Anvisningar m m

1. Allmänt

1.1 Uppbyggnad.
Flertalet av den personal som används i säkerhetstjänst examineras
endast i delar av föreskrifterna. För att göra materialet mer lätthanter-ligt
och överskådligt ges säkerhetsordningen ut i olika editioner riktade
till de vanligaste grupperna i säkerhetstjänst. Personal i säkerhets-tjänst
tilldelas personligt exemplar av någon av bok 1, 2 eller 3.
De olika editionerna är uppbyggda så att ingen ska behöva ha fler än en
bok. Bok 1 utgör ett grundmaterial som byggs på ytterligare i bok 2 och
bok 3.
BVF 900.1 är riktad till personal med enbart följande uppgifter i
säkerhetstjänst vid Banverket:
* Skydds- och säkerhetsledare
* Tillsyningsman A-arbete, C-arbete, E-arbete, L-arbete
* Vägvakt
BVF 900.2 är riktad till samma grupper som ovan samt de med uppgift
som:
* Huvudtillsyningsman
* Tillsyningsman A-fordonsfärd
* Förare A-fordonsfärd
* Tillsyningsman vagnuttagning
* Förare vagnuttagning
* Växlingsledare
* Signalgivare
BVF 900.3 omfattar det fullständiga materialet.
1.2 Rådgivning
Den som önskar rådgivning eller vid frågor om hur betämmelserna ska
tolkas, bör i första hand vända sig till trafiksäkerhetshandläggaren eller
någon av de lärare (fortbildare) för säkerhetstjänst som finns vid
enheten.
1.3 Indelning (säo, säok)
Flera av paragraferna som är av äldre ursprung är indelade dels i säo,
dels i säok (= kompletterande föreskrifter och anvisningar till säo).
Text i säo är tryckt med detta typsnitt.
Text i säok är tryckt med detta typsnitt och placerad något indragen till
höger.
Paragrafer av äldre ursprung är indelade i moment (mom).
Paragrafer av nyare ursprung är indelade i artiklar (art), enl systemet
1, 1.1, 1.1.1 o s v.

2. Ändringstryck

I ändringstryck är de föreskrifter som är nya eller ändrade i sak
betecknade med streck i yttre marginalen. Punktlinje betecknar änd-ring
som är bekantgjord tidigare eller är enbart redigeringsändring.

3. S-blankett

S-blanketter är betecknade med endast S1, S2 etc.

4. Riktningsord

Uttrycken "främsta fordonet", "sista fordonet", "nästa signal", "nästa
station" o d räknas i färdriktningen.

5. Symboler i signalbild

I §3 innebär [bild] på signalmedel fast sken och [bild] blinkande sken.

6. Förkortningar

Nedanstående förkortningar, som inte förekommer i vanligt språkbruk,
används både för grundformer och böjningsformer och i sammansatta
ord.
bl blankett
BVF Banverkets föreskrifter
BVH Banverkets handbok
E på särskild order (extratåg)
fjb fjärrblockering
fjst fjärrbevakad station
fjtkl fjärrtågklarerare
htsm huvudtillsyningsman
kvo kvarhållningsorder
ltkl lokaltågklarerare
RID-S Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transporter
av farligt gods på järnväg
SJF SJ föreskrifter
SJM SJ meddelande
sth största tillåten hastighet
säo säkerhetsordning
säok kompletterande föreskrifter och anvisningar till
säkerhetsordningen
säpl säkerhetsplan
tam tåganmälan
tdt tidtabell
TF, TLF Tågtrafikledningens föreskrifter
tkl tågklarerare
tl tågledare
tpl trafikplats
tsm tillsyningsman
vut vagnuttagning

§0 Giltighetsområde m m

Säo gäller för
– Banverkets egen verksamhet,
– entreprenadverksamhet upphandlad av Banverket.
I säo används begreppen Spårinnehavaren, Trafikledningsfunktionen
och Trafikutövaren. De avser den som är ansvarig för verksamhet enligt
§3 järnvägssäkerhetslagen. Vilken chefsfunktion som har ansvaret och
beslutanderätten fastställs av respektive verksamhetsutövare.
Anm. Enligt järnvägssäkerhetslagen (SFS 1990:1157) ska det för varje verksam-hetsutövare
finnas en trafiksäkerhetsinstruktion. Trafiksäkerhetsinstruktionen
ska tillställas Järnvägsinspektionen för godkännande. Järnvägsinspektionen
övervakar att trafiksäkerhetsinstruktionerna för respektive verksamhetsutöva-re
på statens spåranläggningar överensstämmer i gemensamma delar.
Bestämmelser som är gemensamma har gemensam paragrafnumrering och
samma lydelser i respektive företags trafiksäkerhetsinstruktion.

§1 Begreppsförklaringar m m

1 A-arbete

A-arbete = anordning som innebär att en sträcka eller ett område
disponeras för arbeten som av säkerhetsskäl m m kräver att inga eller
bara vissa fordonsrörelser får ske över arbetsplatsen. Vid A-arbete på
tågspår hålls stationssträckan resp A-arbetsområdet på bevakad station
avspärrad.
A-fordon, se småfordon

1A A-fordonsfärd

A-fordonsfärd = framförande av A-fordon på en avspärrad stationssträcka.
A-fordonsfärd för transport = framförande av A-fordon på en eller flera
avspärrade stationssträckor på fjbsträcka.
I A-fordonsfärden inräknas också när fordonssättet förs ut från och in
till gränsstation för sträckan, i A-fordonsfärd för transport även färden
över mellanliggande stationer.
A-fordonsfärd för transport sker i en bestämd riktning. Vid annan A-fordonsfärd
får fordonssättet byta rörelseriktning i den omfattning som
krävs.

1B Arbetsredskap

Arbetsredskap = maskiner och redskap som inte är klassade som fordon
eller småfordon (enl Spårinnehavarens eller Trafikutövarens bestämmelser).
Arbetsredskap kan vara spårgående.
Arbetsredskap indelas i lätta och tunga arbetsredskap. Lätt arbetsredskap
väger högst 120 kg.
Arbetsredskap får endast användas enl Spårinnehavarens eller Trafikutövarens
bestämmelser.

1C Avgångssignalerare

Den som för vissa resandetåg svarar för
kontroll av att trafikutbytet är avslutat och ger "avgång".
Avgångssignaleraren kan antingen vara en av tågpersonalen eller
vara stationärt placerad.

1D Avspärrning

Avspärrning = åtgärd av tkl som främst syftar till att förhindra att tåg
sänds ut på en stationssträcka eller – när det gäller avspärrning av
spåravsnitt på bevakad station – förs in på t ex ett A-arbetsområde.

2 Banans sth

Banans sth = den största hastighet som gäller på viss sträcka enl
uppgift i linjeboken.

3 Behovsuppehåll

Behovsuppehåll, se uppehåll.

4 Bromstal

Bromstal = det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten.

Bromstal används också för att bestämma bromsförmågan hos vut.
Bestämmelser om handhavande av bromsar finns i BVF 528.3.

5 Bromsvikt

Bromsvikt = det i ton uttryckta tal som anger bromsverkan hos fordon.

5A C-arbete

C-arbete = anordning på sträcka utan linjeblockering för att upplåta
tågspår på linjen för lätta arbetsredskap. Vid C-arbete hålls stations-sträckan
inte avspärrad.

8 Dubbelspårsbegrepp


a) Dubbelspår = två tågspår på linjen mellan två angränsande stationer.

b) Dubbelspårsdrift = när båda spåren på dubbelspår kan användas
för tåg. Under dubbelspårsdrift kan förekomma vänsterspårskörning
och högerspårskörning.

c) Enkelspårsdrift = när det ena spåret på dubbelspår används för
tåg i båda riktningarna därför att det andra spåret inte kan användas
för tåg.

d) Nedspår = det vänstra spåret i riktning nedåt.

e) Uppspår = det vänstra spåret i riktning uppåt.

f) Vänsterspår = det vänstra spåret i rörelseriktningen.

g) Högerspår = det högra spåret i rörelseriktningen


Till mom 8
Till avd a. "Dubbelspår" finns alltså inte på station.
Till avd b. I regel tillämpas vänsterspårskörning. Avvikelser se §8
Till avd d och e. Riktning nedåt och uppåt bestäms av tågens nummer,
se mom 17.

8A E-arbete

E-arbete = anordning på tågspår till skydd mot att fordon med uppfälld
strömavtagare leder spänning till kontaktledningssektion där arbete
pågår. Vid E-arbete hålls stationssträckan resp E-arbetsområde på
bevakad station avspärrad.

10 Fjärrblockeringsbegrepp


a) Fjärrblockering (= fjb) = sådant övervaknings- och manövreringssystem
för sträcka med linjeblockering som bl a möjliggör, att fjtkl från
en gemensam central (fjbcentral) kan övervaka linjen och stationer samt
manövrera signalanläggningen på stationerna.

b) Fjärrblockeringssträcka (= fjbsträcka) = den sammanhängande
sträcka med stationssträckor med fjb i bruk samt fjst, som sköts från en
och samma fjbcentral. En fjbsträcka begränsas i förekommande fall av
en
fjärrblockeringsgränsstation (= fjbgränsstation) = station som gränsar
till en fjbsträcka, som stationen inte tillhör.

Anm 1. En station, som normalt är lokalbevakad fjbgränsstation men tidvis är
fjärrbevakad (jfr bil 3 art 1.4), är fjbgränsstation även när stationen är fjärrbe-vakad.
Anm 2. För fjärrbevakad station inom ställverksområde, se bil 8 art 2.2 anm.


Till mom 10
Till avd b. En fjbgränsstation är antingen normalt fjärrbevakad (fjst) eller
normalt lokalbevakad. Exempel på fjbsträckor och fjbgränsstationer:
En normalt fjärrbevakad fjbgränsstation räknas som fjbgränsstation bara
med avseende på den angränsande fjbsträcka som stationen inte ingår
i. (H räknas som fjbgränsstation enbart för tåg, vut eller A-fordonsfärd
som går i riktning till eller från E.)
Obs att B inte är fjbgränsstation, trots att gränsen till fjbsträckan går vid
B:s vänstra stationsgräns. (B och stationssträckan B–C tillhör ju samma
fjbsträcka.)

12 Förare

Förare = den som ansvarar för manövrering av dragfordon.
Finns det flera personer som manövrerar dragfordon i ett tåg eller vid vut,
anses en av dem vara föraren, medan övriga kallas för biträdesförare.

13 Genomfartståg vid viss tpl

Genomfartståg vid viss tpl = tåg som inte har uppehåll där. Ett tågsätt
som ankommer till en station som ett tåg och avgår därifrån som ett
annat tåg (med ett annat nummer) anses vara genomfartståg där, om
"Genomfartståg" särskilt anges i tdt (och i tågordningen och på grafisk
tdt) eller i order (S11).

13A Hastighetsbegrepp


a) Krypfart = anpassad hastighet, som medger att rörelsen kan stanna före växeltungor som inte sluter eller spårspärr i påläge, och som inte överstiger 10 km/h.

b) Växlingsfart = anpassad hastighet, som medger att rörelsen kan stanna
1) inom halva siktsträckan, före fordon eller hinder på spåret, och
2) före medväxel i fel läge eller spårspärr i påläge, och
3) före signalinrättning eller tavla som visar "stopp".

c) Siktfart = anpassad hastighet, som medger att rörelsen kan stanna
1) inom siktsträckan, före stillastående fordon, och
2) före signalinrättning eller tavla som visar "stopp".

d) Växlingsfart och siktfart får inte överstiga
– 40 km/h, på tågspår på linjen,
– 30 km/h, i övriga fall.


Till mom 13
Till avd b, växlingsfart. Möjligheten att stanna inom halva siktsträckan innebär bl a: Om två rörelser är på väg i växlingsfart mot varandra på samma spår, kan båda stanna utan att det sker någon sammanstötning.
Kravet på att kunna stanna före medväxel eller spårspärr gäller inte på
den dvärgsignalsträcka, dit signalbild "snett vänster" har visats.
Till avd c, siktfart. Kravet på att kunna stanna före stillastående fordon
eller före en hindertavla gäller inte på den dvärgsignalsträcka, dit
signalbild "lodrätt" har visats.

14 Kontrollstation

Kontrollstation = station vars tkl skall ansvara för och kontrollera
ordergivning till ett visst tåg (= 01). Kontrollstation är
1) för order som gäller på en bevakad station: denna station,
2) för order som gäller på linjen eller obevakad station: den bevakade
station, varifrån 01 går ut på den stationssträcka där ordern skall
tillämpas.
För order som gäller på fjbsträcka kan det dock i TLF Föreskrivas att
kontrollstation i stället är den fjbgränsstation, varifrån 01 går ut på den fjbsträcka där ordern ska tillämpas (ifall 01 går från fjbgränsstationen
och behovet av ordergivning uppkommer före 01 avgång därifrån).

14A L-arbete

L-arbete = anordning för att upplåta tågspår på linjen för lätta arbetsredskap.
Vid L-arbete hålls stationssträckan avspärrad.

15 Linjeblockeringsbegrepp


a) Linjeblockering = säkerhetssystem för linjen som bl a innebär att
tågfordon genom att kortsluta spårledning självt förhindrar att huvudsignal
visar ”kör” till den blocksträcka där tågfordonet finns.

b) Blocksträcka = del av tågspår på sträcka med linjeblockering;
börjar vid en blocksignal och slutar vid nästa blocksignal eller infartssignal.


Till mom 15
Till avd b. Blocksträckeindelningen kan alltså vara något olika i de olika
riktningarna.
När en station vid sträcka med linjeblockering är obevakad, fungerar
huvudtågspåret på stationen som en blocksträcka bland de andra på
stationssträckan.

16 Linjebok

Linjebok = sammanställning av uppgifter som främst tåg- och banpersonal
behöver känna till. Linjeboken innehåller en förteckning (= linjebeskrivning)
över tpl, vissa signalinrättningar, hastighetsnedsättningar
m m samt uppgift om vagnviktstabeller, undantag från och tillägg till
säo/säok m m.

17 Linjen

Linjen = banan utanför stationernas gränser.
De olika riktningarna på linjen kallas
– riktning nedåt = den riktning i vilken tåg med udda nummer går,
– riktning uppåt = den riktning i vilken tåg med jämna nummer går.

18 Lutningsförhållande

Den höjdskillnad i meter som finns mellan två punkter på 1000 m avstånd från varandra.

19 Låsning och förregling av växel m m


a) Växel i kontroll = när växelns rätta läge bekräftas av signalanläggningen.

b) Bevakad växel = när växel utan att vara låst är övervakad så att
obehörig omläggning inte kan ske:
– för centralt omläggbar växel som inte är lokalfrigiven: från ställverket,
– för lokalt omläggbar växel: av en person på plats.

c) Låst växel = växel som ingår i tågvägslåsning eller låsning av
växlingsväg, eller som är låst med låsanordning i signalanläggningen,
kontrollås eller hänglås.

d) Förreglad växel = växel, vars rätta läge och låsning kontrolleras
genom "kör" från en huvudsignal.

Anm 1. Förreglingen anses kvarstå
– för växel på station: tills tågvägslåsningen har upphävts eller, om sådan inte
finns, tills signalen har ställts till "stopp",
– för växel vid linjeplats: så länge växeln är låst eller tills tåget (vut, A-fordonsfärden)
har passerat.
Anm 2. För ett tåg som körs med ATC-besked anses en växel också vara förreglad
genom ATC-huvudbesked 40 eller högre som följer av ATC-information vid S-tavla med signalbaliser.


e) Tågvägslåsning = låsning i rätt läge av alla växlar som hör till
tågvägen. Låsningen görs med tågvägslås eller elektrisk tågvägslåsning.

f) Låsning av växlingsväg = låsning i rätt läge av växlar för växling,
bekräftad genom signalbild "lodrätt" eller "snett vänster" i dvärgsignal.
Vad som i detta mom sägs om växel gäller även spårspärr och rörlig bro.


Till mom 19
Till avd a. Växel kan vara i kontroll lokalt (indikeras på vissa lokalställare
vid lokalfrigivning) eller vara i kontroll i ställverket.
Vid arbeten på signalanläggningen, när motordrivna växlar läggs om
med handvev, kan Spårinnehavaren efter samråd med Trafikledningsfunktionen besluta, att även en växel vars läge inte bekräftas av
signalanläggningen jämställs med ’växel i kontroll’. Särskilt instruerad
personal skall då ha vevat växeln till dess ändläge.
Till avd e. I signalsäkerhetsanläggning med tågvägslåsning måste
tågvägen vara låst, innan huvudsignal kan ställas till "kör". (Härvid
förreglas växlarna.) När huvudsignalen har gått till "stopp", är omläggning
av växlarna fortfarande förhindrad genom tågvägslåsningen.
Denna upphävs genom tågvägsutlösning (d v s automatiskt av tåget
självt, när det har passerat de växlar som hör till tågvägen) eller manuellt
genom upplåsning av tågvägslås.
I vissa anläggningar finns det dessutom s k slutpunktslåsning, som bl a
innebär att läggning av andra , icke tillåtna, tågvägar bortom tågvägens
slutpunkt förhindras, även sedan tågvägsutlösning har skett. Sedan tåget
har stannat sker slutpunktsutlösning (upphävande av slutpunktslåsningen),
i regel automatiskt med tidsutlösning.
Återtagning av tågvägslåsning (och slutpunktslåsning) utan att tåg har
framgått kallas nödfallsutlösning.

20 Läge för växel och spårspärr


a) Högerläge = när växel i motväxelriktningen leder ett fordon till det
högra spåret.

b) Vänsterläge = när växel i motväxelriktningen leder ett fordon till
det vänstra spåret.


Till mom 20 avd a och b
Högerläge/vänsterläge är de beteckningar som vid säkerhetssamtal om
möjligt bör användas om en växels läge.


c) Kurvläge = när växel leder till sitt kurvspår.

d) Rakläge = när växel leder till sitt rakspår.


Till mom 20 avd c och d
I vissa växlar leder båda lägena till kurvspår. Med rakläge avses då ett
läge som leder till det minst krökta spåret. I ett sådant fall får beteckningarna kurvläge/rakläge inte användas vid säkerhetssamtal.


e) Avläge = när spårspärr ligger vid sidan av rälen.

f) Påläge = när spårspärr ligger på rälen.


Till mom 20 avd e och f
För spårspärr som manövreras med klot är klotets röda sida vänd uppåt
i påläge.


g) Normalläge (= plusläge) = ett på förhand bestämt läge för växel
eller spårspärr.

h) Omlagt läge (= minusläge) = läget motsatt normalläget.


Till mom 20 avd g och h
För en växel i tågspår som kan leda till sidospår är normalläget det läge
som i motväxelriktningen leder till tågspåret. För klotväxel är klotets gula
sida vänd uppåt i normalläge. I övrigt framgår normalläget (plusläget)
endast av planer, ritningar etc. Beteckningarna normalläge (plusläge)
och omlagt läge (minusläge) får användas vid samtal bara om det är känt
för båda parter vilket läge som är normalläget.

21 Möte

Möte = verkligt tågmöte (i säo benämnt endast möte) eller kontrollmöte
(= k-möte).
K-möte = när ett tåg (= 02) inte får lämna en station (= X) innan föraren
på 02 har kontrollerat att ett tåg (= 01) i motsatt riktning har kommit
till X. (Detta uttrycks: 02 k-möter 01 i X.)
K-möte föreligger, om
– 02 från X skall gå ut på det spår på en stationssträcka utan
linjeblockering, varifrån 01 har ankommit inom 60 min, och
– X är den station där detta först inträffar.
K-möte är antingen
– tdt-enligt k-möte = när det är högst 60 min mellan 02 avgång och 01
ankomst enl tdt, eller
– nytillkommet k-möte = när tdt-enligt k-möte inte föreligger, men det
blir eller riskerar bli 60 min eller mindre mellan 01 verkliga ankomsttid
och 02 avgångstid enl tdt.

Anm. Om 02 skall gå ut på sträcka med linjeblockeringen ur bruk, föreligger k-möte
enl andra regler. Se §71:6 –7 för enkelspårig sträcka och §81:5 –6,9 vid
enkelspårsdrift på dubbelspårig sträcka.


Till mom 21
K-möte kan alltså föreligga på en station, trots att motsvarande verkliga
möte föreligger på en annan station eller att verkligt möte inte alls
föreligger.

21A Ombordansvarig

Den på resandetåg som övergripande ansvarar för säkerheten för de resande. Ombordansvarig är antingen föraren eller en ur tågpersonalen.

22 Ordergivningsstation

Ordergivningsstation i TLF angiven station, vars tkl är särskilt
utsedd att svara för ordergivning till tåg.


Till mom 22
Tkl för ordergivningsstationen svarar för ordergivning på en fastställd
sträcka, ordergivningssträckan. En ordergivningssträcka C–F avser
ordergivning som gäller fr o m avgången från C t o m ankomsten till F.
Tl anger vid behov hur ordergivning skall ske till extratåg.
För tåg som utgår från fjst gäller följande: Om möjligt utses till ordergivningsstation
en lokalbevakad station, varifrån föraren och tågsättet
tidigare har kommit. Om ordergivningsstation inte finns i TLF, svarar fjtkl
för ordergivningen.
Station som direkt överlämnar order till tåg kallas ordergivande station.

23 Pålok

Pålok = lok som inte är kopplat till tåg men som skjuter på detta från
bevakad station ut på linjen.
Återgående pålok = pålok som återgår på del av stationssträcka.


Till mom 23
Lok som skjuter på tåg endast inom en bevakad stations gränser är inte
pålok. Denna rörelse är växling. Om ett ensamt lok går från en bevakad
station ut på linjen för att där skjuta på ett tåg, är det inte heller pålok utan vut med hjälpfordon.

24 Resande

Resande = alla personer på tåg (vut) utom järnvägs-, post- och tullpersonal
som tjänstgör på tåget (vut). Till resande räknas inte heller personal för resandeservice (tågservering, tidningsförsäljning o d) samt
personer som medföljer för tillsyn av djur, gods eller fordon.


Till mom 24
Till "personal som tjänstgör på tåget" räknas även t ex inspekterande och
passåkande personal.

25 S-arbete

S-arbete = sådant arbete i signalanläggning som kan påverka säkerheten för tåg och vut, men som inte kräver A-arbete.

25A Signaltillsyningsman

Signaltillsyningsman (= signaltsm) = den som vid S-arbete svarar för
åtgärder enl säo.

26 Sidospår

Sidospår = spår som inte är tågspår.


Till mom 26
Sidospår finns både på station och vid linjeplats.

27 Skyddsväxel

Skyddsväxel = växel som kan hindra fordon att komma in i visst tågspår.

29 Småfordon

Småfordon indelas i K-fordon och A-fordon.

a) K-fordon = spårgående fordon (annat än tågfordon) som med
säkerhet kortsluter spårledningar.
K-fordon framförs på linjen som vut. K-fordon får transporteras i tåg, om
särskild märkning finns på K-fordonet.

b) A-fordon = spårgående fordon som inte med säkerhet kortsluter
spårledningar.
A-fordon framförs på linjen som A-fordonsfärd. Dock skall A-fordon
hopkopplat med tågfordon eller K-fordon framföras som vut.
När ett A-fordon används vid arbete på bevakad station, skall föreskrifterna
för A-arbete tillämpas


Till mom 29 avd a och b
K-fordon är märkt med ett K i kvadrat. Övriga bestämmelser om
märkning, tekniska krav m m för Banverkets K-fordon och A-fordon finns
i BVF 528.

30 Stationsgräns

Stationsgräns = gräns mellan linjen och station, belägen omedelbart utanför infartssignalen.


Till mom 30
Gränsen mellan två stationer som gränsar till varandra utan mellanliggande linje kallas också stationsgräns. Den utmärks av särskild tavla och
behöver inte gå vid huvudsignal.

31 Stationssträcka

Stationssträcka = sträckan från gränsen för en bevakad eller stängd station till gränsen för nästa bevakade eller stängda station.

33 Tillsyningsman

Tillsyningsman (= tsm) = den som övergripande ansvarar för säkerhetsåtgärder vid A-, C-, E- resp L-arbete samt vid A-fordonsfärd eller vut.

34 Tjänstetidtabell

Tjänstetidtabell, i säo benämnd endast tidtabell (tdt) = sammanställning av de uppgifter enl vilka ett tåg skall framföras.
Tdt är antingen
– planenlig tdt (kan vara tdt från körordersystemet eller i tdtboken), eller
– tillfällig tdt (S4 eller förenklad S4, även från körordersystemet).
Tågordning innehåller sådana uppgifter ur den planenliga tdt som gäller för en viss station. Grafisk tdt återger för en viss sträcka uppgifter för de tåg som går enligt planenlig tdt.

35 Trafikkalender

Trafikkalender = uppgift på de dagar då den normala veckodagstrafiken
frångås.


Till mom 35
Internt används för bl a gångdagsangivelser i tdt ett system med
veckodagsbeteckningar – M, Ti, O, To, F, L, S. I regel överensstämmer gångdagsbeteckningarna med veckodagarnas namn. Vissa dagar vid helger frångås dock den normala veckodagstrafiken. I trafikkalendern anges då vilket trafikeringsalternativ som i stället skall gälla.

36 Trafikplats

Trafikplats (= tpl) = gemensam benämning för station, linjeplats,
hållplats och hållställe.

a) Station = särskilt avgränsat område av banan, där en tkl närmare
kan övervaka tågrörelser och andra verksamheter.
En station är
– bevakad, när tkl tjänstgör för stationen, och då antingen
– fjärrbevakad station (= fjst), när tkl arbetsuppgifter utförs av fjtkl,
eller
– lokalbevakad station, när ltkl tjänstgör på stationen,
– obevakad, när tkl inte tjänstgör, men tågrörelse och annan verksamhet kan äga rum (eftersom stationen då utgör en del av en stationssträcka),
– stängd, när tkl inte tjänstgör och och tågrörelse därför inte kan äga
rum på stationen.

b) Linjeplats = plats på linjen med växel eller rörlig bro i tågspåret.

c) Hållplats = plats på linjen utan växel och avsedd för resandes av- och
påstigning.

d) Hållställe = plats inom en stations gränser, avsedd för resandes av- och
påstigning och utmärkt med särskilt namn.


Till mom 36
Till avd a, station. Utmärkande för station är bl a att där – till skillnad från
linjen – kan finnas tågvägsskiljande växlar. En plats avsedd för tågmöte,
för övergång mellan spåren på dubbelspårig bana eller en grenpunkt
mellan olika järnvägslinjer är alltså station.
Flera stationer som gränsar till varandra utan mellanliggande linje kan
tillsammans utgöra ett ställverksområde, se bilaga 8.
För ett visst tåg skall en station alltid betraktas vara antingen bevakad
eller obevakad.
Finns det för en viss fråga inte några föreskrifter för stängd station, gäller
samma som för bevakad station.
Vissa stationer kan vara obevakade med avseende på två riktningar och
stängda med avseende på en eller flera andra riktningar.
Till avd d, hållställe. Ett hållställe finns bara vid de spår där det finns plattform.

37 Tåg

37. Tåg
Tåg = tågfordon som framförs enl tdt. Tågen indelas i
– ordinarie tåg, som utan särskild order går enl planenlig tdt och
– extratåg, som på särskild order går enl planenlig tdt eller tillfällig tdt.
Extratåg som använder planenlig tdt för ett annat tåg benämns tilläggståg. Det
tåg vars tdt tilläggståget använder, benämns grundtåg.
Följande tågslag används: resandetåg (rst), godståg (gt) och tjänstetåg (tjt).
Tågslag anges i tdt, S5 eller S11.

Anm. Resande får inte medfölja i godståg eller tjänstetåg utan särskilt medgivande av Trafikutövaren.

40 Tågfordon

Tågfordon, i säo benämnt endast fordon = fordon som är avsett att
framföras i tåg eller vut.
Tågfordon med egen framdrivningsutrustning kallas dragfordon.
Dragfordon indelas i lok resp motorvagnar. Motorvagn har särskilda
transportutrymmen för t ex resande, gods eller arbetsutrustning.
Dragfordonet är verksamt när det framförs med den egna framdrivningsutrustningen
i gång. Vissa dragfordon kan multippelkopplas. Det
innebär att flera dragfordon kan manövreras från en förarplats. Ett
dragfordon kan alltså vara verksamt utan att vara bemannat med
förare.
Koppellok är det (de) bakre av flera förarbemannade, dragande lok.
Tågfordon som är försett med förarplats, men saknar egen framdrivningsutrustning
kallas manövervagn.
Kortkopplat fordon består av flera fast sammankopplade tågfordon.
Fordonen är normalt inte avsedda att kopplas isär. Ett kortkopplat
fordon betraktas som ett fordon, även om det som t.ex. SJ litt X2 består
av både dragfordon och flera vagnar.

41 Tågklarerare

Tågklarerare (= tkl) = den som övervakar och ansvarar för tågrörelser
och annan verksamhet på tågspår och vissa sidospår. Tkl indelas i
– fjärrtågklarerare (= fjtkl), som tjänstgör i fjbcentral och därifrån
manövrerar fjärrbevakade stationer, eller
– lokaltågklarerare (= ltkl), som tjänstgör på en lokalbevakad station.


Till mom 41
Vid stationsdisposition och linjedisposition övergår dock övervakningen
och ansvaret inom disponerat område resp sträcka till Spårinnehavaren
(htsm), se bil 7.
I tal och skrift används följande uttryckssätt:
Med "tkl Astad" avses tkl för Astad (alltså ltkl eller fjtkl).
Med "ltkl Beberga" avses ltkl i Beberga (som ju också är "tkl Beberga").
Med "fjtkl Ceköping" avses fjtkl på fjbcentralen i Ceköping.
För större stationer kan flera tkl vara i tjänst samtidigt. Ltkl med yttertjänst
har rött mössband.

42 Tågledare

Tågledare (= tl) = den som anordnar och inställer tåg och som övergripande övervakar tågens gång.

43 Tågpersonal

Tågpersonal = personal på resandetåg – förutom föraren – som tjänstgör som ombordansvarig eller avgångssignalerare, eller som deltar i kontroll av att trafikutbytet är avslutat.

44 Tågspår

Tågspår = spår som är avsett för tågrörelse. På station indelas tågspår i
– huvudtågspår = det från stationsgränsen rakaste tågspåret (undantag,
se säok),
– sidotågspår = annat tågspår än huvudtågspår.


Till mom 44
Tågspår finns både på linjen och på stationer.
Huvudtågspåret är det tågspår som från stationsgränsen leder genom
växlar i normalläge (även om detta innebär växelkurva). På station som
kan vara obevakad är huvudtågspåret det tågspår som används när
stationen är obevakad.
På vissa stationer kan flera tågspår vara huvudtågspår, t ex på station vid
dubbelspår eller på station som är grenstation mellan olika järnvägslinjer.

45 Tågvikt

Tågvikt = vikt i ton av tåg eller vut, dragfordon inräknade.

46 Tågvägar


a) Tågväg = de delar av tågspår på station som ett tåg skall använda.

b) Tågvägs slutpunkt
En tågväg har sin slutpunkt vid den första av följande:
– stoppbock,
– S-tavla,
– slutpunktsstopplykta som visar ”stopp”,
– huvudsignal som visar ”stopp”,
– stationsgränsen i utfartsänden.


Till mom 46 avd b
S-tavla utgör dock inte tågvägs slutpunkt i följande fall:
– på bevakad station, om tkl har gett ”avgång”,
– på obevakad station som inte är tågets slutstation.


c) Tågvägs skyddssträcka = det spåravsnitt bortom tågvägens slutpunkt
som skall hållas hinderfritt.

d) Avkortad tågväg = tågväg från en huvudljussignal till en huvuddvärgsignal
eller slutpunktsstopplykta som visar ”stopp”, dock endast
om det också kan läggas ”oavkortad tågväg” från huvudljussignalen till
en längre bort belägen slutpunkt.

e) Kort tågväg = tågväg som är kortare än ca 450 m.

Till mom 46 avd d och e
Avkortad tågväg kan i vissa fall vara längre än ”kort tågväg” (alltså
längre än 450 m).

f) Huvudtågväg = tågväg som i sin helhet går på huvudtågspår.

g) Sidotågväg = tågväg som helt eller delvis går på sidotågspår.

46A Uppehåll

Ett tåg har uppehåll vid en tpl om det anges i tdt eller order (S11) att
tåget ska stanna där. Uppehåll kan vara avsett för trafikutbyte eller för
annat ändamål. Uppehåll indelas i fast uppehåll och behovsuppehåll.

Anm. På utgångsstation och slutstation behandlas ett tåg som tåg med fast uppehåll, om inte ”Genomfartståg” anges i tdt eller order (S11), jfr mom 13.

Uppehåll för trafikutbyte = uppehåll avsett för
– av- och påstigning för annan person än förare,
– lastning och lossning av post eller gods,
– till- eller frånkoppling av fordon,
– säkerhetssyning.
Ett uppehåll betraktas som ett uppehåll för trafikutbyte om det i tdt
eller order (S11) inte är angivet med ”Tdt-tekniskt” eller ”Endast för
förarbyte”.
Fast uppehåll = uppehåll då tåget planenligt ska stanna (undantag se
72:4). Det markeras i tdt och tågordning med olika ankomst- och
avgångstid. I S11 anges ”Fast uppehåll”.
Behovsuppehåll = uppehåll då tåget planenligt stannar bara om det
finns behov av trafikutbyte. Behovsuppehåll förekommer bara för resande
tåg. Det markeras i tdt och tågordning med samma ankomst- och
avgångstid. I S11 anges ”Behovsuppehåll”.

47 Vagnuttagning

Vagnuttagning (= vut) = framförande av tågfordon och K-fordon på en
avspärrad stationssträcka. Även A-fordon sammankopplade med K-fordon
eller tågfordon framförs som vut.
Vut för transport = vut som framförs över en eller flera (ej avspärrade)
stationssträckor på fjbsträcka.
I vut inräknas också när fordonssättet förs ut från och in till gränsstationen
för sträckan, i vut för transport även rörelsen över mellanliggande
stationer.
Vut för transport sker i en bestämd riktning. Vid annan vut får fordonssättet
byta rörelseriktning i den omfattning som krävs.

Anm. Utan att vut anordnas kan växling äga rum ut från (omedelbart utanför) bevakad station, se §37:6

49 Vägkorsning

Vägkorsning = korsning i samma plan mellan spår och väg eller gata.

50 Vägvakt

Vägvakt =
– den som bevakar vägkorsning vars vägskyddsanläggning är felaktig,
eller
– den som tillfälligt manövrerar normalt automatisk vägskyddsanläggning,
eller
– den som manövrerar icke automatisk vägskyddsanläggning på linjen
eller obevakad station utan att samtidigt ha annan säkerhetstjänst.


Till mom 50
Som vägvakt räknas inte tkl (eller annan personal på bevakad station)
som normalt manövrerar vägskyddsanläggning på stationen eller på linjen.

51 Växling, småfordonsväxling


a) Växling = rörelse för att flytta tågfordon inom en tpl:
– på eller omedelbart utanför bevakad station,
– på tågspår på linjen eller obevakad station, med fordon som ingår i
tåg eller vut som finns vid tpl,
– på sidospår på linjeplats eller obevakad station.

b) Småfordonsväxling = rörelse för att flytta enbart småfordon inom
en tpl:
– på bevakad station,
– på sidospår på linjeplats eller obevakad station

Till mom 51
Om både tågfordon och småfordon flyttas tillsammans, är rörelsen
växling.
Även rörelser på sådana längre sidospår, som förbinder en station eller
linjeplats med t ex industriområden eller hamnområden, är växling resp
småfordonsväxling.

§1A Begrepp och förklaringar, ATC

1 ATC

ATC (Automatic Train Control) = system för övervakning och presentation
av signal- och hastighetsbesked till tåg och vut.

2 Områdestyper


a) Tågspår är belägna inom antingen
– ATC-område = område där signalanläggningar och tavlor är utrustade med ATC, eller
– område utan ATC.

b) ATC-arbetsområde = område (beläget inom ATC-område), där
fordonsutrustningen av tekniska skäl inte skall ta emot någon ATC-information.


Till mom 2
Till avd a. I vissa fall kan balisgrupper finnas även inom område utan ATC. Regionala anvisningar kan finnas.
Till avd b. Område för utbyggnad av ATC är ATC-arbetsområde.

3 Balisgrupp, fiktiv signal


a) Balisgrupp = grupp om två eller flera baliser, lämnar ATC-information.

b) Fiktiv signal = punkt på banan med en balisgrupp, där det inte
finns huvudsignal eller försignal, men där ATC-information lämnas på
samma sätt som vid sådana signaler. Indelas i:
– fiktiv huvudsignal, där ATC-information lämnas som vid huvudsignal,
eller
– fiktiv försignal, där ATC-information lämnas som vid försignal.
Repeterbaliser = balisgrupp vid fiktiv försignal, avsedd att uppdatera
(även skärpa) redan tidigare lämnad ATC-försignalinformation.

4 ATC-information

ATC-information = den information som lämnas från en balisgrupp
(även motriktad) till en tillslagen fordonsutrustning. ATC-information
är antingen
– (ATC)-takinformation = ATC-information om en takhastighet, d v s
en hastighet som inte får överskridas, eller
– (ATC)-målinformation = ATC-information om en målhastighet (d v s
en takhastighet som gäller från en längre bort belägen punkt,
målpunkten) samt om avståndet dit, målavståndet, eller
– teknisk (ATC)-information.

Anm. Mål- och takinformation, som ges vid en punkt med försignal eller
huvudsignal (även fiktiv), kallas även (ATC)-signalinformation ( försignalinformation
resp huvudsignalinformation)

Till mom 4
Exempel på balisgrupper som lämnar
– takinformation: vid huvudsignaler och hastighetstavlor,
– målinformation: vid försignaler och orienteringstavlor, repeterbaliser,
kontrollbaliser för vägskyddsanläggning.

5 Fordonsutrustning, övervakningstyper m m


a) ATC tillslagen = när fordonsutrustningen är tillslagen och det s k
starttestet är avklarat.

b) ATC i växlingsläge = när ATC är tillslagen och växlingslampan på
ATC-panelen lyser.

c) ATC verksam = när ATC är tillslagen och tågdata är inmatade på
ATC-panelen.


Till mom 5 avd c
Tågdata som skall vara inmatade är tågets sth, tåglängd, bromstillsättningstid,
retardationsförmåga, tågegenskapskod samt, i förekommande
fall, procentuellt överskridande.
Särskild tågegenskapskod matas bara in om tåget har särskilda tågegenskaper
(se avd g och §45:6 b). Beträffande procentuellt överskridande,
se §28:1 c.


d) ATC-panel = panel i ATC-utrustat dragfordons förarhytt där alla
för ATC-körning behövliga indikeringar och inställningsorgan finns;
innehåller en förindikator och en huvudindikator.


Till mom 5 avd d
Andra indikeringar och inställningsorgan som omtalas i säo är
– växlingsknapp och växlingslampa,
– ATC-felslampa,
– balisfelslampa,
– lossningsknapp och lampa ’ATC-broms’,
– höjningsknapp och höjningslampa,
– omkopplare ’bromsverkan’,
– stoppassageknapp,
– tumhjul för tågets sth, tåglängd, bromstillsättningstid , retardation och
procentuellt överskridande.


e) Vid körning med ATC verksam övervakar fordonsutrustningen
enligt någon av följande övervakningsgrader:
– Tågövervakning = inmatade tågdata övervakas.
– Delövervakning = inmatade tågdata och ATC-huvudsignal-information
övervakas.
– Fullständig övervakning = inmatade tågdata, ATC-huvudsignalinformation
och fullständig ATC-tavelinformation övervakas.


Till mom 5 avd e
Vid tågövervakning kan dessutom ATC-försignalinformation övervakas.
Vid tågövervakning och delövervakning kan dessutom viss tavelinformation
övervakas.
ATC-besked visas i huvudindikatorn vid fullständig övervakning, och
även vid delövervakning av ATC-signalinformation upp till 70 km/h. Tre
streck (” – – – ”) visas vid delövervakning av ATC-signalinformation över 70 km/h. Vid tågövervakning är huvudindikatorn släckt.
Vid samtliga övervakningsgrader kan andra indikeringar än ATC-besked
visas (bl a felkoder, olika hjälpfunktioner), efter viss inställning av
föraren.


f) 40-övervakning och 10-övervakning = när systemet efter mottagen
ATC-försignalinformation ”vänta stopp” övervakar bromsning ner
till 40 resp 10 km/h.


Till mom 5 avd f
10-övervakning förekommer framför allt
– där resandetåg har normal stopplats en bit före en huvudsignal, i
kombination med kort avstånd bortom huvudsignalen till närmaste
farliga punkt,
– där skyddssträckan bortom en tågvägs slutpunkt är kort.
Erhållen 40-övervakning kan skärpas till 10-övervakning vid repeterbaliser.
Det kan också förekomma att erhållen 10-övervakning lindras till 40-
övervakning.


g) Tågegenskaper = de särskilda egenskaper hos tågsättet som skall
matas in som tågdata med en tågegenskapskod.


Till mom 5 avd g
Tills vidare finns av särskilda tågegenskaper endast ’stax D’ = när vagnar lastade till stax D medförs.

6 ATC-besked

ATC-besked = de besked om hastighet som visas på ATC-panelen. De
indelas i:
– ATC-förbesked = ATC-besked om målhastighet; visas fast eller
blinkande i förindikatorn eller blinkande i huvudindikatorn, (”vänta
...”), och
– ATC-huvudbesked = ATC-besked om takhastighet; visas fast i huvu-dindikatorn
(”kör ...”).
Körning utan ATC-besked = när ATC-besked inte visas i huvudindikatorn.
Körning med ATC-besked = när ATC-besked visas i huvudindikatorn.


Till mom 6
ATC-beskeden baseras på mottagen ATC-information och inmatade
tågdata.
Till de två sista styckena. Om föraren tillfälligt ställer in tumhjulen på ATC-panelen
så att en felkod eller hjälpindikering visas i huvudindikatorn i
stället för ATC-besked, anses detta förhållande inte innebära att ”körning
med ATC-besked” ändras till ”körning utan ATC-besked”.

7 Bortflyttad målpunkt

Bortflyttad målpunkt = när målpunkten för ATC-försignalinformation
ligger bortom nästa huvudsignal. Två typer finns:
– A-bortflyttning = när målpunkten ligger bortom nästa huvudsignal,
men före den därpå följande huvudsignalen, i regel omedelbart före
den första tågvägsskiljande motväxeln.
– P-bortflyttning = när målpunkten ligger bortom nästa huvudsignal,
vid någon av de följande huvudsignalerna.


Till mom 7
”A” och ”P” ansluter sig till de ATC-förbesked som visas för föraren.
Exempel: ”Vänta 4A” = ”vänta 40” med A-bortflyttning. ”Vänta 0P” =
”vänta stopp” med P-bortflyttning.
P-bortflyttning uppdateras successivt vid de balisgrupper som kan ge
signalinformation.

8 Utrustningsgrader vid hastighetsnedsättning

En hastighetsnedsättning är antingen halvutrustad eller helutrustad
med baliser.

a) Halvutrustad hastighetsnedsättning = när ingen balisgrupp finns
vid nedsättningens början och slut. Nedsättningen ingår i ATC-systemet
endast genom målinformation från en balisgrupp som ligger före
nedsättningens början, vid orienteringstavla/förvarningstavla om så-dan
finns.

b) Helutrustad hastighetsnedsättning = när balisgrupper finns vid
nedsättningens början och slut.


Till mom 8
Efter halvutrustad nedsättning är det föraren som häver hastighetsövervakningen
genom att trycka på höjningsknappen.Även efter vissa
tillfälliga hastighetsnedsättningar som är helutrustade måste föraren
trycka på höjningsknappen, se §28:2 c anm 2.

9 Balisfel

Balisfel = gemensam beteckning på balisinformationsfel och baliskong-ruensfel.

a) Balisinformationsfel = informations- eller överföringsfel som le-der
till balisfelslarm (BF1, BF2 eller BF3) på fordonet.

Anm. Vid arbete på en balis anordnas ibland ett avsiktligt balisinformationsfel
med hjälp av en särskild s k kodpropp, varvid begreppet ”spärrat balisfel”
används.


b) Baliskongruensfel = fel som innebär att ATC-information ”stopp”
eller ”vänta stopp” lämnas vid signal som visar ”kör” (”kör 40”) resp
”vänta kör” (”vänta 40”). Felet leder inte till balisfelslarm men kan
innebära nödbroms.


Till mom 9
Till avd a, balisinformationsfel. Balisinformationsfel uppstår bl a
– när fordonsutrustningen inte kan tolka mottagen ATC-information,
– när ATC-information uteblir, där den enligt tidigare mottagen avstånds-information
och fordonets vägmätning borde finnas,
– när vissa otillåtna baliskombinationer upptäcks (= s k utläggningsfel).
Balisfelslarm BF1
–Ê innebär att felet bara indikeras (ingen 80-övervakning sker),
– ges när utrustningen säkert kan konstatera att felet inte berör det egna
tåget, t ex om det upptäcks i en motriktad balisgrupp.
Balisfelslarm BF2
– innebär
– att 80-övervakning inleds,
– att fullständig övervakning övergår till delövervakning eller till Ê ÊÊ
endast tågövervakning,
– att delövervakning och fullständig övervakning återkommer i takt Ê Ê
med att ny information tas emot,
– ges när det inte kan uteslutas att felet berör det egna tåget.
Balisfelslarm BF3
– innebär samma som BF2, med undantag för att ATC-huvudbesked inte
visas på nytt förrän efter minst 3800 m; orsak till detta är reglerna om
användning av halvutrustad hastighetsnedsättning,
– ges när det inte kan uteslutas att felet fanns vid en balisgrupp för
orienteringstavla.
Gemensamt för BF1, BF2 och BF3 gäller: I utrustningen lagras en felkod,
som föraren vidarebefordrar till tkl/fjtkl när felet rapporteras, se
§69:7 b.
80-övervakning (vid BF2 och BF3) innebär att bromsning övervakas ner
till 80 km/h; vid hastighet upp till 80 km/h övervakas att driftbroms
tillsätts. Därefter övervakas 80 km/h som takhastighet, tills tillräcklig
ATC-information har tagits emot.
Till avd b, baliskongruensfel. Baliskongruensfel kan uppstå bl a vid fel
på kabelförbindelsen till balisgruppen; denna lämnar då sin mest
restriktiva information. Baliskongruensfel vid huvudsignal innebär nödbroms, när systemet
uppfattar att stoppsignal obehörigt har passerats. För övrigt kan felet
innebära driftbroms eller nödbroms, beroende bl a på tågets hastighet.

10 ATC-fel

ATC-fel = allvarligare fel på fordonsutrustningen; leder till ATC-felslarm.

§2 Föreskrifternas tillämpning. Tillåtna signalmedel och signaler

1 Säkerhetsåtgärder

Säkerhetsåtgärder skall planeras och genomföras i så god tid att
förseningar och tidsbrist inte uppstår.
Även om det uppstår tidsbrist eller inträffar andra oförutsedda händelser,
får säkerhetsåtgärder inte åsidosättas, även om det skulle innebära
– att tåg försenas, eller
– att annan fordonsrörelse eller arbete överskrider beviljad eller
överenskommen tid eller inte kan starta vid avtalad tid.

2 Högsta säkerhet gäller

Är någon tveksam om vilken av flera bestämmelser som gäller i ett visst
fall, skall den bestämmelse följas som bedöms ge högst säkerhet.

3 Genomförande av säkerhetsåtgärder

Var och en skall själv genomföra de säkerhetsåtgärder som åligger
honom enl säo/säok. Om det anges att någon skall ombesörja en åtgärd,
får han dock uppdra åt någon annan att utföra åtgärden, men han skall
själv kontrollera att den har utförts.

Anm. I fråga om befogenheterna i samarbetet mellan tkl och tklbiträde gäller dock särskilda bestämmelser i §47:1

4 Vid fara

Vid överhängande fara för liv eller hälsa, eller för omfattande skada på
miljö eller egendom, skall åtgärder som bedöms som ofrånkomliga
vidtas även om de avviker från säo/säok.

5 Linjeblockering

När man i säo/säok använder uttrycket
– ”sträcka med linjeblockering”, avses en sträcka som är försedd med
linjeblockering (i eller ur bruk),
– ”sträcka utan linjeblockering”, avses en sträcka som inte är försedd
med linjeblockering.

6 "Kör" från huvudsignal

Förutom i §3 avses med ”kör” från huvudsignal alla de signalbilder från
huvudsignal där ”kör” ingår i betydelsen, om inte annat särskilt anges.

7 Användning av signaler och signalmedel

Signalmedel och signaler som beskrivs i säo/säok får bara användas på
det sätt och i den betydelse som anges i bestämmelserna.

Anm. Andra signalinrättningar och tavlor, utöver de som beskrivs i säo, får inte sättas upp utan beslut av Spårinnehavaren.

§4 Ljudsignaler


Till mom 1-11
Ljudsignalerna ges med tyfon eller vissla.
[lång] innebär ett långt ljud, ca 3 s, och [kort] ett kort ljud, ca 1/2 s.

1 "Tåg kommer"

[lång], ges:

a) vid ljudsignaltavla, enl §3:31 ,

b) när tåg befinner sig vid orienteringstavla för vägskyddsanläggning,
om signal från V-försignal eller V-signal inte kan ses; härvid ges ”tåg
kommer” upprepade gånger,

c) för att varna personer i spåret eller i farlig närhet, eller när
vägfordon närmar sig vägkorsning utan att synas stanna,

d) när tåg på dubbelspår närmar sig annat tåg, som av slutsignalerna
att döma framförs i samma riktning på det andra spåret och som verkar
ha stannat,

e) för att underrätta personal när en rörelse, som måste upphöra p g a
att kontaktledningen blev spänningslös, åter kan fortsätta.


Till mom 1
Till avd c. När personer behöver varnas vid igångsättning eller vid låg
hastighet, får föraren efter egen bedömning inskränka ljudsignalen till ett kort ljud.

2 "Beredd"

[kort][kort][kort], ges:

a) när infartssignal eller mellansignal visar ”stopp” och det i linjebeskrivningen
särskilt är angivet att ”beredd” skall ges. (Om inte annat
anges skall tåget ha stannat vid signalen innan ”beredd” ges.)
”Beredd” innebär i detta fall att föraren är beredd på hinder, när tåget
förs vidare in på stationen.

b) som svar på stillahållen stoppsignal från tkl under tågets infart.


Till mom 2
Till avd a. ”Beredd” vid huvudsignal i ”stopp” används i regel bara på
station vid sträcka utan linjeblockering där signaltelefon saknas, för att
möjliggöra tillämpning av vissa delar av §73 och §74
Trafikledningsfunktionen kan bestämma att ”beredd” tillfälligt skall
användas vid någon viss infartssignal/mellansignal. I så fall ges order
(S10).
Efter ”beredd” vid infartssignalen (mellansignalen) skall föraren vara
beredd på
– hinder i tågvägen, om föraren tidigare har fått order (S10) (se
§73:1 b),
– hinder på tågvägens skyddssträcka (se §73:2 b),
– hinder för avgången (bl a aktuellt för genomfartståg eller tåg med
behovsuppehåll när utfartssignal saknas, se §74:2 b punkt 2).
Efter ”beredd” är sth 30 km/h, se §68:4 d.
Till avd b. Förekommer vid tillämpning av §74:1 och §74:2 b punkt 3.

3 "Har mötande tåg kommit in"

[kort][kort], ges när förare på tåg begär besked från tkl om mötande tåg har
kommit in.

