Sv: Skillnad mellan Snälltåg och Expresståg?
(Björn Bånnsgård | 2007-02-09 13:08)
Som ett svar på: Sv: Skillnad mellan Snälltåg och Expresståg? skrivet av Per Helmerson den 09. feb 2007 11:32:54:
>>>>>Har under januari botaniserat i
äldre tidtabeller från 1962 och
framåt som jag införskaffat, tack vare
god hjälp från Kurt M!
>>>>>När jag läser tabellerna har jag
svårt att finna vad som skiljer de
olika tågslagen S, X m.m. Vad skiljde
Snälltåg från Expresståg? Fanns det
någon skillnad utöver taxor och
platsreservationer m.m.?
>>>>>Kort sagt - vad definierar
Snälltåg och Expresståg?
>>>>>Vilket år kom allting att börja
kallas för Rst (Resandetåg)?
>>>>På 50-talet var skillnaden
tydligast. Då hade snälltåg (St)
resgodsvagn, medan expresståg (Xt) och
ilsnälltåg (Ilst) inte hade det.
Därför hade snälltågen också
längre uppehåll på stationerna.
Vidare var platsreservation frivillig
på snälltåg och ilsnälltåg, och
obligatorisk på expresståg. Under
årens lopp blev det allt fler
snälltåg som inte tog resgods.
>>>>Vid något av tidtabellsskiftena
1979 och 1980 ersattes dessa
tågslagsbeteckningar (samt persontåg)
med den enhetliga benämningen
resandetåg.
>>>---------------
>>>Intressanta kronologiska data. Men
hur är det nu med beteckningen
ilsnälltåg egentligen? Var det ett
vedertaget begrepp inom SJ? Enligt SAOL
och SAOB finns i svenskan uttrycket
iltåg efter tyskans Eilzug och på
svenska anses iltåg vara en synonym
till vårt snälltåg.
>>>Är alltså ilsnälltåg ett iltåg
som stannar på ännu färre
mellanstationer än ett snälltåg men
med fler stopp än ett expresståg? Det
senare kunde väl vara utan stopp alls
mellan avgångsstation A och slutstation
B.
>>>Och har vi i Sverige haft både
iltåg (enligt SAOL/SAOB) och
ilsnälltåg och var det i så fall
någon skillnad mellan dem eller bara
två uttryck för samma sorts tåg?
>>Under den tid jag kan överblicka (i
varje fall från 1940-talet och framåt)
kan jag inte minnas att ordet "iltåg"
har funnits i svenska tågtidtabeller. I
början av 1950-talet uppfann SJ
emellertid tågslaget ilsnälltåg. De
gjorde lika många uppehåll som vanliga
snälltåg men tog inget resgods och
gjorde därför kortare uppehåll vid
stationerna. Samma årtionde hade
expresstågen mycket färre uppehåll
än snälltågen, och dessutom var
uppehållen kortare.
>>I Tyskland har Eilzug däremot varit
ett tågslag av något lägre dignitet
än snälltåg. Lite fler uppehåll, och
ingen tilläggsavgift. Här och där i
Sverige förekom det att snabba
persontåg (dvs med förhållandevis
glest mellan uppehållen) kallades
snabbpersontåg. I varje fall lät det
så i TGOJ:s utrop av "snabbpersontåget
Bergsmannen".
>Persontåg 2651-2653 Hallsberg -
Göteborg mrd anslutning från nattåg
från norrland kallades snabbgående
persontåg i högtalarutropen.
>/PerH
När jag läser beteckningen
"snabbgående persontåg" ringer det en
klocka. 1964 efter vårterminens slut
åkte vi på skolresa Äl-G med något
som hette så. Jag har bestämt för mig
att det hade nr Pt1001. Det drogs av
Ma-lok och gjorde extra uppehåll i Äl
den dagen för vår påstigning.