Sv: Kalmar-Färjestaden

(Nils Nordenbrink | 2002-01-06 22:50)

Som ett svar på: Kalmar-Färjestaden skrivet av Anders Jansson den 06. jan 2002 21:23:19:

>>Hur mycket trafik utöver bettransporterna förekom på tågfärjelinjen Kalmar - Färjestaden?
>Utan att ha tillgång till detaljerad statistik är mitt bestämda intryck att bettransporter inte spelat någon större roll vad gäller Kalmar-Färjestaden. Däremot förekom omfattande transporter av lok och vagnar att användas under betkampanjen på ön. Statistiken visar en relativt jämn trafik hela året. Dock lite mindre under vintern (isproblem?) och lite mera under betkampanjen.
>>Vilken var dess tillkomsthistoria? (verkar uppenbart att det hänger ihop med förstatligandet)?
>Bakgrunden var att SJ behövde sända över fler vagnar till 1947 års betkampanj (utökad betodling på Öland). Kostnaderna för pråmning var höga och man såg en möjlighet att spara pengar genom att låna en färja från Marinen. Resultatet var uppmuntrande och det hela permanentades. Dels för SJs egna transporter av fordon till och från ön dels för kommersiell trafik.
>>Och hur kom det sig att man kostade på en nybyggd färja såpass sent som 1957?
>Marinen begärde att få tillbaka sin uthyrda färja. SJ hade att välja mellan nedläggning av färjelinjen eller att skaffa annan färja. Försök att hitta lämplig begagnad färja misslyckades. Investeringsbeslutet var sannolikt inte svårt att ta. SJ tjänade nämligen stora pengar på färjetrafiken. År 1954 var exempelvis överskottet 145.000 på en omsättning av 295.000.
>Efter nedläggningen av järnvägstrafiken på Öland diskuterades att behålla färjelinjen. Bland annat fanns starka krafter på ön som ville att Kalmarsundsbolaget skulle få konkurrens. Inom SJ fanns tankar på att låta SLAB (Svelast) ta över.

Viljan hos ölänningarna att få konkurrens med Kalmarsundsbolaget är ju väl känd. T ex att man inte ville låta Kalmarsundsbolaget sköta vinterpostföringen vilket till och med ledde till en nybyggd vinterpostbåt Öland (som låg stilla om somrarna) så sent som 1931.

Men 1961 hade ju den önskade konkurrensen kommit. I maj 1960 startade åretruntfärjelinjen Revsudden - Stora Rör med nybyggda Ölandssund III av ölänningarna Hjalmar Hagman och Evert Palmberg - en trafik som ju snabbt blev populär hos de öländska åkarna.

Är det någon som vet mera om de inhyrda artillerifärjorna? Vad jag vet hade Kustartilleriet vid den här tiden fyra systerfärjor på 135 ton (28x8,0x1,2) som hette Ane, Balder, Loke och Ring. Enligt Tåg 2/73 var det Ane och Balder som var inhyrda.

Avtalet med Vägverket resulterade i att Bure blev Färja 61/264 till Malmön fram till 1985. I varje fall för några år sen fanns Bure kvar under namnet Granat i Stockholms skärgård.

Nils Nordenbrink