4 "Fara"

Upprepade korta, ges:

a) när nödbromsning behövs,

b) när ett tåg som skall göra uppehåll på lokalbevakad station inte har
kunnat stanna med främsta delen senast vid tågvägens slutpunkt,

c) när hjälp behövs p g a missöde.

5 "Uppfattat"

[kort] ges, förutom i de fall som särskilt anges i säo/säok:

a) för att besvara signal som inte kan eller skall åtlydas genast (ifall
”kontaktledningen spänningslös” inte skall ges enl mom 9),

b) som svar på signal ”körtillstånd”, när tåg får passera station.
Anm. När nattsignaler används kan signalen besvaras genom att blinka med
helljuset två gånger.

6 "Lägg om växeln"

[kort][lång], ges när växel begärs omlagd.

7 "Samtal önskas"

[lång][lång], ges när tåg på grund av någon oregelmässighet har stannat
och föraren vill tillkalla avgångssignaleraren för samtal.

8 "Undersök bromsarna"

[lång][lång][lång], ges när förare vill tillkalla personal för undersökning av
bromsarna.

9 "Kontaktledningen spänningslös"

[lång][kort][kort], ges:

a) för att besvara signal, som inte kan åtlydas genast, därför att
kontaktledningen har blivit spänningslös,

b) för att underrätta personal att rörelse måste upphöra, därför att
kontaktledningen har blivit spänningslös.

10 "Minska hastigheten"

[lång][kort][lång], ges för att underrätta förare på koppellok eller pålok att hastigheten skall minskas.

Anm. Underrättelsen kan i stället lämnas genom signal med ena armen sträckt uppåt.

11 "Öka hastigheten"

[lång][kort], ges:

a) för att underrätta förare på koppellok eller pålok att hastigheten
skall ökas.

Anm. Underrättelsen kan i stället lämnas genom signal med ena armen sträckt utåt.


b) för att underrätta förare på pålok att tåget skall sättas igång.

12 Signaler med enklangsklocka eller summer

Med s k enklangsklocka eller summer som finns i vissa motorvagnar kan följande signaler ges:

a) Av föraren till avgångssignaleraren
[kort] "klart för avgång" (endast till tbfh)
[kort][kort] "samtal önskas"
[kort][kort][kort] "kontrollera dörrarna"

b) Av avgångssignaleraren till föraren
[kort] "stäng dörrarna"
[kort][kort] Om tåget står stilla: "avgång"

Anm. Innebär i förekommande fall även att dörrarna ska stängas.

[kort][kort] Om tåget är i rörelse: "ej uppehåll vid nästa tpl"
[kort][kort][kort] "uppehåll vid nästa tpl"
Upprepade korta "stopp"

§5 Signaler på tåg


a) Framåt
På det främsta fordonet i tåg visas frontsignal:
1) Vita fasta sken i form av en triangel.
2) Två vita fasta sken i vågrät linje.

Till avd a. I första hand används frontsignal i form av triangel. Vid fel på strålkastare får tåget föras vidare till en plats där skadan kan repareras,
så länge minst en strålkastare visar vitt sken.


b) Bakåt
På det sista fordonet i tåg visas slutsignal:
1) Fasta slutsignallyktor:
Rött sken, fast eller blinkande, från en lykta eller från två vågrätt
placerade lyktor.
2) Flyttbara slutsignaler:
Två gula och röda slutsignallyktor eller slutsignalskärmar, eller en av
vardera, uppsatta i bakre delen av fordonet.
För att gälla som nattsignal skall
– slutsignallykta vara tänd med rött fast eller blinkande sken bakåt,
– slutsignalskärm vara reflekterande.

Till avd b, punkt 2. Flyttbara slutsignaler får inte finnas uppsatta och fasta slutsignallyktor får inte vara tända på annat fordon än det sista. (På verksamt dragfordon får dock fast slutsignallykta finnas tänd mot
närmaste fordon.)

Det vita sken som visas framåt från flyttbar slutsignallykta och från vissa
fasta slutsignallyktor saknar signalbetydelse.
I första hand placeras slutsignalerna på gaveln. På fordon med sidoplacerade
hållare sätts slutsignalerna upp i den på vardera sidan bakersta
hållaren.
Indelningen i gula och röda fält på slutsignallyktor och slutsignalskärmar
kan variera.

§6 Signaler på dragfordon och motordrivna småfordon vid växling och småfordonsväxling

1 Växling

Vid växling skall följande signaler visas på dragfordon:

a) På verksamt dragfordon utom motorvagnssätt med fasta slutsignallyktor
Som dag- och nattsignal visas
– på dragfordonets framände: två vita, fasta sken i vågrät linje (fig 1)
eller vita fasta sken enl fig 1 i §5 ,
– på dragfordonets bakände: rött fast sken, jämte vitt fast sken enl fig
2 eller enbart rött sken.

b) På motorvagnssätt med fasta slutsignallyktor
Som dag- och nattsignal visas
– på dragfordonets framände: två vita, fasta sken i vågrät linje (fig 1)
eller vita fasta sken enl fig 1 i §5 ,
– på dragfordonets bakände: tända slutsignallyktor enl fig 3 i §5

2 Småfordonsväxling

Vid småfordonsväxling gäller för motordrivet småfordon samma bestämmelser
som för dragfordon.

Anm. På småfordonets framände behöver dock bara visas ett vitt fast sken.

Till mom 1 och 2
Dessa signaler behövs av två skäl: dels för att signalgivare skall veta, om
han i vissa situationer skall ge ”framåt” eller ”back”, dels för att i mörker
varna personer.

§7 Signaler på vagnuttagning och A-fordonsfärd

1 Vut och A-fordonsfärd

Vid vut och A-fordonsfärd visas följande signaler på fordonssättet:

a) Dagsignal
1) Framåt:
om främsta fordonet har strålkastare: vitt fast sken, om möjligt frontsig-nal
som på tåg enl §5 ,
annars: ingen signal.
2) Bakåt :
– ingen signal, eller
– rött fast sken, eller
– slutsignal som på tåg enl §5
Vut för transport skall ha slutsignal som på tåg enl §5

b) Nattsignal
1) Framåt :
Vitt fast sken, om möjligt frontsignal som på tåg enl §5
2) Bakåt :
– rött fast sken, eller
– slutsignal som på tåg enl §5
Vut för transport skall ha slutsignal som på tåg enl §5
Anm. Vissa fordon och småfordon är försedda med bromsljus. Vid bromsning
blinkar det röda ljuset eller lyser det med kraftigt sken.

§8 Tillsyn av signalmedel m m

1 Ansvar

Den som skall använda ett signalredskap är ansvarig för att detta finns
till hands och är i fullgott skick.

2 Felanmälan

Den som upptäcker fel på signalinrättning eller tavla skall rapportera
felet till lättast anträffbara tkl; förare dessutom i förarrapporten.

§9 Tydlig signalgivning

1 Allmänt

Signal skall ges tydligt.

Till mom 1
Tydlig signalgivning till förare fordrar bl a att signal ges, tills föraren
börjar lyda signalen eller besvarar denna.

2 Signalgivarens placering

Signalgivare skall placera sig så, att det klart framgår vem signalen
gäller.

Till mom 2
Signalgivarens placering är särskilt viktig, när flera förarbemannade
fordon finns nära varandra.

3 Oavsiktlig signalering

Signalredskap får inte placeras eller bäras så, att signal ges oavsiktligt.
Färgat sken får visas i handsignallykta bara när signal skall ges med
detta sken.

4 Nattsignal

Nattsignal skall användas när dagsignal inte kan ses tydligt.

Till mom 4
Nattsignal skall användas inte bara i mörker, skymning och dagning utan
även i dimma, snöyra och kraftigt regn.

§10 Signals åtlydnad

Anm. I linjeboken och säpl kan anges att ställverksvakt övertar det som enl
denna paragraf åligger tkl.

1 "Stopp" signaleras, allmänt

Signaleras ”stopp” och är särskilt förfaringssätt inte föreskrivet i säo, gäller
följande:

a) Rörelse ska stanna snarast möjligt, om ”stopp” signaleras
– från A-signal,
– från rangersignal,
– med blinkande frontljus på dragfordon eller manövervagn,
– med arm(ar),
– med rörlig stoppsignal med signalflagga eller handsignallykta,
– med enklangsklocka eller summer.

b) Rörelse får fortsätta fram till signaleringsstället om ”stopp” signalernas
på annat sätt än enl avd a. Måste stoppsignalen passeras, ska
föraren på tåg, tsm vid vut och A-fordonsfärd (föraren/småfordonsföraren
när tsm inte finns på främsta fordonet), växlingsledare och småfordonsförare
– på tågspår och på de sidospår på bevakad station som omfattas av
säpl: göra anmälan till tkl. Utan medgivande av tkl får signalen inte
passeras.
– på övriga sidospår: undersöka om stoppsignalen kan passeras utan
risk. Är så fallet, får signalen passeras.
Växlingsledare resp tsm ska vidarebefordra medgivandet till föraren/
småfordonsföraren.

2 Brosignal eller skredvarningslykta visar "stopp"


a) Visas ”stopp”, ska föraren (tsm, småfordonsföraren, växlingsledaren)
anmäla detta till lättast anträffbara tkl. Tkl ska ombesörja att bron
besiktigas resp sträckan avsynas genom Spårinnehavarens försorg.
Medgivande att passera signalen får lämnas först sedan Spårinnehavaren
har lämnat tillstånd. Utan medgivande får signalen inte passeras.
Anmälan till tkl behövs inte vid signal på linjen, om medgivande att
passera har lämnats på order (S10) på närmast föregående bevakade
station.

b) För vissa rörliga broar kan dock följande förfaringssätt få användas
(anges i TLF, beslut av Trafikledningsfunktionen och Spårinnehavaren
i samråd):
Tkl ska uppmana föraren (småfordonsföraren) på varje berört tåg (vut,
A-fordonsfärd) att
– kontrollera att rälsändarna i båda ändar av bron intar rätt läge i
höjdled och sidled,
– kontrollera att kontaktledningen verkar vara intakt,
– därefter bekräfta kontrollerna för tkl.
Tkl får sedan lämna medgivande att passera brosignalen trots att
Spårinnehavaren ännu inte har besiktigat bron.
För svängbro får detta förfaringssätt dock bara användas under den tid
av året då bron inte öppnas för båttrafik och bara om tkl är övertygad om
att bron inte har varit frigiven för öppning sedan föregående tåg (vut, A-fordonsfärd)
passerade bron.

3 Dvärgsignal visar "stopp"

3.1 För tåg, vut eller A-fordonsfärd
För växlingsdvärgsignal i ”stopp” gäller:
Ett medgivande enl §70 till tåg, vut eller A-fordonsfärd att passera
huvudljussignal i ”stopp” innebär också medgivande att passera ”stopp”
i en växlingsdvärgsignal som är placerad invid huvudljussignalen.
För att passera andra växlingsdvärgsignaler i ”stopp” måste föraren av
tkl få ett särskilt medgivande för dvärgsignalerna. Det får avse alla växlingsdvärgsignaler längs tågvägen och ska innehålla uppgift om hur
många signaler det gäller och formuleras enl följande exempel: ”Två
växlingsdvärgsignaler får passeras i stopp”.
Utan medgivande får signalen inte passeras.

Anm 1. För vidarebefordran av medgivande till förare/småfordonsförare vid vut/
A-fordonsfärd gäller motsvarande bestämmelser som i §70
Anm 2. För huvuddvärgsignal gäller §70
3.2 För växling eller småfordonsväxling
Måste ”stopp” i växlingsdvärgsignal eller huvuddvärgsignal passeras av
växling eller småfordonsväxling, ska växlingsledaren (småfordonsföra-ren)
inhämta medgivande från tkl eller ställverksvakt.
Medgivande får lämnas för bara en dvärgsignal åt gången. Det formu-leras
enl följande exempel: ”Växling får passera dvärgsignal 35”
Växlingsledaren ska vidarebefordra medgivandet till föraren och sig-nalgivare.
Utan medgivande får signalen inte passeras.

Anm. För dvärgsignal som enbart reglerar rörelse på sidospår som inte omfattas
av säpl gäller i stället: I lokal instruktion kan anges vilken funktion som lämnar
medgivande. Finns ingen sådan instruktion, får signalen passeras utan medgi-vande
sedan växlingsledaren (småfordonsföraren) har undersökt om signalen
kan passeras utan risk.
3.3 Bestämmelser för tkl och ställverksvakt
Medgivande för passage av dvärgsignal i ”stopp” får lämnas bara om det
bortom signalen (före nästa huvudsignal, dvärgsignal eller stopplykta)
inte finns någon motväxel som skulle kunna leda in rörelsen på spår, där
det finns risk att ett tåg framgår.

4 Slutpunktsstopplykta eller stopplykta som skyddar tågväg visar "stopp"

Bestämmelserna för dvärgsignal enl art 3 gäller på motsvarande sätt för
slutpunktsstopplykta och stopplykta som skyddar tågväg.
Utan medgivande får signalen inte passeras.

Anm. Till tåg, vut eller A-fordonsfärd kan medgivande enl art 3.1 kombineras med medgivande
för stopplykta enl följande exempel: ”Två växlingsdvärgsignaler och en stopplykta får
passeras i stopp”.

5 Annan signal än stoppsignal

Misstänker den som ska lyda annan signal än stoppsignal att detta
skulle medföra fara, ska han underrätta signalgivaren och avvakta
dennes besked.

§11 Underrättelse om ändring av signalmedel m m

1 Allmänt

När signalmedel etc som nämns i denna paragraf skall tas i eller ur bruk,
flyttas eller ändras, skall personal med tjänstgöring som förare på tåg
och avgångssignalerare underrättas.
Spårinnehavaren skall – om möjligt tio dagar i förväg – mot kvitto
underrätta Trafikledningsfunktionen om tidpunkten för ändringen. Om
ändringen skall anslås på ordertavla (eller delges på annat sätt, se säok
till mom 2), underrättar Trafikledningsfunktionen berörda Trafikutö-vare
och anger den tidpunkt då underrättelse enl B i mom 2 senast skall
vara anslagen (delgiven). Trafikutövaren skall lämna kvitto och, om
underrättelsen inte kan anslås (delges) i tid, ange den tidpunkt då
underrättelsen anslås (delges). Behövs ordergivning på S11, skall Tra-fikledningsfunktionen
underrätta tkl för berörda ordergivnings- och
kontrollstationer.

Till mom 1
När en ny signalsäkerhetsanläggning tas i bruk och denna omfattar flera
av de signalmedel som nämns i tabellen i mom 2, behöver föraren bara
underrättas om att anläggningen tas i bruk. En förutsättning är dock att
föraren i förväg får del av en beskrivning av anläggningen.

2 Underrättelse skall lämnas enl följande tabell:


Signalmedel etcTaget i bruk eller ur brukFlyttat eller
ändrat
HuvudsignalAB

Fristående försignal		 B B

Repetersignal		 B 2) –

Slutpunktsstopplykta		 A B

S-tavla		 B B 4)

Tågvägs slutpunkt vid stoppbock		 B B 4)

Vägskyddsanläggning		 C –

U-tavla, stopplatstavla		 C 6) C 6)

Skredvarningsstopplykta 		C C

Brosignal		 C –

Nedkopplings-, urkopplings-,
inkopplingstavla		 B 5) B

A-signal		 C, D C, D

”Klart”-signal 		D D

A: Förare på tåg ges order (S11) från den tidpunkt då signalmedlet har
tagits i bruk (ur bruk) tills linjebeskrivningen har ändrats. Påverkar
ändringen inte linjebeskrivningen, lämnas i stället underrättelse enl B.
B: Förare av tåg delges underrättelsen på det sätt som Trafikutövaren
har bestämt. Kan detta inte göras minst sex dygn i förväg, skall förare
på tåg dessutom ges order (S11) från ändringen tills underrättelsen har
varit delgiven i sex dygn för berörd förarpersonal.
C: Förare av tåg delges underrättelsen på det sätt som Trafikutövaren
har bestämt.
D: Tågpersonalen delges underrättelsen på det sätt som Trafikutöva-ren
har bestämt.
2) Ej vid ibruktagning av ytterligare signal på spår där repetersignal redan
finns.
4) Enl C, om tågvägen genom ändringen blir längre.
5) Ej om platsen där nedkopplingstavla tillfälligt sätts upp är angiven i
linjebeskrivningen.
6) Avser förändring som innebär att tåg skall stanna väsentligt tidigare.


Till mom 2
Om ett signalmedel flyttas endast obetydligt, behöver inte order ges.
Med ändring av huvudsignal menas t ex utbyte av en huvudljussignal mot
en huvuddvärgsignal. Ändrade eller nytillkomna signalbilder (hastighets-besked)
föranleder inte ordergivning. Motsvarande gäller för försignal.
Till punkt B, C och D. För Banverket gäller: Lokal chef beslutar om hur
underrättelsen lämnas. Det kan t ex ske via personligt postfack eller
genom anslag på ordertavla.

§12 Manuell kortslutning av spårledning

Spårledning för en blocksträcka eller ett tågspår på en station kortsluts,
om de båda rälerna ledande förbinds med varandra. För manuell
kortslutning av rälerna finns kontaktdon, som anbringas på båda
rälerna.
För att säkerställa manuell kortslutning skall rälerna förbindas med
varandra på två ställen. Vid tillämpning av §27:1 och §85:2 får dock
rälerna förbindas med varandra på endast ett ställe.

Till §12
Kortslutning av spårledningen på en blocksträcka medför att de blocksignaler
som gäller för infart på blocksträckan visar ”stopp”. Kortsluts
spårledningen för ett tågspår på station, kan körsignal inte visas till detta
spår.
Tågfordon och K-fordon kortsluter spårledningarna och håller därigenom
automatiskt de huvudsignaler till ”stopp”, som gäller för infart på
blocksträckan eller tågspåret ifråga. Även om A-fordon är oisolerade
påverkar de inte med säkerhet spårledningarna, varför säo i vissa fall
kräver manuell kortslutning med kontaktdon.
Om automatisk vägskyddsanläggning påverkas vid den manuella kortslutningen,
skall vid behov åtgärder vidtas enl säo §26:5 Kontaktdon
skall finnas tillgängliga i den utsträckning som framgår av säok till §3

§19 Ordergivning till förare och tsm

När i denna paragraf anges ”tsm”, avses även signaltsm och htsm.

1 Allmänt

1.1 Inledning
Ordergivning från tl/tkl till förare/tsm sker:
1) för att fastställa att en anordning ska äga rum (S1, S1a, S2, S4, S5,
S15) eller att ett tåg ska ställas in (S5),
2) för att meddela förare på tåg eller tsm/förare vid vut om förändring
av vissa förhållanden (S7, S8, S9, S10, S11, S14).
Anm 1. Närmare bestämmelser om ordergivningen finns i de olika paragraferna
i säo.
Anm 2. Trafikutövaren avgör i vilken utsträckning som föraren ska underrätta
avgångssignaleraren om erhållna order.
1.2 Olika sätt att ge order
När säo föreskriver att order ska ges, kan detta ske på något av följande
sätt.

a) Order från körordersystemet
För order som enl säo ges med S4, S5, S10 eller S11. Order som ersätter
S10 och S11 kan vara
– tågorder (omfattar de order som gäller ett visst tåg, har viss begrän-sad
giltighetstid),
– sträckorder (omfattar order som gäller ett eller flera tåg på en viss
sträcka),
– delgivningsorder (omfattar en viss order).

Anm 1. Varje order i körordersystemet har ett eget säkerhetsordernummer (=
snr).
Anm 2. Tågorder ges inte till vut.


b) Skriftlig order på S-blankett
1) Med S-blankett som överlämnas till mottagaren.
2) Genom att S16 skrivs ned av föraren (eller tsm för vut) på diktamen
av tkl.
S16 får användas som ersättning för följande S-blanketter: S1 (endast
för vut), S1a, S4, S5, S8, S9, S10 och S11.
Ordergivning med S16 får användas:
– av fjtkl, till tåg eller vut som finns på fjbsträckan,
– av ltkl, till tåg eller vut som står stilla omedelbart utanför eller på
den egna stationen,
– av ltkl, när order måste ges till tsm och förare för vut som befinner
sig vid linjeplats eller obevakad station.
3) Genom att S1/S2 skrivs ned av tsm vid samtal med tkl i samband
med direktplanering av vut, A-fordonsfärd, A-arbete, E-arbete, L-arbete
eller S-arbete.
4) Genom att S1/S2 skrivs ned av tsm på diktamen av tkl (i undantagsfall,
när tsm inte har delgetts en förplanerad S1/S2).

c) Muntlig order av tkl personligen till förare på tåg eller
tsm/förare vid vut
Som ersättning för S-blankett (dock ej S8 eller S9), om tåget/vut står
stilla omedelbart utanför eller på den tpl, där ordern ska tillämpas

Anm. Muntlig order ska ges direkt eller med dubbelriktad talförbindelse; den får
alltså inte ges i högtalare. När tkl inte kan komma i direkt kontakt med
ordermottagaren, får muntlig order från tkl förmedlas av annan person. Denne
ska tydligt ange för ordermottagaren vem som har gett ordern.

2 Order från körordersystemet

2.1 Tågorder till förare av tåg
Föraren ska i möjlig utsträckning ta ut tågorder för egen sträcka.

Anm 1 Uttag bör för varje tåg ske så sent som möjligt, med hänsyn tagen till
tjänstgöringen i övrigt.
Kan förare inte själv ta ut tågorder, ska han anmäla det till tkl för den station
varifrån giltig tågorder saknas.
Anm 2 Körordersystemet kan producera S4 och S5 i samband med att tågorder
tas ut, S4 och S5 skrivs då ut före tågordern.
Riskerar tågorderns giltighetstid att gå ut och kan föraren inte själv ta
ut ny tågorder, ska han hos lämplig tkl begära att få en ny tågorder.
2.2 Krav på innehav av tågorder

a) Huvudregel
Tåg får avgå från bevakad station bara om föraren innehar tågorder,
vars giltighetstid inte har gått ut.

b) Undantag från huvudregeln
Tkl kan med order (S11) medge att tåget får gå på en viss sträcka utan
att föraren har giltig tågorder. Medgivandet kan gälla tills vidare eller
vara tidsbegränsat. Ordern innebär att tkl ansvarar för att föraren får
de order som gäller för tåget.
2.3 Ordergivning med hjälp av sträckorder eller ogiltig tågorder
Om tkl genom samtal med föraren på ett tåg konstaterar att föraren har
en sträckorder, eller en tågorder vars giltighetstid har gått ut, och
sträckordern/tågordern innehåller order (snr) som fortfarande ska
gälla, gäller följande.
Tkl kan, i stället för att ge order på annat sätt, ange med order (S11) vilka
snr som ska gälla för tåget.

Anm. När en tågorder tas ut, förekommer det att körordersystemet också
producerar en sträckorder för en sträcka dit tåget eventuellt kan komma att
omledas med samma nummer. När tåget når omledningssträckan, kan
innehållet i sträckordern ha ändrats och dess innehåll måste därför göras giltigt
för föraren, med order (S11).
2.4 Sträckorder och delgivningsorder istället för S-blankett
Order till förare av tåg samt till förare och tsm vid vut kan ges direkt av
tkl med sträckorder eller delgivningsorder.
I dessa fall kvitteras enl bestämmelserna för S-blankett enl art 3.3.
2.5 Dygnsorder (undantag från art 2.1-2.3)
För vissa tåg och sträckor används inte tågorder. I stället ska föraren
medföra en för varje kalenderdygn upprättad särskild sträckorder,
benämnd dygnsorder. Närmare bestämmelser anges i TLF och
linjeboken.
2.6 S4 och S5
Om S4 eller S5 ges via körordersystemet, skrivs S4/S5 ut före tågordern.
Anm. Samma gäller när planenlig tdt ges via körordersystemet.
2.7 Ej kvittering
Tågorder, dygnsorder samt S4/S5 som ges via körordersystemet
kvitteras inte av föraren. Föraren är skyldig att genast kontrollera att
all text är läslig och att han har fått alla sidor.

3 Order på S-blankett, annan än S16

3.1 Allmänt
Namn på tpl i ordertexten på S-blankett som ska ges till tåg eller vut ska
vara utskrivet, om förkortning inte är medgiven enl blanketten.
Med order på S-blankett jämställs tryckt eller på annat sätt mångfaldigad
order med samma formulering och uppställning som på S-blanketten.
(Överflödig text behöver inte tas med.) Om utskrift från skrivare används
som S-blankett, ska den förses med en tydlig ring runt ”S4”, ”S5” etc.
En bl S10 eller S11 används bara för en order. Den får dock användas för
flera order, om alla orderna har samma uppgifter i avd 1 (sträcka/tpl, km,
spår etc).
3.2 Delgivning
3.2.1 S1/S2/S15
För delgivning av S1/S2/S15, se art 4.4 i paragrafen för resp anordning.
Om en S1/S2 måste ges genom att den skrivs ned av tsm på diktamen av
tkl, gäller bestämmelserna för ordergivning med S16 (art 4.2) i tillämp-liga
delar.
Tsm för vut eller A-fordonsfärd svarar för att föraren resp småfordons-föraren
får del av innehållet i S1.
3.2.2 Andra order
I regel skrivs ordern ut av tkl, undertecknas av tkl personligen och ges
till ordermottagaren av tkl eller annan person.
Om en av tkl utskriven order inte utan svårighet kan ges till ordermot-tagaren,
kan något av följande tillvägagångssätt användas:
– Ordern sänds per fjärrskrift eller telefax till ordermottagaren.
– Ordern sänds per fjärrskrift eller telefax till en orderförmedlare,
eller ordern dikteras för en orderförmedlare som skriver ner den på
S-blankett. Orderförmedlaren undertecknar ordern jämte tkl namn,
innan den ges till ordermottagaren.
3.3 Kvittering
”S4/S5 som delges förare genom Körordersystemet kvitteras ej.”
3.3.1 Allmänt
Sedan ordermottagaren har kontrollerat att ordern gäller hans tåg/
anordning och att han förstår ordern, ska han lämna kvitto till tkl.
3.3.2 Hur kvitto lämnas
Kvitto tecknas i regel på tkl eller orderförmedlarens exemplar. Kvitto
kan även tecknas i en kvitteringsbok, där ordern eller ett sammandrag
av ordern har skrivits eller klistrats in. I kvittot ska då dag och i
förekommande fall tågnummer anges.
Har ordermottagaren fått ordern direkt per telefax eller fjärrskrift,
lämnas kvitto genom att han muntligen till tkl bekräftar att han har
tagit emot ordern och kortfattat uppger vad ordern gäller. Tkl skriver
ner ordermottagarens namn på sitt exemplar.
Om ordern överlämnas av en annan person än tkl, ska orderförmedlaren
snarast underrätta tkl om att ordern har kvitterats. Härvid uppges
kortfattat vilken order som avses.
3.3.3 Motläsning av S1/S2/S15
Den motläsning av S1/S2/S15 som är föreskriven i art 4.6.1 i paragrafen
för resp anordning motsvarar kvittering. Om S1/S2 ges direkt av tkl,
kvitteras enl art 3.3.2.

4 Order med S16

4.1 Medförande
S16 ska medföras av förare på tåg samt av förare och tsm på vut.
4.2 Tillvägagångssätt

a) Allmänt
Ordergivning med S16 sker på följande sätt:
1) Tkl skriver ner ordern och talar därefter om för föraren/tsm att order
ska ges på S16 samt huruvida framsidan eller baksidan ska använ-das.
2) Föraren/tsm bekräftar för tkl att han är beredd att ta emot ordern.
Anm. Föraren/tsm avgör själv om ordern kan tas emot medan tåget/vut är i
rörelse. Vid behov måste hastigheten minskas. Vid körning utan verksam ATC
eller inom område utan ATC ska hastigheten minskas till högst 40 km/h. Om
föraren bedömer att tåget/vut måste stannas, talar han om det för tkl och
stannar vid lämpligt ställe, i första hand vid en huvudsignal.
3) Tkl dikterar för föraren/tsm de avsnitt på S16 som ska fyllas i.
4) Föraren/tsm fyller i S16, repeterar innehållet i ordern och uppger
sitt namn.
5) Tkl bekräftar med ”rätt uppfattat”, sitt namn och tidpunkten för
bekräftelsen; detta antecknas på S16 av tkl och föraren/tsm.
En bl S16 används bara för en order. Den får dock användas för fler order,
om alla orderna dels finns antingen på framsidan eller på baksidan, dels i
förekommande fall har samma uppgifter i avd 1 (sträcka/tpl, km, spår etc).
Även om enl säo order till vut ska ges både till förare och tsm, dikteras
S16 bara för föraren eller tsm. Denne svarar sedan för att den andre
muntligt underrättas om ordern.

b) Ordergivning med S16 baksida (S4/S5)
Närmare bestämmelser om vilka delar av S4 som måste finnas med vid
ordergivning på S16 finns i §38:1.3.2 och §38:1.4.1 d.
4.3 Hantering efter användning
Sedan ordern har tillämpats, ska föraren/tsm lämna in eller förvara den
ifyllda S16 enl Trafikutövarens bestämmelser.

5 Överlämning vid personalbyte


a) Vid personalbyte på tåg eller vid annan anordning ska den avlöste
överlämna order till den tillträdande. Finns inga order att överlämna,
ska detta meddelas den tillträdande.

Anm. Överlämnade order får kvitteras i en anteckningsbok, där en förteckning
över orderna har gjorts, t ex ”Tre S9, två S10 mottagna”.


b) Sker avlösning av förare på tåg utan att den avlöste och den tillträdande
träffas, ska den avlöste anmäla till tkl om det finns order som
rör den tillträdande. Den tillträdande ska hos tkl kontrollera om det
finns order till tåget.
Tkl ska se till att den tillträdande får order och anteckna på samma sätt
som vid ordergivning på egen station.

6 Allmänt om ordergivning

6.1 Behov av order (S10, S11)
Om inte annat särskilt anges i säo, anmäls behov av ordergivning på S10
och S11 till tl. Denne underrättar tkl för berörda kontrollstationer och
ordergivningsstationer. Tkl ska kvittera underrättelsen.

Anm. Om det är uppenbart att enstaka order inte hinner nå mottagaren via
körordersystemet, behöver tl inte underrättas.
6.2 Ansvar för tkl för kontrollstation
Tkl för kontrollstation ansvarar för att order har getts innan tåget/vut avgår från stationen eller, för order som gäller på stationen, innan
ordern ska tillämpas.
För S10 eller S11 som är inmatad i körordersystemet gäller dock
ansvaret bara
– om delgivningsorder eller telegram från tl anger att ett tåg måste
orderges manuellt, eller
– om tkl underrättas om att tågorder inte finns uttagen får tåget, eller
– om tåget är omlett med samma nummer enl §80 , eller
– om tåget framförs enl förenklad S4 (§38:1.3.2 ), eller
– vid ordergivning till vut.
6.3 Var order ges
Tkl för ordergivningsstation (= tkl O) svarar om inte annat sägs för
ordergivning av sådan order som inte kan ges med tågorder från
körordersystemet. Vid behov ges ordern efter uppmaning av tkl O på
station före eller efter O.

Anm. För S4/S5 kan tl i ordern föreskriva vilken station som ska vara ordergivande
station.

Order som innebär en restriktion för tåget/vut ges om möjligt före
kontrollstationen.
6.4 Ytterligare bestämmelser
Närmare bestämmelser för tkl och tl finns i TF 919.

§20 Samråd vid samtidiga anordningar

1 Allmänt

Samråd innebär att
– tsm för A-arbete,
– tsm för E-arbete,
– tsm för L-arbete,
– tsm för A-fordonsfärd och
– tsm för vut
samråder om villkoren för att flera anordningar samtidigt ska kunna
äga rum på samma sträcka
eller (på bevakad station) att
– tsm för E-arbete och
– växlingsledare
samråder om villkoren för växling inom ett E-arbetsområde.
Anm 1. §20 beskriver hur samråd ska ske. Samråd krävs inte mellan alla
anordningar. I bestämmelserna i §29 , 30, 31, 32, 36, 37 och bil. 7 framgår det
när samråd ska ske.
Anm 2. Inom ett A-arbetsområde på bevakad station får rörelser med fordon eller
småfordon bara ske enl instruktioner av tsm för A-arbetet. Samråd enl §20 sker
inte.

2 Genomförande av samråd

I samband med avstämningen av planeringen för en ny anordning ska
tkl
1) underrätta tsm om vilka anordningar som redan finns på sträckan
(inom området),
2) uppmana tsm att kontakta de andra tsm för samråd.
Tsm för en anordning som redan finns på sträckan (inom området) ska
avgöra
1) om den nya anordningen kan genomföras med hänsyn till pågående
eller beviljade arbeten,
2) underrätta om förändringar i spåranläggningen eller om arbete som
medför hinder för fordonsrörelser eller reducerad hastighet.
Tsm för den nya anordningen ska bekräfta för tkl att samråd (som
innebär att den nya anordningen kan genomföras) har skett. Om den
nya anordningen inte kan genomföras ska tsm meddela tkl det.

Anm. Vad som i art 2 sägs om tsm gäller även växlingsledare.

3 Anteckningar

Vid anordningar på linjen eller obevakad station ska tsm anteckna
samrådet i anteckningsbok eller på S1/S2:
1) namn på den man samrått med,
2) typ av anordning,
3) driftradionummer (eller annat kommunikationsmedel).
Tsm för den nya anordningen ska dessutom anteckna uppgift om:
4) begränsningar i framkomlighet, reducerad hastighet eller annan
försiktighet p g a arbete, om inte uppgiften ska tillämpas omedelbart.

§21 Samtal och meddelanden

1 Genomförande

Samtal i säkerhetstjänst skall vara kortfattade och entydiga. De begrepp
och uttryck som finns i säo skall användas.
Var och en måste medverka till att inga missförstånd uppstår. Vid
tveksamhet är man skyldig att fråga.


Till mom 1
Måste ett muntligt meddelande förmedlas, måste det klargöras för
mottagaren vem som är den ursprunglige avsändaren.
Till första stycket. Man bör i förväg tänka igenom vad man skall säga och
vid behov anteckna viktiga punkter. Besvärliga namn och uttryck skall
bokstaveras.
Till andra stycket. Talar man med någon som kan antas vara dåligt insatt
i situationen, måste man särskilt kontrollera att han har förstått.

2 Benämning


a) Tåg skall benämnas med sitt nummer.
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord,
genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09
uttalas i ett ord : ’nollnoll, nollett, ...nollnio’.

Till mom 2 avd a
Grupperna 40–49 och 70–79 måste uttalas extra tydligt för att säkert
skiljas åt.

b) Färder och arbeten etc. Vut, A-fordonsfärd, A-arbete, C-arbete, E-arbete,
L-arbete, S-arbete, linjedisp och stationsdisp benämns och iden-tifieras
enligt följande:

anordning		identifieras genom och benämns med

vut		 vutnummer eller
’vut’ + tsm namn + ev driftradio- eller mobiltelefon-nummer

A-fordonsfärd		 ’A-fordon’ + tsm namn + ev driftradio-eller
telefonnummer

A-arbete 		’A-arbete’ + A-arbetssträcka eller station + tsm
namn + ev driftradio- eller mobiltelefonnummer

C-arbete 		’C-arbete’ + C-arbetssträcka + tsm namn + driftradio-eller mobiltelefonnummer

E-arbete 		’E-arbete’ + E-arbetsområde + tsm namn + ev driftradio-ellermobiltelefonnummer

L-arbete 		’L-arbete’ + L-arbetssträcka + tsm namn + ev driftradio- eller
mobiltelefonnummer
S-arbete ’S-arbete’ + station + signaltsm namn + ev driftradio-eller
mobiltelefonnummer

linjedisposition 		’linjedisp’ + linjedispsträcka + htsm namn + driftradio- eller mobiltelefonnummer

stationsdisposition 		’stationsdisp’ + station + htsm namn + driftradio-eller
mobiltelefonnummer

3 Telefon- och radiosamtal, inledning

Samtal inleds med att parterna anger sin funktion i säkerhetstjänst.


Till mom 3
Exempel: ’föraren tåg 4236’, Hansson, tsm A-arbetet Björksta–Eriksholm,
driftradio 421’.
För ltkl (tklbiträde), fjtkl och ställverksvakt gäller vid svar i telefon etc:
– ltkl (tklbiträde) svarar med ’tågx ... (stationens namn)’,
– fjtkl svarar med ’fjärren ... (fjbcentralens namn)’,
– ställverksvakt svarar med ’ställverket ... (ställverkets namn)’.
Om någon svarar i telefon eller radio avsedd för ltkl (tklbiträde) eller fjtkl,
men själv inte tjänstgör i dessa funktioner, måste han genast klargöra detta för den uppringande.
Den uppringande måste förvissa sig om att han har kommit rätt. Den som
blir uppringd måste förvissa sig om vem som ringer.

4 Vid signal i stopp

Positionen för ett tåg (vut, A-fordonsfärd) vid en huvudsignal (dvärgsignal)
i ”stopp” anges genom att uppge signalens beteckning. I övriga fall
måste sträcka eller tpl samt på dubbelspår ’uppspår’ eller ’nedspår’
anges.


Till mom 4
Används en telefon vid en annan signal än den där tåget (fordonssättet)
finns, måste detta tydligt framhållas.

5 Personidentifikation

Namn skall uppges av den som lämnar ett meddelande med betydelse
för säkerheten, och även i de fall som särskilt anges i säo/säok. (Detta
krävs dock inte vid samtal inom samma station, om de samtalandes
funktion och person är kända.)
Tkl/tl får uppge signatur i stället för namn, se säok.


Till mom 5
Signatur i stället för namn används av tkl i samband med meddelande
som skall antecknas på S1/S2/S15 i den utsträckning som anges på
blanketten, annars normalt endast vid kontakter tkl/tl sinsemellan.
Om namn (signatur) inte uppges när så skall ske, är mottagaren skyldig
att fråga efter namnet (signaturen).
Kan det inte undvikas att ett meddelande måste förmedlas, skall namn
uppges både på den ursprunglige avsändaren och den förmedlande.

6 Repetition

Meddelande som skall skrivas ned skall repeteras av mottagaren. Även
viktigare delar av andra samtal med betydelse för säkerheten skall vid
behov repeteras. Repetitionen skall bekräftas av avsändaren.


Till mom 6
Avsändaren kan också begära repetition av ett meddelande om tveksamhet
har uppstått. Repetition skall begäras, om man kan misstänka att
mottagaren hade förväntat sig ett annat besked än det lämnade.

7 Hjälputtryck

Vid radiosamtal används hjälputtryck, se säok. Den som med radion
ringer upp en telefon skall vid behov tala om att samtalet sker via radio.

Till mom 7
Följande hjälputtryck skall användas, när radiosystemet endast medger
att man talar en åt gången; gäller bl a drift- och trafikradio:

Uttryck		Betydelse

’Kom’ 		Uppmaning att tala, avslutar varje sändningsavsnitt.

’Vänta’		 Uppmaning att vänta, utan att förbindelsen bryts.

’Återkommer’ 		Nytt anrop kommer att ske.

’Uppfattat’ 		Mottagaren har förstått, ingen repetition behövs.

’Repetera’		 Hela meddelandet skall repeteras.

’Repetera tid’ etc		 Begärd del av meddelandet skall repeteras.

’Fel’		 Meddelandet har inte uppfattats korrekt.

’Rätt’ eller
’Rätt uppfattat’		 Bekräftelse att meddelandet har uppfattats riktigt.

’Slut kom’		 Ena motparten vill avsluta samtalet

’Klart slut’		 Motparten har inget att tillägga, samtalet är avslutat
och förbindelsen bryts.

Det är särskilt viktigt att radiosamtal görs korta och tydliga och att
ovidkommande prat undviks. Om radioförbindelsen är allvarligt störd
får man inte acceptera meddelanden med betydelse för säkerheten.

8 Meddelande, tkl/tl

Order, telegram och meddelanden per telefon mellan tl och tkl eller
mellan olika tkl antecknas direkt, i första hand på S-blankett eller
annan fastställd blankett, i tklbok eller tambok.
Order, telegram och meddelanden kan sändas med fjärrskrift.
Utfärdarens funktion och namn skall anges både vid telefonsamtal och
på fjärrskriftsmeddelande. För tam m m tillåts vissa förenklingar gentemot
mom 3, 5 och 6, se säok.


Till mom 8
Till första stycket. Order och telegram från tl med fastställd ordalydelse
enl säo/säok skrivs ned på telegramblankett, om S-blankett för ändamålet
saknas.
Fjtkl och tl får anteckna direkt på grafiskt upplägg, enl särskilda
anvisningar av Trafikledningsfunktionen.
Till tredje stycket. Vid telefonsamtal uppger både den som ringer ut och
den som tar emot meddelandet sin signatur. För fjärrskriftsmeddelande
lämnas ingen motsvarande bekräftelse.
Till sista stycket. Den som utväxlar tam lämnar endast sin egen signatur.
Mottagaren uppger sin signatur som bekräftelse på att han har uppfattat.
Tam behöver inte repeteras. Motsvarande gäller även för hinderanmälan
och anmälan ”fri genomfart” etc.
Används särskild tamtelefonlinje, behöver den uppringande inte ange
funktion (station), när stationen framgår av klart- (då-klart-), ut- eller inanmälan.

§22 Innehav av klocka, linjebok, tdtbok m m

1 Allmänt


a) All personal i säkerhetstjänst skall inneha eller ha lätt tillgång till
klocka som visar rätt tid.

b) Linjebok, tdtbok, tågordning och grafisk tdt skall vid tjänstgöring
finnas tillgänglig hos den personal i säkerhetstjänst som framgår av
följande sammanställning:
Linjebok, personligt exFörare av tåg
Linjebok, personligt ex el expeditionsex 1)förare och tsm vid vut,
småfordonsförare och tsm
vid A-fordonsfärd,
tsm vid A-arbete, C-arbete,
E-arbete och L-arbete,
signaltsm
Linjebok, expeditionsextkl, tl
Tdtbok, personligt exförare av tåg
förare och tsm vid vut som
finns i tdtboken 2)
Tdtbok, expeditionsextkl för ordergivningsstation, tl
Tågordning för station, expeditionsextkl för stationen 3)
Grafisk tdt, expeditionsexfjtkl, tl

1) Enl Trafikutövarens resp Spårinnehavarens bedömning.
2) Förare och tsm vid vut får i stället använda sig av ett av Trafikutövaren
framställt utdrag ur tdtboken.
3) Efter beslut av Trafikledningsfunktionen får grafisk tdt användas, istället
för tågordning, för station som inte gränsar till sträcka utan fjb.

2 Kvittering

Linjebok och tdtbok och ändringstryck till dessa skall sändas från
utgivare minst tio dagar före första giltighetsdagen. Trafikutövare,
Spårinnehavaren och Trafikledningsfunktionen skall genast kvittera
försändelsen.
När nytryck av tågordning för station tas emot av Trafikledningsfunktionen
skall försändelsen genast kvitteras.


Till mom 2
Utgivaren av linjebok och tdtbok skall sju dagar före första giltighetsdagen
för ny utgåva eller ändringstryck kontrollera att kvitto har kommit från
alla berörda.
Berörda tjänsteställen och berörd personal skall tilldelas nya utgåvor och
ändringstryck före första giltighetsdagen.

§24 Växel på linjen. Rörlig bro

1 Växel på linjen

För växel i tågspår vid linjeplats (utom skyddsväxel vid rörlig bro) och
för växel eller spårspärr som skyddar tågspåret vid linjeplats gäller:
Omläggning får ske
– under A-arbete, eller
– vid vut eller A-fordonsfärd när fordonssättet finns vid växeln, eller
– när tåg gör uppehåll där.


Till mom 1
På sträcka utan linjeblockering låses växel vid linjeplats genom K16-lås;
K16-nyckeln hanteras enl §47:5 Växeln blir förreglad antingen i
linjeplatssignaler eller i utfartssignalerna på närmaste station, varvid det
även krävs frigivning av växeln från stationen. I några fall saknas dock
förregling i huvudsignal.
På sträcka med linjeblockering blir växel vid linjeplats förreglad i
omgivande blocksignaler. Växeln kan friges från en manöverlåda vid
linjeplatsen, när
– linjen är fri från den station, varifrån blockriktningen är vänd, och
blocksträckan är fri, eller
– fordon påverkar en kort spårledning och en rälskontakt i tågspåret vid
linjeplatsen.

2 Rörlig bro

För manövrering av rörlig bro med skyddsväxlar gäller särskild instruktion.


Till mom 2
Rörlig bro kontrolleras i brosignaler. I tågspår förreglas den dessutom i
omgivande huvudsignaler.

§25 Säkerhet för trafikerat spår vid arbetsplats

1 Tunga arbetsredskap

I denna paragraf avses med tunga arbetsredskap även vägfordon,
grävmaskiner, entreprenadmaskiner, kranar och annan maskinell utrustning
som kan förflyttas eller användas för transporter.

2 Säkerhetszon för trafikerat spår

Längs varje spår ska det finnas ett fritt utrymme för att säkerställa
säkerheten för trafik på spåret.
I samband med arbeten
tillämpas en säkerhetszon
som sträcker sig
2,20 m ut från närmaste
räl.
Med hänsyn bl a till aktuell arbetsmetod, utförandet av upplag, förråd
etc kan Spårinnehavaren besluta att säkerhetszonen ska utökas.
Om det är svårt att bedöma var gränsen för säkerhetszonen går ska den
tydligt utmärkas t ex med flaggspel.

Anm. Bestämmelserna i art 3-5 gäller inte för normala arbeten t ex godshantering
med resgodstruck som sker på plattformar eller andra permanenta ytor
avpassade för detta - även om arbetet sker inom säkerhetszonen.
Istället gäller föreskrifter om skyddsavstånd och skyddsanordningar etc som
utges av Spårinnehavaren.

3 Uppställning av entreprenadmaskiner, parkering av vägfordon, materialupplag m m

Uppställning av entreprenadmaskiner eller parkering av vägfordon etc
får endast ske utanför säkerhetszonen.

Anm. Bestämmelser om upplag av material, tillfälliga förråd m m inom spårområde
finns i föreskriften om ”Fritt utrymme utmed banan” (BVF 511.1). För
elektrifierat spår gäller särskilda bestämmelser för upplag (BVF 050).

4 Arbete med tunga arbetsredskap

Arbete inom säkerhetszonen med tunga arbetsredskap ska genomföras
som A-arbete.
Arbetet ska genomföras som A-arbete även om tunga arbetsredskap
bara kortvarigt behöver föras in i säkerhetszonen.
Vid arbete med kran eller annan lyftanordning som innebär lyft över
spår ska A-arbete anordnas.
I övriga fall ska arbete planeras och genomföras så att tunga arbetsredskap
inte med någon del eller i något ögonblick kommer att föras in i
säkerhetszonen.
Arbetsledningen ansvarar för att föraren på maskinen eller fordonet
instrueras om vilka förhållanden som råder på arbetsplatsen.
Den som manövrerar fordon, maskin (föraren) eller hanterar tung
arbetsutrustning ska själv, eller med en medhjälpare, kunna kontrollera
att gränsen för säkerhetsszonen inte överskrids i något ögonblick.

Anm 1. Vid arbete med gräv- eller lastmaskin, kran etc intill Banverkets
högspänningsanläggning (bl a kontaktledning) gäller dessutom särskilda föreskrifter
(BVF 052).
Anm 2. Spårgående maskiner kan i arbetande läge finnas inom säkerhetszonen.
För dessa maskiner gäller särskilda bestämmelser beträffande spärranordningar
etc (utges av Spårinnehavaren).
Anm 3. För arbete med bärbara maskiner och lätt arbetsutrustning som väger
mindre än 120 kg (lätta arbetsredskap) gäller §31 , §34 och Spårinnehavarens
bestämmelser.

5 Transporter över spår, plankorsningar

Behöver tunga arbetsredskap passera spåret utanför plankorsning ska
A-arbete anordnas.
I övriga fall får trafikerat spår endast passeras vid plankorsning,
permanent anordnad eller för ändamålet tillfälligt anlagd, enl Spår-innehavarens
bestämmelser.

Anm 1. Bestämmelser om plankorsningar finns i BVH 701.
Anm 2. Även om plankorsningar passeras i samband med arbete gäller samma
bestämmelser som för vägtrafik i övrigt. T ex betyder rött sken i vägskyddsan-läggning
stopp även för maskin eller kran som ska passera korsningen under
arbete. Vid obevakad korsning får denna inte passeras när tåg närmar sig.
För vissa korsningar finns det särskilda bestämmelser för hur korsningen får
passeras.

§26 Skydd vid vägkorsning

1 Allmänt

Föreskrifter om kryssmärken, vägskyddsanläggning och vakt vid väg-korsning
(plankorsning) finns i Vägmärkesförordningen (SFS
1978:1001).
Vägkorsning skall normalt vara öppen för vägtrafik. När vägkorsning
spärras, skall det tillses att minsta möjliga uppehåll uppstår för vägtra-fiken.


Till mom 1
En vägskyddsanläggning kan utgöras av en helbomsanläggning, halv-bomsanläggning,
ljus- och ljudsignalanläggning, ljussignalanläggning
eller ljudsignalanläggning.
En icke-automatisk vägskyddsanläggning manövreras vid tågrörelse
genom tkl eller ställverksvakts försorg (på bevakad station) eller av
vägvakt (på linjen och obevakad station). (Efter medgivande av Trafik-ledningsfunktionen
kan manövrering av bommar dock ske genom
förares försorg, varvid uppgift skall finnas i tdt eller order på S11 ges,
i det fall en huvudsignal inte är beroende av vägskyddsanläggningen.)
Vägskyddsanläggning skall sättas igång för tåg i så god tid att ”rörelse
tillåten” visas i V-signalen innan tåget når orienteringstavlan för väg-skyddsanläggningen.
Undantag:
– om vägkorsningen är belägen bortom huvudsignal eller tågvägs
slutpunkt, för tåg som skall stanna där,
– för tåg med fast uppehåll på station, om vägkorsningen är belägen
minst 20 m bortom stopplatsen; Trafikledningsfunktionen kan dock
föreskriva annat i säpl,
– om vägskyddsanläggning skall manövreras av föraren.
En automatisk vägskyddsanläggning på linjen fungerar i princip enl
följande:
Anläggningen har igångsättningsspårledningar för båda riktningarna,
SI resp SII. Över vägkorsningen finns en kort s k vägspårledning, Sv.
Med anläggningen i viloläge är vägtrafiken inte spärrad. Ett tåg från A
påverkar SI och anläggningen övergår då i varningsläge och spärrar
vägtrafiken. När tåget sedan lämnar SI och Sv och påverkar SII, övergår
anläggningen i avkopplat läge och upphör med att spärra vägtrafiken.
När tåget lämnar SII mot B, går anläggningen tillbaka till viloläget.
Anm 1. Om vägskyddsanläggningen kvarstår i avkopplat läge (t ex om ett
spårledningsfel uppstår på SII när tåget passerar), uppkommer risker. Anlägg-ningen
fungerar då inte, om nästa tåg kommer från B. Därför finns det en teknisk
kontroll, som i regel innebär att närmaste blocksignal eller annan närbelägen
huvudsignal inte kan visa ”kör” om det avkopplade läget kvarstår. Där den
kontrollen saknas, finns V-försignal eller funktionen återinkoppling på tid. Den
innebär, att anläggningen automatiskt övergår i varningsläge, om den har stått
i avkopplat läge några minuter.
Anm 2. SI eller SII utgörs ibland av flera intilliggande spårledningar.
Anm 3. Om enbart Sv påverkas, när anläggningen är i viloläge, övergår den inte
i varningsläge, utan kvarstår i viloläge. Sv påverkar i regel inte heller andra,
intilliggande anläggningar, om de är i viloläge när Sv påverkas.
Anm 4. Vid flera spår, där samtidiga rörelser är möjliga (t ex dubbelspår),
fungerar viloläge, varningsläge och avkopplat läge oberoende av varandra för
resp spår. Vägtrafiken är spärrad när anläggningen är i varningsläge för något
av spåren.

