Den sista reguljära svenska ångloksdriften vid JMJ
(Carl-Erik Olsson | 2003-09-13 13:48)
Som ett svar på: Sv: Sista ångtågen [Bilder 180k] skrivet av Daniel Nordling den 13. sep 2003 08:37:30:
>
>Men sista reguljära ångdriften i
Sverige var dock vid
Jularbo-Månsbo-Järnväg och upphörde
den 20 september 1977. Bilden ovan
kommer från Arvid Wallins samling och
visar JMJ J 1401 i Månsbo c:a 1970.
>/Daniel
F d SJ J 1401, på bilden från den sista ångdrivna banan JMJ, var dock varken deras sista eller enda ånglok.
Men vad var egentligen JMJ?
Vi tar förstås en titt i
standardverket Järnvägsdata (som
förstås borde finnas hos varje
pv-läsare!) och finner i dess utgåva
1999 förutom lite siffersammandrag en
hänvisning till artikeln Ångande
industribana i Dalarna av Thomas
Walldow i TÅG nr 7/1976. Efter en
stunds letande finner vi då även
denna, här följer då ett referat med
en del sentida kommentarer:
Från Jularbo (4 km NO om Krylbo, på
linjen mot Storvik) utgick en 4,8km
lång industribana till Månsbo,
mittemot Avesta på andra sidan
Dalälven.
Banan, öppnad 1919, anlades av Månsbo
Jv AB, ett 1916 bildat senare
dotterbolag till Alby Klorat, som
behövde järnvägsanslutning till sin
fabrik i Månsbo. Koncession hade
beviljats redan 5/5 1908. Granne med
denna fabrik var Gränges Aluminium, som
också utnyttjade järnvägen. In på
20-talet fanns viss persontrafik och
fortfarande, åtminstone 1976, fanns
stationshus och plattform kvar i
Månsbo. Man hade egna JMJ-märkta
vagnar, varav några fanns kvar 1976,
men annars skedde trafiken med
SJ-godsvagnar.
1976 gick två tågpar på vardagar.
På banan lever ångloksromantiken
fortfarande kvar och har väl blivit
något av Dalarnas egen museibana, utan
någon som helst inblandning av
museiföreningar eller
järnvägsklubbar.
Framtiden befanns 1976 oviss, men
troddes med säkerhet finnas kvar till
1979. En del tillverkning vid
Kloratbolaget skulle flyttas till
huvudfabriken i Alby, och avtalet med
Gränges Aluminium skulle löpa ut.
Banan kom alltså att trafikeras med
ånglok endast t o m 20/9 1977, nedlades
1/7 1981 och revs upp 1982.
Dragkraften bestod av begagnade ånglok av kostnadsskäl. Man hade haft sammanlagt sex egna lok, data nedan enl Ulf Fjeld i samma nr av TÅG. Ett flertal gånger hyrdes även andra ånglok in, bl a E-lok från SJ.
1. Nohab 167/1883, urspr SJ Pb 316
Lärkan, ax.f. B1, sålt t JLJ 1910,
t JMJ 1917/1918. Möjligen avställt
1920 och sålt 1924 till Skönviks
AB.
2. Krauss 489/1875, urspr SJ Q 226
Serla, ax.f. B, t Nohab 1897, t GSJ
1902, t JMJ 1918, avställt 1920-26 och
slopat 1931.
3. Nohab 117/1880, urspr SDJ 4
Bispberg, ax.f. C-2, t JMJ 1929,
slopat 1961, skrot 1962 (i Sala?)
4. Nohab 378/1893, urspr MGJ 1
A.F.Hörstedt, ax.f. 1B, t JMJ 1948,
1976 t mfÖSJ.
5. Motala 627/1918, urspr SJ J 1401,
ax.f. 1C2, t JMJ 1961, åter t SJ
1972, skrot Hybo 1974.
6. Atlas 172/1917, urspr SJ J 1298,
ax.f. 1C2, t JMJ 1972, efter
nedläggningen fill MfGDJ, Falun.
Urspr SJ J 1298 finns väl fortfarande
kvar, om än i mycket slitet skick, i
lokstallet i Falun tillsammans med
systrarna J 1338 och J 1398, alla från
olika tillverkare och uppvisande
olikheter som jag inte trodde fanns inom
en standardtyp men gjordes uppmärksam
på vid besök där.
Urspr MGJ 1 "A.F.Hörstedt" finns
fortfarande kvar i Kristianstads
järnvägsmuseum som ett av få
kvarvarande mindre skånska
privatbanelok.
Således finns det idag kvar en
tredjedel av JMJ:s dragfordon, men finns
det kvar några rester av själva banan
eller station, såhär ungefär 27 år
efter artikeln i TÅG?
/kommenterade och undrade fortfarande
frågvise CEO
Sv: Den sista reguljära svenska ångloksdriften vid JMJ - Lars Olof Lind - 2003-09-14 10:47