tydal.nu

TTJ

15 S-skydd

Ett S-skydd används när ett arbete i en signalanläggning kan utföras utan att spåret är avstängt.

Trafiksäkerheten under ett S-skydd upprätthålls genom åtgärder som tillsyningsmannen utför och åtgärder som tågklareraren utför på tillsyningsmannens uppmaning. Vanliga åtgärderär ordergivning eller att manövreringen av vissa signaler och växlar förhindras.

Först i modulen kommer de regler som gäller för samtliga trafikeringssystem. I slutet av modulen finns tillägg för respektive trafikeringssystem i egna avsnitt.

S-skydd förekommer inte i system E2 och E3.

1 Planera S-skydd

Spårentreprenören ska planera S-skyddet i förväg och göra en arbetsplan som ska godkännas av infrastrukturförvaltaren. Vid akuta situationer får S-skyddet direktplaneras enligt reglerna under rubriken 5.1 Direktplanera S-skydd.

1.1 S-skyddets arbetsplan

Arbetsplanen ska innehålla uppgifter om

• vilken driftplats eller vilken bevakningssträcka samt vilket eller vilka spår på bevakningssträckan som berörs av S-skyddet
• vilka signaler, växlar och vägskyddsanläggningar som omfattas av S-skyddet.

Dessa uppgifter ska godkännas av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska också ge S-skyddet en unik beteckning och meddela denna till spårentreprenören.

Arbetsplanen ska även innehålla de uppgifter som finns om

• tillsyningsmannens skyddsåtgärder
• åtgärder vid vägskyddsanläggningar
• kontroller och besiktningar som ska göras innan S-skyddet får avslutas
• planerade arbetsuppehåll, liksom de överenskommelser som spårentreprenören och trafikledningen har träffat om tillsyningsmannens närvaro
• tågklarerarens ordergivning och skyddsåtgärder enligt tillsyningsmannens anvisningar
• eventuell kontakttågklarerare
• eventuell ställverksvakt.

1.2 S-skyddets tillsyningsman

Spårentreprenören ska utse en tillsyningsman som ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärderna vid S-skyddet. Tillsyningsmannen ansvarar också för kontakten med tågklareraren.

Tillsyningsmannen ska ha god kännedom om de anläggningar som berörs av S-skyddet och tillräcklig geografisk kännedom för att kunna avgöra att de planerade åtgärderna stämmer överens med uppgifterna i arbetsplanen.

Föremålen för S-skyddet ska vara entydigt definierade och det ska klart framgå av arbetsplanen vilket spår på bevakningssträckan som omfattas av S-skyddet.

1.3 S-skyddets omfattning

På en driftplats får S-skyddet endast omfatta en eller flera av följande:

• huvudsignal
• dvärgsignal
• växel
• vägskyddsanläggning.

På en bevakningssträcka får S-skyddet endast omfatta någon av följande:

• fristående försignal
• vägskyddsanläggning.

De anläggningar som berörs ska specificeras med beteckning samt bevakningssträcka eller driftplats.

1.4 Skyddsåtgärder

Trafiksäkerheten vid ett S-skydd upprätthålls dels genom de åtgärder som tågklareraren utför på tillsyningsmannens uppmaning, dels genom de skyddsåtgärder som tillsyningsmannen utför.

Tågklareraren ska på tillsyningsmannens uppmaning orderge tåg och spärrfärder om felaktiga huvudsignaler, fristående försignaler eller vägskyddsanläggningar.

Tågklareraren ska på tillsyningsmannens uppmaning vidta skyddsåtgärderför att förhindra att trafikverksamheter felaktigt ges körsignal.

De skyddsåtgärder som får förekomma är

• lokalfrigivning av växel
• spärrning av växel i avvisande läge
• spärrning av spåravsnitt
• spärrning av huvudsignal eller dvärgsignal
• någon annan åtgärd som infrastrukturförvaltaren har fastställt.

Om signalanläggningen inte medger lokalfrigivning eller spärrning i signalanläggningen får tillsyningsmannen förbjuda tågklareraren att utan tillsyningsmannens tillstånd manövrera den aktuella signalen eller växeln. Tågklareraren ansvarar därefter för att otillåten manövrering inte sker.

2 Anordna S-skydd

Innan S-skyddet anordnas ska tillsyningsmannen och tågklareraren kontrollera att de har samstämmiga uppgifter i sina arbetsplaner.

2.1 Samtidiga trafikverksamheter

S-skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för andra trafikverksamheter.

2.2 Avstämning

Tillsyningsmannen ska kontakta tågklareraren för en avstämning av arbetsplanen strax innan S-skyddet beräknas starta.

Starttider och sluttider får ändras efter överenskommelse. Övriga uppgifter får inte ändras. En ny planering måste då göras.

2.3 Starttillstånd

Omedelbart innan S-skyddet startar ska tillsyningsmannen begära starttillstånd från tågklareraren.

Tillsyningsmannen ska utföra de skyddsåtgärder som arbetsplanen anger och tågklareraren ska genomföra de skyddsåtgärder och ansvara för den ordergivning som tillsyningsmannen begär.

3 Genomföra S-skydd

S-skyddet startar när tillsyningsmannen får starttillstånd av tågklareraren.