3 Vägskyddsanläggningen fungerar inte, allmänt


a) En vägskyddsanläggning kan vara ur funktion på två sätt:
1) Vägtrafiken spärras, trots att inga tågfordon eller småfordon när-mar
sig,
2) Vägtrafiken spärras inte, när tågfordon eller småfordon närmar sig.
Orsaken kan vara ett fel eller arbete i anläggningen eller, när det gäller
punkt 1), en felaktigt påverkad spårledning enl mom 5.


Till mom 3 avd a
Om endast ett mindre fel har uppstått i vägskyddsanläggningen, t ex om
enstaka lykta har slocknat, erfordras inte ordergivning och vägvakt enl
avd b–e, om vägskyddsanläggningen trots felet bedöms säkert kunna
stoppa vägtrafiken.
Ett arbete, som innebär ingrepp i vägskyddsanläggningen och som
påverkar anläggningens funktion, betraktas som säkerhetsarbete i sig-nalanläggning
enl §29A Om arbetet är S-arbete, sker ordergivning
(S10) på samma sätt som vid fel.


b) Den som upptäcker fel enl avd a, skall snarast anmäla det, för
vägkorsning
– på bevakad station: till tkl,
– på linjen och obevakad station: till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer; på fjbsträcka till fjtkl.

c) När tkl har fått anmälan om att en vägskyddsanläggning är eller
kommer att vara ur funktion, skall han genast ombesörja att förare på
berörda tåg (förare och tsm på vut) ges order (S10).


Till mom 3, avd c
Tkl för berörda kontrollstationer skall genast underrättas. Order ges till
tåg (vut) på alla spår i båda riktningar och oavsett om felet hör till den
ena eller andra typen (enl avd a). I orderna anges om bevakning vid
vägkorsningen är ordnad eller inte. Ordern får grundas på de uppgifter
som vägvakten har lämnat enl avd e, eller – vid A-arbete m m på
bredvidliggande spår – på den anmälan som Spårinnehavaren, tsm,
småfordonsförare eller vägvakt har lämnat enl mom 5b.


d) Tkl skall snarast anmäla fel på vägskyddsanläggning till Spårinne-havaren.
Denne skall se till att en vägvakt snarast kallas ut till
vägkorsningen. Vägvakten skall tjänstgöra
– tills felet är avhjälpt, vid fel enl avd a punkt 1,
– åtminstone när tåg skall passera, vid fel enl avd a punkt 2.


Till mom 3, avd d
För vissa vägkorsningar kan Spårinnehavaren besluta att flera vägvakter
skall tjänstgöra. Spårinnehavaren avgör vilken av vägvakterna som skall
svara för kontakterna med tkl enl avd e.
Vägvakt skall bära varningsväst för att styrka sin behörighet.
Om A-arbete anordnas vid vägkorsningen, får FK-låda (se mom 5a)
användas för att koppla från anläggningen. Om A-arbete anordnas och
vissa andra villkor är uppfyllda enl mom 5 b, kan vägvakten ersättas av
åtgärder som anges där.


e) Vägvakten skall meddela tkl när han är eller beräknas vara på plats
vid vägkorsningen. (Vid ett i förväg känt fel enl avd a punkt 2 skall
tjänstgöringen börja senast 10 min innan tåg kan passera vägkorsning-en.)
Tkl skall i förekommande fall underrätta vägvakten, om det finns tåg
som inte kan nås för ordergivning. Om möjligt skall tkl hålla vägvakten
löpande underrättad om de tåg (vut, A-fordonsfärder), som skall passera
vägkorsningen.

f) Vägvakten skall stoppa vägtrafiken, när tågfordon eller småfordon
närmar sig vägkorsningen, och annars släppa fram vägtrafiken. Följan-de
signaler ges mot vägtrafiken:
– Utsträckt arm med röd flagga eller lykta med rött sken = ”stopp”.
(Ges om inte ljussignaler, ljudsignaler och bommar stoppar väg-trafiken
på normalt sätt.)
– Vinkande tecken i färdriktningen = ”vägen är fri – kör fram”. (Ges till
ett vägfordon i taget för att upphäva stoppsignal med ljus- eller
ljudsignal.)Dessutom gäller:
– Bommar skall frikopplas och lyftas för hand, men om möjligt fällas,
när tågfordon eller småfordon närmar sig.
– Signaleringen i ljudsignal skall stoppas, men om möjligt kopplas in,
när tågfordon eller småfordon närmar sig.
– Ljussignal mot vägen skall om möjligt visa rött sken när tågfordon
eller småfordon närmar sig.
Har tkl meddelat att det på väg mot korsningen finns tåg som inte kan
nås för ordergivning, får bommar inte lyftas och vägtrafik inte släppas
över, förrän tåget har passerat vägkorsningen.
Vägvakten skall om möjligt sätta upp en skylt med ”Signalen ur bruk”
på kryssmärkesstolpe i vägens alla riktningar. (Skylten får inte finnas
uppsatt utan att vägvakt finns vid vägkorsningen.)


Till mom 3, avd f
Visar V-signal ”rörelse tillåten” för något spår, måste vägvakten vara helt
övertygad om att inte något fordon (småfordon) närmar sig på det spåret,
innan vägtrafik släpps fram.
Innan vägtrafik släpps fram över ett spår, där tågrörelse kan förekomma,
måste vägvakten vara extra försiktig. Vägvakten har rätt att efter egen
bedömning hindra vägtrafik från att passera över vägkorsningen, t ex vid
försämrad sikt p g a dimma.
Spårinnehavaren kan för vägkorsning med särskilt besvärliga siktförhål-landen
föreskriva, att vakten skall kontrollera tågläget hos tkl omedelbart
innan han släpper över stora eller långsamgående vägfordon.
Anordningar för bortkoppling av ljudsignaler, igångsättning av signale-ring
mot vägen och frikoppling av bommar finns i den apparatlåda som
hör till vägskyddsanläggningen.

4 Felaktig V-signal eller V-försignal

Är V-signal eller V-försignal felaktig, trots att vägskyddsanläggningen i
övrigt fungerar, skall föraren på tåg samt förare och tsm på vut ges order
(S10).


Till mom 4
Order om felaktig V-signal skall inte innehålla någon uppgift om att
vägskyddsanläggningen fungerar, endast att V-signalen är felaktig.
Vid felaktig V-försignal ges order om att signalen kan vara släckt.

5 Arbete vid vägskyddsanläggning

Om kortslutning av en spårledning i samband med A-arbete, A-fordons-färd
eller vut leder till att en vägskyddsanläggning sätts igång (mom 3a
punkt 1), skall åtgärder enl avd a) – e) nedan vidtas.


Till mom 5
Det är angeläget att åtgärderna vidtas så snabbt som möjligt, så att inte
vägtrafikanternas respekt för vägskyddsanläggningar minskas. Vägtra-fikanten
har inte rätt att passera järnvägen mot rött sken, om inte en vakt
ger tecken till det.
En skylt markerar var en igångsättningsspårledning börjar. Skylten är
gul, om FK-låda finns och annars vit. (Den kan finnas upp till 60 m före
spårledningens början.) En svart streckad ram runt en skylt strax före en
station innebär, att spårledningar före och på stationen påverkar
vägskyddsanläggningen endast när tågväg är lagd där eller när
stationen är obevakad. (Vägkorsningen ligger då inne på eller bortom
stationen.)


a) Finns det en s k FK-låda (särskild frånkopplingsanordning av
vägskyddsanläggningen), skall tsm ombesörja att den används.


Till mom 5, avd a.
FK-lådan är skild från den vanliga apparatlådan. Närmare instruktion för
användningen utfärdas av Spårinnehavaren.


b) Kan vägskyddsanläggningen inte frånkopplas med FK-låda, skall
tsm ombesörja, att det vid vägkorsningen finns en vägvakt, som vidtar
åtgärder enl mom 3f. (Se dock även nedan i avd c.)
För vägskyddsanläggning som omfattar flera tågspår gäller dessutom
följande, om tågrörelse kan förekomma på något av spåren:
– Spårinnehavaren skall i förväg anmäla till tkl att anläggningen inte
kommer att vara i funktion för det trafikerade spåret; anmälan görs
som vid fel, enl mom 3b.
– Tsm skall kontrollera hos tkl att ordergivning sker, innan bommar
lyfts eller vägtrafik tillåts passera; tsm får uppdra detta åt väg-vakten.
– För underrättelser från tkl gäller detsamma som vid fel, enl mom 3e.


Till mom 5, avd b.
Obs att åtgärder måste vidtas om en vägskyddsanläggning har återin-koppling
på tid.
Till andra stycket, första strecksatsen. Det förhållande, att en vägvakt släpper över vägtrafik mot stoppsignal över spår där tågrörelse kan
förekomma, skall alltså innebära att vägskyddsanläggningen anses vara
ur funktion, även om anläggningen tekniskt fungerar på rätt sätt. Order
(S10) skall således ges till tåg (vut) enl mom 3c.
Har Spårinnehavaren inte kunnat anmäla i förväg till tkl t ex vid hastigt
påkommet arbete, skall anmälan göras av tsm.


c) Vägvakt behöver dock inte sättas ut enl avd b, om
– vägskyddsanläggningen är en helboms- eller halvbomsanläggning
och
– vägen korsar endast ett tågspår, och
– vägkorsningen ligger på linjen eller obevakad station och finns inom
A-arbetssträckan (A-fordonssträckan, vutsträckan),
varvid dock tsm skall
– se till att bommarna lyfts och säkras i upplyft läge, att ljussignaler
mot vägen täcks över med säckar och signaleringen i ljudsignal
stoppas,
– underrätta tsm på sådana vut som skall föras över vägkorsningen
medan signaler är övertäckta,
– se till och ansvara för att vägskyddsanläggningen återställs och att
säckarna tas ner, innan A-arbetet (A-fordonsfärden, vut) anmäls
avslutat.


Till mom 5, avd c.
Obs att alla villkoren måste vara uppfyllda för att vägvakt inte skall
behöva sättas ut. (På obevakad station räknas dock inte sidotågspår som
tågspår i detta sammanhang.) Ljus- och ljudsignalanläggning kräver
alltid vägvakt, eftersom där inte finns några lyfta bommar som håller V-signalen
i ”stopp”.

§27 Spår ofarbart eller i försvagat skick

1 Åtgärder vid fel på spår

Den som upptäcker ett sådant fel på spår, kontaktledning eller hjälp-kraftledning
som gör spåret ofarbart eller som kräver hastighetsned-sättning
skall genast ombesörja följande åtgärder:

a) tågspår på linjen eller stängd station, huvudtågspår på obe-vakad
station
1) om spåret har spårledning för linjeblockering (på station: för hinder-frihetskontroll):
om möjligt kortsluta spårledningen med kontakt-don,
2) underrätta lättast anträffbara tkl,
3) på obevakad station: om möjligt ställa huvudsignaler till ”stopp”,

b) sidospår vid linjeplats eller obevakad station, sidotågspår på
obevakad station
underrätta lättast anträffbara tkl,

c) spår på bevakad station
på fjst:
1) om möjligt kortsluta hinderfrihetsspårledning med kontaktdon eller
ställa huvudsignaler till ”stopp”,
2) underrätta fjtkl,
på lokalbevakad station: underrätta ltkl.

Anm. När förare på tåg (tsm/förare/småfordonsförare vid vut/A-fordonsfärd)
upptäcker fel på ett bredvidliggande tågspår, skall föreskrifterna i §85:2
tillämpas.

Till mom 1
Kortslutning är inte alltid en fullt tillförlitlig åtgärd. Tåg kan t ex redan ha
passerat närmaste huvudsignal eller ha medgivits att passera en huvud-signal
i ”stopp”.

2 Tkl åtgärder

Den tkl som underrättas skall genast vidta följande åtgärder:
– tågspår på linjen eller huvudtågspår på obevakad station: avspärra
stationssträckan,
– tågspår på bevakad station: avspärra spåravsnittet,
– tågspår på stängd station och sidotågspår på obevakad station:
ombesörja att spåret stängs av med hindertavlor och att tkl för
stationen genast underrättas, när bevakningen tas upp.
– sidospår: ombesörja att spåret stängs av med hindertavlor,
Tkl skall dessutom underrätta Spårinnehavaren och – ifråga om tåg-spår
– tl.


Till mom 2
Är den tkl som underrättas inte tkl för gränsstation till stationssträckan
med det felaktiga stället, skall han genast vidarebefordra underrättelsen
till tkl för en av gränsstationerna (fjtkl) och uppmana honom att avspärra
stationssträckan.

3 Återupptagande av trafik


a) Kortslutning med kontaktdon får hävas när sträckan (spåravsnit-tet)
har avspärrats.

b) Avspärrningen får upphävas först sedan Spårinnehavaren har med-delat
att spåret är farbart.
Innan avspärrningen har upphävts får vut eller A-fordonsfärd beviljas
på stationssträckan bara efter medgivande av Spårinnehavaren.
Om det felaktiga stället kan befaras med nedsatt hastighet, gäller
bestämmelserna om hastighetsnedsättning i §28
Innan hastighetsnedsättning med tavlor (§28:3 ) har hunnit ordnas, kan
tåg (vut) få avsändas, sedan Spårinnehavaren har besiktigat det felak-tiga
stället och till tkl anmält felets läge samt sth förbi platsen. Tåg (vut)
ges order (S10 avd 4) om hastighetsnedsättning (begränsning av tågets
sth) enl §28:5

c) Med undantag från mom 2 och mom 3 avd b gäller följande:
Om en förare anmäler att hastighetsnedsättning behövs p g a fel på spår,
och föraren bedömer att det felaktiga stället kan passeras med minst 30
km/h, behöver tkl inte avspärra stationssträckan. Tåg (vut) får avsändas
innan Spårinnehavaren har hunnit besiktiga det felaktiga stället, sedan
föraren (tsm) har getts order (S10 avd 4) om hastighetsnedsättning
(begränsning av tågets sth) till 30 km/h enl §28:5


Till mom 3
Till avd a. Obs att reparationsarbete till följd av inträffad händelse kräver
A-arbete som i sig skyddas med avspärrning och kontaktdon i förekom-mande
fall.
Till avd b tredje stycket. Spårinnehavaren kan medge att vut för denne
och vut med hjälpfordon får beviljas utan att order ges om hastighetsned-sättning
till föraren (tsm).
Till avd b sista stycket och till avd c. Obs att det inte får anges några km-tal
i order om nedsättning enl §28:5 Tkl får inte underrätta föraren (tsm)
om felets närmare läge.

§28 Hastighetsnedsättning

1 Inledning


a) Allmänt. Hastighetsnedsättning anordnas om hastigheten på ett
spåravsnitt måste vara lägre än banans sth eller än den sth som framgår
av besked från huvudsignal (i förekommande fall med tillhörande ATC-information).
Hastighetsnedsättning fastställs av Spårinnehavaren.

b) Permanent eller tillfällig hastighetsnedsättning. Hastighets-nedsättning
är:
– permanent : framgår av linjebeskrivningen och signaleras med
hastighetstavlor med tillhörande ATC-information, eller
– tillfällig: finns inte med i linjebeskrivningen; indelas i:
1) Nedsättning med tavlor. Innebär ordergivning till förare. Signaleras
med tavlor med tillhörande ATC-information. Se mom 3–4.
2) Nedsättning utan tavlor (begränsning av tågets sth). Innebär att
tågets sth begränsas enbart genom ordergivning till förare. Se mom
5.
3) Punktnedsättning för specialtransport. Innebär enbart ordergivning
till förare. Se mom 6.

c) Hastighetsnedsättning med procentuellt överskridande. En
hastighetsnedsättning kan vara ATC-utrustad för procentuellt över-skridande.
Det innebär att ett annat läge än 0 på tumhjulet för procentuellt
överskridande medför, att hastighetsinformationen som balis-gruppen
lämnar kan överskridas upp till en viss nivå.
Det anges i linjeboken för vilka tåg och på vilka sträckor som tumhjulet
skall ha annat läge än 0.


Till mom 1 avd c
Orienteringstavla och hastighetstavla med siffror är i detta fall försedd
med tilläggstavla ’ATC-överskridande’.
Läge 1 på tumhjulet ger högst 5 %, läge 2 högst 10 %, … läge 9 högst
45 % överskridande. En viss tvingande hastighetsnivå kan inte överskridas.
Det är mycket viktigt att tumhjulet inte står i för högt läge!


d) Hastighetsnedsättning för tåg med tågegenskapen ’stax D’.
En hastighetsnedsättning kan vara ATC-utrustad så att ATC-informa-tionen
bara gäller för tåg med tågegenskapen ’stax D’ inmatad, enl
§45:6 b.

2 Signalering och ATC-utrustning

För permanent hastighetsnedsättning och för tillfällig hastighetsnedsättning
med tavlor gäller följande för signalering med tavlor och – inom
ATC-område – för utrustning med ATC:

a) Tavlor. Hastighetstavlor, orienteringstavla och förvarningstavla
ordnas enl bestämmelserna i §3:22 , §3:30 avd c och §3:30A.

b) ATC-utrustning, huvudregel. Hastighetsnedsättning ATC-ut-rustas
så att ett för högt ATC-huvudbesked inte kan visas för något tåg
medan detta framförs på nedsättningssträckan.

Anm 1. Balisutläggning enl denna huvudregel kan dock inte säkert ordnas för
de fall när ATC görs verksam, när främsta fordonet befinner sig på linjen. Det
kan då inträffa att för högt ATC-huvudbesked visas medan tåget framförs på
nedsättningssträckan. Oavsett vad huvudindikatorn visar gäller då hastighetsbesked
enl hastighetstavla och order.


c) Halvutrustad hastighetsnedsättning. Intryckning av höj-ningsknappen.
Om kravet enl huvudregeln i avd b kan uppfyllas, kan
en tillgällig hastighetsnedsättning vara halvutrustad i något av följan-de
fall:
1) Om nedsättningen är högst 800 m lång.
2) Vid hastigt påkommen nedsättning, tills helutrustad nedsättning
har kunnat anordnas.
3) Vid nedsättning för arbetsplats som flyttas eller ändras.
I order (S10) anges om nedsättningen är halvutrustad. (Permanent
hastighetsnedsättning är alltid helutrustad.)
Sedan föraren har övertygat sig om att tågets framände har passerat
nedsättningens slut, får han häva hastighetsövervakningen genom att
trycka in höjningsknappen på ATC-panelen.

Anm 2. Även vid vissa helutrustade tillfälliga hastighetsnedsättningar förekommer
att höjningslampan tänds. Också då gäller att höjningsknappen får
tryckas in först när tågets framände har passerat nedsättningens slut.


d) Fördröjd målinformation vid tillfällig hastighetsnedsättning.
Vid förvarningstavla och orienteringstavla som avser tillfällig
hastighetsnedsättning kan det förekomma baliser, vars information i
förekommande fall visas som ATC-besked först efter 100 m, eller vid en
försignal eller huvudsignal strax bortom tavlan.


Till mom 2 avd d
Jämför säok till avd g punkt 1.


e) Hastighetsnedsättning med tavlor som inte ingår i ATC-systemet.
I följande fall kan det förekomma att en nedsättning med
tavlor inte utrustas med baliser (undantag från huvudregeln i avd b):
1) Nedsättning på tågväg där sth är högst 40 km/h.
2) Nedsättning som gäller för en viss tågkategori:
Utöver ordinarie orienteringstavla för lägre hastighet finns då en
extra orienteringstavla 500 m före hastighetstavla som innebär lägre
hastighet. Orienteringstavlor och hastighetstavla är försedda med en
extra tilläggstavla med text ”Ej ATC”.
I order (S10) resp linjebeskrivningen anges ”Ingår ej i ATC-systemet”.
Oavsett vad huvudindikatorn visar gäller då för berörda tåg det hastig-hetsbesked
som hastighetstavlan visar.


Till mom 2 avd e
Till punkt 2. Denna tillämpning kräver att Spårinnehavaren har samrått
med Trafikledningsfunktionen


f) Orienteringstavla för lägre hastighet utan balisgrupp. Om
det finns förvarningstavla, kan det i vissa fall saknas balisgrupp vid
följande orienteringstavla.

g) Motväxel mellan orienteringstavla och hastighetsnedsättningens
början. Följande gäller när ett tåg först passerar en orienteringstavla
och sedan kan komma att framföras på en annan tågväg än
den där nedsättningen finns:
1) Signalberoende balisgrupp vid orienteringstavlan:
Under orienteringstavlan finns en tilläggstavla ’inskränkning’ med
text ”Spår …” (spårnummer där nedsättningen finns).
Om ATC-förbesked i enlighet med tavlan uteblir, saknar tavlan
betydelse för tåg (vut) som framförs med ATC-besked.
Om ATC-förbesked ges, men föraren sedan kan konstatera att tåget
framförs på en annan tågväg än den där nedsättningen finns, får
höjningsknappen tryckas in och hastigheten ökas när ATC-systemet
medger det.
2) Tvingande balisgrupp vid orienteringstavlan:
Under orienteringstavlan finns en tilläggstavla med text ”Gäller ej
alla spår”. ATC-målinformation ges vid tavlan till alla tåg.
Om föraren sedan konstaterar att tåget framförs på en annan tågväg
än den där nedsättningen finns, får höjningsknappen tryckas in och
hastigheten ökas när ATC-systemet medger det.


Till mom 2 avd g
Till punkt 1. Informationen från en signalberoende balisgrupp vid en
orienteringstavla beror av hastighetsinformationen från balisgruppen
vid en omedelbart följande försignal eller huvudsignal (inom 100 m).
Tavelinformationen antingen förkastas eller gäller, beroende på om
balisgruppen vid signalen ger hastighetsinformation över resp upp till
100 km/h, eller omvänt.
Till punkt 2. Information från tvingande orienteringstavelbaliser gäller för
alla tåg.
Till punkt 1 och 2. Tilläggstavlorna används inte under förvarningstavla.

3 Tillfällig hastighetsnedsättning med tavlor


a) Underrättelse till tl. Spårinnehavaren lämnar underrättelse om
nedsättning till tl.


Till mom 3 avd a
Underrättelsen skall innehålla sträcka, medgiven hastighet och om
möjligt ungefärlig tid för nedsättningen. I förekommande fall anges om
nedsättningen är halvutrustad eller inte ingår i ATC-systemet (jfr mom 2
avd c och e).
Vid arbete som kräver att nedsättningssträckan flyttas och/eller förlängs,
behöver de exakta punkterna inte anges. Den totala sträckan, vars
början- och slutpunkter skall anges, får ej överstiga fem km (dock tio km,
om Spårinnehavaren bedömer att arbetsmetoden kräver detta). Även
nedsättningar med olika sth får förekomma. Uppgiften kan formuleras
enl följande exempel, där nedsättningar till både 40 km/h och 70 km/
h förutsätts förekomma: ”Km 41.200–46.200. Sth 40 km/h och 70 km/
h förekommer. Rälsbyte. Arbetet bedrivs i riktning från km 46.200 mot
km 41.200.”


b) Ordergivning till tåg och vut. Förare på tåg och vut ges order
(S10) om nedsättning på tågspår.


Till mom 3 avd b
På S10 används avd 1 och 3. Km-tal anges samt station eller sträcka
begränsad av närmaste stationer. Sträckans gränsstationer anges
– med parentes, om nedsättningen inte omfattar spår på stationen,
– utan parentes, om nedsättningen även omfattar spår inne på stationen.
För nedsättning inom ATC-område anges om nedsättningen är halvutrus-tad
eller inte ingår i ATC-systemet.
Spår anges i ordern om den inte gäller alla spår som kan vara aktuella
för tåget (vut)
Order behöver inte ges om det är helt uteslutet att tåget (vut) kan
framföras på det aktuella spåret.
Km-tal anges i rätt ordning med hänsyn till färdriktningen. I ordern anges
”Nedsättningssträckans längd är … m”, om längden inte kan utläsas av
km-talen, t ex vid förändring i banans längdmätning. Orsak till nedsätt-ningen
anges i regel.
För nedsättning som flyttas eller förlängs (jfr säok till avd a) ges order på
S10 avd ’annat besked’ enl följande exempel: ”Nedsättning sth 40 km/
h och 70 km/h förekommer på vissa avsnitt. Rälsbyte. Arbetet bedrivs i riktning från km 46.200 mot km 41.200.” (Km-talen som begränsar den
totala sträcka, inom vilken nedsättningarna flyttas eller förlängs, anges
som vanligt i avd 1.)

4 Tillfällig hastighetsnedsättning med tavlor upphör

När tillfällig hastighetsnedsättning med tavlor skall upphöra, gäller
följande:
Tl skall underrättas enl mom 3. Spårinnehavaren skall ombesörja att
tavlor och baliser tas bort eller ändras.
Om permanent nedsättning skall upphöra, ges order (S11) till förare på
tåg och vut.


Till mom 4
Till sista stycket. Om tillfällig nedsättning skall ändras, ges order på S10.

5 Tillfällig hastighetsnedsättning utan tavlor (begränsning av tågets sth)


a) Användning. Nedsättning enl detta mom ordnas för bl a följande
fall:
1) Vid hastigt uppkommet behov (§27:3 ) eller vid risk för t ex
solkurva, som första åtgärd.
2) Vid nedsättning enl §85:5
3) När tkl efter samråd med tl anser att tåg behöver framföras med
särskild uppmärksamhet, eller när polis eller brandförsvar tillfäl-ligt
har begärt nedsatt hastighet.
4) När nedsättning av bantekniska skäl krävs p g a fordon i tåget enl
§43:5 och §43:10


Till mom 5, avd a
Till punkt 1. Spårinnehavaren skall snarast ombesörja signalering med
tavlor och baliser och underrätta tl när detta är gjort; härefter sker
ordergivning enl mom 3.
Spårinnehavaren kan besluta om fortsatt tillämpning av mom 5, om
nedsättningen sträcker sig över flera stationssträckor eller om det är
komplicerat att ordna signalering med tavlor och baliser. För längre tid
än en vecka skall Spårinnehavaren samråda med Trafikledningsfunktio-nen.
Till punkt 3. Det kan här vara fråga om t ex skogsbrand eller inträffad
händelse på intilliggande spår. I regel skall någon av hastighetsnivåerna
40 km/h eller 70 km/h användas. Till punkt 4. Här avses bl a vissa specialtransporter. För s k punktnedsättning,
se dock mom 6.


b) Nedsättningssträckans längd. Nedsättningssträckan skall om-fatta
något av följande alternativ:
1) Sträckan från en station till en annan station. De stationer som
anges som gränser för nedsättningssträckan ingår i denna.

Anm. På sträcka utan linjeblockering får en linjeplats vara gräns för sträckan
i stället för station. Vid linjeplats ingår i nedsättningssträckan tågspåret
genom växel eller över rörlig bro samt i förekommande fall tågspåret mellan
de yttersta växlarna.

2) En hel station. Nedsättningen gäller då från den ena stations-gränsen
till den andra.
3) Ifall order ges till tåg (vut) som står på eller omedelbart utanför
den bevakade station där nedsättningen skall gälla:
Från det ställe där ordern ges (huvudsignal i ”stopp”, normal stopplats
etc) till en följande huvudsignal på stationen (eller tågvägens slutpunkt,
om den uppnås tidigare).

c) Underrättelse till tl. Mom 3a gäller i tillämpliga delar.


Till mom 5 avd c
Av underrättelsen måste framgå dels att det rör sig om en nedsättning
utan tavlor (begränsning av tågets sth), dels nedsättningssträckan enl
något av alternativen i avd b.

d) Ordergivning till tåg och vut. Förare på tåg och vut ges order
(S10) om begränsning av tågets sth.

Till mom 5 avd d
Obs att varken tavlor eller baliser används vid denna typ av nedsättning.
Föraren skall låta sth enl ordern ingå som en faktor vid bestämning av
tågets sth (enl §68:1 b) och således i förekommande fall ändra inställ-ningen
av tågets sth på ATC-panelen.
På S10 används avd 1 och 4. Km-tal eller spår får inte sättas ut.
Sträcka enl avd b punkt 1. Sträckans gränsplatser anges inte med
parentes.
Sträcka enl avd b punkt 3. I detta fall används muntlig ordergivning (enl
§19:1.2 c). Föraren måste tydligt repetera den huvudsignal som utgör
slutet för nedsättningssträckan.

6 Punktnedsättning för specialtransport

När befordringsvillkoren för en specialtransport föreskriver nedsatt
hastighet förbi en särskilt angiven bro, tunnel etc, får detta betraktas
som en punktnedsättning, under förutsättning att platsen lätt kan
identifieras av föraren.
Order (S10 avd 1 och 7) ges till föraren.


Till mom 6
Vid punktnedsättning används inte tavlor eller baliser. Specialtranspor-ten
är i regel en transport med överskriden axellast eller lastprofil.
Om en specialtransport kräver nedsättning längre sträcka, är nedsätt-ningen
ingen punktnedsättning utan behandlas enl mom 5.
Till första stycket. Om det finns risk för att föraren inte säkert kan lokalisera
platsen för nedsättningen enbart med hjälp av ordern, skall en medhjäl-pare
medfölja. Detsamma gäller om det är fråga om många punktned-sättningar
på samma stationssträcka. Bedömning huruvida medhjälpare
krävs görs av Trafikutövaren. Finns ingen medhjälpare att tillgå trots att
sådan krävs, ska Trafikutövaren underrätta tl; då behandlas nedsätt-ningen
i stället enl mom 5.
Till andra stycket. I ordern anges att det är fråga om en punktnedsättning.
Exempel: Sträcka (Axelboda)–(Folkhyttan). Km 73.350–73.270. På
bron över Eriksholmsälven är sth 10 km/h. Punktnedsättning för överskri-den
lastprofil.
Eftersom det vid punktnedsättning inte är fråga om att begränsa ”tågets
sth” enl §68:1 b, ingår nedsättningen inte i ATC-systemet. Sth enl ordern
gäller oavsett vilket ATC-huvudbesked som visas.

§29 A-arbete

Anm 1. Art 1–14 gäller A-arbete på tågspår. För A-arbete på sidospår, se art 15.
Anm 2. S2 kan förutom som blankett finnas även i form av anteckningsbok,
stämpel e d enl Spårinnehavarens/Trafikledningsfunktionens beslut.

1 Allmänt

1.1 Inledning
A-arbete innebär att en sträcka eller ett område disponeras för arbeten
som av säkerhetsskäl m m kräver att inga eller bara vissa fordonsrörel-ser
får ske över arbetsplatsen. Stationssträckan (resp A-arbetsområdet
på bevakad station) hålls avspärrad.

Anm 1. Om A-fordonsfärd eller vut är anordnad gäller: A-arbete behöver inte
anordnas för ett arbete som på linjen eller obevakad station bedrivs inom 50 m
från fordonssättet.
1.2 Tillsyningsman
För varje A-arbete ska en tsm finnas utsedd. Tsm ansvarar för trafiksä-kerhetsåtgärder
för A-arbetet.
Vid avlösning av tsm under A-arbetet ska den tillträdande informera
– på linjen och obevakad station: tkl för en av stationssträckans
gränsstationer (på fjbsträcka: fjtkl),
– på bevakad station: tkl för stationen.
Vid A-arbete på stängd station ska tkl informeras om avlösningen så fort
bevakningen har tagits upp.

2 A-arbetssträcka, A-arbetsområde

2.1 A-arbete på linjen och obevakad station
Den sträcka som upplåts för A-arbetet (= A-arbetssträckan) ska begrän-sas
av närmaste station eller linjeplats.
Vid A-arbete på tågspår på obevakad station eller vid linjeplats begrän-sas
A-arbetssträckan av intilliggande station eller linjeplats.

Anm. Sker A-arbete på sidotågspår på obevakad station helt innanför spårspärr
eller skyddsväxel som skyddar huvudtågspår, behandlas det som A-arbete på
sidospår.
2.2 A-arbete på bevakad station
Det spåravsnitt som upplåts för A-arbetet (= A-arbetsområdet) ska om
möjligt begränsas av med- eller motriktad huvudsignal, dvärgsignal,
stopplykta eller S-tavla. Är detta inte möjligt ska annan tydlig punkt,
som kan identifieras av både tkl och tsm, begränsa A-arbetsområdet.
2.3 A-arbete på stängd station
På stängd station får A-arbete äga rum, om stationen är bevakad när A-arbetet
börjar och när det anmäls avslutat. Bestämmelserna för A-arbete
på bevakad station gäller för övrigt.

3 A-arbete samtidigt med andra anordningar

3.1 A-arbete efter tåg
A-arbete på linjen eller obevakad station får börja efter ett tåg innan
tåget har lämnat stationssträckan, så snart det har passerat platsen för
A-arbetet (= A-arbete efter tåg), dock inte
– om tåget har pålok,
– om A-arbete efter tåg är förbjudet enl linjeboken.

Anm. Tsm måste beakta att tåget kan backa 200 m.
3.2 På linjen eller obevakad station
A-arbete får ske samtidigt och på samma sträcka som är upplåten för
andra anordningar. Samråd skall ske enl §20 om A-arbetssträckan helt
eller delvis är upplåten för A-fordonsfärd eller vut.

Anm. Inget hindrar att fler A-arbeten förekommer på samma A-arbetssträcka.
3.3 På bevakad station
Inom A-arbetsområdet får rörelser med fordon eller småfordon bara ske
i den omfattning som framgår av §37:1 d resp §37A:1 d.

4 Planering, begäran och beviljande

Anm. I TLF kan anges att tl åligganden enl art 4 övertas av annan funktion inom
Trafikledningsfunktionen.
4.1 Planering, allmänt
A-arbete planeras antingen i god tid i förväg eller kort tid innan arbetet
ska börja. Planeringen görs på S2 och omfattar
– A-arbetssträcka/A-arbetsområde,
– start- och sluttid,
– om A-arbetet ska vara A-arbete efter tåg.
4.2 Förplanering och begäran
Om möjligt planeras A-arbetet i god tid i förväg. Begäran sker genom att
ifylld S2 sänds till tl.
4.3 Direktplanering och begäran
Om A-arbete inte har begärts i förväg hos tl, görs det
1) för A-arbete på bevakad station: hos tkl för stationen
2) för A-arbete på linjen eller obevakad station: hos tkl för en av
stationssträckans gränsstationer; på fjbsträcka hos fjtkl.
Planeringen sker då tillsammans med tkl när S2 fylls i.
4.4 Beviljande, delgivning av S2
4.4.1 Förplanerat A-arbete
Har A-arbetet förplanerats och begärts hos tl, beviljar tl arbetet. Bevil-jad
S2 ska delges den som har begärt A-arbetet samt
1 för A-arbete på bevakad station: tkl för stationen,
2) för A-arbete på sträcka utan fjb: tkl för stationssträckans gräns-stationer,
3) för A-arbete på fjbsträcka: fjtkl.
Den som har begärt A-arbetet ombesörjer att tsm delges beviljad S2.
4.4.2 Direktplanerat A-arbete
A-arbete som planeras direkt med tkl beviljas
1) för A-arbete på lokalbevakad station: av tkl för stationen,
2) för A-arbete på linjen eller obevakad station på sträcka utan fjb: av
den tkl som A-arbetet har planerats hos, i samråd med tkl för
stationssträckans andra gränsstation; S2 delges denne i samband
med beviljandet,
3) för A-arbete på fjbsträcka: av fjtkl.
4.6 Avstämning av planeringen innan starttillstånd inhämtas
4.6.1 Allmänt

a) Innan tsm inhämtar starttillstånd för A-arbetet ska en avstämning
av de på S2 planerade uppgifterna göras hos tkl.

Anm 1. Om A-arbetet direktplaneras kort tid i förväg, är det inget som hindrar
att avstämningen görs vid samma tillfälle.

Har tsm delgetts S2 av den som begärt A-arbetet eller har tsm själv
skrivit ner den vid planeringen, ska S2 motläsas av tsm för kontroll av
att uppgifterna stämmer överens. S2 kompletteras med uppgift om tsm
namn och driftradio/telefonnummer.

Anm 2. Har tsm inte delgetts förplanerad S2, ska tkl delge honom S2.


b) Ska A-arbetet vara A-arbete efter tåg, måste tkl tydligt framhålla
det. Tkl ska uppmana tsm att återkomma när denne har sett tåget
passera med slutsignal.

c) Berörs A-arbetssträckan av A-fordonsfärd eller vut, ska tkl under-rätta
tsm om detta och uppmana honom att kontakta den andre tsm för
samråd.
4.6.2 Förutsättningarna ändras
Om förutsättningarna för A-arbetet måste ändras vid avstämningen
gentemot på S2 planerade villkor, får tkl och tsm i samråd ändra
uppgifter angående
– A-arbete efter tåg (om det ska vara A-arbete efter tåg eller inte),
– tid (jfr dock nästa stycke).
Om A-arbetssträckan/A-arbetsområdet måste ändras eller om A-arbe-tet
inte kan ges starttillstånd före den ursprungligen planerade och på
S2 angivna sluttiden, får den beviljade S2 inte användas. I stället ska
nytt A-arbete planeras.

Anm 1. Om ett beviljat A-arbete inte kan genomföras utan ”ställs in”, ska de som
har fått underrättelser om A-arbetet meddelas av tkl.
Anm 2. På vissa stationer kan ställverksvakt i stället för tkl få bevilja A-arbete
på bevakad station (anges i säpl och linjeboken; Trafikledningsfunktionen
beslutar i samråd med Spårinnehavaren). Vad som i denna paragraf sägs om tkl
gäller då i stället ställverksvakten.

5 Spårinnehavarens uppgifter till tkl

Spårinnehavaren lämnar tsm uppgifter om
1) kontroller eller besiktningar som ska ske innan A-arbetet anmäls
avslutat och vem som ansvarar för dessa,
2) skyddsåtgärder vid komplicerade arbetsplatser (kortslutning,
klovning etc)
3) åtgärder för vägskyddsanläggningar (vägvakt eller andra åtgär-der
enl §26 ).

Anm. Besiktning omfattar de fall då särskild besiktningsman krävs, t ex vid
arbete i signalsäkerhetsanläggning eller efter omfattande spårarbeten etc. Är
tsm utbildad kan denne naturligtvis själv utföra aktuella besiktningar eller
planera skyddsåtgärder utan särskilda uppgifter från Spårinnehavaren.

6 Starttillstånd, allmänt

Omedelbart innan A-arbetet ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
av tkl. Det lämnas för A-arbete
1) på bevakad station: av tkl personligen,
2) på sträcka utan fjb: av tkl personligen för en av stationssträckans
gränsstationer,
3) på fjbsträcka: av fjtkl.
Starttillståndet ska innehålla identifiering av A-arbetet och orden ”...
får starta”, t ex ”A-arbete Pettersson Storköping–Rosberga får starta”.

Anm. A-arbetet börjar så snart tkl lämnat starttillstånd och pågår tills A-arbetet
anmälts avslutat av tsm.

7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges

7.1 A-arbete på linjen eller obevakad station
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S2 med tsm enl art 4.6,
2) avspärra stationssträckan,
3) vid A-arbete som inte är A-arbete efter tåg:
– kontrollera att stationssträckan är fri från tåg,
– på sträcka med linjeblockering: uppmana tsm att kortsluta spår-ledningen
med kontaktdon och därefter få detta bekräftat av tsm,
4) vid A-arbete efter tåg:
få bekräftat av tsm
– att denne har sett tåget passera med slutsignal,
– på sträcka med linjeblockering: att spårledningen är kortsluten
med kontaktdon,
5) då vut eller A-fordonsfärd finns på stationssträckan och samråd
ska ske med andra tsm:
få bekräftat av tsm att samråd (som har inneburit att A-arbetet kan
genomföras) har skett med de andra tsm.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.
7.2 A-arbete på bevakad station
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S2 med tsm enl art 4.6,
2) se till att A-arbetsområdet är fritt från tåg, vut, A-fordonsfärd,
växling och småfordonsväxling,
3) avspärra A-arbetsområdet,
4) uppmana tsm att kortsluta spårledningen med kontaktdon, om så
ska göras, och därefter få detta bekräftat av tsm.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.

8 Tsm åtgärder före A-arbetet

8.1 Besiktningar och skyddsåtgärder m m
Tsm ska ha fått uppgift om kontroller eller besiktningar som ska ske
efter avslutat arbete, samt om vem som ansvarar för dessa. Tsm ska
dessutom ha fått uppgift om skyddsåtgärder som han inte själv planerar
och ev hastighetsnedsättning efter avslutat arbete.
8.2 Starttillstånd
Omedelbart innan A-arbetet ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
från tkl enl art 6.
Vid A-arbete på linjen eller obevakad station ska tsm då
1) vid A-arbete efter tåg:
– ha sett tåget passera med slutsignal,
– på sträcka med linjeblockering i bruk: ha ombesörjt att spårled-ningen
kortslutits med kontaktdon innan tåget har lämnat block-sträckan,
2) vid A-arbete (som inte är efter tåg) på sträcka med linjeblockering
i bruk: efter tillstånd från tkl ombesörja att spårledningen kortsluts,
3) bekräfta ovanstående åtgärder till tkl.
Vid A-arbete på bevakad station ska tsm då efter tillstånd från tkl
ombesörja att spårledning kortsluts, om så ska göras. Starttillståndet
antecknas på S2.
8.3 Tsm skyddsåtgärder
8.3.1 På linjen eller obevakad station
Innan arbetet påbörjas ska tsm
1) på sträcka med linjeblockering i bruk: ombesörja att spårledningen
kortsluts,
2) ombesörja att spåret stängs av med hindertavlor, så att dessa kan
ses ca 200 m från gränsen för arbetsplatsen; på sträcka med
linjeblockering i bruk krävs dock hindertavlor bara om det finns A-fordonsfärd
eller vut på A-arbetssträckan.

Anm. Om A-fordonsfärd eller vut anordnas sedan A-arbetet har påbörjats, måste
tsm, omedelbart sedan han har medgett att den nya anordningen får äga rum,
ombesörja att spåret stängs av med hindertavlor.
8.3.2 På bevakad station
Innan arbetet påbörjas ska tsm
1) på spår med spårledning för hinderfrihetskontroll: ombesörja att
spårledningen kortsluts,
2) ombesörja att spåret stängs av med hindertavlor, eller genom att
växlar låses (klovas) i skyddande läge med lås vars nyckel innehas
av tsm.
8.3.3 Hur skyddsåtgärderna utförs
Kortslutning med kontaktdon ska ske på varje blocksträcka där arbete
pågår; på station på båda sidor om arbetsplatsen. Minst två kontaktdon
används. De placeras så att de om möjligt inte behöver flyttas under A-arbetets
gång. (Om så är nödvändigt får bara ett kontaktdon åt gången
flyttas.)
Kortslutning behöver inte ske
– på bevakad station vid A-arbete som föranleds endast av felsökning
på spårledning,
– om A-arbetsområde på station från alla håll är skyddat av växlar
som är låsta (klovade) av tsm i skyddande läge.

Anm. Spårinnehavaren får medge (meddelas tsm enl art 5 och till tkl):
– att kortslutning med kontaktdon ersätts av ingrepp i signal-anläggningen,
– att låsning (klovning) av växel ersätts av ingrepp i växeldrivet
(handvev får då inte användas för omläggning av växeln),
– vid A-arbete på bevakad station: att annan spårledning på stationen
kortsluts i stället,
– vid A-arbete på bevakad station, när A-arbetsområdet avspärras av
tkl genom spärrning av spåravsnitt, signal eller växel i skyddande
läge: att kortslutning får ersättas av att en vakt placeras hos tkl med
uppgift att övervaka att tkl inte häver spärrningen.

9 Genomförande av A-arbetet

Tsm ska närvara på arbetsplatsen.
Spårinnehavaren och Trafikledningsfunktionen kan dock komma över-ens
om att tsm inte behöver närvara. (Antecknas av tsm på S2 samt av
tkl i tklbok eller grafiskt upplägg.) A-fordonsfärd eller vut får då inte
finnas på A-arbetssträckan.

10. Fordonsrörelse samt förflyttningar av maskiner och arbetsredskap inom A-arbetsområde på bevakad station

10.1 Allmänt
Nedan avses med fordon, maskiner och arbetsredskap
även vägfordon, grävmaskiner, entreprenadmaskiner, kranar och an-nan
maskinell utrustning som kan förflyttas eller användas för trans-porter.
Dessa bestämmelser (art 10) gäller även för rörelser med järnvägsfordon
inom A-arbetsområdet.
10.2 Transporter till och från A-arbetsområdet
Fordon, maskiner
och arbetsredskap får endast föras in till och ut från A-arbetsområdet
via anvisad tillfart.
För järnvägsfordon gäller: Så snart växlingsrörelsen passerat gränsen
för A-arbetsområdet tillämpas bestämmelserna i denna art (10).
Järnvägsfordon får inte lämna A-arbetsområdet utan att rörelsen givits
starttillstånd i aktuella fall, enl bestämmelserna för växling (§37 ,
37A).
10.3 Förflyttningar och fordonsrörelser inom A-arbetsområdet
Förflyttningar och fordonsrörelser får endast ske på ett sådant sätt att
fara inte uppkommer för skada på personer, anläggningar och materiel.
Förflyttningar och fordonsrörelser som inte kan bromsas eller stoppas
med handkraft får ej ske. Skjutsning av järnvägsfordon får ej tillämpas.
Förflyttningar och fordonsrörelser ska planeras och utföras så att
fordon, maskiner eller arbetsredskap inte med någon del eller i något
ögonblick kommer att föras utanför A-arbetsområdet.
Den som marövrerar fordon, maskin eller arbetsredskap (föraren) ska
själv, eller med en medhjälpare, kunna kontrollera att gränsen för A-arbetsområdet
inte överskridits i något ögonblick.
Måste signalgivning ske med hjälp av handsignaler eller via radio ska
varsamhet iakttas under rörelsen (krypfart). Hastigheten får då inte
överstiga 10 km/h. Den som ger signal eller ska åtlyda signal måste vara
medveten att annan signalgivning t.ex. enligt reglerna för kranmaskinist
eller järnvägens bestämmelser för växling kan ges inom området.
10.4 Tillsyningsmannens anvisningar m m
Samtliga personer
inom området är skyldiga att följa tillsyningsmannens anvisningar. Arbetsledningen och tillsyningsmannen ansvarar tillsammans för att
de som använder fordon, maskiner och arbetsredskap informeras om A-arbetsområdets
gränser.
Personal i säkerhetstjänst som examineras i dessa bestämmelser ansvarar
själv för att de hos tsm har fått information om A-arbetsområdets
gränser.

14 Avslutat A-arbete

14.1 Tsm åtgärder
Innan A-arbetet anmäls avslutat ska tsm
1) kontrollera att föreskrivna besiktningar och åtgärder efter arbete
är slutförda och att vägskyddsanläggningar har återställts enl
§26

Anm. Om brister kvarstår får A-arbetet inte avslutas, utan tsm ska kontakta
Spårinnehavaren för besked om vilka åtgärder som ska vidtas.

2) kontrollera att spåret förbi arbetsplatsen är fritt
3) ombesörja att hindertavlor och låsning (klovning) av växlar tas
bort samt häva kortslutning av spårledning.
14.2 Anmälan

a) Tsm lämnar anmälan, för A-arbete
1) på bevakad station: till tkl,
2) på linjen eller obevakad station: till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer; på fjbsträcka till fjtkl.

b) Anmälan ska innehålla
1) tsm namn samt driftradio- eller mobiltelefonnummer,
2) orden ”anmälan om avslutat A-arbete” och tidpunkt.
Anmälan antecknas av tsm på S2.
14.4 Tkl åtgärder
Sedan tkl har fått anmälan får han upphäva avspärrningen.
Har flera anordningar funnits samtidigt på stationssträckan, får av-spärrningen
inte upphävas förrän berörda tkl i samråd (fjtkl) har
kontrollerat att alla anordningarna har anmälts avslutade.

15 A-arbete på sidospår

15.1 Allmänt, tsm
Bestämmelserna i art 1 gäller (dock ej anm).
15.2 A-arbetsområde
Det spåravsnitt som upplåts för A-arbetet (= A-arbetsområdet) ska
begränsas av tydliga punkter.
15.3 A-arbete samtidigt med växling
Inom A-arbetsområdet får rörelser med fordon eller småfordon bara ske
i den omfattning som framgår av §37:1 d resp §37A:1 d.
15.4 Begäran, beviljande
A-arbetet begärs enl S2 hos och beviljas av
1) på de sidospår på station som omfattas av säpl: tkl,
2) på andra sidospår: Spårinnehavaren
15.8 Tsm skyddsåtgärder
Tsm ska innan A-arbetet börjar
1) ha fått beviljad S2 av den funktion som ska bevilja A-arbetet,
2) ombesörja att A-arbetsområdet stängs av med hindertavlor eller
genom att växlar låses (klovas) i skyddande läge med lås vars
nyckel innehas av tsm,
3) på spår med spårledning för hinderfrihetskontroll: ombesörja att
spårledningen kortsluts med kontaktdon.

Anm. Spårinnehavaren får medge att skyddet ordnas på annat sätt.
15.13 Avslutat A-arbete
Innan A-arbetet anmäls avslutat ska tsm
1) kontrollera att föreskrivna besiktningar och åtgärder efter arbete
är slutförda,

Anm. Om brister kvarstår får A-arbetet inte avslutas, utan tsm ska kontakta
Spårinnehavaren för besked om vilka åtgärder som ska vidtas.

2) kontrollera att spåret förbi arbetsplatsen är fritt
3) ombesörja att hindertavlor och låsning (klovning) av växlar tas
bort samt häva kortslutning av spårledning.
Tsm lämnar anmälan om avslutat A-arbete till den funktion som har
beviljat A-arbetet.

16. A-arbete som föranleds av arbete på fordon

Bestämmelserna i art 1–15 kan även tillämpas när spår måste vara
avstängt p g a arbete på fordon. Det som sägs om Spårinnehavaren gäller
då i stället Trafikutövaren. Trafikutövaren kan ge ut närmare anvis-ningar.

§29A Säkerhetsarbete i signalanläggning. S-arbete

Anm. S2 kan förutom som blankett finnas även i form av anteckningsbok,
stämpel e d, eller antecknas på annat sätt enl Spårinnehavarens/Trafikledningsfunktionens
beslut.

1 Allmänt

1.1 Inledning
Med säkerhetsarbete i signalanläggning menas
dels arbete med risk för
– att oavsiktlig körsignal visas i huvudsignal eller motsvarande i
dvärgsignal,
– att växelläge indikeras felaktigt,
– oavsiktlig växelomläggning
dels arbete som kräver ordergivning till tåg (vut):
– när fristående försignal inte säkert kan visa ”vänta stopp”,
– när huvudsignal på bevakad station inte säkert kan visa ”stopp”,
– när vägskyddsanläggning inte fungerar på säkert sätt.
Säkerhetsarbete i signalanläggning bedrivs antingen som S-arbete enl
nedanstående bestämmelser, som A-arbete enl art 15 och §29 eller som
L-arbete enl art 15 och §31
S-arbete innebär att säkerhetsarbete som rör utpekade huvudsignaler,
försignaler, dvärgsignaler, växlar eller vägskyddsanläggningar kan äga
rum utan att spåret är avstängt.

