Sv: Kalmar-Färjestaden
(Nils Nordenbrink | 2002-01-06 22:50)
Som ett svar på: Kalmar-Färjestaden skrivet av Anders Jansson den 06. jan 2002 21:23:19:
>>Hur mycket trafik utöver
bettransporterna förekom på
tågfärjelinjen Kalmar -
Färjestaden?
>Utan att ha tillgång till detaljerad
statistik är mitt bestämda intryck att
bettransporter inte spelat någon
större roll vad gäller
Kalmar-Färjestaden. Däremot förekom
omfattande transporter av lok och vagnar
att användas under betkampanjen på
ön. Statistiken visar en relativt jämn
trafik hela året. Dock lite mindre
under vintern (isproblem?) och lite mera
under betkampanjen.
>>Vilken var dess tillkomsthistoria?
(verkar uppenbart att det hänger ihop
med förstatligandet)?
>Bakgrunden var att SJ behövde sända
över fler vagnar till 1947 års
betkampanj (utökad betodling på
Öland). Kostnaderna för pråmning var
höga och man såg en möjlighet att
spara pengar genom att låna en färja
från Marinen. Resultatet var
uppmuntrande och det hela permanentades.
Dels för SJs egna transporter av fordon
till och från ön dels för kommersiell
trafik.
>>Och hur kom det sig att man kostade
på en nybyggd färja såpass sent som
1957?
>Marinen begärde att få tillbaka sin
uthyrda färja. SJ hade att välja
mellan nedläggning av färjelinjen
eller att skaffa annan färja. Försök
att hitta lämplig begagnad färja
misslyckades. Investeringsbeslutet var
sannolikt inte svårt att ta. SJ
tjänade nämligen stora pengar på
färjetrafiken. År 1954 var exempelvis
överskottet 145.000 på en omsättning
av 295.000.
>Efter nedläggningen av
järnvägstrafiken på Öland
diskuterades att behålla färjelinjen.
Bland annat fanns starka krafter på ön
som ville att Kalmarsundsbolaget skulle
få konkurrens. Inom SJ fanns tankar på
att låta SLAB (Svelast) ta över.
Viljan hos ölänningarna att få konkurrens med Kalmarsundsbolaget är ju väl känd. T ex att man inte ville låta Kalmarsundsbolaget sköta vinterpostföringen vilket till och med ledde till en nybyggd vinterpostbåt Öland (som låg stilla om somrarna) så sent som 1931.
Men 1961 hade ju den önskade konkurrensen kommit. I maj 1960 startade åretruntfärjelinjen Revsudden - Stora Rör med nybyggda Ölandssund III av ölänningarna Hjalmar Hagman och Evert Palmberg - en trafik som ju snabbt blev populär hos de öländska åkarna.
Är det någon som vet mera om de inhyrda artillerifärjorna? Vad jag vet hade Kustartilleriet vid den här tiden fyra systerfärjor på 135 ton (28x8,0x1,2) som hette Ane, Balder, Loke och Ring. Enligt Tåg 2/73 var det Ane och Balder som var inhyrda.
Avtalet med Vägverket resulterade i att Bure blev Färja 61/264 till Malmön fram till 1985. I varje fall för några år sen fanns Bure kvar under namnet Granat i Stockholms skärgård.
Nils Nordenbrink