De skyddsåtgärder som anges i arbetsplanen ska upprätthållas utan avbrott tills S-skyddet avslutas. Tågklareraren får endast efter tillstånd från tillsyningsmannen utföra manövrer som kan påverka de delar av signalanläggningen som omfattas av S-skyddet.

3.1 Fordonsrörelser

Tågklareraren får medge fordonsrörelser förbi signaler som berörs av S-skyddet. Medgivandet ges enligt reglerna för passage av signal i ”stopp” för respektive trafikverksamhet. Varje berörd växel ska anses vara ur kontroll om inte tillsyningsmannen har meddelat att växeln är låst. Tågklareraren ska underrätta tillsyningsmannen för en växling när växlar är ur kontroll.

3.2 Tillsyningsmannens närvaro

När ett arbete pågår ska tillsyningsmannen närvara om inte arbetsplanen anger att spårentreprenören och trafikledningen har beslutat något annat.

Tillsyningsmannen ska vara anträffbar så länge S-skyddet är anordnat, oavsett om arbete i signalanläggningen pågår eller inte.

Undantag får bara medges efter överenskommelse med tågklareraren, och då vid planerade arbetsuppehåll vars starttider och sluttider ska vara angivna i arbetsplanen.

3.3 Byte av tillsyningsman

Vid byte av tillsyningsman ska den frånträdande tillsyningsmannen informera den tillträdande om innehållet i arbetsplanen. Båda tillsyningsmännen ska anteckna tidpunkten för avlösningen.

Den tillträdande tillsyningsmannen ska informera tågklareraren om bytet.

4 Avsluta S-skydd

S-skyddet avslutas genom att tillsyningsmannen gör en avslutsanmälan till tågklareraren.

När S-skyddet avslutas ska banan återlämnas i farbart skick.

Om brister kvarstår får S-skyddet inte avslutas, utan tillsyningsmannen ska kontakta infrastrukturförvaltaren för att få besked om vilka åtgärder som ska utföras.

Om signalanläggningarna under tiden för S-skyddet har påverkats så att de avviker från linjeboken ska tillsyningsmannen meddela tågklareraren detta. Det gäller inte om infrastrukturförvaltaren redan vid arbetets planering har meddelat förändrade förhållanden när signalanläggningarna åter tas i bruk.

Om skyddsåtgärderna måste upphävas för att det ska gå att prova anläggningen ska tillsyningsmannen och tågklareraren vara överens om det. Se reglerna under rubriken 5.3 Provning av huvudsignal.

4.1 Avsluta S-skydd på stängd driftplats

Om S-skyddet omfattar en driftplats som har stängts under pågående arbete görs avslutsanmälan när driftplatsen åter är bevakad. Om så har planerats får tillsyningsmannen dock göra avslutsanmälan till en kontakttågklarerare som är angiven i arbetsplanen.

4.2 Avsluta när bevakningssträckans båda driftplatser är stängda

Om S-skyddet finns på linjen och bevakningssträckans båda driftplatser har stängts under pågående arbete görs en avslutsanmälan när en av driftplatserna åter är bevakad. Om så har planerats får tillsyningsmannen dock göra avslutsanmälan till en kontakttågklarerare som är angiven i arbetsplanen.

5 Särfall

5.1 Direktplanera S-skydd

Om ett S-skydd behöver anordnas med kort varsel och därför inte kan förplaneras får det direktplaneras. Direktplaneringen ska föregås av att tillsyningsmannen gör en arbetsplan enligt ordinarie regler.

Arbetsplanens uppgifter om vilka signaler, växlar eller vägskyddsanläggningar som omfattas av S-skyddet samt starttid och sluttid bestäms i samtal mellan tillsyningsmannen och tågklareraren.

Tågklareraren ska ge det direktplanerade S-skyddet en unik beteckning och meddela tillsyningsmannen den.

Det direktplanerade S-skyddet följer i övrigt de ordinarie reglerna för S-skydd, med starttillstånd som nästa moment.

5.2 Provning av huvudsignal

När en huvudsignal ska provas kan det krävas att tillsyningsmannen upphäver någon skyddsåtgärd. Om S-skyddet inte kan skyddas genom lokalfrigivning eller spärrning får huvudsignalen ställas till ”kör” endast om tågklareraren har tillåtit det.

Tåg eller spärrfärd står vid huvudsignal

Provning av en huvudsignal bör om möjligt undvikas när ett tåg eller en spärrfärd står vid huvudsignalen. Om provning ändå måste ske då ska tågklareraren meddela föraren av tåget eller tillsyningsmannen för spärrfärden att ett prov pågår och att ”kör” i huvudsignalen inte gäller.

Tåg eller spärrfärd är på väg mot huvudsignal

Tågklareraren ska se till att tillsyningsmannen avbryter provet senast 10 minuter innan ett tåg eller en spärrfärd väntas komma fram till huvudsignalen.

5.3 Övergång från A-skydd till S-skydd

Om arbetet i signalanläggningen utförs med ett A-skydd får det fortsätta som ett S-skydd när A-skyddet har avslutats. S-skyddet ska då få sitt starttillstånd omedelbart innan tillsyningsmannen för A-skyddet gör sin avslutsanmälan.