Anm 1. Obs att S-arbete inte förhindrar rörelse med fordon.
Anm 2. Om linjeblockeringen är tagen ur bruk, tillämpas inte föreskrifterna i
denna paragraf för mellanblocksignal och fristående försignal till denna.
Anm 3. Den som beslutar om säkerhetsarbete i signalanläggning beslutar också
om det ska bedrivas som S-arbete, A-arbete eller L-arbete.
1.2 Signaltillsyningsman (= signaltsm)
För varje S-arbete ska en signaltsm finnas utsedd. Signaltsm ansvarar
för trafiksäkerhetsåtgärder för S-arbetet.
Vid avlösning av signaltsm under S-arbetet ska den tillträdande informera
– på linjen och obevakad station: tkl för en av stationssträckans
gränsstationer; på fjbsträcka fjtkl,
– på bevakad station: tkl för stationen.
Vid S-arbete på stängd station ska signaltsm informera tkl om avlösningen
så fort bevakningen har tagits upp.

2 Omfattning av S-arbete

2.1 S-arbete på bevakad station
S-arbetet omfattar de signaler, växlar och vägskyddsanläggningar som
kan beröras av säkerhetsarbetet.
2.2 S-arbete på linjen eller obevakad station
S-arbete kan bara förekomma när arbetet endast omfattar fristående
försignal eller vägskyddsanläggning.
2.3 S-arbete på stängd station
På stängd station får S-arbete äga rum, om stationen är bevakad när S-arbetet
börjar och när det anmäls avslutat. Bestämmelserna för S-arbete
på bevakad station gäller för övrigt.

3 S-arbete samtidigt med andra anordningar

S-arbete får ske samtidigt med andra anordningar.

4 Planering, begäran och beviljande av S-arbete

Anm. I TLF kan anges att tl åligganden enl art 4 övertas av annan funktion inom
Trafikledningsfunktionen.
4.1 Planering allmänt
S-arbete planeras antingen i god tid i förväg eller kort tid innan arbetet ska börja. Planeringen görs på S2 och omfattar
– S-arbetets omfattning (tpl/sträcka, berörda signaler, växlar, vägskyddsanläggningar)
– start- och sluttid.
4.2 Förplanering och begäran
Om möjligt planeras S-arbetet i god tid i förväg. Begäran sker genom att
ifylld S2 sänds till tl.
4.3 Direktplanering och begäran
Om S-arbete inte har begärts i förväg hos tl, görs det
1) för S-arbete på bevakad station: hos tkl för stationen,
2) för S-arbete på linjen eller obevakad station: hos tkl för en av
stationssträckans gränsstationer, på fjbsträcka hos fjtkl.
Planeringen sker då tillsammans med tkl när S2 fylls i.
4.4 Beviljande, delgivning av S2
4.4.1 Förplanerat S-arbete
Har S-arbetet förplanerats och begärts hos tl, beviljar tl arbetet. Beviljad
S2 ska delges den som har begärt S-arbetet samt
1) för S-arbete på bevakad station: tkl för stationen,
2) för S-arbete på linjen eller obevakad station på sträcka utan fjb: tkl
för stationssträckans gränsstationer,
3) för S-arbete på fjbsträcka: fjtkl.
Den som har begärt S-arbetet ombesörjer att tsm delges beviljad S2.
4.4.2 Direktplanerat S-arbete
S-arbete som planeras direkt med tkl beviljas
1) för S-arbete på bevakad station: av tkl för stationen,
2) för S-arbete på linjen eller obevakad station på sträcka utan fjb: av
den tkl som S-arbetet har planerats hos i samråd med tkl för
stationssträckans andra gränsstation. S2 delges denne i samband
med beviljandet.
3) för S-arbete på fjbsträcka: av fjtkl.
4.6 Avstämning av planeringen innan starttillstånd inhämtas
4.6.1 Allmänt
Innan signaltsm inhämtar starttillstånd för S-arbetet ska en avstämning
av de på S2 planerade uppgifterna göras hos tkl.

Anm 1. Om S-arbetet direktplaneras kort tid i förväg, är det inget som hindrar
att avstämningen görs vid samma tillfälle.

Har signaltsm delgetts S2 av den som begärt S-arbetet eller har
signaltsm själv skrivit ner den vid planeringen, ska S2 motläsas av
signaltsm för kontroll av att uppgifterna stämmer överens. S2 kompletteras
med uppgift om signaltsm namn och driftradio/telefonnummer.

Anm 2. Har tsm inte delgetts förplanerad S2, ska tkl delge honom S2.
4.6.2 Förutsättningarna ändras
Om tiden för S-arbetet måste ändras vid avstämningen gentemot på S2
planerad tid, får tkl och signaltsm i samråd ändra denna (jfr dock nästa
stycke).
Om S-arbetets omfattning måste ändras eller om S-arbetet inte kan ges
starttillstånd före den ursprungligen beviljade och på S2 angivna sluttiden,
får den beviljade S2 inte användas. I stället ska nytt S-arbete planeras.

Anm 1. Om ett beviljat S-arbete inte kan genomföras utan ”ställs in”, ska de som
har fått underrättelser om S-arbetet meddelas av tkl.
Anm 2. På vissa stationer kan ställverksvakt i stället för tkl få bevilja S-arbete
på bevakad station (anges i säpl och linjeboken; Trafikledningsfunktionen
beslutar i samråd med Spårinnehavaren). Vad som i denna paragraf sägs om tkl
gäller då i stället ställverksvakten.

5 Spårinnehavarens uppgifter till signaltsm

Spårinnehavaren ska lämna signaltsm uppgifter om
1) kontroller eller besiktningar som ska ske innan S-arbetet anmäls
avslutat och vem som ansvarar för dessa,
2) skyddsåtgärder enl art 7.2 och 7.3, om inte signaltsm själv planerar
dessa,
3) åtgärder för vägskyddsanläggningar (vägvakt eller andra åtgär-der
enl §26 ).

6 Starttillstånd för S-arbete, allmänt

Omedelbart innan S-arbetet ska börja, lämnar tkl starttillstånd till
signaltsm. Det lämnas

a) på bevakad station: av tkl för stationen,

b) på linjen och obevakad station: av tkl personligen för en av
stationssträckans gränsstationer; på fjbsträcka av fjtkl.
Starttillståndet ska innehålla identifiering av S-arbetet och orden ”... får
starta”, t ex ”S-arbete Pettersson driftradio 426 Storköping får starta”.

7 Tkl skyddsåtgärder m m innan starttillstånd ges för S-arbete

7.1 Ordergivning till tåg och vut
Tkl ska efter anvisning från signaltsm se till att tåg (vut) i förekommande
fall får order (S10) om felaktig försignal eller huvudsignal, eller om
felaktig vägskyddsanläggning.
7.2 S-arbete på bevakad station
För S-arbete som rör växel, huvudsignal eller dvärgsignal gäller:
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S2 med signaltsm enl art 4.6,
2) efter anvisning från signaltsm vidta någon av följande skyddsåtgärder
mot obehörig körsignal:
– lokalfrigivning av växel,
– spärrning av spåravsnitt,
– spärrning av huvudsignal eller dvärgsignal,
– spärrning av växel i avvisande läge,
– annan åtgärd, fastställd av Spårinnehavaren.
Finns inte lokalfrigivning eller spärrning i signalanläggningen, får
signaltsm i stället klart förbjuda tkl att utan tillstånd manövrera berörd
växel eller signal. Tkl ska då om möjligt sätta påminnelseskylt på
ställare till växeln (signalen).

Anm 1. När säkerhetsarbete är sådant att det inte kan skyddas genom lokalfrigivning,
spärrning eller förbud mot manöver enl denna art, gäller föreskrifterna
för provning av huvudsignal enl §51:6
Anm 2. Skyddet bör ordnas så att signalanläggningen kan användas i de delar
som inte berörs av S-arbetet, om detta är möjligt med bibehållen säkerhet.
7.3 Skyddsåtgärder om stationsmanövrering anordnas
Kan stationsmanövrering anordnas på fjst, med en ställverksvakt som
utses av signaltsm, får skyddet med lokalfrigivning eller spärrning enl
art 7.2 ersättas med ett klart förbud för ställverksvakten att utan
tillstånd manövrera berörd växel eller signal. Ställverksvakten ska om möjligt sätta påminnelseskylt på ställaren till signalen (växeln). Automatisk
tågvägsläggning ska vara frånkopplad.

Anm 1. Det är inget som hindrar att signaltsm själv är ställverksvakt.
Anm 2. Ställverksvakten behöver inte tillstånd av fjtkl för att manöverara de
växlar som berörs av S-arbetet; däremot måste signaltsm ha gett sitt tillstånd.
För att ställa huvudsignal till ”kör” krävs tillstånd både av fjtkl och signaltsm.

8 Signaltsm åtgärder före S-arbetet

8.1 Besiktningar, skyddsåtgärder m m
Signaltsm ska ha fått uppgift om de kontroller eller besiktningar som ska
ske efter avslutat arbete, samt om vem som ansvarar för dessa. Signaltsm
ska anvisa tkl om vilka order (S10) som ska ges till tåg (vut) enl art 7.1
samt om skyddsåtgärder mot obehörig körsignal m m enl art 7.2.
8.2 Starttillstånd
Omedelbart innan S-arbetet ska börja, ska signaltsm inhämta starttillstånd
från tkl enl art 6.
Starttillståndet antecknas på S2.
8.3 Signaltsm egna skyddsåtgärder
Innan arbetet påbörjas ska signaltsm själv vidta tekniska skyddsåtgärder
enl Spårinnehavarens föreskrifter.

9 Genomförande av S-arbetet

9.1 Allmänt
Signaltsm ska närvara när arbetet pågår.
Spårinnehavaren och Trafikledningsfunktionen kan dock komma överens
om att signaltsm inte behöver närvara. (Antecknas av signaltsm på
S2 samt av tkl i tklbok eller grafiskt upplägg.
9.2 Manöver medan S-arbetet pågår
Sedan starttillstånd för S-arbete har lämnats, får tkl endast efter
tillstånd från signaltsm utföra manöver som kan påverka de berörda
delarna av signalanläggningen.

Anm. När kontroll av körsignalbild i huvudsignal kräver att lokalfrigivning
återtas eller spärrning upphävs, får detta ske efter uppmaning av signaltsm och
på dennes ansvar. För provning av huvudsignal gäller även §51:6
9.3 Rörelse med fordon
Tkl får medge rörelser med fordon genom berörda växlar och förbi
berörda signaler i ”stopp”. Varje berörd växel ska anses vara ur kontroll
(såvida inte signaltsm meddelar att växeln är låst med växelklove eller
K-lås). Tkl ska underrätta förare och växlingsledare när växel är ur
kontoll.

Anm. Att en växel anses vara ur kontroll gäller oberoende av eventuell indikering
i ställverk.

14 Avslutat S-arbete

14.1 Signaltsm åtgärder
Innan S-arbetet anmäls avslutat ska signaltsm kontrollera att föreskrivna
kontroller eller besiktningar och åtgärder efter arbete är slutförda
och att vägskyddsanläggningar har återställts enl §26

Anm. Om brister kvarstår får S-arbetet inte avslutas, utan signaltsm ska
kontakta Spårinnehavaren för besked om vilka åtgärder som ska vidtas.
14.2 Anmälan
Signaltsm lämnar anmälan för S-arbete

a) på linjen eller obevakad station: till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer; på fjbsträcka till fjtkl,

b) på bevakad station: till tkl.
Anmälan ska innehålla orden ”anmälan om avslutat S-arbete”, tidpunkt
och signaltsm namn.
Anmälan antecknas av signaltsm på S2.
14.4 Tkl åtgärder
Sedan tkl har fått anmälan får han upphäva skyddsåtgärderna enl art
7.2. Därefter disponerar tkl åter helt de berörda delarna av signalanläggningen.

15 Säkerhetsarbete i signalanläggning under A-arbete eller L-arbete

15.1 Underrättelse till tsm
Sker säkerhetsarbete i signalanläggning inom ramen för ett A-arbete
eller L-arbete som pågår av andra skäl, ska den som beslutar om säkerhetsarbetet
ombesörja att tsm för A-arbetet/L-arbetet underrättas, se
§29:5 Tsm ska påminnas om att A-arbetet/L-arbetet inte får avslutas
utan tillstånd av den som svarar för kontroll eller besiktning av signalanläggningen.
15.2 Samtidiga anordningar på linjen
Vut eller A-fordonsfärd får inte finnas på samma sträcka som A-arbetet,
om detta bestäms av den som beslutar om säkerhetsarbetet i signalanläggningen.
15.3 Övergång från A-arbete till S-arbete
A-arbete kan övergå i ett S-arbete. S-arbetet ska då ha fått starttillstånd
omedelbart innan A-arbetet anmäls avslutat.

§30 Arbete på kontaktledningen. E-arbete

Anm. S2 kan förutom som blankett finnas även i form av anteckningsbok,
stämpel e d enl Spårinnehavarens/Trafikledningsfunktionens beslut.

1 Allmänt

1.1 Inledning
Till skydd mot att fordon med uppfälld strömavtagare leder spänning
till kontaktledningssektion där arbetet pågår, ska
– A-arbete (enl §29 ), eller
– E-arbete (endast på tågspår)
enligt nedanstående bestämmelser tillämpas.
E-arbete innebär att ett område disponeras för arbete på kontaktledningen
eller anslutande högspänningsanläggning och som av elsäkerhetsskäl
kräver att inga eller bara vissa fordonsrörelser får ske inom
arbetsområdet.
1.2 Tillsyningsman
För varje E-arbete ska en tsm finnas utsedd. Tsm ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärder
för E-arbetet. Vid avlösning av tsm under E-arbetet ska den tillträdande informera
– på linjen och obevakad station: tkl för en av stationssträckans
gränsstationer (på fjbsträcka: fjtkl),
– på bevakad station: tkl för stationen.
Vid E-arbete på stängd station ska tkl informeras om avlösning av tsm
så fort bevakningen har tagits upp.

Anm. För elsäkerhetsåtgärder finns en kopplingsledare utsedd. Tsm och
kopplingsledaren ska samordna säkerhetsåtgärderna. Det kan förekomma att
samma person både är kopplingsledare och tsm för E-arbetet.

2 E-arbetsområde

2.1 Allmänt
E-arbete kan bara omfatta tågspår.
Det sammanhängande område som upplåts för E-arbetet (= E-arbetsområdet)
kan omfatta både linjen, obevakad station och stationssträckans
(ena eller båda) gränsstationer.
På fjbsträcka får E-arbetsområdet omfatta flera stationssträckor och
gränsstationerna till dessa. Även fjbgränsstation får ingå i E-arbetsområdet.
2.2 E-arbete enbart på linjen och obevakad station
E-arbete som bara omfattar linjen och obevakad station, ska begränsas
av närmaste stationer.

Anm. E-arbetet omfattar alltså linjen fram till resp stationsgräns, men inte in
på den angivna gränsstationen.
2.3 E-arbete på bevakad station
På bevakad station ska gränserna för E-arbetsområdet utgöras av med- eller
motriktad huvudsignal, dvärgsignal, stopplykta eller S-tavla. Är
detta inte möjligt ska annan tydlig punkt, som kan identifieras av både
tkl och tsm, begränsa E-arbetsområdet.

Anm. Eftersom E-arbetsområdet kan omfatta flera stationer med mellanliggande
linje, måste gränspunkterna för området anges tydligt med stationssignatur.
Detta gäller särskilt om dvärgsignal, hinderfrihetspunkt för växel eller annan
punkt (som normalt inte anges med stationssignatur) än huvudsignal avgränsar
E-arbetsområdet.
2.4 E-arbete på stängd station
På stängd station får E-arbete äga rum, om stationen är bevakad när E-arbetet
börjar och när det anmäls avslutat. Bestämmelserna för E-arbete
på bevakad station gäller för övrigt.

3 E-arbete samtidigt med andra anordningar

3.2 På linjen eller obevakad station
E-arbete får ske samtidigt och på samma sträcka som är upplåten för
andra anordningar än tåg. Samråd ska ske enl §20 om E-arbetsområdet
helt eller delvis är upplåtet för vut.
3.3 På bevakad station
Växling får ske inom E-arbetsområdet med fordon utan uppfälld strömavtagare,
sedan växlingsledaren har haft samråd med tsm enl §20
Småfordonsväxling får ske inom E-arbetsområdet utan samråd med
tsm.

4 Planering, begäran och beviljande av E-arbete

Anm. I TLF kan anges att tl åligganden enl art 4 övertas av annan funktion inom
Trafikledningsfunktionen.
4.1 Planering allmänt
E-arbete planeras antingen i god tid i förväg eller kort tid innan arbetet
ska börja. Planeringen görs på S2 och omfattar
– E-arbetsområde,
– start- och sluttid.
4.2 Förplanering och begäran
Om möjligt planeras E-arbetet i god tid i förväg. Begäran sker genom att
ifylld S2 sänds till tl.
4.3 Direktplanering och begäran
Om E-arbete inte har begärts i förväg hos tl, görs det
1) för E-arbete på enbart en bevakad station: hos tkl för stationen,
2) för E-arbete enbart på linjen eller obevakad station på sträcka utan
fjb: hos tkl för en av stationssträckans gränsstationer,
3) för E-arbete som omfattar både linjen och obevakad station samt
bevakad station: hos tkl för en av stationssträckans gränsstationer, 4) för E-arbete på fjbsträcka: hos fjtkl,
5 för E-arbete på fjbsträcka när arbetet även berör fjbgränsstation:
hos fjtkl.
Planeringen sker då tillsammans med tkl när S2 fylls i.
4.4 Beviljande, delgivning av S2
4.4.1 Förplanerat E-arbete
Har E-arbetet förplanerats och begärts hos tl, beviljar tl arbetet. Beviljad
S2 ska delges den som har begärt E-arbetet samt
1) för E-arbete på bevakad station: tkl för stationen,
2) för E-arbete på linjen eller obevakad station på sträcka utan fjb: tkl
för stationssträckans gränsstationer,
3) för E-arbete på fjbsträcka: fjtkl,
4 för E-arbete på fjbsträcka när arbetet även berör fjbgränsstation:
fjtkl samt tkl för berörda fjbgränsstationer.
Den som har begärt E-arbetet ombesörjer att tsm delges beviljad S2.
4.4.2 Direktplanerat E-arbete
E-arbete som planeras direkt med tkl beviljas
1) för E-arbete på enbart en bevakad station: av tkl för stationen,
2) för E-arbete enbart på linjen eller obevakad station på sträcka utan
fjb: av den tkl som E-arbetet har planerats hos, i samråd med tkl
för stationssräckans andra gränsstation; S2 delges denne i samband
med beviljandet,
3) för E-arbete som omfattar både linjen och obevakad station samt
bevakad station: av den tkl som E-arbetet har planerats hos, i
samråd med tkl för stationssräckans andra gränsstation; S2 delges
denne i samband med beviljandet,
4) för E-arbete på fjbsträcka: av fjtkl,
5) för E-arbete på fjbsträcka när arbetet även berör fjbgränsstation: av
fjtkl i samråd med tkl för fjbgränsstationen; S2 delges denne i
samband med beviljandet.
4.6 Avstämning av planeringen innan starttillstånd inhämtas
4.6.1 Allmänt

a) Innan tsm inhämtar starttillstånd för E-arbetet ska en avstämning
av de på S2 planerade uppgifterna göras hos tkl.

Anm 1. Om E-arbetet direktplaneras kort tid i förväg, är det inget som hindrar
att avstämningen görs vid samma tillfälle.

Har tsm delgetts S2 av den som begärt E-arbetet eller har tsm själv
skrivit ner den vid planeringen, ska S2 motläsas av tsm för kontroll av
att uppgifterna stämmer överens. S2 kompletteras med uppgift om tsm
namn och driftradio/telefonnummer.

Anm 2. Har tsm inte delgetts förplanerad S2, ska tkl delge honom S2.

b) Berörs E-arbetsområdet av vut eller växling, ska tkl underrätta tsm
om detta och uppmana honom att kontakta den andre tsm eller växlingsledaren
för samråd.
4.6.2 Förutsättningarna ändras
Om tiden för E-arbetet måste ändras vid avstämningen gentemot på S2
planerad tid, får tkl och tsm i samråd ändra denna (jfr dock nästa stycke).
Om E-arbetsområdet måste ändras eller om E-arbetet inte kan ges starttillstånd
före den ursprungligen beviljade och på S2 angivna sluttiden, får
den beviljade S2 inte användas. I stället ska nytt E-arbete planeras.

Anm 1. Om ett beviljat E-arbete inte kan genomföras utan ”ställs in”, ska de som
har fått underrättelser om E-arbetet meddelas av tkl.
Anm 2. På vissa stationer kan ställverksvakt i stället för tkl få bevilja E-arbete
på bevakad station (anges i säpl och linjeboken; Trafikledningsfunktionen
beslutar i samråd med Spårinnehavaren). Vad som i denna paragraf sägs om tkl
gäller då i stället ställverksvakten.

5 Spårinnehavarens uppgifter till tsm för E-arbete

Spårinnehavaren lämnar tsm uppgift om ansvarig kopplingsledare.

6 Starttillstånd för E-arbete, allmänt

Omedelbart innan E-arbetet ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
av tkl. Det lämnas för E-arbete
1) på enbart en bevakad station: av tkl personligen,
2) som helt eller delvis omfattar linjen på sträcka utan fjb: av tkl
personligen för en av stationssträckans gränsstationer,
3) som helt eller delvis omfattar linjen på fjbsträcka: av fjtkl.
Starttillståndet ska innehålla identifiering av E-arbetet och orden ”...
får starta”, t ex ”E-arbete Pettersson Trådköping–Elberga får starta”.

Anm. E-arbetet börjar så snart tkl har lämnat starttillstånd och pågår tills E-arbetet
anmälts avslutat av tsm.

7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges för E-arbete

7.1 E-arbete på linjen eller obevakad station
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S2 med tsm enl art 4.6
2) avspärra stationssträckan,
3) kontrollera att stationssträckan är fri från tåg,
4) då vut finns på stationssträckan och samråd ska ske med andra
tsm: få bekräftat av tsm att samråd (som har inneburit att E-arbetet
kan genomföras) har skett med de andra tsm.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.
7.2 E-arbete endast på en bevakad station
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S2 med tsm enl art 4.6,
2) se till att E-arbetsområdet är fritt från tåg, vut och växling,
3) avspärra E-arbetsområdet.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.
7.3 E-arbete som omfattar både linjen och obevakad station samt bevakad station
Tkl ska utföra åtgärder både enligt 7.1 och 7.2 ovan innan starttillstånd
får lämnas till tsm. Omfattar E-arbetet även spår inom stationssträck-ans
andra gränsstation eller fjbgränsstation, ska dess tkl ha bekräftat
att åtgärder enl art 7.2 är utförda där.

8 Tsm åtgärder före E-arbetet

8.1 Besiktningar och skyddsåtgärder m m
Tsm ska ha fått uppgift om ansvarig kopplingsledare.
8.2 Starttillstånd
Omedelbart innan E-arbetet ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
från tkl enl art 6.
Starttillståndet antecknas på S2.
8.3 Tsm skyddsåtgärder
För E-arbete krävs inte kortslutning av spårledning, uppsättning av
hindertavlor, klovning eller låsning av växel eller andra skyddsåtgärder
som ska användas vid A-arbete.

Anm. E-arbete får inte ersätta A-arbete om arbetet innebär att spåret är ofarbart
eller försvagat.

9 Genomförande av E-arbetet

Tsm ska finnas anträffbar för samråd enl §20

Anm. Inget hindrar att ansvarig för annan anordning (t ex tsm för vut eller A-fordonsfärd)
samtidigt är tsm även för E-arbetet.

14 Avslutat E-arbete

14.1 Tsm åtgärder
Innan E-arbetet anmäls avslutat ska tsm ha fått uppgift från kopplingsledaren
att fordon med uppfälld strömavatagare får köras på berörda
spår.

Anm. Om brister kvarstår får E-arbetet inte avslutas, utan tsm ska kontakta
Spårinnehavaren för besked om vilka åtgärder som ska vidtas.
14.2 Anmälan

a) Tsm lämnar anmälan, för E-arbete
1) på endast en bevakad station: till tkl,
2) på linjen och obevakad station och om det berör även bevakad
station: till tkl för en av stationssträckans gränsstationer; på
fjbsträcka till fjtkl.

b) Anmälan ska innehålla
1) tsm namn samt driftradio- eller mobiltelefonnummer,
2) orden ”anmälan om avslutat E-arbete” och tidpunkt.
Anmälan antecknas av tsm på S2.
14.4 Tkl åtgärder
Sedan tkl har fått anmälan får han upphäva avspärrningen. Har flera anordningar funnits samtidigt på stationssträckan, får avspärrningen
inte upphävas förrän berörda tkl i samråd (fjtkl) har
kontrollerat att alla anordningarna har anmälts avslutade.

§31 L-arbete

Anm 1. Ytterligare bestämmelser och villkor för L-arbete finns i BVF 240.100.
Anm. 2 S2 kan förutom som blankett finnas även i form av anteckningsbok,
stämpel e d enl Spårinnehavarens/Trafikledningsfunktionens beslut.

1 Allmänt

1.1 Inledning
L-arbete innebär att tågspår på linjen eller obevakad station upplåts för
lätta arbetsredskap.

Anm. L-arbete är avsett för arbete med lätta arbetsredskap, t ex besiktning från
tramp(cykel)dressin, ultraljudskontroll med utrustning som flyttas för hand
osv.
1.2 Tillsyningsman
För varje L-arbete ska en tsm finnas utsedd. Tsm ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärder
för L-arbetet.
Vid avlösning av tsm under L-arbetet ska den tillträdande informera tkl
för en av stationssträckans gränsstationer (på fjbsträcka: fjtkl).

2 L-arbetssträcka

Den sträcka som upplåts för L-arbetet (= L-arbetssträckan) ska begränsas
av närmaste station eller linjeplats.
Vid L-arbete på tågspår på obevakad station eller vid linjeplats begränsas
L-arbetssträckan av intilliggande station eller linjeplats.

3 L-arbete samtidigt med andra anordningar

3.1 L-arbete efter tåg
L-arbete får börja efter ett tåg innan tåget har lämnat stationssträckan,
så snart det har passerat platsen för L-arbetet (= L-arbete efter tåg), dock
inte
– om tåget har pålok,
– om L-arbete efter tåg är förbjudet enl linjeboken.
Anm. Vid L-arbete efter tåg måste tsm beakta att tåget kan backa 200 m.
3.2 L-arbete samtidigt med andra anordningar än tåg
L-arbete får ske samtidigt och på samma sträcka som är upplåten för
andra anordningar. Samråd ska ske enl §20 om L-arbetssträckan helt
eller delvis är upplåten för A-fordonsfärd eller vut.

4 Planering, begäran och beviljande

Anm. I TLF kan anges att tl åligganden enl art 4 övertas av annan funktion inom
Trafikledningsfunktionen.
4.1 Planering allmänt
L-arbete planeras antingen i god tid i förväg eller kort tid innan arbetet
ska börja. Planeringen görs på S2 och omfattar
– L-arbetssträcka,
– start- och sluttid,
– om L-arbetet ska vara L-arbete efter tåg.
4.2 Förplanering och begäran
Om möjligt begärs L-arbetet i god tid i förväg genom att ifylld S2 sänds
till tl. Planeringen har då redan skett.
4.3 Direktplanering och begäran
Om L-arbete inte har begärts i förväg hos tl, görs det hos tkl för en av
stationssträckans gränsstationer; på fjbsträcka hos fjtkl.
Planeringen sker då tillsammans med tkl när S2 fylls i.
4.4 Beviljande, delgivning av S2
4.4.1 Förplanerat L-arbete
Har L-arbetet förplanerats och begärts hos tl, beviljar tl arbetet. Beviljad
S2 ska delges den som har begärt L-arbetet samt
1) på sträcka utan fjb: tkl för stationssträckans gränsstationer,
2) på fjbsträcka: fjtkl.
Den som har begärt L-arbetet ombesörjer att tsm delges beviljad S2.
4.4.2 Direktplanerat L-arbete
L-arbete som planeras direkt med tkl beviljas av
1) för L-arbete på sträcka utan fjb: den tkl som L-arbetet har planerats
hos i samråd med tkl för stationssträckans andra gränsstation.
S2 delges denne i samband med beviljandet.
2) för L-arbete på fjbsträcka: av fjtkl.
4.6 Avstämning av planeringen innan starttillstånd inhämtas
4.6.1 Allmänt

a) Innan tsm inhämtar starttillstånd för L-arbetet ska en avstämning
av de på S2 planerade uppgifterna göras hos tkl.

Anm 1. Om L-arbetet direktplaneras kort tid i förväg, är det inget som hindrar
att avstämningen görs vid samma tillfälle.

Har tsm delgetts S2 av den som begärt L-arbetet eller har tsm själv
skrivit ner den vid planeringen, ska S2 motläsas av tsm för kontroll av
att uppgifterna stämmer överens. S2 kompletteras med uppgift om tsm
namn och driftradio/telefonnummer.

Anm 2. Har tsm inte delgetts förplanerad S2, ska tkl göra det.


b) Ska L-arbetet vara L-arbete efter tåg, måste tkl tydligt framhålla
det. Tkl ska uppmana tsm att återkomma när denne har sett tåget
passera med slutsignal.
Berörs L-arbetssträckan av A-fordonsfärd eller vut, ska tkl underrätta
tsm om detta och uppmana honom att kontakta den andre tsm för
samråd.
4.6.2 Förutsättningarna ändras
Om förutsättningarna för L-arbetet måste ändras vid avstämningen
gentemot på S2 planerade villkor, får tkl och tsm i samråd ändra
uppgifter angående
– L-arbete efter tåg (om det ska vara L-arbete efter tåg eller inte),
– tid (jfr dock nästa stycke).
Om L-arbetssträckan måste ändras eller om L-arbetet inte kan ges start-tillstånd
före den ursprungligen beviljade och på S2 angivna sluttiden, får
den beviljade S2 inte användas. I stället ska nytt L-arbete planeras.

Anm. Om ett beviljat L-arbete inte kan genomföras utan ”ställs in”, ska de som
har fått underrättelser om L-arbetet meddelas av tkl.

6 Starttillstånd, allmänt

Omedelbart innan L-arbetet ska börja, ska tsm begära starttillstånd av
tkl. Det lämnas för L-arbete
1) på sträcka utan fjb: av tkl personligen för en av stationssträckans
gränsstationer,
2) på fjbsträcka: av fjtkl.
Starttillståndet ska innehålla identifiering av L-arbetet och orden ”...
får starta”, t ex ”L-arbete Pettersson Storköping–Rosberga får starta”.

Anm. L-arbetet börjar så snart tkl lämnat starttillstånd och pågår tills L-arbetet
anmälts avslutat av tsm.

7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges

Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S2 med tsm enl art 4.6,
2) avspärra stationssträckan,
3) vid L-arbete som inte är L-arbete efter tåg: kontrollera att stationssträckan
är fri från tåg,
4) vid L-arbete efter tåg:
få bekräftat av tsm att denne har sett tåget passera med slutsignal,
5) då vut eller A-fordonsfärd finns på stationssträckan och samråd
ska ske med andra tsm:
få bekräftat av tsm att samråd (som har inneburit att L-arbetet kan
genomföras) har skett med de andra tsm.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.

8 Tsm åtgärder före L-arbetet

8.2 Starttillstånd
Omedelbart innan L-arbetet ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
från tkl enl art 6.
Tsm ska då vid L-arbete efter tåg ha sett tåget passera med slutsignal
samt bekräfta detta till tkl.
Starttillståndet antecknas på S2.

9 Genomförande av L-arbetet

Tsm ska närvara på arbetsplatsen.
Bara sådana lätta arbetsredskap som genast kan föras undan från
spåret av närvarande personal får användas.

14 Avslutat L-arbete

14.2 Anmälan om avslutat L-arbete

a) Tsm lämnar anmälan till tkl för en av stationssträckans gränsstationer;
på fjbsträcka till fjtkl.

b) Anmälan ska innehålla
1) tsm namn samt driftradio- eller mobiltelefonnummer,
2) orden ”anmälan om avslutat L-arbete” och tidpunkt.
Anmälan antecknas av tsm på S2.
14.4 Tkl åtgärder
Sedan tkl har fått anmälan får han upphäva avspärrningen.
Har flera anordningar funnits samtidigt på stationssträckan, får avspärrningen
inte upphävas förrän berörda tkl i samråd (fjtkl) har
kontrollerat att alla anordningarna har anmälts avslutade.

§32 A-fordonsfärd

Anm. S1 kan förutom som blankett finnas även i form av anteckningsbok,
stämpel e d enl Trafikutövarens/Trafikledningsfunktionens beslut.

1 Allmänt

1.1 Framförande
A-fordonsfärd innebär att A-fordon framförs på en avspärrad stationssträcka
eller del av en avspärrad stationssträcka. Fordonssättet får byta
rörelseriktning inom A-fordonssträckan.

Anm 1. Vid A-fordonsfärd för transport på fjbsträcka gäller delvis andra
bestämmelser, se art 15.
Anm 2. A-fordon, som framförs på linjen ihopkopplade med tågfordon eller K-fordon,
ska framföras som vut.
Anm 3. Föreskrifterna för småfordonsväxling enl §37A gäller för rörelser på
tågspår innan starttillstånd har getts resp efter att A-fordonsfärden har avslutats,
för rörelser på sidospår och för uppställning av småfordon på tågspår.
1.2 Tillsyningsman, småfordonsförare
För varje A-fordonsfärd ska en tsm finnas. Han ansvarar övergripande
för säkerhetsåtgärder vid A-fordonsfärden. Småfordonsföraren får vara
tsm om han har uppsikt i rörelseriktningen enl art 10.1.

Anm. På S1 anges om tsm även ska vara småfordonsförare.

Småfordonsföraren svarar för framförandet av fordonssättet, se §69
Om småfordonsföraren inte har uppsikt i rörelseriktningen enl art 10.1,
svarar tsm för uppsikt och åtgärder enl art 10.2.
Vid avlösning av tsm ska den tillträdande informera tkl för en av
stationssträckans gränsstationer (på fjbsträcka: fjtkl).
1.3 Uppställning, uppdelning i flera fordonsgrupper
Om småfordon ställs upp på tågspår på linjen eller obevakad station,
ansvarar tsm för att de säkras mot rullning. Tsm behöver inte närvara
under den tid då småfordonen står stilla.
Om fordonssättet delas i flera fordonsgrupper, får de vara i rörelse var
för sig under förutsättning att
– alla småfordon förs ut från utgångsplatsen och in till slutplatsen
hopkopplade i en grupp,
– fordonssättet delas upp i högst fyra grupper som framförs individuellt,
– två grupper intill varandra inte befinner sig på större inbördes
avstånd än 500 m,
– varje grupp har en småfordonsförare och vid behov en signalgivare
som sköter tsm uppgifter beträffande sth och uppsikt i rörelseriktningen,
– samma regler för sth tillämpas som när flera A-fordonsfärder finns
på samma sträcka.

2 A-fordonssträcka

Den sträcka som upplåts för A-fordonsfärden (= A-fordonssträckan) får
omfatta högst en stationssträcka. Om A-fordonssträckan ska omfatta
endast del av stationssträcka, ska den begränsas av station eller linjeplats.

Anm. Vid A-fordonsfärd för transport på fjbsträcka gäller andra bestämmelser,
se art 15.

3 A-fordonsfärd samtidigt med andra anordningar

3.1 A-fordonsfärd efter tåg

a) A-fordonsfärd får börja efter ett tåg innan det har lämnat stationssträckan
(= A-fordonsfärd efter tåg), dock inte
1) på sträcka med linjeblockering i bruk:
– ut på en blocksträcka innan tåget har lämnat denna,

Anm 1. Denna begränsning gäller inte för A-fordonsfärd som ska börja på
linjen genom att fordonssättet förs upp på spåret från sidan,
eller

– om tåget har pålok som ska bli ”återgående pålok”,
2) på sträcka utan linjeblockering och sträcka där linjeblockeringen
är ur bruk:
– om tåget är resandetåg (undantag, se avd b), eller
– om tåget har pålok, eller
– om A-fordonsfärd efter tåg är förbjudet enl linjeboken.

Anm 2. Beslut om förbud mot A-fordonsfärd efter tåg fattas av Trafikledningsfunktionen
i samråd med Spårinnehavaren

b) I följande fall får dock A-fordonsfärd ske efter resandetåg även på
sträcka utan linjeblockering och sträcka där linjeblockeringen är ur bruk:
1) Om A-fordonssträckan endast omfattar en del av stationssträckan,
får Trafikledningsfunktionen medge A-fordonsfärd efter resande-tåg
(= 01) på följande villkor:
A-fordonsfärden får börja först sedan föraren på 01 har lämnat
ankomstanmälan enl §72:2 från den tpl som är gräns för A-fordonssträckan.
Att ankomstanmälan ska lämnas ska vara föreskriven för 01
i tdt eller genom order (S11) till föraren.
Ska A-fordonsfärden börja på linjen eller obevakad station och gå i
riktning från 01, ersätts förarens ankomstanmälan av tsm anmälan
har sett 01 passera med slutsignal.

Anm 3. Trafikledningsfunktionen kan bestämma att förfaringssättet med ankomstanmälan
enl ovan används även för andra tåg än resandetåg.
2) Ska det ske arbeten på A-fordonssträckan i samband med färden,
får denna ske efter resandetåg, om fordonssättet inte har högre
totalvikt än 25 ton.

c) Uppgift om att A-fordonsfärd är ”A-fordonsfärd efter tåg” ska anges
på S1, dock inte när A-fordonsfärd efter tåg ska föras ut från bevakad
station på sträcka med linjeblockering i bruk.
3.2 A-fordonsfärd samtidigt med andra anordningar än tåg
A-fordonsfärd får ske samtidigt och på samma sträcka som är upplåten
för andra anordningar. Samråd ska ske enl §20
– om A-fordonssträckan helt eller delvis är upplåten för A-arbete, L-arbete,
annan A-fordonsfärd eller vut, eller
– om A-fordonssträckan har en linjeplats eller obevakad station som
gemensam gränspunkt för annan A-fordonsfärd eller vut.
När tsm har samrått, ska han orientera småfordonsföraren (på den egna
A-fordonsfärden) om den andra anordningen och om vad som har
överenskommits.

4 Planering, begäran och beviljande

Anm. I TLF kan anges att tl åligganden enl art 4 övertas av annan funktion inom
Trafikledningsfunktionen.
4.1 Planering allmänt
A-fordonsfärd planeras antingen i god tid i förväg eller kort tid innan
färden ska börja. Planeringen görs på S1 och omfattar
– A-fordonssträcka samt var färden ska påbörjas resp avslutas,
– start- och sluttid,
– om tsm även ska vara småfordonsförare,
– om A-fordonsfärden ska vara A-fordonsfärd efter tåg.

Anm 1. Vid planering av start- och sluttid ska man räkna med att det åtgår
– minst två minuter per kilometer körsträcka, på avsnitt där bestämmelserna
om siktfart eller växlingsfart (art 9.2.3 resp art 9.2.4) kan förutses komma
att gälla,
– minst en minut per kilometer körsträcka, i annat fall.
Anm 2. Uppgift om A-fordonsfärd efter tåg anges inte när A-fordonsfärd på
sträcka med linjeblockering i bruk ska börja på bevakad station.

Ska A-fordonsfärden börja på linjen eller obevakad station och fordonssättet
måste föras upp på spåret från sidan (utan att föras ut genom
växel), ska tsm i samråd med tkl planera vid vilken punkt detta ska ske.

Anm 3. Punkten där fordonssättet ska föras upp på spåret måste väljas så att
inga missförstånd uppstår, t ex framför eller strax bortom huvudsignal, vid
vägkorsning etc.
4.2 Förplanering och begäran
Om möjligt begärs A-fordonsfärden i god tid i förväg genom att ifylld S1
sänds till tl. Planeringen har då redan skett.
4.3 Direktplanering och begäran
Om A-fordonsfärd inte har begärts i förväg hos tl, görs det
1) om A-fordonsfärden ska börja på bevakad station: hos tkl för
stationen

Anm 1. Om färden ska ske på fjbsträcka men börja på fjbgränsstation,
förmedlar tkl för fjbgränsstationen begäran till fjtkl.

2) om A-fordonsfärden ska börja på linjen eller obevakad station: hos
tkl för en av stationssträckans gränsstationer; på fjbsträcka hos
fjtkl.
Planeringen sker då tillsammans med tkl när S1 fylls i.
4.4 Beviljande, delgivning av S1
4.4.1 Förplanerad A-fordonsfärd
Har A-fordonsfärden förplanerats och begärts hos tl, beviljar tl färden.
Beviljad S1 ska delges den som har begärt A-fordonsfärden samt
1) på sträcka utan fjb: tkl för stationssträckans gränsstationer,
2) på fjbsträcka: fjtkl. Om A-fordonsfärden berör stationssträckan
närmast fjbgränsstation ska S1 även delges tkl för gränsstationen.
Den som har begärt A-fordonsfärden ombesörjer att tsm och småfordonsförare
delges beviljad S1.
4.4.2 Direktplanerad A-fordonsfärd
A-fordonsfärd som planeras direkt med tkl beviljas
1 på sträcka utan fjb: av den tkl som A-fordonsfärden har planerats
hos i samråd med tkl för stationssträckans andra gränsstation. S1
delges denne i samband med beviljandet.
2) på fjbsträcka: av fjtkl. Om A-fordonsfärden berör stationssträckan
närmast fjbgränsstation ska S1 även delges tkl för gränsstationen.
4.6 Avstämning av planeringen innan starttillstånd inhämtas
4.6.1 Allmänt

a) Innan tsm inhämtar starttillstånd för A-fordonsfärden ska en avstämning
av de på S1 planerade uppgifterna göras hos tkl.

Anm 1. Om färden direktplaneras kort tid i förväg, är det inget som hindrar att
avstämningen görs vid samma tillfälle.
Har tsm delgetts S1 av den som begärt A-fordonsfärden eller har tsm
själv skrivit ner den vid planeringen, ska S1 motläsas av tsm för kontroll
av att uppgifterna stämmer överens. S1 kompletteras med uppgift om
tsm namn och driftradio/telefonnummer.

Anm 2. Har tsm inte delgetts förplanerad S1, ska tkl delge honom S1.


b) Ska A-fordonsfärden vara A-fordonsfärd efter tåg, måste tkl tydligt
framhålla det. (Gäller dock inte om fordonssättet ska föras ut från
bevakad station på sträcka med linjeblockering i bruk.) Om A-fordonsfärd
efter tåg ska börja på linjen eller obevakad station, ska tkl uppmana
tsm att återkomma när denne har sett tåget passera med slutsignal.

c) Berörs A-fordonssträckan av A-arbete, L-arbete, vut eller annan A-fordonsfärd,
ska tkl underrätta tsm om detta och uppmana honom att
kontakta den andre tsm för samråd.

d) Om station som utgör A-fordonssträckans gräns är eller kommer att
vara obevakad eller stängd under tiden för A-fordonsfärden, ska det
anges i anm på S1 eller meddelas tsm muntligt vid avstämningen.
4.6.2 Förutsättningarna ändras
Om förutsättningarna för A-fordonsfärden måste ändras vid avstäm-ningen
gentemot på S1 planerade villkor, får tkl och tsm i samråd ändra
uppgifter angående
– A-fordonsfärd efter tåg (om det ska vara A-fordonsfärd efter tåg eller
inte),
– om tsm ska vara småfordonsförare eller inte,
– tid (jfr dock nästa stycke).
Om A-fordonssträckan måste ändras eller om färden inte kan ges
starttillstånd före den ursprungligen beviljade och på S1 angivna
sluttiden, får den beviljade S1 inte användas. I stället ska ny A-fordonsfärd
planeras.

Anm. Om en beviljad A-fordonsfärd inte kan genomföras utan ”ställs in”, ska de
som har fått underrättelser om A-fordonsfärden meddelas av tkl.

6 Starttillstånd, allmänt

Omedelbart innan A-fordonsfärden ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
av tkl. Det lämnas
1) på sträcka utan fjb: av tkl personligen för en av stationssträckans
gränsstationer,
2) på fjbsträcka: av fjtkl. Om A-fordonsfärden ska föras ut från
fjbgränsstation förmedlas starttillståndet av tkl för
fjbgränsstationen till tsm.
Starttillståndet ska innehålla identifiering av A-fordonsfärden och
orden ”... får starta”, t ex ”A-fordonsfärd Pettersson Storköping–Rosberga
får starta”.

Anm. A-fordonsfärden börjar så snart tkl lämnat starttillstånd och pågår tills A-fordonsfärden
anmälts avslutad av tsm.

Om A-fordonsfärd förs ut från station efter ”kör” i huvudsignal får
starttillståndet formuleras enligt följande exempel: ”när mellansignal
31 visar ’kör’ får A-fordonsfärd ..... starta”.

7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges

Om station som utgör A-fordonssträckans gräns är eller kommer att
vara obevakad eller stängd under tiden för A-fordonsfärden, ska det
anges i anm på S1 eller meddelas tsm muntligt av den tkl som ska ge A-fordonsfärden
starttillstånd.
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S1 med tsm enl art 4.6,
2) avspärra stationssträckan,

Anm. Om fordonssättet ska föras ut med ”kör” i huvudsignal, får spärrning
av linjeblock, utfartssignal eller utfartsblocksignal anstå till omedelbart
efter det att fordonssättet har gått ut på sträckan. Se även art 13.2.

3) vid A-fordonsfärd som inte är A-fordonsfärd efter tåg:
– kontrollera att stationssträckan är fri från tåg,
– på sträcka med linjeblockering, när fordonssättet på linjen eller på
obevakad station ska föras upp på spåret från sidan: uppmana tsm
att kortsluta spårledningen med kontaktdon och därefter få detta
bekräftat av tsm,
4) vid A-fordonsfärd efter tåg som ska börja på linjen eller obevakad
station: få bekräftat av tsm
– att denne har sett tåget passera med slutsignal,
– på sträcka med linjeblockering i bruk, när fordonssättet ska föras
upp på spåret från sidan: att spårledningen är kortsluten med
kontaktdon,
5) då A-arbete, L-arbete, vut eller annan A-fordonsfärd finns på
stationssträckan och samråd ska ske med andra tsm:
få bekräftat av tsm att samråd (som har inneburit att A-fordonsfärden
kan föras ut på sträckan) har skett med de andra tsm.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.

8 Tsm och småfordonsförares åtgärder före A-fordonsfärden

8.1 Kontroll av fordon
Anm. Bestämmelser om sammansättning av spårgående fordonskombinationer,
bromsar etc. finns i serien BVF 528.3.
8.1.1 Tsm åtgärder
Tsm ska
1) ansvara för att fordonssättet är riktigt sammansatt,
2) ansvara för att fordonssättet har tillräcklig bromsförmåga,
3) meddela småfordonsföraren vilken sth som ska gälla och bekräfta
för småfordonsföraren att fordonssättet har tillräcklig bromsförmåga,
4) ansvara för att bromsprov utförs,
5) ansvara för att rätt signaler visas framåt och bakåt enl §7 (gäller
inte det småfordon där småfordonsföraren finns).
8.1.2 Småfordonsförarens åtgärder
Småfordonsföraren ska
1) se till att han får besked om vilken sth som gäller samt bekräftelse
på att bromsförmågan är tillräcklig,
2) kontrollera att det småfordon där småfordonsföraren finns i förekommande
fall visar rätt signaler framåt och bakåt enl §7 ,
3) kontrollera att bromsprov har gjorts.
8.2 Starttillstånd
Omedelbart innan A-fordonsfärden ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd
från tkl enl art 6.
Om A-fordonsfärden börjar på linjen eller obevakad station ska tsm då
1) vid A-fordonsfärd efter tåg:
– ha sett tåget passera och dess slutsignal,
– på sträcka med linjeblockering i bruk när fordonssättet ska föras
upp på spåret från sidan: ha ombesörjt att spårledningen kortslutits
med kontaktdon innan tåget har lämnat blocksträckan,
2) vid A-fordonsfärd (som inte är efter tåg) på sträcka med linjeblockering
i bruk, när fordonssättet ska föras upp på spåret från
sidan: efter tillstånd från tkl ombesörja att spårledningen kortsluts
med kontaktdon,
3) bekräfta ovanstående åtgärder till tkl.
Starttillståndet antecknas av tsm på S1.

Anm. Kortslutning får hävas omedelbart innan fordonssättet sätts i rörelse.

9 Sth

9.1 Allmänt
Sth vid A-fordonsfärd är 70 km/h, om inte lägre hastighet krävs enl art 9.2.

Anm. Observera att hastighetsreglerna i §70 och §52 gäller även vid A-fordonsfärd.
9.2 Begränsningar av sth
9.2.1 Tekniska begränsningar
Anm. Bestämmelser om bestämning av fordonssättets sth; säkerhetsgrepp och
förarövervakning samt katastrofbroms finns i serien BVF 528.3.


a) För bestämning av fordonssättets sth gäller Trafikutövarens bestämmelser.

b) Saknas fungerande säkerhetsgrepp eller förarövervakning är sth 40
km/h, om inte Trafikutövaren har medgett annat.

c) Om inte första och sista fordonet bromsas automatiskt om självavkoppling
skulle inträffa, är sth 40 km/h.
9.2.2 Begränsad sikt i rörelseriktningen
I vissa fall gäller sth 40 km/h eller 20 km/h, se art 10.2.
9.2.3 Siktfart
I följande fall får hastigheten inte överstiga siktfart:
1) vid A-fordonsfärd efter tåg, när fordonssättet framförs i samma
riktning som tåget,

Anm 1. Om tsm har fått besked från tkl att föraren på tåget har lämnat
ankomstanmälan från den tpl som är gräns för A-fordonssträckan, gäller
siktfart bara vid införandet till denna tpl.
Anm 2. Begränsningen till siktfart enl punkt 1 gäller inte när blocksignal på
sträcka med linjeblockering i bruk har visat ”kör”.
Anm 3. Vid A-fordonsfärd efter tåg måste man räkna med att tåget kan backa
200 m.

2) på sträcka som också är upplåten för A-arbete eller L-arbete.
9.2.4 Växlingsfart
I följande fall får hastigheten inte överstiga växlingsfart:
1) på sträcka som också är upplåten för vut eller annan A-fordonsfärd,
2) vid linjeplats eller obevakad station, som utgör gräns för vut eller
annan A-fordonsfärd,
3) på station, om inte huvudsignal har visat ”kör”.
9.2.5 När hastighetsbegränsning gäller
Begränsningarna enligt art 9.2.3 och 9.2.4 gäller från det att tsm har
underrättats om den andra anordningen (av tkl eller vid samråd med
den andre tsm) tills tsm har fått besked (från tkl eller den andre tsm) om
att den andra anordningen är avslutad.

