledning av tågfärd på en driftplats med driftplatsdelar

Inom vissa driftplatser med driftplatsdelar kan ett tåg omledas med samma tågnummer via en annan väg än vad körplanen anger. De berörda driftplatsdelarna anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser.

Tågklareraren får besluta om omledningen av ett tåg först sedan hen har kontrollerat att följande villkor är uppfyllda:

  • Inga villkor för specialtransport gäller för tåget på de driftplatsdelar som saknas i tågets körplan.
  • Föraren har de säkerhetsorder som gäller för tåget på de driftplatsdelar som inte finns i tågets körplan.
  • Föraren har bekräftat att tågsättet får framföras på omledningssträckan, enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser.

Tågklareraren ska ge en säkerhetsorder om omledningen till föraren. Ordern formuleras på något av följande sätt:

  • Tåg 11 ska omledas mellan A-del och C-del med samma tågnummer över B-del.
  • Tåg 11 ska omledas mellan A-del och C-del med samma tågnummer genom att inte gå över B del.

På en driftplatsdel som inte finns i tågets körplan är tåget genomfartståg, om inte en säkerhetsorder om uppehåll ges.Berör omledningen flera tågklarerares övervakningsområden, tas beslut om omledning av tågklareraren för den driftplatsdel där omledningen startar, efter överenskommelse med övriga berörda tågklarerare.


4.21 Backa tåg

Backning av ett tåg är när tågsättet tillfälligt måste föras i motsatt riktning mot vad körplanen anger, oavsett från vilken ände föraren manövrerar tågsättet. Om ett tåg måste backa ska föraren ha tillstånd från tågklareraren, utom vid kortare backning av motorvagnståg vid plattform.

Backa på linjen

Tågklareraren ska undersöka om det finns något tåg eller någon spärrfärd bakom tåget på bevakningssträckan och i så fall försäkra sig om att tåget eller spärrfärdssättet har stannat. Tågklareraren får inte bevilja backning om backningen kan beröra en blocksträcka där någon annan färd finns. Om det inte finns något hinder för backningen ska tågklareraren därefter ge föraren tillstånd att backa.

Om föraren befinner sig främst i backningsriktningen får tågsättet framföras i halv siktfart.

Om föraren inte kan befinna sig främst i backningsriktningen får tågsättet framföras med högst 10 km/tim. Ljudsignalen ”tåg kommer” ska ges omedelbart innan tågsättet börjar backa och sedan upprepade gånger under backningen. Föraren ska ha hjälp av en signalgivare främst i backningsriktningen om tågsättet ska backas längre än 200 meter eller om tågsättet ska passera en plankorsning med vägskyddsanläggning när det backar.

Backa på driftplats

Om tågsättet kan framföras från en förarhytt främst i backningsriktningen eller om backningen kan ske med hjälp av en signalgivare som håller uppsikt i backningsriktningen ska rörelsen ske i form av växling. I annat fall gäller följande.

Om tågsättet ska backas på en driftplats får tågklareraren medge att tågsättet backar utan att en signalgivare håller uppsikt i backningsriktningen om något av följande villkor har uppfyllts:

  • Det finns inga växlar på den sträcka som tåget ska backas.
  • Växlarna på den sträcka som tåget ska backas är låsta genom tågvägslåsning som kvarstår efter tåget.
  • En huvudsignal visar ”kör” eller en dvärgsignal visar ”lodrätt” för backningsriktningen.

Ljudsignalen ”tåg kommer” ska ges omedelbart innan tågsättet börjar backa och sedan upprepade gånger under backningen.

Om det finns någon plankorsning med vägskyddsanläggning på sträckan ska tågklareraren kunna manövrera denna för att tågsättet ska få backa utan uppsikt i backningsriktningen.

Om det är nödvändigt får ett tågsätt flyttas från ett spår till ett annat på en driftplats genom att tågsättet förs ut på linjen utan krav på uppsikt i backningsriktningen om följande villkor uppfylls:

  • En tågväg ska läggas för rörelsen och signaler som ska passeras ska visa ”kör”.
  • Tågsättet ska föras förbi infartssignalen.

Föraren får godta ett muntligt besked från tågklareraren om att en signal visar ”kör”. Hastigheten ska vara högst 10 km/tim under backningen. Föraren ska ge ljudsignalen ”tåg kommer” före igångsättningen och sedan upprepade gånger under backningen. Tågsättet får bara föras ut så långt att dess innersta del befinner sig strax utanför driftplatsgränsen.

Backa en kort sträcka vid plattform

Om ett motorvagnståg oavsiktligt har förts för långt vid en plattform när tåget ska göra uppehåll för resandeutbyte får tågsättet backas tillbaka en vagnslängd utan tillstånd av tågklareraren. Tågsättet får bara backa på detta sätt om backningen påbörjas omedelbart och om föraren vet att tågsättet inte passerar någon med- eller motriktad huvudsignal, dvärgsignal eller stopplykta.

Dessa regler får tillämpas även om det skulle vara möjligt för föraren att placera sig främst i rörelseriktningen.