Om påseglingen av Stocksundsbron

(Stefan Isaksson | 2005-06-20 19:37)

Som ett svar på: Sv: Rörlig bro i orörligt tillstånd... - ?? skrivet av Kurt Möller den 19. jun 2005 15:28:31:

>
>>... ja, idag är ju bron till och med riven.
>Läckert!! 1907 års bro, då "stelopererad" sen cirka tjugo år.
>Var det samma år som ena fundamentet blev påseglat...??

Är svängspannet inte från 1951 (till skillnad från de fasta spannen som är från 1907)?

Beträffande påseglingen citerar jag min loggbok:

10 augusti 1990
Nere vid båten och mätte upp diverse utrymmen. Gjorde ännu ett misslyckat förkök att fiska upp låset och Börjes [Henriksson, fd tkl vid RB, bosatt i brovaktarvillan (vägverkets)] 10-mm hylsa. Vid båten 10.45-15.00.
Vid besiktning av Stocksundsbron befanns bropelaren norr om rörliga spannet vara skadat i stenkistan under foten. Hastighetsnedsättning igår och imorgse. Dalborg stängde av trafiken under dagen. Nämnde var där med Rapport [ähum, det var nog ABC]. Även Börje Henriksson lät sig intervjuas. Dalborg ombord på en polisbåt för besiktning. J och V [nej, jag tänker inte berätta vilka de var] tog över vagnfora över bron. Sämsta manöver jag sett: stannade på bron, stannade igen (drog på försvagade brospannet) över med ny vagnfora kopplade på bron, drog foran av bron med tjuvbroms. Hej och hå.
Satte slangklämma på utslangen på pumpen.

Slut citat.

Några kommentarer:

Den sommaren, och några senare, hade jag båten förtöjd på järnvägens mark på en numera försvunnen brygga omeddelbart öst om brons norra fäste. Bryggan användes av uteslutande av RB-anställda, eller av folk som hade någon gammal anknytning till Roslagsbanan.

Den morgonen åkte jag ut med Parken (gängse namn för Näsbyparkståget, rimligen tåg 222 förresten) för att mäta upp utrymme för ett kök som jag höll på att bygga.

Under dagen började det gå rykten om att någon bro hade blivit påseglad - eftersom några av mina kollegor rustade för en resa till en traditionell sommarfest (inte bara till sig själva utan även till andra) var det en del ropande från tågen ner till bryggan (speciellt angående lämpliga inköpsställen och transportvägar när järnvägen inte längre var ett användbart alternativ).

I den mån vi på bryggan hade någon åsikt om broskadorna var det att det gällde bron över Ålkistan (vid Stocksund hade det inte hänt ett dugg under förmiddagen).

Nå, efter en stund dök det upp två personer som på något sätt såg ut som journalister (de kom ner för slänten från Stocksunds station - och innan någon frågar: JA de hade sysslat med spårspring för att kunna komma den vägen). Min reaktion var att de hade gått till fel bro, men efter ännu en stund kom Roslagsbanans dåvarande VD Björn Dalborg och från sjön kom en polisbåt (jag vet inte längre i vilken ordning). Polisbåten noterade jag la till på Djurgårdsbåtsvis, dvs med motor i gångläge så att fören tryckte mot bryggan. Det slogs träflisor ur bryggan.
Dalborg gick ombord, och sedan gick polisbåten ut till det skadade brospannet. Det hela filmades av en av journalisterna (som nu hade plockat fram en TV-kamera).

Sedan gick polisbåten tillbaka till bryggan och Dalborg gick iland och höll en presskonferens (nej, jag kommer inte ihåg vad han sa).

I alla händelser hade skadan upptäckts vid ordinarie beskiktning av bron (alla brofundament synas regelbundet av dykare), och det var i huvudsak av Börje Henrikssons vittnesmål som man kunde dra slutsatsen att skadan inträffat vid en påsegling av pråmar för bygget av nya Stocksundsbron (vägbron alltså) ca sex månader tidigare.

När det hela lugnat ned sig, frågade jag Dalborg om jag kunde få se dykarrapporten, vilket jag fick.

Såvitt jag kunde se av rapporten hade följande hänt:
Bropelaren, som var av sten, stod på ett större antal träpålar. För att hålla pålarna på plats, fylldes mellanrummet mellan pålarna av sand eller möjligen grus. För att gruset i sin tur skulle stanna och låsa fast pålarna byggdes en stenmur runt brofundamentet (= en stenkista).
Sagda mur hade rasat ut i farleden efter påseglingen, och som en följd av detta hade den översta delen av fyllnadsmassorna rasat efter.

Läget var då: så länge som pålarna inte rör sig, eller börjar brytas sönder, är bron så hållfast som den alltid varit. Börjar å andra sidan pålarna röra sig, eller brytas sönder, är bron lika säker som ett korthus.

Järnvägsstyrelsen valde att stänga av trafiken trots att man kan tro att ingen akut fara förelåg (det hade ju trots allt gått bra i sex månader).
Men med tanke på att broras med persontåg med automatik är en katastrof, anser jag att järnvägen gjorde rätt.

Vad som därefter skedde var att järnvägen från ena dagen till den andra var tvungen att flytta sin huvudstation & huvuddepå från Stockholm Ö till Djursholms Ösby - vilket lyckades förvånansvärt väl. Denna kaosartade flytt av verksamheten är anser jag, ett vackert exempel på den kraftsamling som var Roslagsbanans adelsmärke: alla, från VD ner till nyanställd pjatt, arbetade för och lyckades med att hålla trafiken igång mot alla odds. För redan dagen efter gick tågen efter en reducerad, men fungerande, tidtabell.

Det är även historien om kioskinnehavaren i Djursholms Ösby, som andades morgotnluft och höjde priserna på alla glassar med en krona - och vad som därav följde (han hade redan kvällen innan uppväckt järnvägspersonalens ovilja). Men den kanske någon annan kan berätta.

Själv vandrade jag hem över den avstängda bron för att komma till Bergshamra T-banestation. På vägen tappade jag min uppmätningsritning, så dagen efter fick jag åka till båten och göra om alltsammans.

SI


Sv: Om påseglingen av Stocksundsbron - Kurt Möller - 2005-06-20 21:08