10 Krav på sikt i rörelseriktningen

10.1 Huvudregel
I första hand ska småfordonsföraren svara för uppsikten i rörelseriktningen.
Det kan ske om något av följande uppfylls:
1) föraren befinner sig på det främsta småfordonet med fri sikt i
rörelseriktningen, eller
2) högst ett småfordon skjuts framför det småfordon där småfordonsföraren
befinner sig och han har fri sikt i rörelseriktningen,

Anm. Här avses när ett lågt och kort småfordon skjuts, t ex en lövsopmaskin.

eller
3) småfordonsföraren befinner sig i det främsta småfordonets främsta
förarhytt och han har sikt i rörelseriktningen längs småfordonets
ena sida, samtidigt som en signalkunnig person finns i förarhytten
och hjälper småfordonsföraren med uppsikten längs småfordonets
andra sida.
Punkt 3 tillämpas bl a på fordon med förarhytt bara i ena änden.
Trafikutövaren kan ge ut närmare anvisningar.
10.2 Småfordonsföraren har inte tillräcklig sikt

a) Om småfordonsföraren inte kan svara för uppsikten enl huvudregeln,
ska tsm göra det.

b) Tsm ska i första hand ha fri sikt i rörelseriktningen och befinna sig
på främsta eller näst främsta småfordonet.
Dessutom ska tsm ha
– signal- och bromsapparat, eller
– radiokontakt med föraren, eller
– ständig ”signalkontakt” med föraren, själv eller via medhjälpare
som repeterar signalerna; i detta fall ska också ha överenskommits
hur tsm ska signalera till föraren att ge ”tåg kommer”.
I detta fall är sth 40 km/h.

c) Om förhållandena gör det omöjligt att tillämpa avd b, får tsm åka
längre bak i fordonssättet eller tillsammans med småfordonsföraren i
förarhytten. Förutsättningen är att småfordonsföraren och tsm i samråd
bedömer det möjligt att hålla tillfredsställande uppsikt i rörelseriktningen.
I detta fall är sth 20 km/h.
10.3 "Backning" vid A-fordonsfärd
Måste man vid A-fordonsfärd oplanerat skjuta fordon mot den avsedda
färdriktningen, får bestämmelserna om backning av tåg enl §84 tillämpas,
om det inte finns annan A-fordonsfärd, vut, A-arbete eller L-arbete
på sträckan.

11 Vägkorsningar

Vägkorsning, med eller utan vägskyddsanläggning, får passeras med
högst 40 km/h.
Småfordonsföraren (tsm när småfordonsföraren inte håller uppsikten i
rörelseriktningen) ansvarar för att fordonssättet inte förs ut på vägkorsning
med vägskyddsanläggning förrän denna spärrar vägtrafiken eller
har bevakats enl §26

Anm. Automatisk vägskyddsanläggning fungerar inte säkert vid A-fordonsfärd.
Bl a därför krävs det fullt ansvar av småfordonsföraren resp tsm att fordonssättet
ska kunna stanna framför vägkorsning med vägskyddsanläggning. Detta
gäller även om vägvakt eller annan har fått i uppdrag att spärra vägtrafiken.

Är småfordonsföraren ensam och visar V-signal ”stopp”, ska fordonssättet
stanna omedelbart före vägkorsningen. Det får fortsätta först sedan
småfordonsföraren har förvissat sig om att hinder inte finns. ”Tåg
kommer” ska om möjligt ges upprepade gånger till vägkorsningen har
uppnåtts, såvida inte småfordonsföraren kan se att inga vägtrafikanter
närmar sig.
Måste oisolerat småfordon ställas upp på spår med spårledning för
automatisk vägskyddsanläggning, ska åtgärder enl §26:5 vidtas.

12 Huvudsignal visar inte "kör"

12.1 Allmänt
När A-fordonsfärd har stannat framför huvudsignal som inte visar ”kör”
gäller föreskrifterna i §52 och §70

Anm. I huvuddvärgsignal gäller bara de vita skenen, se §3:1 a.
12.2 Bevakad station
För huvudljussignal på bevakad station gäller dessutom:
Signalen får passeras om
– tillhörande dvärgsignal visar signalbild ”lodrätt”, ”snett vänster”
eller ”snett höger”, eller
– signalen är försedd med medgivandetavla.
12.3 Stängd station
När §70 tillämpas på stängd station, gäller föreskrifterna för bevakad
station. Kan anmälan göras till tkl för stationssträckans andra gränsstation,
får denne medge att huvudsignal passeras. Tkl får dock inte
lämna medgivande för huvudsignal på stängd station som samtidigt är
obevakad i andra riktningar.

13 Framförande på bevakad station

13.1 För småfordonsföraren eller tsm

a) Växellägen och hinderfrihet ska kontrolleras som vid småfordonsväxling.
Har huvudsignal visat ”kör” gäller kontrollskyldigheten bortom
huvudsignalen bara om fordonssättet förs vidare efter att ha stannat.
Vid plattformsövergång ska reglerna för småfordonsväxling tillämpas,
såvida inte huvudsignal före plattformsövergången visar ”kör”.

b) Stannas småfordon på station på spår med spårledning för hinderfrihetskontroll,
ska spårledningen genast kortslutas med kontaktdon.
Kortslutningen får hävas omedelbart innan fordonssättet ska föras
vidare.

c) Sedan tsm har fått starttillstånd, ska fordonssättet snarast föras
utanför stationsgränsen ut på linjen. Kan detta inte ske inom 5 min, ska
tkl snarast underrättas.

d) Sedan fordonssättet har förts in på bevakad station får det inte föras
ut på linjen igen utan att tkl har medgett detta.

Anm. Detta innebär inte att A-fordonsfärden kan betraktas som avslutad utan
anmälan från tsm enligt art 14.2.
13.2 För tkl

a) Innan huvudsignal ställs till ”kör”, ska tkl i tillämpliga delar ha
iakttagit bestämmelserna om tågvägsklargöring och tågvägsinspektion
i §54 och §55 (Bestämmelserna om tågvägs skyddssträcka behöver inte
tillämpas.) Skydd för allmänheten ska vid behov ha utförts enl §58

b) Innan starttillstånd resp medgivande att föra in fordonssättet
lämnas, ska tkl se till att obehörig körsignal förhindras till det spår där
småfordon finns eller som ska användas under utfarten eller infarten.
På fjst (samt när det anges i säpl för annan station) görs det genom att
tkl
– spärrar spår, växlar eller spåravsnitt,
– lokalfriger växlar,
– lägger tågväg eller växlingsväg för småfordonet.
Vid behov utförs detta genom att tkl kombinerar flera av ovannämnda
åtgärder.

Anm. Obs förbudet mot inkopplad automatisk tågvägsläggning i §51:3 b.

Efter utfart får spärrning på stationen upphävas eller lokalfrigivning
återtas när fordonssättet har kommit utanför stationsgränsen och
utfartsblocksignal har spärrats.
Om tkl inte direkt kan iaktta att fordonssättet har kommit utanför
stationsgränsen eller få anmälan om detta från tsm, får han förutsätta
att fordonssättet har lämnat stationen
– när ställverksindikeringar tyder på det, eller
– även utan ställverksindikeringar: 10 min efter starttillståndet.

14 Avslutad A-fordonsfärd

14.1 Tsm åtgärder före anmälan
14.1.1 Allmänt
Tsm ska kontrollera att föreskrivna besiktningar och åtgärder efter
arbete är slutförda och att vägskyddsanläggningar har återställts enl
§26
14.1.2 A-fordonsfärd avslutas på bevakad station
Tsm ska
– ha sett till att alla småfordon i A-fordonsfärden har förts bort från
tågspår på linjen och obevakad station,
– ha återlämnat K16-nyckel i förekommande fall.
14.1.3 A-fordonsfärd avslutas på linjen eller obevakad station
Tsm ska
1) ha sett till att alla småfordon i A-fordonsfärden har förts bort från
tågspår
– hinderfritt in på sidospår innanför spårspärr eller skyddsväxel;
medförd K16-nyckel behandlas enl §47:5 c, eller
– hinderfritt (på sidan) av tågspåret.

Anm. När småfordon efter anmälan om avslutad färd ska flyttas på sidospår
vid linjeplats gäller bestämmelserna om småfordonsväxling i §37A

eller
2) ha fått starttillstånd för ny A-fordonsfärd.
14.1.4 A-fordonsfärd avslutas på oplanerad plats
Måste A-fordonsfärden avslutas på annan plats än vad som angavs vid
planeringen, ska tsm snarast meddela tkl.
14.2 Anmälan

a) Tsm anmäler A-fordonsfärden avslutad
1) på bevakad station: till tkl för stationen,

Anm. När A-fordonsfärd avslutas på fjbgränsstation, ska tkl vidarebefordra
anmälan till fjtkl.

2) på stängd station: till tkl för stationssträckans andra gränsstation,
3) på linjen eller obevakad station: till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer; på fjbsträcka till fjtkl.

b) Anmälan ska innehålla
1) tsm namn samt driftradio- eller mobiltelefonnummer eller
småfordonets beteckning,
2) orden ”anmälan om avslutad A-fordonsfärd” och tidpunkt,
Anmälan antecknas av tsm på S1.
14.3 Tkl åtgärder
Sedan tkl har fått anmälan får han upphäva avspärrningen av stationssträckan.
Har flera anordningar funnits samtidigt på stationssträckan, får avspärrningen
inte upphävas förrän berörda tkl i samråd (fjtkl) har
kontrollerat att alla anordningarna har anmälts avslutade.

15 A-fordonsfärd för transport

15.1 Allmänt
På fjbsträcka kan ”A-fordonsfärd för transport” anordnas (även till och
från fjbgränsstation) när avsikten med färden enbart är att transportera
småfordon över en eller flera hela stationssträckor. Syftet är att på ett
enklare sätt kunna utföra transporter, utan att planera och få starttillstånd
för en ny A-fordonsfärd på varje station.
För A-fordonsfärd för transport gäller nedanstående undantags- och
tilläggsbestämmelser till art 1-14.
Innan A-fordonsfärd för transport får starttillstånd, ska hela A-fordonssträckan
vara fri från tåg, vut, A-arbete, E-arbete, L-arbete eller annan
A-fordonsfärd. På mellanliggande station ska de tågspår som ska
användas vara fria.
Fordonssättet framförs i en och samma riktning.

Anm. Om fordonssättet tvingande måste föras tillbaka mot utgångsstationen,
får det bara ske efter tillstånd från fjtkl.
15.2 A-fordonssträcka, m m
A-fordonssträckan ska utgöras av en eller flera hela stationssträckor.
På dubbelspårig sträcka ska A-fordonssträckan på linjen omfatta antingen
endast uppspår eller endast nedspår.
A-fordonssträckan får inte gå förbi
– fjbgränsstation,
– i TLF särskilt angiven station (beslut av Trafikledningsfunktionen
i samråd med Spårinnehavaren).

Anm. De stationer som anges i TLF är bl a sådana stationer där automatisk
tågvägsläggning kan förekomma från en anslutande linje eller där dubbelspår
går ihop till enkelspår.
15.3 Inga samtidiga anordningar
På de stationssträckor som är upplåtna för A-fordonsfärd för transport
får inte A-arbete, E-arbete, L-arbete, annan A-fordonsfärd eller vut
beviljas.
15.4 Begäran och planering
Vid planeringen ska det klart framgå att det handlar om en A-fordonsfärd
för transport.
15.6 Starttillstånd, allmänt
Starttillståndet ska innehålla identifiering av A-fordonsfärden och
orden ”... får starta”, t ex ”A-fordonsfärd för transport Pettersson Storköping–
Rosberga får starta”.
15.7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges
Innan starttillstånd ges ska fjtkl

a) kontrollera att A-fordonssträckan är fri,

b) se till att tågväg är lagd genom mellanliggande stationer för A-fordonsfärden,

c) om automatisk tågvägsläggning kan ske mot A-fordonsfärden på
dess slutstation: se till att tågväg är lagd för A-fordonsfärden in på
slutstationen.
Avspärrning av A-fordonssträckan görs genom att linjeblocket endast
spärras vid utgångsstationen, sedan småfordonet har passerat utfartsblocksignalen.

Anm. Se även art 13.2 sista stycket.
15.8 Sammansättning
Framförs flera småfordon tillsammans ska de vara sammankopplade.
Fordonssättet ska kunna överblickas av småfordonsföraren.
15.13 Kontaktdon vid uppehåll
Stannas småfordonet under färden, ska spårledningen genast kortslutas
med kontaktdon. Kortslutningen får hävas omedelbart innan fordonssättet
ska föras vidare.
15.14 Avslutad A-fordonsfärd, m m
15.14.1 Anmälan om avslutad A-fordonsfärd
Tsm lämnar anmälan om avslutad A-fordonsfärd först på slutstationen.
Om fjtkl får passageanmälan efter mellanstation enl art 15.14.2, är dock
A-fordonsfärden avslutad på den stationssträcka som har lämnats.
15.14.2 Passageanmälan efter mellanstation
Tsm ska om möjligt anmäla till fjtkl sedan småfordonet helt har
passerat en mellanstation. Dessförinnan ska tsm kontrollera att ingen
del av fordonssättet som medförs har blivit kvar på den bakomvarande
sträckan.
Anmälan formuleras enl följande exempel: ”A-fordonsfärd för transport,
Pettersson, har helt passerat Storköping.”
Fjtkl kan efter passageanmälan efter en mellanstation spärra utfartsblocksignalen
vid denna station, varefter spärrningen vid föregående
station får hävas. (På den sista stationssträckan får inte spärrningen
hävas, förrän A-fordonsfärden har anmälts avslutad.)

§34 C-arbete

Anm. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas bara på de sträckor utan
linjeblockering som Spårinnehavaren har bestämt. Ytterligare bestämmelser
och villkor för C-arbete finns i BVF 240.100.

1 Allmänt

1.1 Inledning
C-arbete innebär att tågspår på linjen eller obevakad station på sträcka
utan linjeblockering upplåts för lätta arbetsredskap, utan att stationssträckan
avspärras.

Anm 1. C-arbete är avsett för arbete med lätta arbetsredskap som förflyttas i
rask takt, t ex besiktning från tramp(cykel)dressin, ultraljudskontroll med
utrustning som flyttas för hand osv.
Anm 2. Tsm måste räkna med att fordon på C-arbetssträckan framförs med för
sträckan gällande sth.
1.2 Tillsyningsman
För varje C-arbete ska en tsm finnas utsedd. Tsm ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärder
för C-arbetet.
Vid avlösning av tsm under C-arbetet ska den tillträdande informera tkl
för en av stationssträckans gränsstationer.

2 C-arbetssträcka

Den sträcka som upplåts för C-arbetet (= C-arbetssträckan) ska begränsas
av station eller linjeplats. C-arbetssträckan får omfatta högst en
stationssträcka.
Vid C-arbete på tågspår på obevakad station eller vid linjeplats begränsas
C-arbetssträckan av intilliggande station eller linjeplats.

3 C-arbete samtidigt med andra anordningar

3.1 C-arbete samtidigt med tåg
C-arbete får ske samtidigt och på samma sträcka som ett tåg framgår.
3.2 C-arbete samtidigt med andra anordningar än tåg
C-arbete får ske samtidigt och på samma sträcka som är upplåten för
andra anordningar.
Anm. Samråd enl §20 förekommer inte.

4 Anmälan


a) Omedelbart innan C-arbetet ska börja, ska tsm anmäla C-arbetet till
tkl för stationssträckans båda gränsstationer.

Anm. Om den ena av stationssträckans gränsstationer är stängd, behöver C-arbetet
endast anmälas till tkl för den andra gränsstationen. När bevakningen
tas upp ska den tkl som fått anmälan genast flytta över utväxlade meddelanden
dit.


b) Anmälan ska innehålla uppgift om
– tsm namn,
– C-arbetssträcka,
– start- och sluttid,
– driftradio/telefonnummer.

Anm. Innan anmälan lämnas måste tsm så långt är möjligt ha klart för sig vilka
ordinarie tåg som kan vara aktuella under tiden för C-arbetet.


c) Om förutsättningarna för C-arbetet måste ändras, ska nytt C-arbete
anmälas.

7 Tkl åtgärder vid anmälan om C-arbete

7.1 Underrättelser i samband med anmälan
När tkl har mottagit anmälan, repeterat den och fört in C-arbetet i
tklboken, ska han lämna underrättelser om sådana anordningar och
rubbningar som framgår av tabellen nedan. Underrättelserna avser de
förhållanden som är aktuella under den uppgivna tiden och som är
kända för tkl vid tidpunkten för anmälan.
Anordning eller rubbning:
– ordinarie tåg
– inställt tåg
– extratåg
– mötes- och tågföljdsändring
– större tågförsening än 10 min,
– tåg som har avsänts eller beräknas avsändas mer än 10 min före
tiden enl tdt
– vut
– A-fordonsfärd
De underrättelser som lämnas till tsm ska antecknas i tklboken.

Anm 1. I underrättelse om vut eller A-fordonsfärd ska ingå uppgift om driftradio/
mobiltelefonnummer till den andre tsm.
Anm 2. Sedan underrättelser har lämnats, kan extratåg eller annan anordning
tillkomma under den tid som har uppgetts för C-arbetet. Se art 7.3.
7.2 Påminnelseskylt, spärrning, påminnelseskärm
Tkl ska sätta sätta påminnelseskylt på ställare för eller spärra utfartssignalen
mot den aktuella sträckan; saknas utfartssignal sätts påminnelseskärm
på signalstaven resp handsignallyktan. Påminnelseskylt
resp påminnelseskärm får tas bort tillfälligt, eller spärrning tillfälligt
hävas, när tåg, vut eller A-fordonsfärd ska släppas ut från stationen.
7.3 Underrättelser om tillkommande anordningar
Om rubbning uppstår, eller anordning tillkommer, sedan tkl har under-rättat
tsm ska tkl för stationssträckans gränsstationer efter samråd om
möjligt underrätta tsm. Kan tsm inte underrättas, gäller följande:




Anordning eller rubbningSkyddsåtgärd av tkl

extratåg,		förhindra att tåg går på stationssträckan
minskad tågförseningförhindra att tåget går ut på stationssträckan
tidigare än 10 min än vad som
har uppgivits
behov av att avsända tåg mer än 10 min före tiden enl tdtförhindra att tåg avsänds mer än 10 min före tiden enl tdt
vut,A-fordonsfärdFörhindra att vut (A-fordonsfärd)
berör C-arbetssträckan

9 Genomförande av C-arbetet

Tsm ska närvara på arbetsplatsen.
Bara sådana lätta arbetsredskap som genast kan föras undan från
spåret av närvarande personal får användas.
Tsm måste vara beredd på att ett tåg kan avgå upp till 10 min före tiden
enl tdt från stationssträckans gränsstation utan att någon underrättelse
har lämnats, samt att tåget därefter kan avgå eller ankomma upp till
30 min före tiden enl tdt. Tsm ska själv vid behov kontakta tsm för vut eller A-fordonsfärd på C-arbetssträckan
för att få reda på var fordonssättet finns.

14 Avslutat C-arbete

14.1 Tsm åtgärder

a) Tsm lämnar anmälan om avslutat C-arbete till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer.

b) Anmälan ska innehålla
1) tsm namn samt driftradio- eller mobiltelefonnummer,
2) orden ”anmälan om avslutat C-arbete” och tidpunkt.
14.2 Tkl åtgärder

a) Den tkl som tar emot anmälan, ska underrätta tkl för stationssträckans
andra gränsstation.

b) Om tsm inte har anmält C-arbetet avslutat när den anmälda tiden
har gått ut, ska tkl för stationssträckans gränsstationer efter samråd
försöka få kontakt med tsm. Tills C-arbetet har anmälts avslutat, ska tkl
fortsätta med skyddsåtgärderna enl art 7.2-7.3.

c) Sedan tkl har fått anmälan om avslutat C-arbete, får han ta bort
påminnelseskärm resp påminnelseskylt eller spärrning av utfartssignal.

§36 Vagnuttagning

Anm. S1 kan förutom som blankett finnas i form av anteckningsbok, stämpel e
d enl Trafikutövarens/Trafikledningsfunktionens beslut. När det anges att S1
och S1a ska ges till eller användas av förare eller tsm får istället S16 användas
i den utsträckning som anges i §19:1

1 Allmänt

1.1 Framförande
Vut innebär att tågfordon eller K-fordon framförs på en avspärrad
stationssträcka eller del av en avspärrad stationssträcka. Fordonssättet
får byta rörelseriktning inom vutsträckan.

Anm 1. Vid vut för transport på fjbsträcka gäller delvis andra bestämmelser, se
art 16.

När A-fordon framförs hopkopplade med tågfordon eller K-fordon på
linjen, ska fordonssättet framföras som vut.

Anm 2. Föreskrifterna för växling enligt §37 gäller för rörelser på tågspår innan
starttillstånd har getts resp efter att vut har anmälts avslutad, för rörelser på
sidospår och för uppställning av fordon på tågspår.
1.2 Tillsyningsman, förare
För varje vut ska en tsm finnas. Han svarar övergripande för säkerhetsåtgärder
vid vut. Föraren får vara tsm om han har uppsikt i rörelseriktningen
enl art 10.1.

Anm. På S1 eller i tdtboken anges om tsm även ska vara förare.

Föraren svarar för framförandet av fordonssättet, se §69 Om föraren
inte har uppsikt i rörelseriktningen enl art 10.1, svarar tsm för uppsikt
och åtgärder enl art 10.2.
Vid avlösning av tsm ska den tillträdande informera tkl för en av
stationssträckans gränsstationer (på fjbsträcka: fjtkl).
1.3 Uppställning, delning i fordonsgrupper
Om fordon (småfordon) kopplas av och ställs upp på tågspår på linjen
eller obevakad station, ansvarar tsm för att de säkras mot rullning. Tsm
behöver inte närvara under den tid då fordon står stilla.
Om fordonssättet delas i flera fordonsgrupper, får de vara i rörelse var
för sig under förutsättning att
– alla fordon (småfordon) förs ut från utgångsplatsen och in till
slutplatsen hopkopplade i en grupp,
– fordonssättet delas upp i högst fyra grupper som framförs individuellt,
– två grupper intill varandra inte befinner sig på större inbördes
avstånd än 500 m,
– varje grupp har en förare och vid behov en signalgivare som sköter
tsm uppgifter beträffande sth och uppsikt i rörelseriktningen,
– samma regler för sth tillämpas som när flera vut finns på samma
sträcka.
1.4 Resande får inte medfölja
Resande får inte medfölja vid vut, utom vid
– vut för resandeutväxling på stationssträcka där hjälpfordon har
begärts enl §83 ,
– vut i samband med militär förbandstransport,
– vut med hjälpfordon, se mom 15.

2 Vutsträcka

Den sträcka som upplåts för vut (= vutsträckan) får omfatta högst en
stationssträcka. Om vutsträckan ska omfatta endast del av en stationssträcka,
ska den begränsas av station eller linjeplats.

Anm. Vid vut för transport gäller andra bestämmelser, se art 16.

3 Vut samtidigt med andra anordningar

3.1 Vut efter tåg

a) Vut får börja efter ett tåg innan det har lämnat stationssträckan (=
”vut efter tåg”), dock inte
1) på sträcka med linjeblockering i bruk:
– ut på en blocksträcka innan tåget har lämnat denna,

Anm 1. Denna begränsning gäller inte för vut som ska börja på linjen genom att
fordonssättet förs upp på spåret från sidan.

eller
– om tåget har pålok som ska bli ”återgående pålok”.
2) på sträcka utan linjeblockering och sträcka där linjeblockeringen
är ur bruk:
– om tåget är resandetåg (undantag, se avd b), eller – om tåget har pålok, eller
– om vut efter tåg är förbjudet enl linjeboken,

Anm 2. Beslut om förbud mot vut efter tåg fattas av Trafikledningsfunktionen
i samråd med Spårinnehavaren.


b) I följande fall får dock vut ske efter resandetåg även på sträcka utan
linjeblockering och sträcka där linjeblockeringen är ur bruk:
1) Om vutsträckan endast omfattar en del av stationssträckan, får
Trafikledningsfunktionen medge vut efter resandetåg (= 01) på följande
villkor:
Vut får börja först sedan föraren på 01 har lämnat ankomstanmälan
enl §72:2 från den tpl som är gräns för vutsträckan. Att ankomstan-mälan
ska lämnas ska vara föreskriven för 01 i tdt eller genom order
(S11) till föraren.
Ska vut börja på linjen eller obevakad station och gå i riktning från 01,
ersätts förarens ankomstanmälan av tsm anmälan att han har sett 01
passera med slutsignal.

Anm 3. Trafikledningsfunktionen kan bestämma att förfaringssättet med
ankomstanmälan enl ovan används även för andra tåg än resandetåg.

2) Ska det ske arbeten på vutsträckan i samband med vut, får denna
ske efter resandetåg, om fordonssättet inte har högre totalvikt (tågvikt)
än 25 ton.

c) Uppgift om att vut är ”vut efter tåg” ska anges på S1 resp i tdtboken,
dock inte när vut efter tåg ska föras ut från bevakad station på sträcka
med linjeblockering i bruk.

Anm 4. Vut med hjälpfordon (mom 15) resp återgående pålok (§39 ) räknas inte
till vut efter tåg.
3.2 Vut samtidigt med andra anordningar än tåg
Vut får ske samtidigt och på samma sträcka som är upplåten för andra
anordningar. Samråd ska ske enl §20
– om vutsträckan helt eller delvis är upplåten för A-arbete, E-arbete,
L-arbete, A-fordonsfärd eller annan vut, eller
– om vutsträckan har en linjeplats eller obevakad station som gemensam
gränspunkt för annan vut eller A-fordonsfärd.
När tsm har samrått, ska han orientera föraren (på den egna vut) om den
andra anordningen och om vad som har överenskommits.

4 Planering, begäran och beviljane

Anm. I TLF kan anges att tl åligganden enl art 4 övertas av annan funktion inom
Trafikledningsfunktionen.
4.1 Planering allmänt
Om vut inte finns i tdtboken, planeras vut antingen i god tid i förväg eller
kort tid innan den ska börja. Planeringen görs på S1 och omfattar
– vutsträcka samt var vut ska påbörjas resp avslutas,
– start- och sluttid,
– om tsm även ska vara förare,
– om vut ska vara vut efter tåg,
– om A-fordon ska medföras vid vut.

Anm 1. Vid planering av start- och sluttid ska man räkna med att det åtgår
– minst två minuter per kilometer körsträcka, på avsnitt där bestämmelserna om
siktfart eller växlingsfart (art 9.2.3 resp art 9.2.4) kan förutses komma att gälla,
– minst en minut per kilometer körsträcka, i annat fall.
Anm 2. Uppgift om vut efter tåg anges inte när vut på sträcka med linjeblockering
i bruk ska börja på bevakad station.
Anm 3. För återgående pålok begärs inte vut enl S1.

Ska vut påbörjas på linjen eller obevakad station genom avkoppling från
godståg eller tjänstetåg, anges ”avkopplas från tåg…” på S1.

Anm 4. Vut får inte påbörjas genom avkoppling från resandetåg.

Ska vut påbörjas på linjen eller obevakad station genom att fordonssättet
förs upp på spåret från sidan (utan att föras ut genom växel), ska tsm
i samråd med tkl planera vid vilken punkt detta ska ske.

Anm 5. Punkten där fordonssättet ska föras upp på spåret måste väljas så att
inga missförstånd uppstår, t ex framför eller strax bortom huvudsignal, vid
vägkorsning etc.
4.2 Förplanering och begäran
Om möjligt begärs vut i god tid i förväg genom att ifylld S1 sänds till tl.
Planeringen har då redan skett.
4.3 Direktplanering och begäran
Om vut inte har begärts i förväg hos tl, görs det
1) om vut ska börja på bevakad station: hos tkl för stationen

Anm 1. Om vut ska ske på fjbsträcka men börja på fjbgränsstation, förmedlar
tkl för fjbgränsstationen begäran till fjtkl.

2) om vut ska börja på linjen eller obevakad station: hos tkl för en av
stationssträckans gränsstationer; på fjbsträcka hos fjtkl.
Planeringen sker då tillsammans med tkl när S1 fylls i.
4.4 Beviljande, delgivning av S1
4.4.1 Förplanerad vut
Har vut förplanerats och begärts hos tl, beviljar tl färden. Beviljad S1
ska delges den som har begärt vut samt
1) på sträcka utan fjb: tkl för stationssträckans gränsstationer,
2) på fjbsträcka: fjtkl. Om vut berör stationssträckan närmast
fjbgränsstation ska S1 även delges tkl för gränsstationen.
Den som har begärt vut ombesörjer att tsm och förare delges beviljad S1.
4.4.2 Direktplanerad vut
Vut som planeras direkt med tkl beviljas
1) på sträcka utan fjb: av den tkl som vut har planerats hos i samråd
med tkl för stationssträckans andra gränsstation. S1 delges denne
i samband med beviljandet.
2) på fjbsträcka: av fjtkl. Om vut berör stationssträckan närmast
fjbgränsstation ska S1 även delges tkl för gränsstationen.
4.5 Vut som finns i tdtboken
Anm. Vut som anges i tdtboken finns också angiven på grafiska tdt och i
tågordningar.
4.5.1 Vut går som ordinarie
Vut som finns intagen i tdtboken, är beviljad de dagar vut enl tdtboken
går ordinarie. (Sådan vut planeras och begärs inte. S1 utfärdas inte
ordinarie gångdagar.)
4.5.2 Vut som ska anordnas extra
Ska vut i tdtboken gå annan dag än vad som anges där, bör vut om möjligt
begäras i god tid hos tl. Är det inte möjligt, begärs vut hos tkl enl art 4.3.
S1 avd 3 används.
För beviljande av vut gäller art 4.4 i tillämpliga delar.
4.5.3 Övrigt

a) En vut enl tdtboken är beviljad fr o m avgångstiden vid utgångsplat-sen
t o m ankomsttiden vid slutplatsen.

b) Vid slutplatsen kan i tabellen i tdtboken för en vut (= 70001) anges
”vänder som 70002 och avslutas ej”. Det innebär att vut 70001-70002
(trots den dubbla numreringen) behandlas som en och samma vut, som
pågår fr o m avgångstiden vid utgångsplatsen för 70001 t o m ankomst-tiden
vid slutplatsen för 70002.

c) Personal som inte får tdtboken ska inhämta behövliga uppgifter ur
det utdrag ur tdtboken som Trafikutövaren ska utfärda enl §22

d) Om vut enl tdtboken ska påbörjas genom avkoppling för tåg, svarar
tsm för att tkl är informerad om detta.
4.6 Avstämning av planeringen innan starttillstånd inhämtas
4.6.1 Allmänt

a) Innan tsm inhämtar starttillstånd för vut ska en avstämning av de
på S1 planerade eller i tdtboken angivna uppgifterna göras hos tkl.

Anm 1. Om vut direktplaneras kort tid i förväg, är det inget som hindrar att
avstämningen görs vid samma tillfälle.

Har tsm delgetts S1 av den som begärt vut eller har tsm själv skrivit ner
den vid planeringen, ska S1 motläsas av tsm för kontroll av att uppgifterna
stämmer överens. S1 kompletteras med uppgift om tsm namn och
driftradio/telefonnummer.

Anm 2. Har tsm inte delgetts förplanerad S1, ska tkl delge honom S1.


b) Ska vut vara vut efter tåg, måste tkl tydligt framhålla det. (Gäller
dock inte om fordonssättet ska föras ut från bevakad station på sträcka
med linjeblockering i bruk.)
Om vut efter tåg ska börja på linjen eller obevakad station, ska tkl
uppmana tsm att återkomma när denne har sett tåget passera och dess
slutsignal.

c) Berörs vutsträckan av A-arbete, E-arbete, L-arbete, A-fordonsfärd
eller annan vut, ska tkl underrätta tsm om detta och uppmana honom
att kontakta den andre tsm för samråd.

d) Om station som utgör vutsträckans gräns är eller kommer att vara
obevakad eller stängd under tiden för vut, ska det anges i anm på S1 resp
i tdtboken eller meddelas tsm muntligt vid avstämningen.

Anm 3. Avd b, c och d gäller även vid vut enl tdtboken.
4.6.2 Förutsättningarna ändras
Om förutsättningarna för vut måste ändras vid avstämningen gentemot
på S1 planerade eller i tdtboken angivna villkor, får tkl och tsm i samråd
ändra uppgifter angående
– vut efter tåg (om det ska vara vut efter tåg eller inte),
– om tsm ska vara förare eller inte,
– tid (jfr dock nästa stycke),
– om A-fordon medförs vid vut eller inte.
Om vutsträckan måste ändras eller om färden inte kan ges starttillstånd
före den ursprungligen beviljade och på S1 angivna sluttiden, får
den beviljade S1 inte användas. I stället ska ny vut planeras.

Anm. Om en beviljad vut inte kan genomföras utan ”ställs in”, ska de som har
fått underrättelser om vut meddelas av tkl.

6 Starttillstånd, allmänt

6.1 Vem som lämnar starttillstånd m m
Omedelbart innan vut ska börja, ska tsm begära starttillstånd av tkl.
Det lämnas
1) på sträcka utan fjb: av tkl personligen för en av stationssträckans
gränsstationer,
2) på fjbsträcka: av fjtkl. Om vut ska föras ut från fjbgränsstation
förmedlas starttillståndet av tkl för fjbgränsstationen till tsm.
Starttillståndet ska innehålla identifiering av vut och orden ”... får
starta”, t ex ”vut Pettersson Storköping–Rosberga får starta” eller ”vut
73426 får starta”.

Anm. Vut börjar så snart tkl lämnat starttillstånd och pågår tills vut anmälts
avslutad av tsm. För rörelser vid linjeplats eller obevakad station, t ex för
vagnomsättning, gäller dessutom reglerna för växling, dock inte när vut består
av enbart K-fordon.

Om vut förs ut från station efter ”kör” i huvudsignal får starttillståndet
formuleras enligt följande exempel: ”när mellansignal 31 visar ’kör’ får
vut ..... starta”.
6.2 Vut som börjar genom avkoppling från vut eller tåg
Påbörjas vut på linjen eller obevakad station genom avkoppling från
godståg eller tjänstetåg (= 01) och tsm medföljer 01 från stationssträck-ans
gränsstation, får tkl lämna starttillstånd till tsm för vut innan 01
avgång från gränsstationen. Starttillståndet formuleras då ”när tåg 01
har kommit till .... får vut .... starta”.
Påbörjas vut (= vut 2) på linjen eller obevakad station genom avkoppling
från annan vut (= vut 1), får tkl lämna starttillstånd till tsm för vut 2
innan vut 1 lämnar stationssträckans gränsstation. Starttillståndet
formuleras då ”vut ... får starta genom avkoppling från vut ...”.

Anm. Beträffade starttillstånd för återgående pålok, se säok till §39:2

7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges

Om station som utgör vutsträckans gräns är eller kommer att vara
obevakad eller stängd under tiden för vut, ska det anges i anm på S1 eller
meddelas tsm muntligt av den tkl som ska ge vut starttillstånd.
Tkl ska
1) ha stämt av uppgifterna på S1 med tsm enl art 4.6,
2) avspärra stationssträckan,

Anm. Om fordonssättet ska föras ut med ”kör” i huvudsignal, får spärrning av
linjeblock, utfartssignal eller utfartsblocksignal anstå till omedelbart efter
det att fordonssättet har gått ut på sträckan.

3) vid vut som inte är vut efter tåg:
– kontrollera att stationssträckan är fri från tåg,
– på sträcka med linjeblockering i bruk, när fordonssättet på linjen
eller på obevakad station ska föras upp på spåret från sidan:
uppmana tsm att kortsluta spårledningen med kontaktdon och
därefter få detta bekräftat av tsm,
4) vid vut efter tåg som ska börja på linjen eller obevakad station: få
bekräftat av tsm
– att denne har sett tåget passera med slutsignal,
– på sträcka med linjeblockering i bruk, när fordonssättet ska föras
upp på spåret från sidan: att spårledningen är kortsluten med
kontaktdon,
5) då A-arbete, E-arbete, L-arbete, A-fordonsfärd eller annan vut finns
på stationssträckan och samråd ska ske med andra tsm:
få bekräftat av tsm att samråd (som har inneburit att vut kan föras ut
på sträckan) har skett med de andra tsm.
Därefter får tkl lämna starttillstånd till tsm.

8 Tsm och förares åtgärder före vut

8.1 Kontroll av fordon
Anm. Bestämmelser om sammansättning av spårgående fordonskombinationer,
bromsar etc. finns i serien BVF 528.3.
8.1.1 Tsm åtgärder
Tsm ska
1) ansvara för att fordonssättet är riktigt sammansatt,
2) ansvara för att fordonssättet har tillräcklig bromsförmåga,
3) meddela föraren vilken sth som ska gälla och bekräfta för föraren att
fordonssättet har tillräcklig bromsförmåga,
4) ansvara för att bromsprov utförs,
5) ansvara för att rätt signaler visas framåt och bakåt enl §7 (gäller
inte det fordon där föraren finns).
8.1.2 Förarens åtgärder
Föraren ska
1) se till att han får besked om vilken sth som gäller samt bekräftelse
på att bromsförmågan är tillräcklig,
2) kontrollera att det fordon där föraren finns i förekommande fall
visar rätt signaler framåt och bakåt enl §7 ,
3) kontrollera att bromsprov har gjorts.
8.2 Starttillstånd
Omedelbart innan vut ska börja, ska tsm inhämta starttillstånd från tkl
enl art 6.
Om vut efter tåg börjar på linjen eller obevakad station, ska tsm då
1) vid vut efter tåg:
– ha sett tåget passera och dess slutsignal,
– på sträcka med linjeblockering i bruk, när fordonssättet ska föras upp
på spåret från sidan: ha ombesörjt att spårledningen kortslutits med
kontaktdon innan tåget har lämnat blocksträckan
2) vid vut (som inte är efter tåg) på sträcka med linjeblockering i bruk,
när fordonssättet ska föras upp på spåret från sidan: efter tillstånd
av tkl ombesörja att spårledningen kortsluts med kontaktdon,
3) bekräfta ovanstående åtgärder till tkl.
Starttillståndet antecknas av tsm på S1 eller i anteckningsbok.

Anm. Kortslutning får hävas omedelbart innan fordonssättet sätts i rörelse.

9 Sth

9.1 Allmänt
Sth vid vut är 70 km/h, om inte lägre hastighet krävs enl art 9.2.

Anm. Observera att hastighetsreglerna i §70 och §52 gäller även vid vut.
9.2 Begränsningar av sth
9.2.1 Tekniska begränsningar
Anm. Bestämmelser om bestämning av fordonssättets sth; säkerhetsgrepp och
förarövervakning samt katastrofbroms finns i serien BVF 528.3.


a) För bestämning av fordonssättets sth gäller Trafikutövarens bestämmelser.

b) Saknas fungerande säkerhetsgrepp eller förarövervakning är sth 40
km/h, om inte Trafikutövaren har medgett annat.

c) Om inte första och sista fordonet bromsas automatiskt om självavkoppling
skulle inträffa, är sth 40 km/h.
9.2.2 Begränsad sikt i rörelseriktningen
I vissa fall gäller sth 40 km/h eller 20 km/h, se art 10.2.
9.2.3 Siktfart
I följande fall får hastigheten inte överstiga siktfart:
1) vid vut efter tåg, när fordonssättet framförs i samma riktning som
tåget,

Anm 1. Om tsm har fått besked från tkl att föraren på tåget har lämnat
ankomstanmälan från den tpl som är gräns för vut, gäller siktfart bara vid
införandet till denna tpl.
Anm 2. Begränsningen till siktfart enl punkt 1 gäller inte när blocksignal på
sträcka med linjeblockeringen i bruk har visat ”kör”.
Anm 3. Vid vut efter tåg måste man beakta att tåget kan backa 200 m.
2) på sträcka som också är upplåten för A-arbete eller L-arbete.
9.2.4 Växlingsfart
I följande fall får hastigheten inte överstiga växlingsfart:
1) på sträcka som också är upplåten för A-fordonsfärd eller annan
vut,
2) vid linjeplats eller obevakad station, som utgör gräns för A-fordonsfärd
eller annan vut.
9.2.5 När hastighetsbegränsning gäller
Begränsningarna enligt art 9.2.3 och 9.2.4 gäller från det att tsm har
underrättats om den andra anordningen (av tkl eller vid samråd med
den andre tsm) tills tsm har fått besked (från tkl eller den andre tsm) om
att den andra anordningen är avslutad. När vut börjar genom avkoppling
från annan vut, gäller detta först fr o m avkopplingstillfället.

10 Krav på sikt i rörelseriktningen

10.1 Huvudregel
I första hand ska föraren svara för uppsikten i rörelseriktningen. Det
kan ske om något av följande uppfylls:
1) föraren befinner sig på det främsta fordonet med fri sikt i rörelseriktningen,
eller
2) högst ett fordon skjuts framför det fordon där föraren befinner sig
och han har fri sikt i rörelseriktningen,

Anm. Här avses när en låg och kort vagn eller t ex en lövsopmaskin skjuts.

eller
3) föraren befinner sig i det främsta fordonets främsta förarhytt och
han har sikt i rörelseriktningen längs fordonets ena sida, samtidigt som
en signalkunnig person finns i förarhytten och hjälper föraren med
uppsikten längs fordonets andra sida.
Punkt 3 tillämpas bl a på fordon med förarhytt bara i ena änden.
Trafikutövaren kan ge ut närmare anvisningar.
10.2 Föraren har inte tillräcklig sikt

a) Om föraren inte kan svara för uppsikten enl huvudregeln, ska tsm
göra det.

b) Tsm ska i första hand ha fri sikt i rörelseriktningen och befinna sig
på främsta eller näst främsta fordonet.
Dessutom ska tsm ha
– signal- och bromsapparat, eller
– radiokontakt med föraren, eller
– ständig ”signalkontakt” med föraren, själv eller via medhjälpare
som repeterar signalerna; i detta fall ska också ha överenskommits
hur tsm ska signalera till föraren att ge ”tåg kommer”.
I detta fall är sth 40 km/h.

c) Om förhållandena gör det omöjligt att tillämpa avd b, får tsm åka
längre bak i fordonssättet eller tillsammans med föraren i förarhytten.
Förutsättningen är att föraren och tsm i samråd bedömer det möjligt att
hålla tillfredsställande uppsikt i rörelseriktningen.
I detta fall är sth 20 km/h.
10.3 "Backning" vid vut
Måste man vid vut oplanerat skjuta fordon mot den avsedda färdriktningen,
får bestämmelserna om backning av tåg enl §84 tillämpas, om
det inte finns annan vut, A-fordonsfärd, A-arbete eller L-arbete på
sträckan.

11 Vägkorsningar

Föraren (tsm när föraren inte håller uppsikten i rörelseriktningen)
ansvarar för att fordonssättet inte förs ut på vägkorsning med vägskyddsanläggning
förrän denna spärrar vägtrafiken eller har bevakats
enl §26

Anm. Automatisk vägskyddsanläggning fungerar inte säkert när fordonssättet
byter körriktning. Bl a därför krävs det fullt ansvar av föraren resp tsm att
fordonssättet ska kunna stanna framför vägkorsning med vägskyddsanläggning.
Detta gäller även om vägvakt eller annan har fått i uppdrag att spärra
vägtrafiken.

När vut har fått order (S10) att bevakning är ordnad vid vägkorsning
vars vägskyddsanläggning är ur funktion, ska föraren (tsm när föraren
inte håller uppsikten i rörelseriktningen) kontrollera att vägvakt finns.
Ser föraren (tsm) vägvakten, får vut passera korsningen oavsett signalbilden
på V-signalen, med sth högst 40 km/h.
Är föraren ensam och visar V-signal ”stopp”, ska fordonssättet stanna
omedelbart före vägkorsningen. Det får fortsätta först sedan föraren har
förvissat sig om att hinder inte finns. ”Tåg kommer” ska ges upprepade
gånger tills vägkorsningen har uppnåtts, såvida inte föraren kan se att
inga vägtrafikanter närmar sig.
Måste fordon ställas upp på spår med spårledning för automatisk
vägskyddsanläggning, ska tsm ombesörja att åtgärder enl §26:5 vidtas.

12 Huvudsignal visar inte "kör"

12.1 Allmänt
När vut har stannat framför huvudsignal som inte visar ”kör” gäller
föreskrifterna i §52 och §70
12.3 Stängd station
När §70 tillämpas på stängd station, gäller föreskrifterna för bevakad
station. Kan anmälan göras till tkl för stationssträckans andra gränsstation,
får denne medge att huvudsignal passeras. Tkl får dock inte
lämna medgivande för huvudsignal på stängd station som samtidigt är
obevakad i andra riktningar.

13 Framförande på bevakad station

13.1 För föraren eller tsm

a) Växellägen och hinderfrihet ska kontrolleras som vid växling. Har
huvudsignal visat ”kör”, gäller kontrollskyldigheten bortom huvudsignalen
bara om fordonssättet förs vidare efter att ha stannat.
Vid plattformsövergång ska reglerna för växling tillämpas om inte
huvudsignal före plattformsövergången visar ”kör”.

b) Sedan fordonssättet har förts in på bevakad station får fordonssättet
inte föras ut på linjen igen utan att tkl har medgett detta.

Anm. Detta innebär inte att vut kan betraktas som avslutad utan anmälan från
tsm enligt art 14.2.
13.2 För tkl
Innan huvudsignal ställs till ”kör” för vut, ska tkl i tillämpliga delar ha
iakttagit bestämmelserna om tågvägsklargöring och tågvägsinspektion
i §54 och §55 (Bestämmelserna om tågvägs skyddssträcka behöver inte
tillämpas.) Skydd för allmänheten ska vid behov ha utförts enl §58
När A-fordon medförs (enl uppgift på S1) får tågväg inte upplösas efter
vut förrän tkl har övertygat sig om att hela fordonssättet har passerat
alla växlar i tågvägen.

Anm. Betr förbud mot magasinering samt automatisk tågvägsläggning och
tågvägsupprepning, se §51:3 b.

14 Avslutad vut

14.1 Tsm åtgärder före anmälan
14.1.1 Allmänt
Tsm ska kontrollera att föreskrivna besiktningar och åtgärder efter arbete
är slutförda och att vägskyddsanläggningar har återställts enl §26
14.1.2 Vut avslutas på bevakad station
Tsm ska
– ha sett till att alla fordon (småfordon) i vut har förts bort från tågspår
på linjen och obevakad station,
– ha återlämnat K16-nyckel i förekommande fall.
14.1.3 Vut avslutas på linjen eller obevakad station
Tsm ska
– ha sett till att alla fordonen i vut har förts bort från tågspår och
föreskrifterna i §37:12 har tillämpats, eller
– ha fått starttillstånd för ny vut.
14.1.4 Vut avslutas på oplanerad plats
Måste vut avslutas på annan plats än vad som angavs vid planeringen,
ska tsm snarast meddela tkl.
14.2 Anmälan

a) Tsm anmäler vut avslutad
1) på bevakad station: till tkl för stationen,

Anm. När vut avslutas på fjbgränsstation, ska tkl vidarebefordra anmälan till
fjtkl.

2) på stängd station: till tkl för stationssträckans andra gränsstation,
3) på linjen eller obevakad station: till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer; på fjbsträcka till fjtkl.

b) När en vut (= vut 2) avslutas på linjen eller obevakad station genom
att sammankopplas med annan vut (= vut 1), får tsm för vut 2 vänta med
att lämna anmälan tills tsm för vut 1 lämnar anmälan för sin vut. Varje
tsm ska dock själv anmäla ”egen” vut avslutad.

c) Anmälan ska innehålla orden ”anmälan om avslutad vut” samt
tidpunkt och tsm namn.
Anmälan antecknas av tsm på S1 eller i anteckningsbok e d.
14.3 Tkl åtgärder
Sedan tkl har fått anmälan får han upphäva avspärrningen av stationssträckan.
Har flera anordningar funnits samtidigt på stationssträckan, får avspärrningen
inte upphävas förrän berörda tkl i samråd (fjtkl) har
kontrollerat att alla anordningarna har anmälts avslutade.

15 Vut med hjälpfordon

För gång på stationssträcka där tåg eller vut för transport finns, vars
förare (tsm) har begärt hjälpfordon anordnas ”vut med hjälpfordon”.
Därvid gäller följande undantags- och tilläggsföreskrifter:

a) I stället för S1 används S1a. Uppgift om var det hjälpbehövande
tåget (vut för transport) finns fylls i med hjälp av förarens (tsm) begäran
om hjälpfordon. Tkl ska kontrollera att uppgifterna om plats/sträcka
uppfyller de krav som anges i §83:1 a.

b) Resande får medfölja efter medgivande av tl/fjtkl i varje särskilt fall.
Detta gäller dels när hjälpfordon sänds ut för att framföra ett hjälpbehövande
tåg, dels när det hjälpbehövande tåget och hjälpfordon förs in
till en av stationssträckans gränsstationer.

Anm. Om övergångskoppel måste användas mellan hjälpfordon och motorvagnståg
som har begärt hjälpfordon, får resande medfölja endast om det anges
i Trafikutövarens regler.


c) Om dragfordonet inte går främst ska tsm se till att främsta fordonet
är försett med signal- och bromsapparat eller att radioförbindelse finns
med föraren.

d) För fordonssättets hastighet gäller utöver mom 9:
På sträcka utan linjeblockering och sträcka där linjeblockeringen är ur
bruk: När fordonssättet förs in på den tpl där hjälpbehövande tåg (vut
för transport) finns eller när fordonssättet i riktning mot det hjälpbehövande
tåget (vut för transport) har passerat den plats som har angetts
som gränspunkt på S1a, får hastigheten inte överstiga siktfart.
På sträcka med linjeblockering i bruk: Föreskrifterna i §70:4 gäller.

16 Vut för transport

16.1 Allmänt
På fjbsträcka kan ”vut för transport” anordnas när avsikten med färden
endast är att transportera fordon över en eller flera hela stationssträckor.
Syftet är att på ett enklare sätt kunna utföra transporter, utan att
planera och få starttillstånd för en ny vut på varje station.
För vut för transport gäller nedanstående undantags- och tilläggsbestämmelser
till art 1-14.
Följande vut är ”vut för transport”:
– vut enl S1: om ”vut för transport” anges på S1,
– vut enl tdtboken: om vut omfattar en eller flera hela stationssträckor;
för vut på endast en hel stationssträcka kan tsm och fjtkl komma
överens om att vut inte ska vara vut för transport.
Vut för transport får inte föras tillbaka i riktning mot den station där den
påbörjades, om inte fjtkl lämnat tillstånd i varje enskilt fall.

Anm. Körning i motsatt riktning får bara förekomma om detta visar sig
nödvändigt p g a någon oförutsedd händelse. Innan fjtkl ger tillstånd ska han ha
vidtagit samma åtgärder som när tillstånd ges till backning med tåg enl §84
För backning upp till 200 m av vut för transport gäller dock samma regler som
för tåg på fjbsträcka enl §84
16.2 Vutsträcka, m m
Vut för transport anordnas över en eller flera hela stationssträckor, men
inte förbi fjbgränsstation (dock även från och till fjbgränsstation). På
dubbelspårig sträcka gäller dessutom: Vut för transport kan framföras
på det ena eller andra spåret efter beslut av fjtkl.
16.3 Vut samtidigt med andra anordningar
På stationssträcka som är upplåten för vut för transport får inte A-arbete,
E-arbete, L-arbete, A-fordonsfärd eller annan vut finnas.
Vut för transport får dock framföras på blocksträcka efter annan vut för
transport, vilket inte föranleder underrättelse enl art 4.6.1 eller samråd.

Anm. I detta sammanhang kan vut för transport jämställas med ett tåg, inget
hindrar alltså att tåg framförs på blocksträcka efter vut för transport.
16.4 Planering, beviljande
Uppgift om uppspår/nedspår anges inte på S1.
Uppgift ’fr o m kl .....’ avser planerad avgångstid från utgångsstationen.
Uppgift ’t o m kl .....’ avser planerad ankomsttid till slutstationen.
16.6 Starttillstånd, allmänt
Starttillståndet ska innehålla identifiering av vut för transport och
orden ”... får starta”, t ex ”Vut för transport Pettersson Storköping–
Rosberga får starta”.
16.7 Tkl åtgärder innan starttillstånd ges
Avspärrning av stationssträckan görs inte.
16.8 Tsm åtgärder före vut för transport
Sista fordonet ska vara bromsat och försett med slutsignal enl föreskrifterna
för tåg. A-fordon får inte framföras i vut för transport .
16.14 Avslutad vut för transport
Tsm lämnar ingen anmälan om avslutad vut för transport. Vut för
transport anses som avslutad på den blocksträcka som den har lämnat.

