Svar om Norrfors

(Karin Floryd | 2007-10-25 23:08)

Längre ner på sidan finns ett inlägg om Norrfors.

I Norrfors föddes mina morföräldrar. Morfar hette Karl och
var resepredikant och mormor var predikanthustru och levde
för att ta hand om alla utom sig själv. Morfars far var
bysmed. Han for av hästen en gång, nån gång före 1920. Det
fanns ingen läkare i byn och att köra honom med hästskjuts
skulle ta för lång tid. Tåget kom strax efter så han
lastades in i postvagnen och så hamnade han på lasarettet
i Ö-vik. Han kom hem i träfrack.

Bland järnvägsbilderna fanns den här.

Det är det gamla stationshuset. Min mormor Alice flyttade
dit när hon blev änka 1981. Hon bodde på ovanvåningen.
Balkongen var hennes men fönstret bredvid hörde till ett
uthyrningsrum. Där bodde skogsarbetare och andra
tillfälliga vintergäster, i perioder stod det tomt. På
bottenvåningen bodde herr och fru Sehlin. När mormor
behövde hjälp att slå i en spik elle byta en propp fick
han inte gå upp ensam för sin fru, eftersom han hade varit
otrogen en gång. Dock inte med min mormor.

Jag firade jul där ett år. Pannan stannade på julaftons
morgon. Herr och fru Sehlin var bortresta så
kyrkvaktmästaren kom och startade den. Uno hette han.
Undrar om han lever ännu.

Trapphuset var svinkallt på vintern, trapphus i Norrland
är alltid svinkalla på vintern. Vi sov i rummet med
balkong. På sommaren hade vi dörren öppen för det var så
stillsamt och fint där, långt ute på landet.
När godstgen for förbi kastade man sig mot väggen för det
kändes som om tåget körde rakt genom rummet.

Mormors kök låg på framsidan, där satt hon vid fönstret
med en kopp kaffe tidigt om mornarna och dirigerade samhället.
En gång kom några jägare och sköt en blind älg som klev i
rabatterna. På vintrarna satt hon och knackade på
fönsterrutan för att skrämma ekorrarna så att de inte
skulle äta upp fågelmaten.

Mamma har parkinson. Hon var och hälsade på mormor i
Norrfors och sedan mig i Umeå, innan hon skulle åka hem
till Skåne igen. Hon glömde sin medicin hos mormor så hon
pratade med konduktören när hon klev på i Vännäs, så
konduktören ordande så att tåget stannade i Norrfors och
där stod mormor ute vid spåret och lämade över medicinen i
en liten väska.

Kanske skulle tåget ändå vänta in ett möte just där, men
snälla, tala inte om det för mig i så fall. Jag vill
hellre att det skall vara min mammas vackra ögon som
gjorde att Norrlandståget stannade enkom för hennes skull.


Sv: Svar om Norrfors - Bobo L - 2007-10-25 23:15
Sv: Svar om Norrfors - Mattias Thorslund - 2007-10-26 01:26
Sv: Svar om Norrfors - David Larsson - 2007-10-26 05:55