§37 Växling

När i denna paragraf anges ’tkl’, avses – förutom i mom 6 – även
ställverksvakt.

Till mom 1-3, 5
Närmare bestämmelser om växlingsledare, signalgivare, uppsikt, hastighet
och säkrande av uppställda fordon kan ges ut av Trafikutövaren.
Banverket tillämpar SJ bestämmelser (SJF 010.3) i tillämplig omfattning.

1 Allmänt


a) Växling skall ledas av en växlingsledare.
Ställverksväxling innebär att tkl/ställverksvakt, placerad vid ställverket,
är växlingsledare.

Anm 1. Ställverksväxling kan bara förekomma på dvärgsignalreglerade spår
med låsta växlingsvägar och signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster”. Föraren
skall själv hålla uppsikt i rörelseriktningen.
Anm 2. Vilken växling som planenligt skall vara ställverksväxling beslutas av
Trafikledningsfunktionen efter samråd med Trafikutövaren.

För i förväg planerad växling, som inte är ställverksväxling, skall en
växlingsledare vara utsedd av Trafikutövaren. Växlingsledaren skall ha
platskännedom.
För växling som inte är planerad i förväg av Trafikutövaren gäller:
Växlingen genomförs som ställverksväxling, om förutsättningarna är
uppfyllda och tkl/ställverksvakt beslutar att så skall ske.
Annars är föraren växlingsledare, såvida inte operativ arbetsledning
har utsett en annan person. För växling på tågspår och de sidospår som
omfattas av säpl ska växlingsledaren anmäla till tkl/ställverksvakt om
han saknar platskännedom. Tkl/ställverksvakten ska då se till att
växlingsledaren får del av de lokala bestämmelser som kan vara aktuella.
För växling på andra sidospår ska växlingsledaren vid behov själv
ta kontakt med operativ arbetsledning för att få del av bestämmelserna.

Till mom 1, avd a
Växlingsledaren beslutar om hur växlingen skall gå till och ger nödvändiga
instruktioner till förare och signalgivare.
Platskännedom innebär att man känner till platsen och de särskilda
bestämmelser som finns för den växling som skall äga rum. Sådana
bestämmelser kan t ex vara försiktighetsåtgärder p g a lutning.

b) Signalgivare skall finnas, om föraren inte själv säkert kan besluta om
igångsättning eller hålla uppsikt enl mom 2.
Till avd b. Den som är växlingsledare eller en annan person kan vara
signalgivare.

c) Inom ett E-arbetsområde får växling bara äga rum efter samråd
mellan växlingsledaren och tsm för E-arbetet enl §20

d) Inom ett A-arbetsområde får rörelse med fordon bara ske enl instruktioner
av tsm för A-arbetet. Denne svarar för att fordon inte lämnar
A-arbetsområdet utan att tkl har lämnat starttillstånd, om sådant
krävs för växling på anslutande spår.

Anm. Spårinnehavaren kan utfärda närmare bestämmelser. För Banverket
gäller §29:10

2 Uppsikt

Uppsikt skall hållas i rörelseriktningen av föraren eller av signalgivare.
Kontakt skall finnas mellan den signalgivare som håller uppsikt och
föraren. Föraren svarar för att rörelsen stoppas om kontakten förloras
mer än kortvarigt.

Till mom 2
Trafikutövaren kan medge att uppsikt inte behöver hållas eller att kontakt
inte behöver finnas i bestämda fall.

3 Hastighet

Vid växling får hastigheten inte överstiga växlingsfart
eller den lägre sth som eventuellt gäller för spåret.
I följande fall får dock siktfart tillämpas i stället för växlingsfart:
– på dvärgsignalsträcka dit signalbild ”lodrätt” visades, eller
– om det är angivet i lokal instruktion.

Till mom 3
Ansvaret för att hastigheten anpassas (och därmed ansvaret för att
rörelsen kan stanna i tid) åvilar främst den som håller uppsikten. Föraren
svarar dock för att hastigheten anpassas till av honom kända förhållanden
samt att den inte överstiger den högsta tillåtna.

4 Vägkorsningar m m


a) Vid växling in på vägkorsning med vägskyddsanläggning skall
denna spärra vägtrafiken. Är vägskyddsanläggningen felaktig, skall
vägtrafikanterna varnas enl §26
Vid växling in på vägkorsning utan vägskyddsanläggning skall vägtrafikanterna
varnas av vakt enl §26
Vid växling på nedsänkt spår på område, upplåtet för allmänheten, (t ex
hamnspår eller spår i gata), skall en vakt gå kort före växlingssättet och
varna vägtrafikanterna med utvecklad signalflagga (rött sken från
handsignallykta).

b) Vid växling förbi plattformsövergång, upplåten för allmänheten,
skall den om möjligt vara avspärrad eller bevakad. Kan detta inte ske,
skall rörelsen stanna omedelbart före plattformsövergången och får
fortsätta först sedan den som håller uppsikten har kontrollerat att
hinder inte finns.

Till mom 4
Den som håller uppsikten svarar för att fordon inte förs in på vägkorsning,
plattformsövergång eller nedsänkt spår utan att åtgärder enl detta mom
är vidtagna.
Till avd a. I stället för bestämmelserna i sista stycket kan finnas lokala
bestämmelser fastställda av Spårinnehavaren. Lokala bestämmelser som
gäller all växling och småfordonsväxling finns i linjeboken; för korsning
(nedsänkt spår) på station även i säpl.
Om en särskild gata eller väg korsar ett sådant nedsänkt spår som avses
i tredje stycket, skall – förutom föreskrifterna där – även föreskrifterna för
vägkorsning (första eller andra stycket) tillämpas, om korsningen är
försedd med kryssmärken.
Till avd b. Enbart gångfållor anses i detta avseende inte som en fullgod
avspärrningsanordning.
Bestämmelsen gäller inte sådana övergångar som enl uppsatta skyltar
inte får beträdas av allmänheten eller som får beträdas endast på den
gåendes egen risk.

5 Säkrande av uppställda fordon


a) Uppställda fordon skall säkras så att de inte kommer i rullning.

b) Vagnförstängare skall användas vid uppställning av fordon på
station på tågspår som utan skydd i form av spårspärr eller skyddsväxel
ansluter till annat tågspår eller till linjen.
Vagnförstängare krävs dock inte
– vid uppställning som varar högst en timme, eller
– om översiktlig tillsyn över fordonen kan hållas av personal (t ex tkl,
bangårdspersonal), eller
– om något fordon i fordonsgruppen är hand- eller parkeringsbromsat
med broms som inte kan kommas åt av obehöriga, eller
– om det anges i säpl (en förutsättning härför är dock att tågspår som
saknar skydd har sth 40 km/h).

Till mom 5
Till avd a. Trafikutövaren kan medge att uppställda fordon inte behöver
säkras, dock inte vid uppställning
– på tågspår,
– på sidospår som utan skydd ansluter till tågspår.
Till avd b. Vagnförstängare är en anordning som säkrar fordon i båda
riktningar och inte utan vidare kan avlägsnas av en obehörig person.
Med översiktlig tillsyn menas att personal har tillsyn över vagnarna minst
en gång i timmen. I tveksamma fall avgör Trafikutövaren om översiktlig
tillsyn finns eller inte.

6 Växling utanför växlingsgränsen (bevakad station)


a) Växlingsgränsen går vid den innersta av följande:
– stationsgränsen mot linjen,
– utfartsblocksignal,
– tavla ’gräns för växling’.
Växling ut över växlingsgränsen får bara ske med särskilt medgivande
av tkl till växlingsledaren. Denne skall delge medgivandet till föraren
och signalgivaren, innan några fordon förs utanför gränsen.

b) Tkl får inte lämna medgivande till växling utanför växlingsgränsen
– när tåg finns på stationssträckan i riktning mot stationen, eller
– om stationen är gräns för sträckan för en vut, A-arbete,Ê E-arbete, L-arbete
eller A-fordonsfärd.
(Gäller dock inte om ett tåg står vid infartssignalen och dess förare har
underrättats.)
Innan medgivande lämnas, skall tkl avspärra stationssträckan. Innan
tkl för fjbgränsstation medger växling ut mot stationssträcka med fjb,
ska han inhämta fjtkl medgivande; fjtkl avspärrar stationssträckan.
Avspärrning krävs inte på sträcka med linjeblockering, om blockriktningen
är vänd från stationen.

c) När alla fordon har återförts innanför växlingsgränsen, skall växlingsledaren
genast anmäla detta till tkl. Denne kan då häva avspärr-ningen.
(Tkl för fjbgränsstation meddelar fjtkl; denne får då upphäva
avspärrningen.)

Anm. I undantagsfall får ett tågsätt växlas från ett tågspår till ett annat genom
att föras ut på linjen på sträcka med linjeblockering utan att uppsikt hålls i
rörelseriktningen när fordon skjuts. Härvid gäller följande:
Växlar får inte lokalfriges, utan tågväg skall läggas från berört spår och ev
mellansignal och utfartsblocksignal skall visa ”kör”. Hela tågsättet skall föras
förbi infartssignalen, som för den återgående rörelsen skall visa ”kör”. När
fordon måste skjutas i riktning mot stationen utan uppsikt i rörelseriktningen,
skall tkl instruera föraren om hur långt rörelsen skall framgå.
Föraren får godta muntligt uppgift från tkl om att huvudsignal visar ”kör”. När
fordon skjuts utan att uppsikt hålls, är sth 10 km/h; ”tåg kommer” ges före
igångsättningen och därefter upprepade gånger.


Till mom 6
Här avses fall med en tillfällig rörelse, när ett växlingssätt av tvingande
skäl måste föras utanför växlingsgränsen, dock inte längre än att det
”innersta” fordonet finns omedelbart utanför stationsgränsen. Vid rörelser
längre ut på linjen, eller när fordon måste ställas upp på linjen, krävs
vut.
På vissa stationer finns tavla ’gräns för växling’ uppsatt på annat ställe
än strax innanför stationsgränsen. Tavlan finns för att begränsa det
område utanför vilket växling normalt inte skall äga rum. För passage av
sådan tavla gäller bara reglerna i avd a.
Till avd b. I förekommande fall kombineras medgivandet att växla utanför
växlingsgränsen med medgivande (enl mom 8 avd b) att passera
utfartsblocksignalen eller en ytterplacerad utfartssignal i ”stopp”.

7 Växling samtidigt med tågrörelse (bevakad station)


a) Samtidigt som tåg ankommer eller avgår är växling inte tillåten i
tågvägen eller, i regel, på dess skyddssträcka.

b) På spår som korsar eller ansluter till en tågväg eller dess skyddssträcka
är växling tillåten bara i följande utsträckning:
1) om tågvägen (skyddssträckan) skyddas av
– låst skyddsväxel, eller
– låst spårspärr (är dock ej tillräckligt skydd vid skjutsning), eller
– annan åtgärd som anges i säpl, eller
2) om tågvägen (skyddssträckan) skyddas av dvärgsignal eller huvudsignal
i ”stopp” (är dock ej tillräckligt skydd vid skjutsning eller vid
förbud i säpl).

Anm. Kraven i avd b gäller inte för rörelser inom A-arbetsområde. Tsm för A-arbetet
svarar för att fordon inte kommer ut i tågvägen.


Till mom 7
Dessa föreskrifter vänder sig i första hand till tkl.
Till första stycket. Växling på tågvägens skyddssträcka är tillåten endast
om det i tdt och tågordning anges ”Hinder på tågvägens skyddssträcka”.
Sådan växling bör dock undvikas. Uppgiften i tdt (tågordning) skall
omprövas inför varje tidtabellsskifte och får förekomma endast vid
regelbundet behov och endast för tåg med fast uppehåll.
Till punkt 1, sista strecksatsen. Annan åtgärd kan t ex vara utläggning av
bromssläde. I säpl kan också medges att växling är tillåten i riktning från
tågvägen eller dess skyddssträcka.
Till punkt 2. Lokala förhållanden, t ex lutning, kan kräva förbud i säpl mot
växling trots att skydd finns i form av signal i ”stopp”. Oavsett förbud i
säpl är dock rörelse (annan än skjutsning) tillåten i krypfart, jfr mom 8a
andra stycket.

8 Växling på tågspår och anslutande spår (bevakad station)

Vad som i detta mom sägs om: gäller även för:
– medväxel som ansluter till tågspår spårkorsning som korsar
tågspår
– tågspår sidospår som kan utgöra
tågvägs skyddssträcka

a) Överenskommelse med tkl och starttillstånd
Överenskommelse: Innan icke planenlig växling påbörjas
– på tågspår, eller
– på spår som utan skydd i form av skyddsväxel eller spårspärr
ansluter till tågspår,
skall växlingsledaren i förväg ha överenskommit om växlingen med tkl.
Utan överenskommelse får dock rörelse i krypfart ske mot närmaste
växel som ansluter till tågspår, om det före växeln finns en dvärgsignal
eller huvudsignal och någon motriktad huvudsignal inte passeras.
Starttillstånd: Växlingsledaren skall ha inhämtat starttillstånd från tkl
innan växling förs
– genom medväxel som ansluter till tågspår, eller
– förbi huvudsignal.
Starttillståndet lämnas
– muntligt (innehållande orden ”växlingen får starta”), eller
– med dvärgsignal som visar signalbild ”lodrätt”, ”snett vänster” eller
”snett höger”.

Anm 1. För skjutsning på spår som ansluter till eller kan ansluta till tågspår
krävs alltid muntligt starttillstånd av tkl, om inte annat anges i säpl.
Anm 2. Vid växling som kan komma att beröra ett A-arbetsområde på tågspår
eller sidospår som omfattas av säpl, eller beröra begränsad stationsdisposition,
ska tkl – innan starttillstånd lämnas – dels underrätta
växlingsledaren om A-arbetet och A-arbetsområdets gränser (stationsdispositionen
och dess gränser), dels påminna om att rörelser inom området
bara får ske efter kontakt med tsm (htsm och enl dennes närmare instruktioner.
Anm 3. Vid växling som kan komma att beröra ett E-arbetsområde ska tkl dels
underrätta växlingsledaren om E-arbetet och dess gränser, dels påminna
om att rörelser inom området bara får ske efter samråd med tsm enl §20
Ska växling äga rum inom E-arbetsområdet, får starttillstånd inte lämnas
förrän tkl får bekräftat att samråd med tsm (som inneburit att växling kan
föras in i E-arbetsområdet) har ägt rum.


Till mom 8 avd a
Växling är planenlig om den sker regelbundet vid ett visst tillfälle varje
dag eller bestämda dagar. Den är i regel beskriven i en växlingsplan eller
motsvarande.
Överenskommelse (alltid muntlig) behövs alltså inte för planenlig växling,
medan starttillstånd (muntligt eller med dvärgsignal) däremot
behövs både för planenlig och icke planenlig växling.
Vid överenskommelsen (som kan ske rimlig tid i förväg) informerar
växlingsledaren ungefärligt tkl om vilka rörelser som avses utföras. Tkl
skall förbjuda rörelsen, om den strider mot föreskrifterna i mom 7.
Starttillståndet skall inhämtas/lämnas kort tid innan växlingen avses
börja. Det är inget som hindrar att överenskommelsen och starttillståndet
klaras av vid samma tillfälle. Ett muntligt medgivande att passera
huvudljussignal i ”stopp” (enl avd b), lämnas i förekommande fall utöver
starttillståndet för växlingen.
Starttillstånd med dvärgsignal gäller fram till nästa dvärgsignal, stopplykta
eller huvudsignal i ”stopp”
Vad som här sägs om huvudsignal, gäller inte om huvudsignalen är
försedd med medgivandetavla.

b) Huvudljussignal i ”stopp”
Huvudljussignals betydelse ”stopp” upphävs för växling, om
– tillhörande dvärgsignal visar signalbild ”lodrätt”, ”snett vänster”
eller ”snett höger”, eller
– huvudljussignalen är försedd med medgivandetavla.
Saknas dvärgsignal eller medgivandetavla, måste muntligt medgivande
inhämtas från tkl för att passera huvudljussignal i ”stopp”. Sådant
medgivande kan gälla för passage
1) en gång av en huvudsignal, eller
2) en gång av flera efter varandra följande huvudsignaler (får lämnas
endast om det är medgivet i säpl) , eller
3) en eller flera gånger av samtliga mellansignaler/utfartssignaler,
eller
4) en eller flera gånger av en grupp mellansignaler/utfartssignaler (får
lämnas endast om det är medgivet i säpl).
För tkl gäller:ÊInnan muntligt medgivande lämnas för huvudsignal
– får det bortom signalen inte finnas någon motväxel som i fel läge
skulle kunna leda in rörelsen på spår, där det finns risk att ett tåg
framgår,
– ska på fjst minst en växel bortom signalen vara lokalfrigiven.

Anm. Regeln i första strecksatsen i sista stycket behöver inte tillämpas, om
dels ”kör” visas för tåget,
dels berörda motväxlar för växlingsrörelsen blir – genom ”kör” för tåget –
förreglade i skyddande läge för tågvägen,
dels detta undantag från regeln har medgivits av Trafikledningsfunktionen i
samråd med Spårinnehavaren (anges i säpl).


Till mom 8 avd b
Till första stycket. Med ’tillhörande dvärgsignal’ menas en dvärgsignal
som är placerad intill huvudljussignalen. Den tillhörande dvärgsignalen
är i vissa fall placerad till vänster, medan huvudljussignalen är placerad
till höger. När huvudljussignalen är placerad i brygga, förekommer att
den tillhörande dvärgsignalen är placerad något bortom.
Till andra stycket. Tkl skall formulera sitt muntliga medgivande enligt
följande exempel:
– (för endast en huvudsignal, enl punkt 1:) ”Växling får passera
mellansignal 31 i stopp”,
– (för flera huvudsignaler efter varandra, enl punkt 2:) ”Växling får
passera mellansignal 2/5 och 2/7 i stopp”,
– (för samtliga huvudsignaler, enl punkt 3:) ”Växling tillåten förbi
mellansignaler (och utfartssignaler) i stopp”,
– (för en grupp av huvudsignaler, enl punkt 4:) ”Växling tillåten förbi
mellansignalerna på spår 3 och 4 i stopp”.
(En förutsättning för att det i säpl skall kunna tillåtas medgivande enl punkt
4 är att medgivandet omfattar ett avgränsat lokalfrigivningsområde,
varifrån växlingen hindras av låsta skyddsväxlar att gå ut i någon
tågväg.)
Växlingsledaren skall:
– repetera medgivandet; repetitionen skall bekräftas av tkl med ”rätt
uppfattat”,
– vidarebefordra medgivandet till föraren och signalgivare; utan sådant
besked får inte växlingssättet passera signalen.
Ett muntligt medgivande till flera signalpassager, enl punkt 3 eller 4,
gäller tills växlingsledaren har anmält att växlingen har avslutats eller
tillfälligt avbrutits, enl avd e.
Finns det växlingsdvärgsignal vid någon av huvudljussignalerna, får tkl
lämna muntligt tillstånd till flera signalpassager, enl punkt 3 eller 4, bara
om växlingsdvärgsignalen är ställd till signalbild ”snett höger”.
Obs att det muntliga tillståndet att passera gäller huvudljussignaler.
Skulle dvärgsignal visa ”stopp” för växling, gäller §10
Till sista stycket. Regeln i första strecksatsen tillämpas i förekommande fall
genom flera efter varandra följande motväxlar, dock längst till nästa
huvudsignal, dvärgsignal eller stopplykta; undantag enl anm kräver att
stationens tågvägar genomgående skyddas av förreglade skyddsväxlar.
Betr tkl återtagning av automatisk tågvägsläggning, se §51:3 b.

c) Rörelse mot signal i ”stopp”. Vid rörelse mot dvärgsignal eller
stopplykta i ”stopp” skall försiktighet iakttas och hastigheten sättas ned
till krypfart, om möjligt från en punkt ca 50 m före signalen.
Detsamma gäller vid rörelse mot huvudsignal i ”stopp”, såvida inte
tillstånd har lämnats att passera huvudsignalen.

Till mom 8 avd c
Skälet till denna bestämmelse är att dvärgsignalen (stopplyktan, huvudsignalen)
på många ställen står omedelbart före farlig punkt och att det
kan finnas annan växlingsväg eller tågväg lagd bortom signalen.

d) A-fordon medförs
Om A-fordon medförs vid växling på tågspår och sidospår med spårledning
för hinderfrihetskontroll, måste följande åtgärder vidtas:
1) Av växlingsledaren:
Växlingsledaren skall underrätta tkl om att A-fordon skall medföras vid
växlingen. Samtidigt överenskoms med tkl om vilka rörelser som skall
ske.
När A-fordon stannar och inte strax kan föras vidare, skall växlingsledaren
se till att spårledningen genast kortsluts med kontaktdon (såvida
inte tågfordon kortsluter den spårledning där småfordonet finns.) Kortslutningen
får inte hävas, förrän omedelbart innan småfordonet skall
föras vidare.
2) Av tkl:
Tkl skall vidta de skyddsåtgärder som gäller vid småfordonsväxling enl
§37A:8 d.

e) Anmälan om avslutad växling. Växlingsledaren skall anmäla till
tkl när växlingen har avslutats:
– om tkl har lämnat muntligt medgivande för flera passager av
huvudljussignaler i ”stopp” (avd b punkt 3 eller 4),
– om tkl har lämnat medgivande för skjutsning (avd a anm 1),
– om A-fordon har medförts vid växlingen,
– om anmälan är föreskriven i säpl,
– om tkl särskilt har uppmanat växlingsledaren att lämna anmälan.
Har muntligt medgivande lämnats för passage av huvudljussignal i
”stopp”, får fjtkl återta lokalfrigivning av växlar på fjst först efter
anmälan om avslutad växling (se dock säok).

Till mom 8 avd e
När växlingsledaren har anmält att växlingen har avslutats, krävs på nytt
starttillstånd och medgivande att passera huvudljussignal i ”stopp”, om
växlingen skall fortsätta.
Reglerna för avslutad växling gäller också när växling tillfälligt avbryts
för t ex ett tågs infart eller utfart.
Till sista stycket. Fjtkl får återta lokalfrigivningen utan att växlingsledaren
har anmält växlingen avslutad, om tågväg skall läggas för ett avgående
tåg och det inte finns andra fordon som kan komma in i tågvägen, t ex
efter rundgång med dragfordonet.

9 Åtgärder efter avslutad växling (bevakad station)

Efter avslutad växling, eller när fordon under pågående växling lämnas
utan tillsyn på bevakad station, skall växlingsledaren se till
1) att fordon inte utan tkl medgivande lämnas på tågspår (gäller inte
planenlig uppställning),
2) att tkl underrättas, när ensamt fordon har lämnats på spår med
spårledning (gäller inte planenlig uppställning),
3) att fordonen står hinderfritt från tågspår (annat tågspår),
4) att fordonen är säkrade mot rullning,
5) att fordon är säkrade med vagnförstängare, när detta krävs enl mom
5b.

Till mom 9
Till punkt 2. Grus, snö, is eller stark rostbildning på räl eller hjul kan
medföra att kontakten mellan hjul och räl blir så dålig att spårledningen
inte kortsluts. Av denna anledning får fordon inte bromsas med grus eller
sand på spår med spårledning.

10 Allmänt (linjeplats och obevakad station)

Växling är tillåten vid vut när fordonssättet finns vid linjeplatsen/
stationen eller när tåg gör uppehåll där.
Därutöver är växling tillåten:
–(vid linjeplats:) på sidospår innanför skyddsväxel som skyddar
tågspåret,

Anm. I lokal instruktion kan dock medges att växling får äga rum trots att
skyddet utgörs av spårspärr i stället för skyddsväxel.

–(på obevakad station:) på spår innanför skyddsväxel som skyddar
huvudtågspåret.

Till mom 10
För linjeplats anges eventuella instruktioner för växling i S-pärmen för
intilliggande stationer.

11 Huvudsignal i "stopp" (linjeplats och obevakad station)


a) På sträcka utan linjeblockering: Visar linjeplatssignal ”stopp”, får
signalen passeras vid växling utan tillstånd. Samma gäller för huvudsignal
på obevakad station.

b) På sträcka med linjeblockering: Måste mellanblocksignal som visar
”stopp” passeras vid växling, skall växlingsledaren inhämta medgivande
från tkl för en av stationssträckans gränsstationer resp fjtkl. Samma
gäller för huvudsignal på obevakad station.

12 Åtgärder efter avslutad växling (linjeplats och obevakad station)

Efter avslutad växling skall växlingsledaren se till,
1) att alla fordon som lämnas kvar är uppställda innanför skyddsväxel
eller spårspärr som skyddar tågspåret/huvudtågspåret,
2) att fordonen är säkrade mot rullning.
Efter avslutad växling till och från tågspåret/huvudtågspåret skall
växlingsledaren dessutom se till:
3) att växlar i tågspåret/huvudtågspåret samt skyddsväxlar och spårspärrar
som skyddar detta ligger i normalläge,
4) att de huvudsignaler som ställdes till ”stopp” när växlingen skulle
påbörjas åter visar eller kommer att visa ”kör”,
5) att medförd K16-nyckel behandlas enl föreskrifterna i §47

§37A Småfordonsväxling

När i denna paragraf anges ’tkl’, avses även ställverksvakt.

1 Allmänt


a) Småfordonsföraren leder och ansvarar för småfordonsväxling.
Vid småfordonsväxling på tågspår ska småfordonsföraren tala om för
tkl om han inte har platskännedom. Tkl svarar då för att småfordonsföraren
får del av de lokala bestämmelser som kan vara aktuella där.

b) Signalgivare kan finnas, om småfordonsföraren inte själv kan hålla
uppsikt enl mom 2.

c) Skjutsning får inte äga rum vid småfordonsväxling.

d) Inom ett A-arbetsområde får rörelse med småfordon bara ske enl
instruktioner av tsm för A-arbetet. Denne svarar för att småfordon inte
lämnar A-arbetsområdet utan att tkl har lämnat starttillstånd, om
sådant krävs för småfordonsväxling på anslutande spår.

Anm. Spårinnehavaren kan utfärda närmare bestämmelser. För Banverket
gäller §29:10


Till mom 1
Småfordonsföraren beslutar om hur småfordonsväxlingen skall gå till och
ger nödvändiga instruktioner till signalgivare.

2 Uppsikt

Uppsikt skall hållas i rörelseriktningen av föraren eller av signalgivare.

3 Hastighet

Vid småfordonsväxling får hastigheten inte överstiga
växlingsfart eller den lägre sth som eventuellt gäller för spåret.
I följande fall får dock siktfart tillämpas i stället för växlingsfart:
– på dvärgsignalsträcka dit signalbild ”lodrätt” visades, eller
– om det är angivet i lokal instruktion.

Till mom 3
Ansvaret för att hastigheten anpassas (och därmed ansvaret för att
rörelsen kan stanna i tid) åvilar främst den som håller uppsikten.
Småfordonsföraren svarar dock för att hastigheten anpassas till av
honom kända förhållanden samt att den inte överstiger den högsta
tillåtna (30 km/h).

4 Vägkorsningar m m


a) När K-fordon medförs gäller:
Vid småfordonsväxling in på vägkorsning med vägskyddsanläggning
skall denna spärra vägtrafiken. Är vägskyddsanläggningen felaktig, får
småfordonet fortsätta sedan småfordonsföraren har förvissat sig om att
hinder inte finns.
Vid småfordonsväxling in på vägkorsning utan vägskyddsanläggning
skall småfordonet stanna omedelbart före vägkorsningen och får fortsätta
först sedan småfordonsföraren har förvissat sig om att hinder inte
finns. Detta gäller dock inte om vägtrafikanterna varnas av vakt enl
§26

b) När K-fordon inte medförs gäller:
Om en vägskyddsanläggning inte spärrar vägtrafiken, skall småfordonet
stanna omedelbart före vägkorsningen och får fortsätta först sedan
småfordonsföraren har förvissat sig om att hinder inte finns.

c) Vid rörelse med småfordon förbi plattformsövergång, upplåten för
allmänheten, skall den om möjligt vara avspärrad eller bevakad. Kan
detta inte ordnas, skall rörelsen stanna omedelbart före plattformsövergången
och får fortsätta först sedan småfordonsföraren har kontrollerat
att hinder inte finns.

Till mom 4
Den som håller uppsikten svarar för att fordon inte förs in på vägkorsning,
plattformsövergång eller nedsänkt spår utan att åtgärder enl detta mom
är vidtagna.
Till avd c. Bestämmelsen gäller inte sådana övergångar som enl uppsatta
skyltar inte får beträdas av allmänheten eller som får beträdas endast på
den gåendes egen risk.

5 Säkrande av uppställda småfordon


a) Uppställda småfordon skall säkras så att de inte kommer i rullning.

b) Om Trafikutövaren har bestämt det för en viss fordonstyp, skall
vagnförstängare användas enl bestämmelserna i §37:5 b.

Till mom 5
Till avd a. Trafikutövaren kan medge att uppställda småfordon inte
behöver säkras, dock inte vid uppställning
– på tågspår,
– på sidospår som utan skydd ansluter till tågspår.

6 Växlingsgränsen (bevakad station)

Småfordonsväxling får inte ske utanför växlingsgränsen, d v s den
innersta av följande:
– stationsgränsen mot linjen,
– utfartsblocksignal,
– tavla ’gräns för växling’.

Till mom 6
Behövs rörelse utanför stationsgränsen, gäller bestämmelserna för A-fordonsfärd.
Om i undantagsfall behov av rörelse – i annan form än A-fordonsfärd –
finns utanför tavla ’Gräns för växling’ eller utfartsblocksignalen, men innanför stationsgränsen, får rörelsen äga rum bara om A-arbete är
anordnat på spåravsnittet.

7 Småfordonsväxling samtidigt med tågrörelse (bevakad station)

Bestämmelserna i §37:7 gäller i tillämpliga delar även för småfordonsväxling.

8 Småfordonsväxling på tågspår och anslutande spår (bevakad station)

Vad som i detta mom sägs om medväxel som ansluter till tågspår gäller
även för spårkorsning som korsar tågspår.

a) Överenskommelse med tkl och starttillstånd
Överenskommelse: Innan småfordonsväxling påbörjas
– på tågspår, eller
– på spår som utan skydd i form av skyddsväxel eller spårspärr
ansluter till tågspår,
skall småfordonsföraren i förväg ha överenskommit med tkl om vilka
rörelser som skall ske.
Starttillstånd: Småfordonsföraren skall ha inhämtat starttillstånd från
tkl innan småfordonet förs
– genom medväxel som ansluter till tågspår, eller
– förbi huvudsignal.
Starttillståndet lämnas
– muntligt (innehållande orden ”småfordonsväxlingen får starta”),
eller
– med dvärgsignal som visar signalbild ”lodrätt”, ”snett vänster” eller
”snett höger”.

Anm. Vid småfordonsväxling som kan komma att beröra A-arbetsområde på
tågspår eller sidospår som omfattas av säpl ska tkl – innan starttillstånd lämnas
– dels underrätta småfordonsföraren om A-arbete och A-arbetsområdets gränser,
dels påminna om att rörelser inom området bara får ske efter kontakt med
tsm för A-arbetet och enl dennes närmare instruktioner.


Till mom 8 avd a
Överenskommelse (alltid muntlig) bör ske kort tid innan den tilltänkta
småfordonsväxlingen. Småfordonsföraren skall noggrant informera tkl
om vilka rörelser som avses utföras. Det är mycket viktigt att det framgår
att det handlar om småfordonsväxling.
Tkl skall förbjuda rörelsen, om den strider mot föreskrifterna i mom 7.
Starttillståndet skall inhämtas/lämnas omedelbart innan småfordonsväxlingen
avses börja. Det är inget som hindrar att överenskommelsen och
medgivandet klaras av vid samma tillfälle. Ett muntligt medgivande att
passera huvudljussignal i ”stopp” (enl avd b), lämnas i förekommande
fall utöver starttillståndet för småfordonsväxlingen.
Starttillstånd med dvärgsignal gäller fram till nästa dvärgsignal, stopplykta
eller huvudsignal i ”stopp”
Vad som här sägs om huvudsignal, gäller inte om huvudsignalen är
försedd med medgivandetavla.

b) Huvudljussignal i ”stopp”
Huvudljussignals betydelse ”stopp” upphävs för småfordonsväxling, om
– tillhörande dvärgsignal visar signalbild ”lodrätt”, ”snett vänster”
eller ”snett höger”, eller
– huvudljussignalen är försedd med medgivandetavla.
Saknas dvärgsignal eller medgivandetavla, måste muntligt medgivande
inhämtas från tkl för att passera huvudljussignal i ”stopp”. Sådant
medgivande kan gälla för passage
1) en gång av en huvudsignal, eller
2) en gång av flera efter varandra följande huvudsignaler (får lämnas
endast om det är medgivet i säpl) , eller
3) en eller flera gånger av samtliga mellansignaler/utfartssignaler,
eller
4) en eller flera gånger av en grupp mellansignaler/utfartssignaler (får
lämnas endast om det är medgivet i säpl).
För tkl gäller, innan muntligt medgivande lämnas för huvudsignal, det
samma som vid växling, enl §37:8 b sista stycket.

Till mom 8 avd b
Till första stycket. Med ’tillhörande dvärgsignal’ menas en dvärgsignal
som är placerad intill huvudljussignalen. Den tillhörande dvärgsignalen
är i vissa fall placerad till vänster, medan huvudljussignalen är placerad
till höger. När huvudljussignalen är placerad i brygga, förekommer att
den tillhörande dvärgsignalen är placerad något bortom.
Till andra stycket. Tkl skall formulera sitt muntliga medgivande på
motsvarande sätt som anges i säok till §37:8 b: ”Småfordonet får
passera ... i stopp”.
Småfordonsföraren skall repetera medgivandet; repetitionen skall bekräftas
av tkl med ”rätt uppfattat”.
Ett muntligt medgivande att passera flera huvudsignaler, gäller tills
småfordonsföraren har anmält att småfordonsväxlingen har avslutats
eller tillfälligt avbrutits, enl avd e.
Obs att det muntliga tillståndet att passera gäller huvudljussignaler.
Skulle dvärgsignal visa ”stopp” för småfordonsväxling, gäller §10
Till sista stycket. Se motsvarande i säok till §37:8 b.

c) Rörelse mot signal i ”stopp”. Vid rörelse mot dvärgsignal eller
stopplykta i ”stopp” skall försiktighet iakttas och hastigheten sättas ned
till krypfart, om möjligt från en punkt ca 50 m före signalen.
Detsamma gäller vid rörelse mot huvudsignal i ”stopp”, såvida inte
tillstånd har lämnats att passera huvudsignalen.

Till mom 8 avd c
Skälet till denna bestämmelse är att dvärgsignalen (stopplyktan, huvudsignalen)
på många ställen står omedelbart före farlig punkt och att det
kan finnas annan växlingsväg eller tågväg lagd bortom signalen.

d) Skyddsåtgärder när K-fordon inte medförs
För småfordonsväxling med och uppställning av småfordon på tågspår
och sidospår med spårledning för hinderfrihetskontroll måste följande
åtgärder vidtas, när K-fordon inte medförs:
1) Av småfordonsföraren:
När småfordon stannar och inte strax kan föras vidare, skall småfordonsföraren
se till att spårledningen genast kortsluts med kontaktdon.
Kortslutningen får inte hävas, förrän omedelbart innan småfordonet
skall föras vidare.
2) Av tkl:
Tkl skall se till att obehörig körsignal förhindras till de spår där
småfordonsväxling pågår, genom att vidta en eller flera av följande
åtgärder:
– lokalfrige växlar,
– avspärra berörda spår,
– lägga växlingsväg för rörelsen.
Lokalfrigivning (avspärrning) får återtas först när småfordonsföraren
har anmält småfordonsväxlingen avslutad eller tillfälligt avbruten.

Till mom 8 avd d
Till punkt 2. Finns lokala bestämmelser i säpl, gäller dessa i stället.
Tkl måste beakta de speciella risker som rörelse med A-fordon innebär:
Det finns risk för omläggning av växel under småfordonet, att dvärgsignal
visar signalbild ”lodrätt” till spår där småfordonet finns m m.
Indikering ”fri spårledning” eller utebliven indikering ”belagd spårledning”
får inte ensam tolkas som att småfordonet har lämnat spårledningen.
Tkl skall förutsätta att K-fordon inte medförs vid småfordonsväxling,
såvida inte småfordonsföraren särskilt meddelar att K-fordon medförs.

e) Anmälan om avslutad småfordonsväxling. Småfordonsföraren
skall anmäla till tkl när småfordonsväxlingen har avslutats.

Till mom 8 avd e
När småfordonsföraren har anmält att småfordonsväxlingen har avslutats,
krävs på nytt starttillstånd och medgivande att passera huvudljussignal
i ”stopp”, om småfordonsväxlingen skall fortsätta.
Reglerna om avslutad småfordonsväxling gäller också när småfordonsväxling
tillfälligt avbryts för t ex ett tågs infart eller utfart.

9 Åtgärder efter avslutad småfordonsväxling (bevakad station)

Efter avslutad småfordonsväxling, eller när småfordon under pågående
småfordonsväxling lämnas utan tillsyn på bevakad station, skall småfordonsföraren
se till
1) att småfordon inte utan tkl medgivande lämnas på tågspår,
2) att spårledningen kortsluts med kontaktdon, om A-fordon har lämnats
på spår med spårledning,
3) att småfordonet står hinderfritt från tågspår (annat tågspår),
4) att småfordonet är säkrat mot rullning,
5) att småfordonet är säkrat med vagnförstängare, när detta krävs enl
mom 5b.

10 Småfordonsväxling på sidospår på linjeplats och obevakad station

Småfordonsväxling är tillåten
–(vid linjeplats:) på sidospår innanför skyddsväxel som skyddar
tågspåret,

Anm. I lokal instruktion kan dock medges att småfordonsväxling får äga rum
trots att skyddet utgörs av spårspärr i stället för skyddsväxel.

–(på obevakad station:) på spår innanför skyddsväxel som skyddar
huvudtågspåret.
Efter avslutad småfordonsväxling skall småfordonsföraren se till att
uppställt småfordon är säkrat mot rullning.

§38 Tågs tidtabell. Order om extratågs gång och tågs inställande

1 Allmänt

1.1 Princip
För varje tåg finns en tdt som ska innehas av föraren.
Om en tdt ska användas en dag då tåget inte går enl vad tdt anger, ska
det finnas order (S5).
1.2 Planenlig tdt
Planenlig tdt finns i tdtboken och i Trafikledningsfunktionens datasystem.
Trafikledningsfunktionen kan bestämma att tdt ges till förare via
körordersystemet.
För tkl finns planenlig tdt i tågordning och grafisk tdt.
1.3 Tillfällig tdt
1.3.1 S4
Vid behov utfärdar tl tillfällig tdt enl S4. En S4 gäller:
– angivna dagar, eller
– angivna dagar och dessutom på särskild order (”och E”), eller
– endast på särskild order (”E”)

Anm 1. S4 som gäller ”och E” eller ”E” kallas E-S4.

För innehållet i S4 gäller det som är föreskrivet för planenlig tdt.
1.3.2 Förenklad S4
För tåg som ska gå inom ett dygn kan fjtkl utfärda en förenklad tdt
(förenklad S4) för egen fjbsträcka (inklusive fjbgränsstationer).
Förenklad S4 innehåller:
– tågnummer,
– tågslag,
– gångdag,
– sträcka,
– avgångstid från utgångsstationen.
Som anmärkning anges:
– eventuella uppehåll på mellanliggande trafikplatser,
– vilken väg tåget ska framföras (om det finns flera möjliga vägar),
– ”tkl ger körtillstånd” (i förekommande fall).
Om uppehåll inte anges för mellanliggande trafikplats, är tåget genomfartståg
där.

Anm 1. Andra uppgifter som i planenlig tdt eller annan S4 återfinns i kol 4 ges
som order (S10 eller S11).
Anm 2. Förenklad S4 innebär att tågets ordningsföljd inte är fastställd av tdt.
Se §76:2 b.
1.4 Delgivning av tdt till föraren
1.4.1 Olika sätt
Föraren delges tdt på något av följande sätt:

a) Tdtboken
Planenlig tdt finns i tdtboken. Föraren ska om möjligt medföra planenlig
tdt.

Anm. Trafikledningsfunktionen kan bestämma att föraren inte behöver medföra
sådan tdt som finns i tdtboken.


b) Med körordersystemet
I den utsträckning som Trafikledningsfunktionen har bestämt kan
föraren få planenlig tdt och S4 via körordersystemet.

c) Med blankett S4
S4 kan ges till föraren av tkl enl §19:3

d) Med S16
Om föraren inte har tillgång till tdt i tdtboken eller på blankett S4 och
föraren inte kan få tdt via körordersystemet, kan planenlig tdt, S4 och
förenklad S4 ges till föraren av tkl med S16, enligt §19:4
För fjbsträcka (inklusive gränsstationer) är det tillräckligt att ge ett
utdrag ur tdt: Mellanliggande station behöver inte tas med då ordern ges
till föraren, om tåget är genomfartståg och inga uppgifter anges i
anmärkningskolumnen (kolumn 4).

Anm 1. Om mellanliggande station saknas i tdt på S16, innebär alltså det för
föraren att tåget är genomfartståg där.
Anm 2. Mellanliggande station tas dock med i utdraget om så krävs för att ange
vilken väg tåget ska framföras (om det finns flera möjliga vägar).
Anm 3. För uppgifter i förenklad S4, se art 1.3.2.
1.5 Order om extratågs gång och tågs inställande
1.5.1 Extratågs gång

a) Om ett extratåg ska gå, anordnar tl tåget genom att utfärda tdt på
något av följande sätt:
1) S4 eller förenklad S4 utfärdas att gälla en viss dag.
2) Särskild order utfärdas enl S5, som
– gör en planenlig tdt giltig en dag då tåget inte går ordinarie, eller
– gör en E-S4 giltig en dag som inte anges på E-S4.
3 Särskild order utfärdas enl S5 om att ett tilläggståg ska gå.

b) Order till föraren om ändring av uppgift i tdthuvudet kan ges som
anmärkning på S5. Om tl bestämmer någon annan ändring av tdt, ska
däremot föraren ges särskild order.
1.5.2 Tilläggståg
På sträcka med linjeblockering i bruk kan tilläggståg anordnas.
Tilläggståg använder tdt för ett annat tåg (= grundtåget) som går enl
planenlig tdt och numreras genom att 50000 adderas till numret på
grundtåget. På S5 anges som anmärkning: ”Tilläggståg enl tdt för …”.
Grundtågets tdt gäller med alla uppgifter utom tågnumret.

Anm 1. Behöver någon uppgift ändras i grundtågets tdt, ges order enl art 1.5.1b.
Anm 2. Grundtåget får inte ha högre nummer än 9999.
1.5.3 Tågs inställande
Om ett tåg ska ställas in, utfärdar tl order enl S5.
1.6 Delgivning av S5 till föraren
S5 om att ett extratåg (= 01) ska gå ges till föraren på 01.
S5 om att ett tåg (= 03) ska ställas in ges till föraren på 03 om denne
redan har börjat sin tjänstgöring på tåget.

Anm. Om alla tåg ställs in under en viss tid på en viss sträcka med linjeblockering,
kan Trafikledningsfunktionen besluta att ingen order (S5) ges till förare.

S5 ges av tkl på något av följande sätt:
– Med körordersystemet.
– Med blankett S5 enl §19:3
– Med S16 enl §19:4
1.7 Order om k-möte

a) Föraren på ett tåg (= 02) som ska k-möta ett extratåg (= 01) ska ges
mötesorder (S9).

Anm 1. Order ges dock inte till 02, om k-mötet med 01 framgår av tdt för 02 (kan
förekomma om både 02 och 01 är S4-tåg).
Anm 2. I vilken utsträckning k-möte föreligger framgår av §1:21


b) Föraren på ett tåg, vars k-möte bortfaller eller ändras p g a ett
inställt tåg, ska ges order (S9).

2 Bestämmelser för tl och tkl

2.1 Delgivning och kvittering av S4 och S5
2.1.1 Delgivning

a) S4 och S5 ska delges tkl för ordergivningsstationer och övriga
berörda stationer.
S4 och S5 ska om möjligt delges även station som är obevakad för tåget
i fråga men som är regelbundet bevakad för andra tåg. Ltkl på station
som normalt är ständigt fjärrbevakad delges S4 och S5 av fjtkl när
stationen ska vara lokalbevakad.

b) När S4 tas emot per telefon gäller följande:
E-S4: Hela tdt ska fyllas i av tkl för alla stationer.
Annan S4 än E-S4: Tdt ska fyllas i i minst följande utsträckning:
– alla tkl: uppgifterna i tdthuvudet (utom adresserna),
– tkl för utgångsstationen och tkl som ska ge tåget S4: hela tdt,
– tkl för ordergivningsstation: uppgifter som berör ordergivningsstationen,
– tkl för övriga stationer: de uppgifter som gäller egen station och de
angränsande stationssträckorna, inklusive gränsstationerna.
Uppgifter som anges under den egentliga tdt ska antecknas av tkl för
tågets utgångsstation och av tkl för den station som ska ge tåget S4, men
i övrigt endast av tkl för de stationer som berörs.
2.1.2 Kvittering

a) Tkl för alla stationer som har delgetts S4 eller S5 ska kvittera denna.
Kvitto på S4 för tåg som ska gå viss eller vissa dagar får lämnas först när
S4 har förts in i tklboken (grafiskt dygnupplägg).
Kvitto ska skrivas ner på S6 som sänds eller telefoneras till tl. Även
fjärrskrift kan användas. Ska k-möte, tågföljd eller ordergivning inte
antecknas i kvittot, kan detta – när det telefoneras in – i stället skrivas
på baksidan av S4/S5.
Vid kvittering av S4 som har skrivits ned på diktamen ska den tkl som
ska ge föraren S4 även ange tågets övriga möten (S6 avd 2).
I TLF anges vilken tkl som lämnar kvitto för planenligt obevakad
station.
För tåg på fjbsträcka får kvitto från fjtkl inskränkas till tågnummer, dag
och sträcka.

Anm. Observera att den bekräftelse som även en annan än tkl kan lämna på att
en uttelefonerad S4 eller S5 har mottagits inte är detsamma som kvittering av
S4/S5.


b) När S5 är tryckt eller utsänd med fjärrskrift samt numrerad, får tkl
lämna ett gemensamt kvitto för alla tågen på en S5. Kvittot kan då
inskränkas till att lyda ”S5 nr … har mottagits”.
Om tl i S5 har angett ändrade k-möten ska dock S5 för de tåg detta gäller
kvitteras på samma sätt som S4.

c) Tl ska se till att kvitto har inkommit från tkl för utgångsstationen
innan tåget ska gå därifrån. Från övriga tkl ska kvitto ha inkommit innan
ordergivning, tåganmälan eller tågklarering som berör tåget ska ske.
2.2 Delgivning och kvittering av förenklad S4
Fjtkl ska delge förenklad S4 till tkl som ska ge förenklad S4 till föraren
samt till tkl för fjbgränsstation. Mottagande tkl lämnar muntligt kvitto
till fjtkl, sedan tåget har förts in i tklboken (på grafiskt upplägg).

Anm. Blankett S16 kan användas även vid delgivning till tkl.
2.3 Planering på S3 av ordergivning

a) Ordergivning till följd av att tåg anordnas eller ställs in på sträcka
ska för sträcka utan fjb planeras i förväg på S3 av tkl för ordergivningsstation.
S3 läggs upp enligt de anvisningar som finns på blankettens baksida,
dels inför tågplaneskifte eller ändringstryck till den planenliga tdt och
dels när tkl har delgivits E-S4.

Anm 1. För annan S4 än E-S4 läggs S3 inte upp. För station som är ordergivningsstation
endast för särskilt uppräknade tåg behöver S3 läggas upp bara för
tåg som berör de uppräknade tågen.
Anm 2. Om möjligt ska en tkl lägga upp S3 och en annan kontrollera anteckningarna.


b) När tkl för en ordergivningsstation har erhållit E-S4 för ett tåg
(= 01) ska om möjligt de olika åtgärderna vidtas i följande ordning:
1 01 förs snarast in i tklboken, om 01 ska gå vissa dagar.
2 S3 för 01 läggs upp.
3 S3 för andra tåg kompletteras med ordergivning till 01.
4 Anteckningarna på S3 enl punkt 2 och 3 ovan kontrolleras av en
annan tjänsteman än den som har gjort anteckningarna.
5 S6 för 01 skrivs ut och sänds.
De uppgifter som tkl för ordergivningsstationen lämnar på S6 ska
överensstämma med de anteckningar om k-möten som har gjorts på de olika S3.

Anm. Tl ska med hjälp av kvittot enl S6 kunna kontrollera att ordergivningen
om k-möte blir riktig.

Avd 3 och 4 på S6 ska utgöra ”avskrifter” beträffande k-möten av motsvarande
partier på S3-blanketterna. För att säkerställa detta bör S6 alltså inte skrivas
ut, förrän de olika S3 är klara.
Om S6 måste skrivas ut och sändas innan S3 har hunnit kontrolleras och fel
upptäcks vid kontrollen av S3, ska nytt kvitto lämnas eller det gamla (både tkl
och tl exemplar) ändras.
2.4 Extratågs gång, anvisning för tl
Ett tåg som går som ordinarie tåg på en sträcka och på särskild order en
annan sträcka får inte anordnas på den senare sträckan, om detta kan
innebära risk för att ett annat tåg kan få k-möte med tåget två gånger
(dels med det ordinarie, dels med extratåget).

§39 Pålok

1 Ordergivning

Order om påskjutning med pålok ges
– på sträcka utan fjb: av tkl, om påskjutning skall ske på endast del av
närmaste stationssträcka; av tl i övriga fall,
– på fjbsträcka: av fjtkl.
Ordern skall delges tkl för gränsstationerna för påskjutningssträckan
och tkl för mellanliggande stationer.

Till mom 1
Ordern sänds som telegram, enl följande exempel:
– (vid påskjutning på del av stationssträcka, ”återgående pålok”:)
”Pålok skall skjuta på tåg 8004 från Storköping till Johansborg och som
vut återgå till Storköping”,
– (vid påskjutning på hel stationssträcka:) ”Pålok skall skjuta på tåg
8004 från Storköping till Gunneby”.

2 Återgående pålok

Pålok som efter påskjutning på del av stationssträcka skall återgå till
gränsstation för stationssträckan (= ”återgående pålok”) skall framfö-ras
enl de regler som gäller för vut. S1 utfärdas dock ej.

Till mom 2
Vut för återgående pålok anses börja när påloket lämnar tåget vid den
punkt på linjen som anges på S11. Starttillstånd lämnas inte (undantag
från §36:6 och §36:8.2 ).
På vut för återgående pålok är föraren tsm utan att detta särskilt har
angetts.

3 Tkl åtgärder

Tkl för den station där påskjutningen börjar, skall ge order (S11) till
föraren på påloket och på det tåg som skall påskjutas.

Till mom3
S11 skall innehålla samma uppgifter som telegram enl säok till mom 1.
Obs att S11 till pålok, som inte är återgående pålok, inte får innehålla
uppgift om återgången.

4 Förbud mot pålok

Pålok får inte användas, om det i tåget finns fordon med övergångskoppel.
Pålok får inte sättas till tåg som är i rörelse.

Till mom 4
Föraren på tåget skall – själv eller hos den som svarar för kontroll av
tågets sammansättning enl §45:5 – förvissa sig om att sammansättningen
tillåter påskjutning.

§40 Ägarbeteckning m m på tågfordon

1 Ägarbeteckning, märkning

För att ett fordon utan särskilt medgivande enl mom 2 skall få framföras
i tåg eller vut, skall fordonet vara försett med beteckning (signatur) och
märkning enl följande:

a) Dragfordon, svensk vagn:
– ’SJ’, ’BV’ eller ’Banverket’, eller
– beteckning (signatur) för annan inregistrerande trafikutövare på
statens spåranläggningar.

Anm 1. Även vissa norska (NSB) dragfordon får framföras utan särskilt medgivande.


b) Utländsk personvagn: dels beteckning (signatur) för inregistrerande
förvaltning, dels
– RIC-märkning med tilläggsbeteckning ’S’, eller
– utbytesmärkning med ’S’.

Anm 2. Även vissa norska (NSB) personvagnar får framföras utan särskilt
medgivande trots att de saknar RIC-märkning eller utbytesmärkning.


Till mom 1 avd b
Vagn med RIC-märkning utan tilläggsbeteckning ’S’ får framföras, om
vagnen är utrustad med kopplarhandtag under buffertarna.
Om beteckningen ’S’ är försedd med en asterisk (*), får vagnen bara
framföras på de sträckor som framgår av föreskrifter från SJ.

c) Utländsk godsvagn:
dels beteckning (signatur) för inregistrerande förvaltning, dels
– RIV-märkning, eller
– utbytesmärkning med ’SJ’.

Anm 3. Även vissa norska (NSB) godsvagnar får framföras utan särskilt
medgivande trots att de saknar RIV-märkning eller utbytesmärkning.

2 Särskilt tillstånd

I samband med entreprenad eller vid tillfälliga transporter förekommer det
att andra fordon ska användas än de som uppfyller kraven enl mom 1.
Fordon som inte uppfyller kraven enl mom 1 får framföras i tåg eller vut
för Banverket endast om Järnvägsinspektionen har lämnat sitt tillstånd.
Ansökan lämnas till Banverket.
Trafikutövaren ska delge ev. särskilda villkor eller inskränkningar till
den personal som svarar för kontroll av berörda tåg sammansättning
etc, enl §45:5 - §45:6

§41 Bromsföreskrifter för tåg

Trafikutövaren kan ge ut kompletterande bestämmelser.

Anm 1. För Banverket finns bestämmelser i serien BVF 528.3.

Trafikutövaren beslutar om bestämmelserna i denna paragraf ska gälla
även vut.

Anm 2. För Banverket gäller särskilda bestämmelser, se BVF 528.3.

1 Bromsgrupper


a) Tåg framförs i någon av följande bromsgrupper:
Bromsgrupp P/R: när bromsvikten kommer från bara P-bromsar eller
R-bromsar.

Anm 1. Trafikutövaren kan fastställa regler om fördelningen mellan P-bromsar
och R-bromsar. Trafikutövaren kan föreskriva att verksamt dragfordon i vissa
fall ska ha G-broms inkopplad.

Bromsgrupp G: när bromsvikten kommer från bara G-bromsar.

Anm 2. Verksamt dragfordon får ha P-broms inkopplad.


b) Normalt framförs tåg i bromsgrupp P/R. Om tåget ska framföras i
bromsgrupp G, anges det i tdt.
Om bromsgruppen måste ändras, underrättar Trafikutövaren den som
ansvarar för kontroll av tågsättet enl §45:4 Föraren underrättas
– på bl ”Uppgift till förare”, eller
– genom order (S11).

Anm 3. Det är Trafikutövaren som begär hos tl att underrättelse om ändrad
bromsgrupp ska ges som order.


c) Bromsgrupp G får bara användas efter särskilt beslut av Trafikutövaren
och enl dennes särskilda bestämmelser.

2 Broms på första och sista fordonet


a) Första och sista fordonet ska vara tryckluftsbromsat så att bromsen
automatiskt tillsätts om självavkoppling skulle inträffa.

Anm. Minst två axlar ska vara tryckluftsbromsade för att fordonet ska räknas
som tryckluftbromsat.


b) Skulle fel uppstå på linjen eller obevakad station så att bestämmelsen
i avd a inte kan följas, får tåget framföras till nästa bevakade station.
Härvid gäller:
– Sth 40 km/h.
– Finns resande i det obromsade fordonet, ska dess handbroms
bemannas.
– Kan, på sträcka utan linjeblockering, sista fordonet inte vara anslutet
till huvudledningen, ska föraren underrätta tkl för nästa bevakade
station innan tåget förs in på stationen. Tkl måste då kontrollera
eller få bekräftat att tåget medför slutsignal för att tåget ska
anses ha kommit helt innanför stationsgränsen.

3 Uppgift till förare

Föraren ska förvissa sig om
– tågvikt, bromsvikt och tillgängligt bromstal,
– antalet vagnsaxlar med skivbroms (gäller endast resandetåg).
För loktåg får föraren uppgifterna ovan på bl ”Uppgift till förare”.

Anm. Även om föraren får bl ”Uppgift till förare” ska han kontrollera det
tillgängliga bromstalet med ledning av blankettens uppgifter om tågvikt och
bromsvikt.

4 Sth med hänsyn till bromsförmåga

Tågets sth med hänsyn till tillgängligt bromstal (retardationsförmåga)
och tåglängd (tillsättningstid) framgår av bromstalstabell i linjeboken.

§42 Tågs storlek

1 Allmänt

Ett tågs storlek mäts i meter (tåglängd) och ton (tågvikt och vagnvikt).
Resandetågs längd mäts dessutom i antal axlar.
I tågvikten och när tåglängden mäts i meter ska alla fordon räknas med.
I vagnvikten räknas inte verksamt dragfordon med. När tåglängden
mäts i axlar räknas inte lok med.

2 Andra tåg än motorvagnståg


a) Största tillåtna tåglängd med hänsyn till bromsgruppen:
Bromsgrupp P/R: ....................................... 730 m
Bromsgrupp G:........................................... 880 m

b) Sth med hänsyn till tåglängd framgår av bromstalstabell i linjeboken.

c) I tåg med manövervagn främst får antalet axlar framför verksamt
lok vara högst 48.

d) Föraren ska på bl ”Uppgift till förare” ges uppgift om tåglängden, för
resandetåg både i meter och axlar.

3 Motorvagnståg

Största tillåtna tåglängd framgår av Trafikutövarens bestämmelser.

§43 Transportvillkor för fordon och laster av olika slag. Farligt gods.

1 Skruvkoppel

Fordon med skruvkoppel får inte gå intill varandra i tåg, om höjdskillnaden
mellan motstående buffertskivors mittpunkter på rakspår
är större än
– 85 mm för fordon med nedfällda övergångsbryggor, eller
– 125 mm för andra fordon.

2 Axellast

Fordon med större axellast än den för sträckan största tillåtna får inte
framföras utan Spårinnehavarens medgivande.

Till mom 2
När tåg (vut) ställs i ordning och när dess sammansättning kontrollerats,
skall bl a ses till att vagnarnas axellast ej överstiger den största tillåtna.

3 Lastprofil

Fordon, som överskrider för sträckan gällande lastprofil får inte framföras
utan Spårinnehavarens medgivande.

4 Hjulskada


a) Har hjulplatta, intryckning eller avfjällning uppkommit i ett hjuls
löpyta av minst 40 mm längd, gäller följande:
1) om skadans längd är 40–60 mm får fordonet gå längst till station
som Trafikutövaren i samråd med Spårinnehavaren har bestämt.
Vid lägre temperatur än –10 ° C får hastigheten härvid vara högst
10 km/h. Vid högre temperatur erfordras ingen hastighetsnedsättning,
dock skall hastighetsområdet 15–45 km/h undvikas.
2) om skadan har större längd än 60 mm får fordonet gå endast till
närmaste bevakade station. Hastigheten får härvid vara högst 10
km/h.

b) För fordon med hjulringsbeläggning (materialanhopning på löpytan)
gäller följande, oavsett beläggningens längd:
1) om hjulringsbeläggningen har en höjd av högst 1 mm gäller
samma föreskrifter som under a 1);
2) om hjulringsbeläggningen har större höjd än 1 mm gäller samma
föreskrifter som under a 2).

c) Den som upptäckt skada enligt a) eller b) ovan skall underrätta tkl.
Har fordon i tåg skadats på annat sätt än som nämnts under a) och b)
och är det osäkert om fordonet är löpdugligt, skall frågan om hur
fordonet får föras vidare avgöras av
– för dragfordon: föraren
– för annat fordon: vagnpersonal. Kan vagnpersonal ej kallas till
platsen, får också i detta fall frågan om fordonens vidare transport
avgöras av föraren.

Till mom 4
Till avd a och avd b. Risken för skador på rälerna till följd av hjulplatta,
hjulringsbeläggning e d är störst vid en hastighet av 15–45 km/h och
minskar vid högre hastighet. Låg temperatur ökar riskerna.
Utöver de fall då skadan är så allvarlig eller temperaturen så låg, att en
hastighet av högst 10 km/h föreskrivits, gäller ingen särskild begränsning
av sth. Föreskriften om att hastighetsområdet 15–45 km/h skall
undvikas, innebär att dessa hastigheter får hållas endast när det är
nödvändigt för att nå hastigheter över eller under detta hastighetsområde.
Vid hastighetsnedsättning till eller när tågets sth är högst 40 km/h
måste tågets hastighet istället minskas till högst 10 km/h.
Skadat dragfordon får vid behov gå längre än vad som anges under a
1), så att fordonet kommer till verkstad där skadan kan åtgärdas.
Tkl måste underrättas eftersom han dels enl §85:4 skall stoppa tåget
utanför stationen och ta in det med höst 10 km/h, dels i vissa fall
ombesörja avsyning av banan enl §85:5

5 Hastighet

På bl ”Uppgift till förare” skall för loktåg anges sth för den vagn i tåget
som – även med hänsyn till lasten o d – har den lägsta tillåtna
hastigheten. (Betr overksamt dragfordon, se mom 7.)
Måste hastigheten på grund av vagn i tåget vara lägre än den som direkt
eller indirekt kan utläsas av bl ”Uppgift till förare”, skall föraren ges
order (S10).

Till mom 5
Till första stycket. På bl ”Uppgift till förare” anges också om alla vagnar
i tåget är B-märkta eller M-märkta enl säok till mom 8.
Till andra stycket. Här avses t ex punktnedsättningar vid transport av last
som överskjuter lastprofilen eller av fordon vars axellast är större än den
för sträckan största tillåtna. Ordergivning sker enl §28:5 –6.

6 Lok

Verksamt lok som inte manövreras från manövervagn skall gå främst i
tåg. Framförs tåg av flera verksamma lok, skall de kopplas intill
varandra. Undantag: multipelkopplat lok och pålok.
Lok – verksamma eller overksamma – får inte gå intill varandra om det
sammanlagda antalet lokaxlar i följd överstiger det antal, som för vissa
sträckor anges i linjeboken. Minst 14 vagnaxlar skall då inkopplas så,
att största tillåtna antalet lokaxlar i följd ej överskrids.
Även om medgivet antal lokaxlar i följd skulle göra det möjligt, krävs
Spårinnehavarens medgivande om mer än två verksamma ellok skall
framföras intill varandra. Medgivandet anges i linjeboken.

Till mom 6
Till andra stycket. Spårinnehavaren måste för vissa sträckor fastställa
begränsningar för antal lok som får gå intill varandra, bl a med hänsyn
till broars bärförmåga. Begränsningen gäller även multipelkopplade lok.
Till tredje stycket. Antalet verksamma ellok – och därmed antalet
uppfällda strömavtagare – intill varandra är begränsat även med hänsyn
till kontaktledningen.

7 Overksamma dragfordon

Trafikutövaren fastställer regler för transport av overksamma dragfordon.

8 Sth (personvagnar m fl)

Sth för person-, post- och resgodsvagnar anges genom märkning på
vagnen. Saknas sådan är sth 40 km/h.

Till mom 8
Vissa personvagnar är märkta med ett B i en fyrkant eller ett M i en fyrkant
tillsammans med övrig märkning. Det innebär att vagnen får framföras
med högre hastighet i vissa kurvor, enl uppgifter i linjeboken. M-märkningen
innebär dock inte att den sth som vagnen är märkt med får
överskridas. (Se även säok till mom 5.)

9 Sth (godsvagnar och tjänstevagnar)

Sth för godsvagnar och tjänstevagnar anges genom märkning på vagnen
(s k ABCD-märkning eller – för flertalet tjänstevagnar – enbart hastighetsmärkning).
Exempel på ABCD-märkning:



ABCD
20,5 t24,5 t28,5 t33,5 t
S20,5 t24,5 t
SS20,5 t

Tontalen är s k lastgränser, d v s tal som anger den största vikt, som en
vagn får lastas med vid transport på sträckor som medger 16, 18, 20 och
22,5 tons axellast (kolumnerna A, B, C resp D). Lastgränsen är även
beroende av vilken hastighet vagnen skall framföras med.
Följande sth gäller:









MärkningSth (km/h)
Vagn med ABCD-märkning
SS120
S100
00enligt märkning
Utan SS, S och 00utländsk vagn: 80
svensk vagn på svensk sträcka: 90
Vagn utan ABCD-märkning
00enligt märkning
Utan 0040

Sth är 70 km/h för tvåaxlig vagn med axelavstånd upp till 5 m, om
vagnen går sist i tåg och är tom eller lastad till mindre än hälften av
lastförmågan.

Till mom 9
Vagnar som inte får lastas mer än till ”stax C” saknar D-kolumn i ABCD-märkningen.
Vissa vagnar har ABCD-märkning med kolumner för olika
lastgränser med avseende på största vikt per meter, t ex C 2 , C 3.
Till höger om ABCD-märkningen kan på svensk vagn finnas föreskrift om
vagnens placering i tåg m m. Sådan föreskrift kan lämnas även på annan
plats på fordonet och då finns en vit, fylld cirkel på vardera sidan om
adressramen och två vita, fyllda cirklar på buffertbalken.
ABCD-märkningen kan vara kompletterad med tilläggsmärkning som
gäller vissa järnvägsförvaltningar. I Sverige gäller märkningen om
beteckningen ”SJ” finns med.

10 "Stax D"

På blankett ”Uppgift till förare” anges om vagn lastad till ”stax D”
medförs.

Till mom 10
Föraren kontrollerar att vagn med ”stax D” får medföras och med vilken
hastighet (anges i linjeboken). Har medgivande lämnats att framföra stax
D-vagn på ej tillåten sträcka, orderges föraren om detta och den tillåtna
hastigheten på S10.

11 Godsvagn i resandetåg

Om godsvagn eller tjänstevagn medförs i resandetåg, skall den placeras
efter vagnar med resande.
Bestämmelsen gäller inte om vagnen har sth 130 km/h eller högre, och inte
heller vid sådan militär förbandstransport som avses i mom 16 avd A.

12 Specialfordon

För vissa fordon gäller utöver säo och säok särskilda av Trafikutövaren
utfärdade föreskrifter, t ex för transport och framförande av specialfordon.

13 Ej i resandetåg (farligt gods)

Vagn med sådant farligt gods som innebär att vagnen enl RID-S skall
vara försedd med någon av varningsetiketterna
1 1.4, 1.5, 1.6 (explosionsrisk)
2 (icke brandfarlig och icke giftig gas)
3 (brandfara, brandfarlig vätska eller gas)
4.1 (brandfara, brandfarligt fast ämne)
4.2 (självantändande ämne)
4.3 (ämne som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten)
5.1 (oxxiderande ämne, brandunderstödjande)
5.2 (organisk peroxid, brandfara)
6.1 (giftigt ämne)
6.2 (smittförande ämne)
7A, 7B, 7C, 7D (radioaktivt ämne)
8 (frätande ämne)
9 (övriga farliga ämnen och föremål)
får inte framföras i resandetåg.

---

Övre numret = farlighetsnummer (karaktäriserar faran).
Nedre numret = FN-nummer (anger ämnet).
Farlighetsnumret består av två eller tre siffror och kan i vissa fall föregås av
bokstaven X. Siffran 0 är utfyllnadssiffra och har ingen betydelse. I övrigt har
första siffran följande betydelse:
2 Gasutströmning genom tryck eller kemisk reaktion
3 Brandfarlig vätska (ånga) eller gas
4 Brandfarligt fast ämne
5 Oxiderande (brandbefrämjande) verkan
6 Risk för förgiftning
8 Risk för frätskador
9 Risk för spontan, häftig reaktion
Är två av siffrorna desamma innebär det förstärkning av risken.Betydelse t ex:
22 djupkyld gas,
33 mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 21°C)
66 mycket giftigt ämne.
88 mycket frätande ämne
Bokstaven X innebär att ämnet reagerar med vatten på farligt sätt.
FN-numret skall av avsändaren anges i fraktsedeln enligt föreskrifter i RID-S.

14 Skyddsvagnar vid explosiv vara

Vagn som enligt RID-S ska vara försedd med varningsetikett 1, 1.5 eller
1.6 (explosionsrisk)
ska skiljas från
vagn som enligt RID-S ska vara försedd med varningsetikett 3, 4.1, 4.2,
4.3, 5.1 eller 5.2 av minst
– en fyraxlig skyddsvagn, eller
– två lastade tvåaxliga skyddsvagnar, eller
– (i tåg till eller från utlandet, på den sträcka där vagnsättet går
oförändrat:) två tvåaxliga skyddsvagnar.
Skyddsvagn ska vara en vagn som inte är försedd med någon av
varningsetiketterna 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2.

15 Uppgift till förare (farligt gods)

På blankett ”Uppgift till förare” anges om farligt gods medförs. Godset
anges med FN-nummer, klass, ämnesnummer, ämnesbokstav och äm-nesnamn
enligt RID-S. Uppgifterna lämnas
– på datorutskriven ”Uppgift till förare”, eller
– på bifogad datorutskriven lista ”Slutlig tåguppgift/klarrapport”,
eller
– för hand på blanketten.

Anm. Bestämmelserna i detta mom gäller inte för
– expressgods,
– gods som är frimängd enl RID-S,
– gods som inte omfattas av föreskrifterna i RID-S.

16 Militär förbandstransport


a) Bestämmelserna i mom 13 gäller inte för transport som sker under
ledning av svenskt militär befäl eller annan person som har förordnats
av Försvarsmakten eller Försvarets materielverk.
Vid sådan transport meddelar transportchefen föraren om det i tåget
medförs vagnar med explosiv eller brandfarlig vara, som normalt skulle
ha haft varningsetikett 1, 3, 4.1, 4.2 eller 4.3. Föraren antecknar själv
detta på bl ”Uppgift till förare”.

b) Bestämmelserna i mom 14 gäller inte för Försvarsmaktens transporter
om Statens räddningsverk har medgivit undantag. Militär personal
svarar för behövliga skyddsåtgärder.

18 Långt gods

För vagn med långt gods av stor tyngd gäller
– ej intill fordon som medför personer.

Till mom 18
Med ”långt gods av stor tyngd” avses gods som kan förskjutas i vagnens
längdriktning med sådan kraft, att avsevärd skada kan uppstå på vagnen
intill. Sådan risk anses inte föreligga, om lasten ligger helt innanför och
nedanför uppställda gavellämmar. Som exempel på gods av nu nämnt
slag kan nämnas räler och balkar samt telefonstolpar o d som är
nyimpregnerade med kreosotolja. Med hänsyn till sin volymvikt och
ytfriktion behöver trävaror i allmänhet dock inte hänföras till ”långt gods
av stor tyngd”, även om lasten är högre än gavellämmarna.

19 Last på flera vagnar

För transport av last, som vilar på två eller flera vagnar, gäller
1) Vagnar med räler på två, tre eller fyra vagnar:
– ej i tåg med resande,
– sth 90 km/h.
2) Vagnar litt Qbv med s k långräler:
– endast i särskilt tåg eller vut,
– sth 60 km/h.
3) Vagnar med gods av annat slag:
– sth, placering o d anges i varje särskilt fall i transportmedgivande.

Till mom 19
Till punkt 3. Föreskrifterna gäller inte armeringsjärn som enl Trafikutövarens
bestämmelser får vila på två eller flera vagnar utan särskilt transportmedgivande.
Vid militära förbandstransporter behövs inte särskilt trans-portmedgivande
för vägfordon (dock ej bandfordon), som vilar på två
vagnar. Sth är 90 km/h för vagn som lastats med vägfordon på detta sätt.

§44 Tågs bemanning

1 Förare

1.1 Huvudregel
Tåg ska framföras av en förare som har sin plats i främsta förarhytten
(= den främre förarhytten på det främsta fordonet).

Anm. Bestämmelser om s k förarlots finns i §69:3
1.2 Särskilda fall
1.2.1 Ej fri sikt
I vissa fordon har föraren inte fri sikt framåt. En särskild signalgivare
ska medfölja i förarhytten. Detta anslås på en skylt vid förarplatsen.
1.2.2 Koppellok
Biträdesförare på koppellok eller annat verksamt dragfordon manövrerar
detta efter anvisningar från tågets förare.
1.2.3 Tåget kan inte manövreras från främsta förarhytten
Om det sedan tåget har avgått från utgångsstationen inträffar ett
sådant fel att tåget inte kan manövreras från främsta förarhytten, gäller
följande undantag från och tillägg till huvudregeln:

a) Signalgivare främst
Föraren får framföra tåget från en annan förarhytt, om
– en signalgivare befinner sig i främsta förarhytten, och
– talförbindelse finns mellan signalgivaren och tågets förare.
Föraren ska instruera signalgivaren om hur tåget kan bromsas.
Hastigheten får inte överstiga siktfart. Signalgivaren ska som vid
växling ansvara för uppsikt i rörelseriktningen, hålla kontakt med och
signalera till föraren, samt vid behov stoppa rörelsen.

b) Biträdesförare finns
Tåget får framföras genom att en biträdesförare manövrerar pådraget
från en annan förarhytt, efter anvisningar från tågets förare som
befinner sig i främsta förarhytten.
Sth är 80 km/h, om
– talförbindelse finns mellan tågets förare och biträdesföraren, och
– ATC är verksam och säkerhetsgreppet är i funktion i den främsta
förarhytten, och
– tågets förare kan manövrera bromsen på normalt sätt från den
främsta förarhytten.
I annat fall är sth 40 km/h.

Anm. Trafikutövaren kan fastställa att lägre sth ska gälla med hänsyn till
placeringen av verksamma och overksamma dragfordon.

2 Säkerhetsgrepp

I tåg ska på förarplatsen finnas säkerhetsgrepp.
Blir säkerhetsgreppet felaktigt sedan tåget har avgått från utgångsstationen,
är sth 40 km/h, om inte en person som kan avbryta pådraget och
bromsa tåget tar plats hos föraren.

3 Tillstånd att färdas i förarhytt

I den förarhytt varifrån tåg eller vut manövreras får ingen färdas utan
tillstånd av Trafikutövaren.

Anm. Tsm vid vut får utan särskilt tillstånd färdas i ovan nämnda förarhytt.
Detsamma gäller växlingspersonal och passåkande tågpersonal, dock endast
när annat lämpligt utrymme saknas.

4 Resandetåg

4.1 Ombordansvarig
En ombordansvarig finns på varje resandetåg. Det anges i lokal föreskrift
eller arbetsorder vem som är ombordansvarig.

Anm. Trafikutövaren beslutar om vad som ska vara uppfyllt för att föraren ska
få vara ombordansvarig.
4.2 Avgångssignalerare
För varje resandetåg anges i lokal föreskrift eller arbetsorder om
avgångssignalerare medföljer eller inte.

Anm. Trafikutövaren beslutar om vad som ska vara uppfyllt för att avgångssignalerare
inte ska behöva medfölja.

5 Kontroll vid personalbyte

Vid byte av förare eller ombordansvarig ska den tillträdande hos den
avlöste eller hos tkl förvissa sig om tågnumret.

§45 Tågs iordningställande, säkerhetssyning och bromsprov

2 Syning

Vagnar skall synas i fråga om trafikduglighet och lastning enl Trafikutövarens
bestämmelser.

Till mom 2
Banverket tillämpar SJ bestämmelser (SJF 313.1 och 313.2) i tillämplig
omfattning.

3 Bromsprov

Bromsprov skall göras enl Trafikutövarens bestämmelser.

Till mom 3
För Banverket finns bestämmelser om bromsprov i BVF 528.3.

4 Kontroll av tågsättet, uppgift till förare


a) Kontroll skall göras av
– att tåget är riktigt sammansatt enl säo,
– att vagnvikten inte överstiger den tillåtna,
– att tåget har slutsignal,
– att bromsprov har gjorts,
– att säkerhetssyning har gjorts på godsvagnar och tjänstevagnar.

b) Föraren skall lämnas uppgift om tågvikt, bromsvikt, tillgängligt
bromstal, tåglängd, vissa laster m m. Uppgiften utfärdas och lämnas på
bl ”Uppgift till förare”, om Trafikutövaren inte har medgett att den får
lämnas muntligt.

Anm. Ingen uppgift till förare lämnas i tåg som består av endast dragfordon (ett
eller flera) eller av endast motorvagn(-ar) och vagnar som hör ihop med
motorvagnstypen.


Till mom 4
Ny uppgift behövs inte enbart av den anledning att tåg byter nummer.
Huvudregeln är att ny uppgift skall lämnas på station där tågets
sammansättning ändras. Undantag:
– Resandetåg: Uppgift som gäller från mellanstation, där avkoppling
skall ske, får lämnas i förväg. Samma gäller vid planenlig tillkoppling,
om uppgiftslämnaren känner till data för de fordon som skall kopplas
till.
– Andra tåg: Om tågets sammansättning ändras endast genom planenlig
avkoppling och/eller rundgång, får utgångsstationens uppgift
omfatta även gången från mellanstationen. Utgångsstationen skall
underrätta mellanstationen om att uppgift har lämnats.
Ändras förutsättningarna, skall ny uppgift lämnas.

5 Kontroll av tågs sammansättning

Kontroll enl mom 4a skall göras, och uppgift till föraren enl mom 4b skall
i förekommande fall utfärdas och lämnas enl följande:
Tåg som består av endast dragfordon eller av endast motorvagn(-ar) och
vagnar som hör ihop med motorvagnstypen: av föraren.
Annat resandetåg: av den ombordansvarige, om inte Trafikutövaren har
utsett någon annan.
Annat godståg eller tjänstetåg:
– av den som Trafikutövaren har utsett,
– om ingen finns utsedd: av växlingsledaren när sådan finns,
– annars: av föraren.

Anm. För kontroll av att tillåten vagnvikt inte överskrids i resandetåg och i
tjänstetåg med övervägande personvagnar svarar operativ arbetsledning.

6 Förarens åtgärder


a) Föraren skall kontrollera
– att dragfordonet får framföras på sträckan i fråga,
– att främsta fordonet har verksam tryckluftbroms,
– att bromsprov har gjorts,
– att föreskrivna effekter finns på dragfordonet,
– att frontsignal visas från främsta fordonet.

b) På tåg med verksam ATC skall föraren i ATC-utrustningen mata in
– tågets sth,
– tåglängd,
– bromstillsättningstid,
– retardationsförmåga,
– tågegenskapskod,
samt i förekommande fall
– procentuellt överskridande

Till mom 6
Till avd b. Föraren ansvarar för att tågdata är riktigt inmatade, i
förekommande fall enl de uppgifter som har lämnats på bl ’Uppgift till
förare’. Vid inmatningen av tåglängd, bromstillsättningstid och retardationsförmåga
används de värden som Trafikutövaren har fastställt.
När vagnar lastade till stax D medförs (framgår av bl ’Uppgift till förare’)
skall motsvarande särskilda tågegenskapskod vara inmatad. Annars
skall tågegenskapskoden för ”normalt tåg” vara inmatad.
Beträffande inmatning av
– tågets sth, se §68:1 b,
– procentuellt överskridande, se §28:1 c.

§47 Säkerhetstjänstens organisation på station. Kontrollåsnycklar

1 Säkerhetstjänstens organisation på station.

Tkl skall i största möjliga utsträckning själv utföra de säkerhetsåtgärder
som har samband med tågs klarering och annars övervaka dessa.
Trafikledningsfunktionen kan medge att tklbiträde får finnas eller att
flera tkl tjänstgör samtidigt. Tklbiträde får utföra säkerhetsåtgärd som
åligger tkl, dock inte åtgärd som åligger tkl personligen.
Annan tjänsteman än tklbiträde får utföra säkerhetsåtgärd som åligger
tkl bara om denne har gett order om det i varje särskilt fall.

Till mom 1
För station där flera tkl tjänstgör samtidigt skall i säpl anges arbetsfördelningen,
bl a vem som ansvarar för viss åtgärd som åligger tkl personligen.

2 Säkerhetstjänstens organisation på station.

För bevakad station skall finnas S-pärm hos tkl.
Tkl skall föra tambok, tklbok och grafiskt upplägg enl bestämmelserna
i TF.
Personal med tjänstgöring som tkl, tklbiträde, ställverksvakt, tågvägsklargörare
eller tågvägsinspektör är skyldig att ta del av säpl.

Till mom 2
Anvisningar för upprättande av säpl och för vad S-pärmen skall innehålla
finns i SJF 011.4.

4 Säkerhetstjänstens organisation på station.

Tkl och tklbiträde skall vid inträde i tjänst ta del av bl a tklboken.
Överlämning skall dessutom ske muntligt, när det är möjligt.

Till mom 4
Antalet avlösningar mellan tkl per dygn bör begränsas och inte läggas
till tidpunkter med omfattande verksamhet. Detsamma gäller avlösning
mellan tklbiträden.
Den tillträdande måste kontrollera att antecknade åtgärder är utförda, t
ex att huvudsignal eller växel är spärrad eller påminnelseskylt finns på
ställare e d, eller att påminnelseskärm finns på signalstav/handsignallykta,
när detta är föreskrivet.

5 Kontrollåsnycklar (= K-nycklar)


a) Allmänt. K-nyckel får bara användas för det ändamål och på den
plats eller den sträcka som den är avsedd för. Den får inte avlägsnas från
den aktuella platsen (sträckan) av annan än Trafikledningsfunktionen
eller Spårinnehavaren.
K-nyckel måste på obemannad plats vara fastlåst i växelställ, magnetlås,
ställverk e d eller förvaras inlåst på expedition eller i nyckelskåp.
Om en K-nyckel har förkommit, får den reservnyckel användas som
normalt förvaras under plombering på tågexpedition e d. Den som bryter
plomberingen skall snarast anmäla detta och förlusten av den ordinarie
nyckeln till Trafikledningsfunktionen.
Upphittad K-nyckel får inte användas. Den skall genast sändas till
Trafikledningfunktionen.

Till mom 5 avd a
I säpl finns en förteckning över K-nycklar i bruk och över de K-nycklar som
finns i reserv, plomberade men åtkomliga.
Till tredje och fjärde stycket. Trafikledningsfunktionen skall
– anmäla till Spårinnehavaren om K-nyckel har förkommit,
– ta emot ny nyckel av Spårinnehavaren och se till att denna i förekommande
fall plomberas som reservnyckel,
– vidaresända upphittad K-nyckel till Spårinnehavaren.

b) K12-nyckel som används för låsning av växel eller spårspärr på
bevakad station får användas bara av den som enl säpl har rätt till det.

c) K16-nyckel används för slutlig låsning av växlar/spårspärrar vid
linjeplats eller obevakad station. Den skall förvaras på station som
Trafikledningsfunktionen har bestämt.
K16-nyckel utlämnas mot kvitto av tkl för en av stationssträckans
gränsstationer:
1) förare på tåg. Tkl meddelar vid ut-anmälan att K16-nyckeln har
lämnats ut; in-anmälan för tåget får inte lämnas, förrän nyckeln har
återlämnats till tkl för en av stationssträckans gränsstationer.
2) den som skall vara tsm vid vut, A-fordonsfärd eller A-arbete, eller
htsm vid linjedisposition. Tkl skall för den som kvitterar nyckeln
framhålla att det, för att nyckeln skall få användas, krävs starttillstånd
för vut, A-fordonsfärden, A-arbetet resp linjedispositionen.
I samband med att stationssträckan avspärras för vut, A-fordonsfärd,
A-arbete eller linjedisposition skall tkl meddela tkl för stationssträckans
andra gränsstation om K16-nyckel har lämnats ut.
När vut, A-fordonsfärd, A-arbete eller linjedisposition anmäls avslutad
skall den som har K16-nyckeln till tkl för en av stationssträckans
gränsstationer
– antingen återlämna nyckeln,
– eller anmäla ”Jag har K16”. I detta fall skall K16-nyckeln återlämnas
snarast och senast efter ett dygn. Nyckeln får användas på nytt
bara om ny vut, A-fordonsfärd eller A-arbete ges starttillstånd.
Tkl får inte upphäva avspärrning förrän K16-nyckeln har återlämnats
eller tkl har fått anmälan ”Jag har K16”.

Till mom 5 avd c
K16-nyckel används i regel bara på sträcka utan linjeblockering.
Nyckeln är försedd med en nyckelbricka som anger nyckelns nummer,
”hemstation” och den tpl/sträcka som nyckeln är avsedd för.
Tkl antecknar uppgift om ut- och återlämnad K16-nyckel i tamboken.
När K16-nyckel sänds mellan bevakade stationer eller till och från
Trafikledningsfunktion eller Spårinnehavare, skall den skickas i slutet
kuvert e d.
Till punkt 1. Trafikledningsfunktionen får medge att växlingsbiträde som
följer med tåg får kvittera ut K16-nyckel i förarens ställe. (Anges i
linjeboken.)
K16-nyckel som används för slutlig låsning av växlar på station som oftast
är obevakad lämnas ut till den som skall tjänstgöra som tkl där. (I detta
fall gäller givetvis inte kravet på A-arbete för att använda nyckeln.)
Nyckeln behöver inte återlämnas till ”hemstationen” under kortare
perioder då stationen skall vara obevakad; den skall då förvaras inlåst
och får inte användas.

d) Av K14- och K15-nyckel får bara finnas en i bruk på varje station.

Till mom 5 avd d
K14-nyckel som används för att upphäva beroendet mellan motriktade
tågvägar på obevakad station. När stationen är bevakad eller stängd,
skall nyckeln förvaras på avsedd plats på tkl expedition.
K15-nyckel som används för att låsa tågvägar och för att ställa huvudsignal
till ”kör” skall på lokalbevakad station innehas av tkl personligen, om
ej annat anges i säpl. När station är obevakad eller stängd, skall K15-
nyckel förvaras på avsedd plats.

§48 Bevakade, obevakad och stängda stationer

I denna paragraf används följande beteckningar:
K = station som är bevakad, obevakad eller stängd
01 = tåg som berör K

1 Allmänt


a) I TLF finns en plan över vilka tider stationerna är bevakade,
obevakade eller stängda. Uppgift om i förväg kända ändringar av planen
skall lämnas till berörda tkl och till Spårinnehavaren. Denne underrättar
eldriftledaren och den som kan komma att tjänstgöra som tsm.

b) Sträcka utan linjeblockering. När K enl tdt eller särskild order
skall vara bevakad för 01, skall K vara bevakad medan 01 finns på
intilliggande stationssträcka.

Anm. Trafikledningsfunktionen kan dock besluta om att endast en av de
stationer som enl 01 tdt utgör stationssträckans gränsstationer skall vara
bevakad, se säok.

Till avd b, anm. Följande undantag kan förekomma från regeln i avd b:
1) K stängd: Om klart-anmälan (då-klart-anmälan) har kunnat lämnas till
tkl för närmaste bevakade station (J) under en tidigare bevakningsperiod
i K, får bevakningen tas upp medan 01 är på väg mot K från J.
2) K skall stängas: Om in-anmälan kan erhållas från nästa bevakade
station (L) under en senare bevakningsperiod i K, får K stängas innan
01 har kommit fram till L.
3) K skall lämnas obevakad: K får lämnas obevakad innan 01 har
kommit fram till nästa bevakade station (L), dock ej om detta innebär
att det på den nya stationssträckan (J–L) kommer att finnas fler tåg än
01.
Undantag enl punkt 1 och 2 kräver beslut av trafikledningsfunktionen,
medan tkl i K i samråd med övriga berörda tkl kan besluta enl punkt 3.
Undantagen delges inte förare och tbfh

c) Sträcka med linjeblockering utan fjb. K får lämnas obevakad
och bevakningen åter tas upp i K medan tåg finns på intilliggande
stationssträcka. K får inte vara stängd när 01 finns på intilliggande
stationssträcka på väg mot K.

d) Om K är fjbgränsstation eller gränsstation mellan sträcka med och
utan linjeblockering, får K inte vara obevakad.

e) K får inte vara stängd (betr undantag, se säok)
– när intilliggande stationssträcka är avspärrad och den andra gränsstationen
är stängd,
– när det i K pågår verksamhet som kräver medgivande av tkl.
Till avd e. A-arbete, E-arbete, S-arbete och stationsdisposition får finnas
på stängd station enl §29:2.3 , 30:2.3, 29A:2.3 resp bil 7:1.2. Även
i vissa andra fall kan Trafikledningsfunktionen medge undantag, så att
viss verksamhet som påbörjas medan K är bevakad får fortsätta även om
K stängs.
Till avd e, andra strecksatsen. Även utan medgivande från Trafikledningsfunktionen
får vut och A-fordonsfärd undantagsvis föras in till eller ut från
K när K är stängd, efter medgivande av tkl för stationssträckans andra
gränsstation. Denne skall då ha samrått med tkl K innan K stängs.

f) När K lämnas obevakad, skall tkl K till tkl för stationssträckans nya
gränsstationer flytta över de uppgifter som dessa behöver känna till.
När bevakningen åter tas upp i K – oavsett om K har varit obevakad eller
stängd – skall tkl för stationssträckans gränsstationer resp andra
gränsstation flytta över de uppgifter till tkl K som denne behöver känna
till.
Till avd f. Tkl måste vid varje tillfälle känna till alla anordningar på
angränsande stationssträckor. Därför måste uppgifter (S1/ S2) om A-, C,
E- och L-arbete, A-fordonsfärd och vut flyttas över. Hinderanmälan skall
flyttas över enl §60:2 b, bl a för att tkl för gränsstation för avspärrad
stationssträcka skall ordna särskilt skydd. Vid C-arbete svarar tkl för
stationssträckans gränsstationer för att vissa anordningar och rubbningar
ej genomförs utan vidare.
Är en station kontrollstation för en viss order, skall uppgift om ordergiv
ningen flyttas över till den nya kontrollstationen.

2 Station stängd

”K är stängd” anmäls när K skall stängas vid icke planenlig tidpunkt,
och
”K är bevakad” anmäls,
– när K inte stängs vid planenlig tidpunkt utan förblir bevakad,
– när bevakningen, sedan K har varit stängd, tas upp vid icke planen-lig
tidpunkt.
Tkl K lämnar anmälan till
– tkl för stationssträckans andra gränsstation (om inte denna är
stängd),
– fjtkl (om K är fjbgränsstation),
– tl, om inte anmälan kan lämnas till någon tkl.

Till mom 2
Principen är alltså att anmälan inte lämnas vid planenlig stängning resp
återupptagande av bevakningen efter stängning.

3 När K ska vara bevakad (obevakad station)

K skall vara bevakad för 01, om K inte har angetts som obevakad i tdt
eller särskild order av tl.
Även om K enl tdt är obevakad för 01, skall K vara bevakad för 01:

a) på order av tl av t ex tågföringsskäl eller – vid försening – genom
beslut av tkl själv,

b) på order av tl i följande fall:
1) om 01 i K skall möta, förbigå eller förbigås av annat tåg,
2) om ett extratåg (= 09) anordnas i samma riktning och det av S4 för
09 framgår att K då skall vara bevakad för 01,
3) om K skall vara gränsstation för enkelspårsdrift eller högerspårskörning
vid dubbelspårsdrift,
4) om K skall vara gränsstation för sträcka med linjeblockeringen ur
bruk.

Till mom 3
Tl särskilda order om ändrad bevakning sänds som telegram och lyder:
– om K ligger på sträcka utan linjeblockering: ”K skall vara bevakad
(obevakad) för tåg … (alla tåg som enl tdt avgår kl …–…)”,
– om K ligger på sträcka med linjeblockering: ”K skall vara bevakad
(obevakad) kl …–…”.
Ordern sänds till tkl K och tkl för berörda ordergivningsstationer, samt,
om K ännu inte har blivit bevakad, till tkl för kontrollstationerna.
I följande fall ger tl ingen särskild order enl ovan:
– om det anordnas ett extratåg som i K medför möte eller förbigång med
01,
– om det i tdt för 09 anges att K skall vara bevakad för 01,
– om det av S7, telegram eller S14 framgår att K skall vara gränsstation
för enkelspårsdrift, högerspårskörning resp sträcka med linjeblockeringen
ur bruk.
I de fall som nämns i föregående stycke betraktas alltså S4, S5, S7, S14
resp telegram om högerspårskörning som tl order till tkl för berörda
ordergivningsstationer och till tkl K om att K skall vara bevakad för 01.
(Skulle möte eller förbigång senare ändras eller 09 senare inställas, skall
K ändå vara bevakad om tl inte har bestämt annat.)
Vid mötesändring enl §77 gäller följande när den nya mötesstationen
(= N) skall vara extra bevakad: När tl utfärdar kvo, skall tl samtidigt ge
särskild order om att N skall vara bevakad; denna order ställs även till
den station som skall ge kvo till 01. När tkl N sänder S8 till station som
skall ge S8 till 02, skall tkl N samtidigt begära ordergivning om
bevakning i N.

4 Order om ändrad bevakning (obevakad station)


a) Order (S11) skall ges till förare på 01, om
– K skall vara obevakad för 01 utan att det anges i tdt, eller
– K skall vara bevakad för 01, trots att K anges som obevakad i tdt.

b) Har order om att K har blivit bevakad inte kunnat ges på tidigare
station, skall föraren ges order utanför K.

Anm 1. På station där föraren enl linjebeskrivningen skall ge ”beredd” vid
infartssignalen får dock föraren ges order inne på stationen, sedan ”beredd” har
getts. Tkl skall visa stillahållen stoppsignal enl §74:1 resp §74:2 b punkt 3 under
tågets infart.
Anm 2. På sträcka med linjeblockering behöver genomfartståg, som inte har fått
order på tidigare station, inte stoppas för ordergivning under förutsättning att
tåget kan passera på huvudtågväg.


Till mom 4
Order till förare om ändrad bevakning skall i förekommande fall
kompletteras med order om ändrad signalering ”körtillstånd” av tkl, se
§65:2.1
När order skall gälla alla tåg under en viss del av dygnet, formuleras
sträckorder och delgivningsorder (se §19:1.2 a) att gälla för
– på sträcka utan linjeblockering: ”alla tåg som enl tdt avg kl …–…”,
– på sträcka med linjeblockering: ”alla tåg kl …–…”.
Till avd b, anm 1. Signalering med stillahållen stoppsignal tillämpas i
detta fall även om utfartssignal finns vid eller bortom tågvägens slutpunkt.

5 K lämnas obevakad


a) Fordringar
För att K skall få lämnas obevakad gäller följande:
1) Växlar i huvudtågspår skall kunna förreglas.
2) Fordon skall vara uppställda så att förreglingsbar skyddsväxel eller
spårspärr förhindrar rörelse ut på huvudtågspåret (huvudtågspåren).
3) Om K ligger vid dubbelspårig sträcka, skall de växlar i huvudtågspåret
på uppspårssidan som kan leda till huvudtågspåret på
nedspårssidan (eller omvänt) vara spärrade eller klovade i normalläge,
om de inte blir förreglade som skyddsväxlar.
4) K får inte vara gränsstation för linjedisposition.

Till mom 5 avd a
Till punkt 1 och 2. Om ett tillfälligt fel i anläggningen leder till att
huvudsignal inte kan visa ”kör” (och växlar och spårspärrar därigenom
inte blir förreglade), får tl avgöra om K trots detta får lämnas obevakad.
Eftersom §70 måste tillämpas blir försening av tågen oundviklig; det är
i första hand det som bör ligga till grund för tl bedömning.
Till punkt 3. Det är alltså när växlarna mellan huvudtågvägarna inte är
”kopplade” som de måste spärras. Finns inte funktionen spärrning av
växel i ställverket, måste växlarna klovas och låsas med hänglås, vars
nyckel förvaras inlåst.

b) Åtgärder av tkl
När K skall lämnas obevakad, gäller följande:
1) Om K skulle ha varit bevakad för något tåg, skall tkl ombesörja order
(S11) till förare och tbfh och underrätta kontrollstationen.
2) Tkl skall inspektera huvudtågvägen (huvudtågvägarna) och se till
att fordringarna i avd a är uppfyllda.
3) På sträcka utan linjeblockering i bruk skall angränsande stationssträckor
vara fria från tåg och tkl skall ha fått inanmälan för
närmast föregående tåg.

Anm 1. Dock får K lämnas obevakad när endast ett tåg (= 01) finns på den nya
stationssträckan på väg i riktning från K.

4) Förekommer vut, A-fordonsfärd eller A-, C-, E- eller L-arbete, får K
lämnas obevakad endast om tsm har underrättats om detta.
5) Tkl skall ställa aktuella huvudsignaler till ”kör” eller se till att de
kommer att visa ”kör” när tåg närmar sig.
6) Sedan åtgärderna enl 1)-4) har vidtagits, skall tkl anmäla enl
följande till stationssträckans nya gränsstationer (= J resp L):
till J: ”Fri genomfart i K fram till L”,
till L: ”Fri genomfart i K fram till J”.

Anm 2. Finns det tåg kvar på stationssträckan, anmäls i stället:
till J: ”01 finns på sträckan, för övrigt fri genomfart i K fram till L”,
till L: ”01 finns på sträckan, för övrigt fri genomfart i K fram till J”.


Till mom 5 avd b
Till punkt 4. Avspärrning utsträcks enl §60:2 b.
Till punkt 5. Vid fel så att ”kör” inte kan visas, se säok till avd a.
Om infartssignal saknas (huvudsignaltavla finns uppsatt); får K inte
lämnas obevakad.
Vid sträcka med linjeblockering skall tkl
– lägga tågvägar och/eller koppla in genomgångsdrift så att linjeblocket
på ömse sidor om K kopplas ihop, eller
– koppla in automatisk tågvägsläggning som lägger huvudtågväg (-ar)
genom K.
Till punkt 6. På dubbelspår avser anmälan båda tågspåren.
På sträcka utan linjeblockering gäller: Kan ”fri genomfart i K” inte
anmälas till tkl för den nya stationssträckans båda gränsstationer (= J och
L), därför att en av dem (= J) är stängd, får K lämnas obevakad endast
på följande villkor:
– tåg eller anordning som kräver avspärrning får inte finnas på sträckan
J–L,
– tkl J skall i förväg känna till att K kommer att lämnas obevakad (särskild
underrättelse till tkl J krävs om K lämnas obevakad vid en icke planenlig
tidpunkt),
– om J skall överta uppgiften som kontrollstation från K, måste tkl K i
förväg ha underrättat tkl J om detta,
– ”fri genomfart i K” anmäls endast till tkl L, som vidarebefordrar detta
till tkl J, när bevakningen åter tas upp där.
På sträcka med linjeblockering får K lämnas obevakad även om ”fri
genomfart i K” bara kan anmälas till den nya stationssträckans ena
gränsstation (= L). Denna vidarebefordrar snarast uppgiften till den
andra gränsstationen (= J).
Är både J och L stängda, kan K inte lämnas obevakad.

c) Omläggning av växel etc.
När K har lämnats obevakad, får växel eller spårspärr inte rubbas eller
annat förhållande ändras förrän bevakningen åter har tagits upp.
(Undantag, se säok.)

Till mom 5 avd c
Trafikledningsfunktionen kan medge undantag från bestämmelsen (anges
i linjeboken), så att växlar och spårspärrar kan läggas om när K är
obevakad på samma sätt som om K vore en linjeplats. (Villkoren för detta
finns i SJF 010.4.)
Om K ligger på enkelspårig sträcka utan linjeblockering, får dessutom
Trafikledningsfunktionen efter samråd med Spårinnehavaren besluta att
bestämmelsen i avd c inte behöver följas vid A-arbete som föranleds av
arbete i stationens signalsäkerhetsanläggning. Innan tsm anmäler sådant
A-arbete avslutat, skall han se till att de fordringar är uppfyllda som
gäller för att lämna K obevakad.

6 Återupptagning av bevakning i K


a) Bevakningen får inte tas upp i K
– om vut, A-fordonsfärd, A-, C-, E- eller L-arbete förekommer på
stationssträckan och anordningen sträcker sig förbi K,
– när enkelspårsdrift äger rum på stationssträckan,
– när linjeblockeringen är ur bruk på stationssträckan,
– när linjedisposition äger rum på stationssträckan.
Om det på stationssträckan förekommer vut, A-fordonsfärd, A-, C-, E-eller
L-arbete som inte sträcker sig förbi K, får bevakningen tas upp i K
endast om detta sker vid planenlig tidpunkt eller om tsm har underrättats.

b) När bevakningen i K åter skall tas upp sedan stationen har varit
obevakad, skall den som skall tjänstgöra som tkl K i nämnd ordningsföljd
1) ta reda på hur läget är på stationssträckan,
2) på sträcka utan linjeblockering: kontrollera att stationssträckan är
fri från tåg genom att kontrollera att in-anmälan har lämnats för det
sista tåg (=Ê 05) som har gått medan K har varit obevakad (undantag,
se säok),
3) ställa huvudsignalerna till ”stopp” och återställa anordningarna i
ställverket till normalläge (undantag: vid sträcka med linjeblockering
får automatisk tågvägsläggning eller automatisk tågvägsupprepning
vara inkopplad),
4) anmäla ”Fri genomfart i K återkallas” till tkl för stationssträckans
gränsstationer.
På sträcka med linjeblockering skall tkl därefter kontrollera om tåg, som
finns på sträckan mellan de närmaste bevakade stationerna har passerat
K eller ej.
Först sedan dessa åtgärder har utförts får tkl K utväxla tåganmälan,
skriva S8 eller lämna medgivanden eller underrättelser av olika slag.

Till mom 6 avd b
Nedan används för enkelhetens skull uttrycket ’tkl K’ för den blivande tkl K.
Observera att åtgärderna enl detta mom skall utföras i angiven ordningsföljd.
Innan tkl har ställt huvudsignalerna till ”stopp”, får han alltså inte
återkalla ”Fri genomfart” (t ex samtidigt med att han tar reda på tågläget
eller kontrollerar att ”05 in i L” har anmälts.
Till punkt 1. Med ”hur läget är på stationssträckan” menas dels tågläget,
dels huruvida andra anordningar finns på sträckan.
Till punkt 2. Under nedanstående förutsättningar kan, även på sträcka
utan linjeblockering, bevakningen tas upp i K, trots att tåg finns på
stationssträckan och ”05 in i L” således inte kan erhållas. Beslut om detta
tas av tl eller, vid försening, av tkl K efter samråd med tkl för den
ursprungliga stationssträckans gränsstationer (= H och L).
Se fig i exemplet ovan!
Det är ytterst viktigt att tkl K innan bevakningen tas upp tar reda på om
05 ännu har passerat K eller ej. Av tkl för närmaste bevakade station (H)
får tkl K uppgift om när 05 avgick från H. Om mindre än halva gångtiden
för det snabbaste tåget H–K har förflutit, får tkl K räkna med att 05 ännu
inte har passerat K. I annat fall måste tkl K övertyga sig om läget genom
att antingen
– själv iaktta 05 när det passerar K och att tåget har slutsignal, eller
– samtala med föraren på 05 personligen och av honom få bekräftat om
05 har passerat K eller inte samt – om 05 har passerat – att inga fordon
har lämnats kvar på stationssträckan.
Om tkl inte kan utföra full kontroll enl förra stycket, får bevakningen inte
tas upp så länge 05 finns på stationssträckan!
Har 05 ännu inte passerat K, skall tkl sedan
1)ställa huvudsignalerna till ”stopp” och återställa anordningarna i
ställverket till normalläge,
2)återkalla ”Fri genomfart”,
3)ta emot klart-anmälan för 05 från tkl L (trots att klart-anmälan redan har
lämnats av tkl L till tkl H),
4)ta in 05 efter ordergivning enl §48:4 om att K är bevakad och därefter
klarera tåget i vanlig ordning.
Finns 05 i K, skall tkl K
1)ge order till förare och tbfh enl §48:4 om att K är bevakad,
2)ställa huvudsignalerna till ”stopp” och återställa anordningarna i
ställverket i normalläge,
3)återkalla ”Fri genomfart”,
4)ta emot klart-anmälan för 05 från tkl L (trots att klart-anmälan redan har
lämnats av tkl L till tkl H),
5)därefter klarera tåget i vanlig ordning,
6)lämna in-anmälan för 05 till tkl H.
Har 05 passerat K, skall tkl K
1)ställa huvudsignalerna till ”stopp”
2)återkalla ”Fri genomfart”,
3)lämna in-anmälan för 05 till tkl H.
Vid dubbelspårsdrift med linjeblockeringen ur bruk gäller föreskriften om
kontroll av var 05 finns för tåg på vart och ett av tågspåren.
Till punkt 3. Bestämmelsen innebär bl a att beroendet mellan huvudsignaler
för motsatta riktningar skall återställas; K14-nyckel skall förvaras
på föreskrivet ställe.
Till punkt 4. På sträcka utan linjeblockering gäller: Kan ”fri genomfart i
K återkallas” inte anmälas till tkl för stationssträckans båda gränsstationer
(= J och L), därför att en av dem (= J) är stängd, får bevakningen tas
upp i K endast på följande villkor:
– in-anmälan skall ha lämnats för det sista tåg som har gått på
stationssträckan,
– klart- (då-klart-)anmälan får inte ha lämnats för nästa tåg på stationssträckan,
– anordning som kräver avspärrning får inte finnas på stationssträckan,
– tkl J skall i förväg känna till att bevakningen kommer att tas upp i K
(särskild underrättelse krävs om K tar upp bevakningen vid en icke
planenlig tidpunkt),
– ”fri genomfart i K återkallas” anmäls endast till tkl L; tkl J får anmälan
när bevakningen åter tas upp där.
På sträcka med linjeblockering får bevakningen tas upp i K även om ”fri
genomfart i K återkallas” endast kan anmälas till tkl för stationssträckans
ena gränsstation (= L). Tkl J får anmälan när bevakningen åter tas upp
där.
Är både J och L stängda, kan bevakningen inte tas upp i K.
Till näst sista stycket. Om tkl K inte på annat sätt kan få full klarhet i vilka
tåg som har passerat K, skall han stoppa det första tåget för att genom
samtal med föraren förvissa sig om tågnumret. På dubbelspår gäller
detta i förekommande fall båda tågspåren.

§50 Spår för tåg på station

I tågordningen anges vilket spår som normalt skall användas. Tkl får vid
behov ändra spår. För extratåg väljs spår i regel av tkl.
När station är obevakad, skall tåg gå på huvudtågspår.
Till §50
För fjst behöver normal spåranvändning inte vara fastställd.
Tågspår bör väljas så att personer som skall gå till eller från tåg inte
behöver passera en obevakad plattformsövergång där annat tåg ankommer
eller avgår under tiden. I övrigt bör genomfartståg tas in på
huvudtågspår.
Till sista stycket. Efter beslut av Spårinnehavaren i samråd med Trafikledningsfunktionen
kan ett annat tågspår än det rakaste vara huvudtågspår
och således användas vid obevakad körning.

§51 Manövrering av huvudsignal m m

Vad som i denna paragraf sägs om tåg gäller även vut och A-fordonsfärd.

1 Normalställning

Huvudsignal på bevakad station och på stängd station skall normalt
visa ”stopp”.
På bevakad station vid sträcka med linjeblockering får dock automatisk
tågvägsupprepning vara inkopplad så att huvudsignal normalt visar
”kör”.

Till mom 1
Huvudsignal på linjen och på obevakad station visar normalt ”kör”, på
sträcka med linjeblockering dock endast i inställd blockriktning. Dessutom
kan finnas beroenden med vägskyddsanläggning för att ”kör” skall
kunna visas.
Till andra stycket. Jfr mom 3 avd b.

2 Vem som får manövrera huvudsignal

Huvudsignal på bevakad station får ställas till ”kör” av annan än tkl
personligen endast om denne har gett order härom i varje enskilt fall.
(Trafikledningsfunktionen kan dock medge undantag, se säok.)
Nyckel för att manövrera huvudsignal eller till tågvägslås får inte sitta
kvar i låset utan skall alltid innehas av tkl personligen.
Anordning för att frige huvudsignal eller för att upphäva tågvägslåsning
får manövreras endast av tkl personligen.

Till mom 2
Till första stycket. Undantaget anges i säpl och bör normalt inte omfatta
andra än tklbiträde eller ställverksvakt på station med spårledningar i
alla tågvägar. Undantaget får omfatta endast infartssignaler och mellansignaler.
Order att ställa huvudsignal till ”kör” ger tkl antingen muntligt eller genom
att frige huvudsignalen.
Till tredje stycket. Huvudsignal kan t ex friges genom att tkl låser
tågvägslås med K15-nyckel.

3 Villkor för "kör" m m


a) Huvudsignal på bevakad station får inte ställas till ”kör” för tåg
förrän följande villkor är uppfyllda:
1) För infartssignal, mellansignal eller utfartssignal:
– Tågvägsinspektion (§55 ) skall ha gjorts.
– Föreskrifterna om tågs samtidiga rörelser och tågvägs skyddssträcka
(§57 ) skall ha iakttagits.
2) För infartssignal eller mellansignal: ”Beredd” skall ha getts i
föreskrivna fall.
3) För utfartssignal eller utfartsblocksignal:
– Tågens normala ordningsföljd får inte ha ändrats utan att §77
eller §78 har iakttagits.
– Klart-anmälan eller då-klart-anmälan skall ha erhållits i föreskrivna
fall.
– Mötande tåg skall ha kommit in.
– Ordergivning enl §19 skall ha ägt rum i förekommande fall.
(Gäller dock inte, om tkl skall ge signal ”körtillstånd”.)

Till mom 3 avd a
Om säkerhetsanläggningen så medger, möter det inte något hinder att
visa ”kör” innan vägskyddsanläggning är inkopplad.

b) För funktionerna magasinering av tågvägsläggning och körsignal,
automatisk tågvägsläggning och automatisk tågvägsupprepning gäller
följande kompletterande bestämmelser.
Magasinering av körsignal jämställs med att ställa huvudsignal till
”kör”. Magasinering får dock utföras utan att villkoren i punkt 1 i avd a
är uppfyllda, om hindret för körsignal endast består i att tågvägen eller
nästa blocksträcka inte är fri från tågfordon.
Om något av villkoren enl punkt 1–3 i avd a inte är uppfyllda för tåg som
närmar sig, måste
– automatisk tågvägsläggning kopplas ur i tillräckligt god tid innan
huvudsignalen kan komma att ställas till ”kör” för tåget,
– automatisk tågvägsupprepning om möjligt kopplas ur senast när
föregående tåg passerar huvudsignalen.
Magasinering får inte användas samt automatisk tågvägsläggning och
automatisk tågvägsupprepning måste vara urkopplade eller förhindrade
att lägga tågväg:
– vid småfordonsväxling, eller vid växling då A-fordon medförs, på
berörda tågspår,
– vid A-fordonsfärd, eller vid vut då A-fordon medförs, när fordonssättet
förs in eller ut från stationen,
– när växling eller småfordonsväxling pågår eller kan komma att
börja på spår som utan godkänt skydd enl §37:7 ansluter till eller
korsar tågvägen,
– när tåg, vut, växling eller småfordonsväxling ges muntligt medgivande
att passera huvudsignal eller dvärgsignal i ”stopp”,
– när signalering enl §52:2 -3 förekommer,
Automatisk tågvägsläggning måste vara urkopplad eller förhindrad att
lägga tågväg:
– när stationen är gränsstation för stationssträcka med A-fordonsfärd,
– (ifall flera olika tågvägar kan läggas automatiskt:) om det finns risk
för att fel tågväg läggs för ett tåg som av säkerhetsskäl måste
framföras en viss tågväg.

Till mom 3 avd b
Vad som avses med tågvägsläggning framgår av säok till §55:1
Magasinering innebär att tågvägsläggning och ställande till ”kör”, som
inte kan utföras omedelbart (därför att alla villkor i säkerhetsanläggningen
inte är uppfyllda), utförs senare när villkoren är uppfyllda, utan någon
ytterligare manöver av tkl.
Funktionen automatisk tågvägsläggning innebär, att tågvägsläggningen
kan ske automatiskt (och därmed huvudsignal gå till ”kör”) när tåg
närmar sig och vissa villkor är uppfyllda.
Funktionen automatisk tågvägsupprepning innebär, att tågvägslåsningen
ligger kvar, så att huvudsignal åter går till ”kör” så snart villkoren för
detta är uppfyllda.
Till tredje stycket. Har huvudsignal av misstag gått till ”kör”, gäller mom 7.
Till sista stycket, andra strecksatsen. Här avses t ex tåg med överskjutande
last eller resandetåg till plattform.

4 Återtagande av tågvägslåsning

För att upphäva tågvägslåsning, ställa huvudsignal till ”stopp” m m
efter att ett tåg har framgått på bevakad station gäller följande.

Anm 1. Det som här sägs om tkl gäller också ställverksvakt.

1) På station med tågvägslåsning eller slutpunktslåsning som normalt
upphävs automatiskt.
Manuell återtagning (nödfallsutlösning) av tågvägslåsningen får påbörjas
först när tkl vet att tåget har stannat eller passerat hela tågvägen.

Anm 2. Dessutom krävs att tkl har talat med föraren om att tåget står stilla, i
de fall (oplanerat kortvarigt stopp enl §63:3.5.1 och uppehåll vid hållställe enl
§63:3.5.2 ) då föraren utan att ha fått tillstånd av tkl åter får sätta igång tåget.

2) På station med manuellt tågvägslås:
Tågvägslåsningen får inte upphävas förrän tkl vet att tåget har stannat
eller passerat hela tågvägen.
3) På station där växlar är förreglade, men där tågvägslåsning saknas
eller upphävs automatiskt innan tåget har passerat alla växxlar i
tågvägen:
Signalställare (motsv) för huvudsignal får inte återställas till ”stopp”
innan tkl vet att tåget har stannat eller passerat hela tågvägen.
4) På station där inga växlar i tågvägen kan förreglas:
Huvudsignal skall ställas till ”stopp” snarast möjligt sedan tågets
främsta fordon har passerat signalen.

Anm 3. Finns särskilda regler i säpl eller anslagna vid ställverket gäller de före
reglerna i punkt 1, 2 och 3.

5 "Kör" kan inte visas

Kan huvudsignal på bevakad station inte visa ”kör” på grund av att
spårledning i eller för nära tågvägen är belagd, tillämpas muntligt
medgivande enl §70 eller – för infartssignal eller mellansignal – signalering
enl §52:2

Till mom 5
Vid hinder i tågvägen eller på dess skyddssträcka gäller §70 och §52:2
i kombination med §73

6 Prov

För prov e d får huvudsignal ställas till ”kör” endast efter medgivande
av tkl. Dessutom gäller:
Tåg står vid signalen: Prov får ske först sedan tkl muntligen har
underrättat föraren om provet och att ”kör” i huvudsignalen inte gäller.
Tåg är på väg mot signalen: Tkl skall se till att provet avbryts senast 10
min innan tåget tidigast kan väntas.

Till mom 6
Till andra stycket. Provning av huvudsignal när tåg står vid signalen bör
undvikas.
Till tredje stycket. Här avses fall när tåg som är på väg inte kan stoppas
av tkl vid en tidigare signal eller station.

7 Återtagning av "kör" framför tåg


a) Återtagning av ”kör” framför tåg i rörelse får – förutom vid fara – ske
om fel tågväg har lagts och det skulle vålla stora svårigheter om tåget
leddes in på den felaktiga tågvägen. I annat fall får återtagning av ”kör”
ske endast om tåget ännu inte kan ha passerat försignalering till
huvudsignalen eller mottagit ATC-försignalinformation avseende huvudsignalen.

b) Har ”kör” återtagits framför tåg i rörelse, och kan
– föraren möjligen ha sett körsignalen eller försignalering till denna,
eller
– tåget ha mottagit ATC-försignalinformation avseende huvudsignalen,
får tågvägslåsningen inte hävas och växlar inte rubbas, förrän tåget
har stannat.

c) Har ”kör” återtagits framför stillastående tåg, får tågvägslåsningen
inte hävas och växlar inte rubbas förrän tkl har samtalat med föraren.
(Detta gäller dock inte vid återtagning av ”kör” i mellansignal eller
utfartssignal, om tkl skall ge signal ”körtillstånd” till tåget.)

Till mom 7
Om inte tkl känner till (via uppgift i säpl eller lokal föreskrift) var ATC-försignalinformation
lämnas avseende en viss huvudsignal, ska tkl
förutsätta att den lämnas 5 km före huvudsignalen.

§52 Huvudsignal på bevakad station är felaktig eller saknas

Vad som i denna paragraf sägs om tåg gäller även vut och A-fordonsfärd.

1 Felaktig huvudsignal, allmänt


a) Är huvudsignal på bevakad station felaktig, skall den visa ”stopp”
eller vara släckt.

b) För ordergivning till förare på tåg gäller följande:
Kan en felaktig infartssignal inte visa tydligt stopp, skall föraren om
möjligt ges order (S10) på tidigare station.
Kan en felaktig mellansignal, utfartssignal eller utfartsblocksignal inte
visa tydligt ”stopp” och utgör signalen tågvägens slutpunkt, skall föraren
ges order (S10). Order behöver dock inte ges till de tåg med fast
uppehåll som har sin stopplats närmast före den felaktiga huvudsignalen
vid U-tavla, stopplatstavla eller enl uppgift i tdt.

Till mom 1
Har föraren fått order om att en huvudsignal är felaktig, skall den anses
betyda ”stopp”, oavsett vad signalen visar.
Till avd b. Obs att bestämmelserna gäller bevakad station. För felaktig
huvudsignal på obevakad station ges ingen order.
Till avd b, andra stycket. Om order (S10) inte ges på tidigare station, ges
ordern muntligt sedan tåget har stoppats vid närmast föregående
huvudsignal.

2 Passage av felaktig infartssignal eller mellansignal

Tåg får passera felaktig infartssignal eller mellansignal
– efter medgivande enl §70 , eller
– efter följande signalering från en signalvakt, placerad invid eller
strax bortom signalen:
• signalvakten visar stillahållen stoppsignal,
• föraren svarar med ”uppfattat”,
• signalvakten visar ”framåt”, vilket innebär att tåget får passera
signalen och föras vidare med siktfart,
• föraren svarar med ”uppfattat”.

Anm 1. För infartssignal eller mellansignal som är placerad närmast före
utfartsblocksignal, får signalering enl §52:2 användas bara om utfartsblocksignalen
visar ”kör”.
Anm 2. Om möjligt underrättas föraren i förväg om att signalering enl §52:2
kommer att användas; order (S10 eller S11) eller muntligt besked används.


Till mom 2
Signalvakten får vara placerad upp till 200 m bortom signalen, under
förutsättning att missförstånd inte kan uppkomma om för vem signaleringen
gäller.
Signalvakten får ge signalerna först efter uppdrag från tkl i varje enskilt
fall. Tkl får lämna uppdraget bara om tågvägen är inspekterad.
Kravet på siktfart gäller tills nästa huvudsignal uppnås eller tåget stannar
vid ordinarie stopplats, dock längst till stationsgränsen mot linjen.
Signaleringen innebär även tillstånd att passera ”stopp” i dvärgsignal
som är placerad invid huvudsignalen. För andra växlingsdvärgsignaler
i ”stopp” måste tkl lämna muntligt medgivande.

3 Infartssignal saknas

Saknas infartssignal, skall en huvudsignaltavla finnas uppsatt vid
infartssignalens plats. När tåg väntas, skall dessutom en signalvakt
finnas vid stationsgränsen och signalera enl nedan:
• Mot ankommande tåg visar signalvakten stillahållen stoppsignal,
• föraren svarar med ”uppfattat”;
därefter gäller antingen att
• signalvakten visar ”framåt”, vilket innebär att tåget får passera
huvudsignaltavlan och föras vidare med siktfart,
• föraren svarar med ”uppfattat”,
eller att
• signalvakten visar stillahållen stoppsignal tills tåget har stannat
vid huvudsignaltavlan; därefter tas tåget in efter medgivande enl
§70 eller efter signalering enl mom 2.

Till mom 3
Infartssignalen på bevakad station kan vara tillfälligt nedtagen t ex för
reparation. Detta kräver även ordergivning enl §11
Signalvakten får ge ”framåt” först efter uppdrag från tkl i varje enskilt fall.
Tkl får lämna uppdraget bara om tågvägen är inspekterad.
Beträffande kravet på siktfart, se till mom 2.

4 Passage av felaktig utfartssignal eller utfartsblocksignal

Tåg får passera felaktig utfartssignal eller utfartsblocksignal efter
medgivande enl §70
Om tkl skall ge signal ”körtillstånd”, ges medgivandet enl §70 omedelbart
före ”körtillstånd”.

Till mom 4
I förekommande fall måste genomfartståg och tåg med behovsuppehåll
stoppas på stationen enl §74:2

§53 Försignal är felaktig

Är försignal till infarts-, mellan-, utfarts- eller utfartsblocksignal felaktig,
skall förare på tåg (förare och tsm på vut) ges order (S10). Detsamma
gäller fristående försignal till mellanblocksignal och linjeplatssignal.
Förare som upptäcker släckt försignal utan att ha fått order om felet
skall stanna vid den efterföljande huvudsignalen och rapportera felet
till lättast anträffbara tkl.
Till §53
Order (S10) om felaktig försignal innebär att signalen skall anses visa
”vänta stopp”.
Tåget skall stoppas för ordergivning senast på kontrollstationen, även om
tåget är genomfartståg där.
S-arbete som berör fristående försignal skall föranleda order (S10) om
felaktig försignal.

§54 Tågvägsklargöring

1 Tågvägsklargöring

Innan tågrörelse tillåts äga rum på bevakad station, skall tågvägen
göras klar. Detta innebär bl a
– att de växlar som ingår i tågvägen läggs rätt,
– att de växlar och spårspärrar som skall skydda tågvägen läggs i
skyddande läge,
– att växlarna (spårspärrarna) låses, om de inte blir förreglade eller
skall bevakas; medväxel i tågvägen behöver dock inte låsas.

Till mom 1
I säpl finns en förteckning som anger läget för de växlar och spårspärrar
som skall skydda de olika tågvägarna. Där anges även läget för andra
anordningar som kan inkräkta på tågvägs hinderfrihet, t ex lyftkranar.
För signalanläggningar med tågvägsläggning (jfr säok till §55:1 ) kan
Trafikledningsfunktionen bestämma att förteckningen inte behöver finnas.
Om så är fallet får signalering enl §52:2 -3 bara användas vid i
förväg planerade arbeten i signalanläggningen, varvid en tillfällig
förteckning upprättas i samråd med Spårinnehavaren.
När klotväxel skall läggas rätt, skall det kontrolleras att anliggande tunga
sluter väl mot sin stödräl och att frånliggande tunga ligger på tillräckligt
avstånd från sin stödräl.

2 Tågvägsklargöring

Tågväg skall göras klar av tkl, om inte särskild tågvägsklargörare finns
angiven i säpl.

Till mom 2
När tågväg gjorts klar, skall tågvägsklargöraren underrätta tågvägsinspektören,
så att denne kan inspektera tågvägen.

§55 Tågvägsinspektion

1 Tågvägsinspektion

Kort tid innan tågrörelse tillåts på bevakad station, skall den klargjorda
tågvägen inspekteras. Detta innebär kontroll av
1) att växlar och spårspärrar som ingår i eller skall skydda tågvägen
ligger rätt och är låsta eller bevakade,
2) att växling (småfordonsväxling) i strid mot §37:7 inte pågår eller
kommer att börja, innan tåget har framgått,
3) att den klargjorda tågvägen och dess skyddssträcka är hinderfria,
4) att annan samtidig tågrörelse äger rum endast om detta är tillåtet
enl §57:1

Anm. Betr tillämpning av detta mom i samband med automatisk tågvägsläggning
och automatisk tågvägsupprepning, se §51:3 b.


Till mom 1 – allmänt, begrepp m m
Med ’kort tid innan tågrörelse tillåts’ menas så kort tid som är möjlig utan
att försena tåget och med rimlig hänsyn tagen till andra arbetsuppgifter.
Genom att tågvägen inspekteras så kort tid före som möjligt, minskas
risken för att något ändras innan tåget framgår.
Vid fel på signalanläggningen skall tågvägsinspektion utföras i den
utsträckning som är möjlig, enl anvisningarna nedan. Kan inte alla villkor
för tågvägsinspektion uppfyllas, får tåg framgå efter anvisningarna i §70
I signalanläggning med elektrisk tågvägslåsning inträder denna först när
anläggningen har kontrollerat att
– tågvägen är riktigt klargjord (dvs att växlar och spårspärrar som hör
till tågvägen ligger rätt och är låsta),
– annan tågväg inte är låst, om denna inte är tillåten enl §57:1
En signalanläggning sägs innehålla funktionen tågvägskontroll om
huvudsignal inte kan visa ”kör”, förrän
– tågvägslåsning har inträtt,
– kontroll med spårledningar har gjorts att tågvägen (men inte nödvändigtvis
dess skyddssträcka) är hinderfri.
Moderna signalanläggningar innehåller, förutom tågvägskontroll, oftast
även funktionen tågvägsläggning. Detta innebär att anläggningen efter
en och samma ställverksmanöver utför
– tågvägsklargöring,
– elektrisk tågvägslåsning,
– kontroll av att tågvägen är hinderfri och, när detta är utfört, ställer
huvudsignal till ”kör”.
Vad som menas med automatisk tågvägsläggning och automatisk
tågvägsupprepning framgår av säok till §51:3 b.
Till mom 1, punkt 1 – Kontroll av att växlar och spårspärrar ligger rätt och
är låsta eller bevakade.

Anm. Vad som här sägs om växlar avser även spårspärr.

A. Anläggning med elektrisk tågvägslåsning
Kontroll anses vara utförd när tågvägslåsningen har inträtt. Kan
växlingsväg låsas, anses kontroll vara utförd när växlingsväg är låst
förbi alla växlar i tågvägen. (Kan tågväg eller växlingsväg inte låsas,
gäller avsnitt B2 här nedan.)
B. Anläggning utan elektrisk tågvägslåsning
1) Växel som blir förreglad
Kontroll anses vara utförd om huvudsignalen kan ställas till ”kör”.
(Uteblir förregling, därför att huvudsignalen inte kan visa ”kör”, gäller
avsnitt 2 nedan.)
2) Växel som inte blir förreglad

a) Motordriven växel: Kontroll av växelns läge med hjälp av indikeringslampa
på ställverket. (Uteblir eller saknas indikering, måste
växeln kontrolleras på plats.) Växeln måste vara låst (med växelklove)
eller vara bevakad. För att växeln skall få betraktas som bevakad,
måste ställverket vara övervakat; är växeln lokalfrigiven måste
lokalställaren bevakas på plats.

b) Klotväxel som kan låsas med elektrisk låsapparat: kontroll av
växelns läge med hjälp av indikeringslampa på ställverket. (Uteblir
eller saknas indikering, måste växeln kontrolleras på plats.) För att
växeln skall få betraktas som låst, måste lokalfrigivning vara återtagen;
är detta inte möjligt måste växeln bevakas på plats.

c) Klotväxel som kan låsas med kontrollås (ej K12): Kontroll av att K-nyckeln
är urtagen ur växelns kontrollås och inte kommer till använd-ning.

d) Klotväxel, övrig: Lokal kontroll på platsen. Växeln skall vara låst
med hänglås eller K12, eller vara bevakad på plats.

e) Linstyrd växel: Kontroll av att låsvev intar rätt läge. Kan låsveven
inte intaga rätt läge, eller saknas sådan, måste växeln kontrolleras på
plats; växeln får betraktas som bevakad endast om både omlägg-ningsvev
och ev spak för lokal omläggning bevakas.

Anm. Vissa linstyrda växlar med långa tungor har kontrollampor på
ställverket för mittpunktskontroll av tungorna. I detta fall måste
kontroll ske av både låsvev och kontrollampor.


f) Medväxel i tågvägen: Med undantag från avsnitt a-e ovan gäller
att tågvägsinspektören får godta ”klart” från personal i säkerhetstjänst
som kontroll av att växeln ligger rätt. (Detta gäller dock inte
växel med långa tungor som har kontakter för mittpunktskontroll.)
Kontroll av att växeln är låst eller bevakad behövs inte.
C. Anvisningar för kontroll på plats och bevakning av växel
Vid kontroll på plats av växels läge, skall tågvägsinspektören kontrollera
att anliggande tunga sluter väl mot sin stödräl och att frånliggande
tunga ligger på tillräckligt avstånd från sin stödräl. I växlar med
långa tungor som har kontakter för mittpunktskontroll måste också
kontrolleras att tungornas mittpunkter inte hindras inta rätt läge av
något föremål, t ex en sten.
D. Kompletterande anvisningar
Är anvisningarna enl A, B eller C ovan otillräckliga eller felaktiga p
g a signalsäkerhetsanläggningens speciella karaktär, eller p g a
arbete som skall företas i anläggningen, kan gälla av Trafikledningsfunktionen
i samråd med Spårinnehavaren utgivna kompletterande
anvisningar, som tas in i säpl eller i särskild föreskrift.
Beträffande giltighet av indikeringar i fjbcentral m m, se SJF 010.16.

Till mom 1, punkt 2 – Kontroll av att växling (småfordonsväxling) inte
pågår eller kommer att pågå
Om växling (småfordonsväxling) i strid med §37:7 pågår eller kan
komma att börja innan tåget har framgått, måste tågvägsinspektören
meddela växlingsledaren (småfordonsföraren) att växling inte får ske
och få detta bekräftat av denne.
Att ”stopp” visas i skyddande dvärgsignal måste särskilt kontrolleras
– när elektrisk tågvägslåsning saknas eller uteblir,
– om dvärgsignalen skall skydda tågvägens skyddssträcka.
Till mom 1, punkt 3 – Kontroll av att tågvägen och skyddsträckan är
hinderfria
A. Kontroll av tågvägen
1) Signalanläggning med tågvägskontroll
Kontroll av spåravsnitt bortom huvudsignal anses vara utförd om
denna kan ställas till ”kör”. (Är detta inte fallet gäller avsnitt 2.)
2) Signalanläggning utan tågvägskontroll

a) Spårledning för hinderfrihetskontroll finns: Berörda spåravsnitt får
kontrolleras genom att iaktta att indikeringslampa ”fri spårledning” är
tänd på ställverket. (Saknas eller uteblir sådan indikering, gäller b.)

b) Spårledning för hinderfrihetskontroll finns inte: Berörda spåravsnitt
kontrolleras på plats.

Anm. På station där spårledning för hinderfrihetskontroll saknas kan
i säpl vara medgivet att förenklad hinderfrihetskontroll får tillämpas
för spåravsnitt mellan stationsgränsen och den yttersta tågvägsskiljande
växeln. (Ett villkor är att det är tkl som är tågvägsinspektör.)

När förenklad hinderfrihetskontroll är medgiven gäller följande:
– tkl behöver inte före varje tåg på plats kontrollera att spåravsnittet
är hinderfritt,
– när växling eller småfordonsväxling pågår där, skall tkl sätta upp
påminnelseskylt på ställare etc till infarts-, mellan- och utfartssignal
i den aktuella stationsänden; saknas utfartssignal sätts påminnelseskärm
på signalstaven.
– tkl får godta uppgift från växlingsledaren (småfordonsföraren) att
alla fordon (småfordon) är undanförda; uteblir uppgiften, måste
avsnittet kontrolleras på vanligt sätt.
3) Spåravsnittet närmast framför stillastående tåg
Kontroll av spåravsnittet framför ett stillastående tåg, fram till nästa
dvärgsignal, huvudsignal eller tågvägsskiljande växel, behövs endast
om växling eller småfordonsväxling har förekommit framför
tågsättet. Härvid får tkl godta uppgift från växlingspersonal eller
förare (småfordonsförare) om att spåravsnittet är hinderfritt.
4) Anvisningar för kontroll på plats
Även anslutande spår måste kontrolleras fram till den skyddsväxel,
spårspärr eller signal som utgör sidoskydd för tågvägen. Saknas
sidoskydd kontrolleras det anslutande spåret fram till hinderpåle
(motsvarande punkt).
Det är inte tillräckligt att kontrollera hinderfriheten enbart med hjälp
av något ögonmärke. Vid möte eller förbigång måste kontrolleras att
tåget står hinderfritt både i fram- och bakänden.
B. Kontroll av tågvägens skyddssträcka
1) Spårledning för hinderfrihetskontroll finns
Skyddsträckan får kontrolleras genom att iaktta indikeringslampa på
ställverket, antingen att lampa ”fri spårledning” är tänd eller att
lampa ”belagd spårledning” är släckt. (Visar indikeringslampa att
spårledningen inte är fri trots att detta rimligen borde vara fallet,
gäller 2.)
2) Spårledning för hinderfrihetskontroll finns inte
Skyddsträckan kontrolleras på plats. Om detta tar besvärande lång
tid, får tågvägsinspektören godta muntligt besked från annan personal
i säkerhetstjänst om att skyddssträckan är fri.
C. Hinderfrihetskontroll med avseende på småfordon
Sker kontroll av hinderfriheten med hjälp av spårledningar, måste tkl
och ställverksvakt vid småfordonsväxling beakta bestämmelserna i
§37A:8 avd d.

2 Tågvägsinspektion

Tkl är tågvägsinspektör om inte annat sägs. I säpl kan vara angivet
– att tågspåren är uppdelade i flera inspektionsområden,
– att särskild tågvägsinspektör skall finnas, för hela tågvägen eller för
ett visst inspektionsområde.
Tågvägsklargörare och tågvägsinspektör får inte vara samma person,
om växlars och spårspärrars rätta läge och låsning måste kontrolleras
lokalt på plats. Undantag:
– om tåg tillfälligtvis måste tas in enl §52:2 -3 eller §70 ,
– om Trafikledningsfunktionen har lämnat medgivande för
inspektionsområde med ett fåtal växlar och spårspärrar.)

Till mom 2, första stycket
I säpl anges i förekommande fall:
– de olika inspektionsområdens geografiska gränser,
– uppdelning av tågvägsinspektionens olika delmoment på olika tågvägsinspektörer.
(T ex kan kontrollen av hinderfrihet och växling
(småfordonsväxling) ligga på en person, medan kontroll avseende
växellägen och andra tågvägar faller på tkl eller ställverksvakt.)
När särskild tågvägsinspektör har inspekterat tågvägen (inom sitt inspektionsområde)
skall detta anmälas till tkl enl följande exempel: ”Tågvägen
inspekterad för tåg 371 till spår 2 (inom område väster).”
I säpl kan dock vara angivet att ställverksvakt, som är ensam tågvägsinspektör
för en viss tågväg, inte behöver anmäla till tkl. Utförd inspektion
är då ett villkor för att ställverksvakten skall få ställa huvudsignal till ”kör”.

§57 Tågs samtidiga rörelse på bevakad station. Tågvägs skyddssträcka

1 Samtidig rörelse

När ett tåg (= 01) är i rörelse på bevakad station får ett annat tåg (= 02)
samtidigt vara i rörelse där, under förutsättning att
– tågvägarna för 01 och 02 inte har gemensamma spåravsnitt,
– spåravsnitt som ingår i tågvägen för 01 inte samtidigt utgör skyddssträcka
för tågvägen för 02, och
– de motväxlar i tågvägarna för 01 och 02, som skyddar den andra
tågvägen, är förreglade.

Anm. Undantag från tredje strecksatsen i vissa fall, när medgivande lämnas för
passage av huvudsignal i ”stopp”, se §70:5 avd b punkt 1 anm.

Ligger tågvägen för 01 i förlängningen av tågvägen för 02, ska dessutom
01 skyddas mot 02 genom förreglad skyddsväxel eller huvudsignal,
dvärgsignal eller slutpunktsstopplykta i ”stopp”.

2 Skyddssträcka

2.1 Allmänt
När ett tåg (= 01) är i rörelse på bevakad station ska det i vissa fall finnas
en skyddssträcka bortom tågvägens slutpunkt. Tills tåget har stannat
ska skyddssträckan hållas fri från hinder i form av annan tågrörelse
(= 02), pågående växling, stillastående fordon eller fast hinder (A-arbete,
spårspärr eller stoppbock).

Anm 1. Inget hindrar att ett spåravsnitt som är skyddssträcka för en tågväg
samtidigt är skyddssträcka för en annan tågväg.
Anm 2. Måste 01 undantagsvis tas in trots att stillstående fordon eller pågående
växling (småfordonsväxling) finns på tågvägens skyddssträcka, gäller §73
2.2 Station där tkl ger signal "körtillstånd"
Tkl ska se till att skyddssträcka upprätthålls enl nedanstående tabell.

Anm 1. Tkl kontroll av att tåget har stannat övertas för tågväg med slutpunkts-utlösning
av denna.







Tågväg för 01Skyddssträcka med avseende på
SthSlutpunktannan tågrörelse (= 02)växling, fordonfast hinder
40 (1)Huvudsignal i "stopp",
slutpunktsstopplykta i "stopp",
S-tavla med dvärgssignal i "stopp"		200 m (2)
100 m (3)		00
S-tavla (utan dvärgsignal i "stopp")200 m100 m0
över
40		Huvudsignal i "stopp"200 m(2)
100 m (3)		100 m50 m
S-tavla200 m200 m (4)
100 m (5)		200 m (4)
100 m (5)


Anm 2. I säpl kan anges att bestämmelserna i art 2.3 gäller i stället, för vissa eller
alla tågvägar.

1) Gäller om huvudsignalen närmast före slutpunkten visar ”kör, 40” samt i övrigt
om sth är begränsad till högst 40 km/h.
2) Gäller inom område utan ATC.
3) Gäller inom ATC-område.
4) Gäller om 01 är genomfartståg eller har behovsuppehåll.
5) Gäller om 01 har fast uppehåll.
2.3 Station där tkl inte ger signal "körtillstånd"
Signalsäkerhetsanläggningen kontrollerar att tillräcklig skyddssträcka
upprätthålls för 01 när tågvägen är låst.
I följande fall ska tkl se till att skyddssträcka upprätthålls för 01 enl,
tabellen i art 2.2:
– när tkl medger tågrörelse (=01) utan att tågvägen för 01 är låst,
– när tkl medger annan tågrörelse (=02) bortom slutpunkten för
tågvägen för 01 utan att tågvägen för 02 är låst,
– när tkl medger växling bortom slutpunkten för tågvägen för 01
utan att dvärgsignal ställs till ”rörelse tillåten” för växlingsrörelsen.

Anm. I säpl kan anges att bestämmelserna i art 2.2 gäller i stället, för vissa eller
alla tågvägar.

§58 Plattformsövergångar

1 Tkl åtgärder

Tkl (ställverksvakt) skall – i den utsträckning som anges i säpl – vid
tågrörelse bevaka plattformsövergång eller fälla plattformsbommar.
Är automatiska plattformsbommar felaktiga på lokalbevakad station,
skall tkl ombesörja bevakning av plattformsövergången vid tågrörelse
(även om detta inte är angivet i säpl).

Anm. De åtgärder som är föreskrivna vid tågrörelse skall också vidtas ifall
huvudsignal ställs till ”kör” för vut eller A-fordonsfärd.

2 Förarens åtgärder

Följande gäller, när tåg sätts igång från stillastående strax före en
plattformsövergång:
Finns bommar vid övergången, skall föraren kontrollera att bommarna
är fällda (eller på väg att fällas, se säok).
Vid plattformsövergång med automatiska bommar eller varningssignaler
(anges i linjeboken) måste krypfart hållas efter igångsättningen.

Till mom 2
Med ’strax före plattformsövergång’ menas att tåget står med framänden
inom 50 m från övergången.
Till andra stycket. Har bommar börjat gå ner men ännu inte är fällda, får
övergången passeras, om föraren kan se att inga personer kan komma
i vägen för tåget. Krypfart gäller då tills främsta fordonet har passerat
övergången.
Vid fel på plattformsbommar får övergången passeras om den bevakas
av en vakt. Ser föraren ingen vakt, får övergången passeras sedan
föraren har övertygat sig om att ingen kan komma i vägen för tåget; ”tåg
kommer” ges vid behov.
Till sista stycket. Automatiska bommar eller varningssignaler sätts igång
för ankommande tåg. När tåget har stannat vid U-tavla strax före
övergången, lyfts bommarna (upphör varningssignaleringen) efter kort
tidsfördröjning. (Anläggningen påverkas av en rälskontakt. Det är därför
viktigt att tåget stoppas så exakt som möjligt vid U-tavlan.) Vid start efter
uppehåll fälls bommarna (sätts varningssignalerna igång) när tåget har
rullat några meter.

§59 Tåganmälan

1 Allmänt

1.1 Inledning
Tåganmälan består av klart-anmälan (då-klart-anmälan), ut-anmälan
och/eller in-anmälan.
1.2 Klart-anmälan
”Klart 03 till L”
lämnas av tkl för en bevakad station (= L) till tkl för närmast bakomliggande
bevakade station (= J) för att upplåta stationssträckan J–L för ett
tåg (= 03).

Anm. På sträcka med linjeblockering i bruk innebär klart-anmälan att 03 får
lämna J om utfartsblocksignalen visar ”kör”, även om framförvarande tåg i
samma riktning finns på stationssträckan.

Klart-anmälan lämnas högst 60 min innan 03 tidigast beräknas kunna
avgå från J. Om L ska vara stängd vid denna tidpunkt, får dock klart-anmälan
lämnas omedelbart innan L stängs.
Klart-anmälan får inte lämnas om det finns skäl att tro att anmälan
senare måste återkallas.
1.3 Då-klart-anmälan
”Då 02 inkommit, klart 03 till L”
får lämnas av tkl L till tkl J, i stället för klart-anmälan för 03, när ett tåg
(= 02) i motsatt riktning finns på stationssträckan:
– vid möte mellan 02 och 03 i J, eller
– om L ska vara stängd mellan 02 ankomst till J och 03 avgång från J.

Anm. Då-klart-anmälan för 03 lämnas i regel omedelbart efter ut-anmälan för
02.

Då-klart-anmälan får dock inte användas i följande fall:
– på sträcka utan linjeblockering, om vut, A-fordonsfärd, A-arbete
eller L-arbete finns beviljad efter 03,
– när K16-nyckel finns utlämnad till 02,
– när 02 har pålok,
– på sträcka med linjeblockering ur bruk,
– på sträcka med linjeblockering i bruk, när det är känt att 03 måste
passera utfartsblocksignalen i J i ”stopp”,
– om det finns skäl att tro att anmälan senare måste återkallas,
– om Trafikledningsfunktionen särskilt har bestämt att då-klart-anmälan
inte ska användas.
Om då-klart-anmälan har lämnats för 03 på sträcka utan linjeblockering,
får tkl inte bevilja vut, A-fordonsfärd, A-arbete eller L-arbete efter 03.
1.4 Återkallande av klart-anmälan eller då-klart-anmälan
Måste anmälan återkallas, ska detta formuleras:
”Klart 03 till L återkallas”.
1.5 Ut-anmälan
”03 ut från J kl ….”
lämnas av tkl J till tkl L snarast sedan 03 har avgått från J.
Anm. I förekommande fall anmäls ”rätt tid” i stället för klockslag.
Ut-anmälan får dock vid kort stationssträcka lämnas upp till 5 min före
den beräknade avgångstiden; ändras avgångstiden, ska ny ut-anmälan
lämnas. Är L stängd vid 03 avgång från J, får ut-anmälan anstå tills L
åter tar upp bevakningen.
Måste anmälan återkallas, ska detta formuleras: ”03 ut från J återkallas”.
1.6 In-anmälan
”03 in i L kl ….”
lämnas av tkl L till tkl J sedan 03 har kommit till L.

Anm 1. I förekommande fall anmäls ”rätt tid” i stället för klockslag.

Följande ska vara uppfyllt:
1) 03 har kommit helt innanför stationsgränsen.
Tkl kontrollerar på plats eller genom att iaktta tänd indikering ”fri
spårledning” på ställverket för en spårledning som finns bakom
tåget, antingen innanför stationsgränsen eller omedelbart utanför
stationsgränsen.
Kontrollen kan åläggas föraren genom att han lämnar ankomstanmälan
enl §72:2 (beslut av Trafikledningsfunktionen). Kontrollen
får också utföras av annan person i trafiksäkerhetstjänst; förekommer
detta regelbundet ska det anges i säpl.

Anm 2. Tkl har inte skyldighet att kontrollera att tåget har slutsignal. Om
fordon har lämnats kvar på linjen, ska föraren anmäla det innan tåget förs
in på stationen, enl §83:6 b.

2) Infartssignalen för 03 visar ”stopp”.
Särskild kontroll behövs inte om det finns tågvägslåsning och denna
har återtagits eller utlösts automatiskt. I annat fall måste tkl
antingen iaktta en särskild indikering om att signalen visar ”stopp”
eller direkt iaktta signalen. Kontrollen får utföras av annan person
i trafiksäkerhetstjänst; förekommer detta regelbundet ska det anges
i säpl.
3) K16 som har varit utlämnad till 03 har återlämnats.
Är J stängd när 03 kommer till L, får in-anmälan anstå tills J åter tar
upp bevakningen.
1.7 Anteckningar, rätt att utväxla tåganmälan
Tåganmälan antecknas genast i tamboken och får utväxlas bara från
den plats där tamboken förvaras.

Anm 1. Vid då-klart-anmälan måste villkoret ”då 02 ink” ovillkorligen antecknas.

Tklbiträde får inte lämna klart-anmälan, då-klart-anmälan och in-anmälan
utan att tkl personligen har gett order om det i varje särskilt
fall.

Anm 2. Ordern ges om möjligt genom att tkl personligen sätter sin signatur i
tamboken. Ges ordern muntligt, ska den snarast bekräftas med signatur i
tamboken.
1.8 Tåg med pålok
1.8.1 Påskjutning hela stationssträckan
Ut-anmälan formuleras: ”03 ut från J med pålok till L kl ….”.
In-anmälan formuleras: ”03 med pålok in i L kl ….”.
1.8.2 Påskjutning på del av stationssträckan (återgående pålok)
Ut-anmälan formuleras: ”03 ut från J med pålok till X kl ….”. (X är den
punkt på stationssträckan där påloket skall lämna 03.)

Anm. Tkl ska omedelbart avspärra stationssträckan sedan ut-anmälan har
lämnats.

2 Sträcka utan linjeblockering i bruk

Klart-anmälan (då-klart-anmälan), ut-anmälan och in-anmälan ska
lämnas för varje tåg.

Anm. På dubbelspår kompletteras klart-anmälan (då-klart-anmälan) med vilket
spår som ska användas (”… på uppspåret”, ”… på nedspåret”).

3 Sträcka med linjeblockering i bruk, utan fjb

3.1 Klart-anmälan
Klart-anmälan ska lämnas för ett tåg (= 03) i följande fall:
1) om närmast föregående tåg på stationssträckan (= 02) går eller har
gått i motsatt riktning; även då-klart-anmälan får användas,
2) om 03 är första tåg på stationssträckan sedan avspärrning har
upphävts,
3) om 03 måste ges medgivande enl §70 att passera utfartsblocksignalen
i ”stopp”.
Anm. På dubbelspår kompletteras med uppgift om vilket spår som ska användas
(”… på uppspåret”, ”… på nedspåret”) i följande fall:
– för tåg som ska gå på högerspår,
– för tåg enl punkt 3).
3.2 Ut-anmälan
Ut-anmälan ska lämnas för varje tåg.
3.3 In-anmälan
In-anmälan ska lämnas för ett tåg (= 03) i följande fall:
1) om närmast efterföljande tåg på stationssträckan (= 04) går eller ska
gå i motsatt riktning,
2) om stationssträckan ska avspärras, sedan 03 som sista tåg har
lämnat stationssträckan (gäller ej vid avspärrning efter tåg),
3) om 03 har pålok som skjuter på över hela stationssträckan,
4) om linjeblockeringen ska tas ur bruk, sedan 03 som sista tåg har gått
på stationssträckan när linjeblockeringen var i bruk.
3.4 Dubbelspår
På dubbelspårig sträcka avses med ’stationssträckan’ i art 3.1 och 3.3 det
spår (uppspår eller nedspår) där 03 ska framföras eller har framförts.

4 Fjbsträcka

Tåganmälan utväxlas inte.
Undantag: Klart-anmälan ska lämnas av fjtkl till tkl för en fjbgränsstation
(= G) för tåg som måste ges medgivande enl Ê 70 att passera
utfartsblocksignalen i G i ”stopp”.

Anm. På dubbelspår kompletteras med vilket spår som ska användas (”… på
uppspåret”, ”… på nedspåret”).

5 Sträcka med linjeblockering utan fjb


a) Klart-anmälan skall lämnas för ett tåg (= 03) i följande fall:
1) om närmast föregående tåg på stationssträckan (= 02) har gått (går)
i motsatt riktning (även då-klart-anmälan får användas),
2) om 03 är första tåg på stationssträckan sedan avspärrning har
upphävts,
3) om 03 måste ges medgivande enl §70 att passera utfartsblocksignal
i ”stopp”.

Anm. På dubbelspår kompletteras med uppgift om vilket spår som skall
användas (”... på uppspåret”, ”... på nedspåret”), i följande fall:
– för tåg som skall gå på högerspår,
– för tåg enl punkt 3).


b) Ut-anmälan skall lämnas för varje tåg.

c) In-anmälan skall lämnas för ett tåg (= 03) i följande fall:
1) om närmast efterföljande tåg på stationssträckan (= 04) går (skall
gå) i motsatt riktning,
2) om stationssträckan skall avspärras, sedan 03 som sista tåg har
lämnat den (gäller ej vid avspärrning efter tåg),
3) om 03 har pålok som skjuter på över hela stationssträckan,
4) om linjeblockeringen skall tas ur bruk, sedan 03 som sista tåg har
gått på stationssträckan när linjeblockeringen var i bruk.

Till mom 5
På dubbelspårig sträcka avses här med stationssträckan det spår
(uppspår eller nedspår) där 03 skall framföras eller har framförts.

§60 Avspärrning. Hinderanmälan och spärrning

Till §60 , inledning
Hinderanmälan är en anmälan mellan två tkl för att avspärra en
stationssträcka.
Spärrning innebär en särskild ställverksmanöver som signaltekniskt
verkar enl nedan:
Spärrning av växel: Omläggning av växeln förhindras.
Spärrning av spåravsnitt: Huvudsignal kan inte ställas till ”kör” till tågväg
där spåravsnittet ingår.

Anm 1. Före spärrningen måste tkl kontrollera att inte huvudsignalen visar
”kör”. I vissa anläggningar, där spärrningen också innebär att en signal som
redan visar ”kör” ställs till ”stopp”, behövs inte kontrollen (anges i säpl).
Spärrning av huvudsignal: Signalen kan inte ställas till ”kör”.
Anm 2. För spärrning av huvudsignal gäller även anm 1.
Anm 3. I vissa anläggningar innebär spärrning av en huvudsignal dessutom att
huvudsignaler i motsatt riktning inte kan visa ”kör” till tågväg som motriktat
leder förbi den spärrade signalen.
Anm. 4 När en huvudsignal (= nr 1) är beroende av nästa (= nr 2), så att nr 2 krävs
i ”kör” för att nr 1 ska kunna visa ”kör”, betraktas nr 1 som spärrad för tågväg
mot nr 2 när nr 2 är spärrad.
Anm 5. Vad som ovan sägs om huvudsignal och ”kör” gäller på motsvarande sätt
även dvärgsignal och signalbild ”lodrätt”.

Spärrning av linjeblock: Innebär även spärrning av utfartsblocksignal.
Om blockriktningen är vänd A–>B, innebär spärrning
– vid A: att bara utfartsblocksignalen vid A ställs till och hålls i ”stopp”,
– vid B: dels att utfartsblocksignalen vid B hålls i ”stopp” och dels att
blocksignalerna för tåg A–>B ställs till ”stopp”; finns det någon belagd
blocksträcka på sträckan, ställs dock bara de blocksignaler till ”stopp”
som finns mellan den belagda blocksträckan och B.
För vissa stationssträckor med fjb som gränsar till en station (= G), som
är fjbgränsstation eller är bemannad med ställverksvakt, förekommer att
fjtkl inte själv kan spärra linjeblocket vid G. I sådant fall måste fjtkl
uppmana tkl G resp ställverksvakten att spärra linjeblocket och ta bort
spärrningen. Tkl G resp ställverksvakten skall bekräfta utförd åtgärd.

1 Allmänt

I den utsträckning säo föreskriver skall tkl skydda berörd stationssträcka
eller berörda spåravsnitt på bevakad station genom avspärrning.

2 Stationssträcka utan fjb


a) Hinderanmälan. Avspärrning av stationssträckan sker genom
hinderanmälan. För varje anordning som kräver avspärrning skall tkl
för en av stationssträckans gränsstationer (= K) till tkl för den andra
gränsstationen (= L) anmäla:
”Hinder för tåg K–L.”
Föranleds avspärrningen av en anordning som finns efter ett tåg på
stationssträckan anmäls dock i stället:
”Efter tåg 01 hinder för tåg K–L”.
Anm. I anmälan anges skälet till avspärrningen och på dubbelspår det eller de
spår som avses.

b) Obevakad station. När en station (= B), som gränsar till en avspärrad
stationssträcka (= B–C), lämnas obevakad, skall avspärrningen
utsträckas till den nya stationssträckan (= A–C) genom att hinderanmälan
överflyttas till stationssträckans nya gränsstation (= A).
När bevakningen tas upp på en station (= B) som ligger på en avspärrad
stationssträcka (= A–C), och avspärrningen föranleds av anordningar
endast på sträckan B–C, skall avspärrningen minskas till sträckan B–
C genom att hinderanmälan överflyttas från A till B.
Hinderanmälan antecknas i tamboken. Kan hinderanmälan inte utväxlas,
därför att stationssträckans andra gränsstation (= L) är stängd, får
stationssträckan inte upplåtas för anordning som kräver avspärrning.
(Undantag: se nästa stycke.) När stationssträckan är fri är det inget som
hindrar att sträckan avspärras med hinderanmälan i förväg, omedelbart
innan station stängs, för en anordning som är känd i förväg.
Avspärrning av stationssträckan medan L är stängd får göras av tkl K
genom att endast anteckna ”Hinder för tåg ...” i tamboken i följande fall:
– vid oförutsett uppkommet fel på spår etc (§27:2 ),
– för vut med hjälpfordon till hjälpbehövande tåg på stationssträckan,
– för växling utanför stationsgränsen.
Hinderanmälan skall utväxlas genast när tkl L tar upp bevakningen.
Klart-anmälan (då-klart-anmälan) som har lämnats för tåg som ännu inte
har gått ut på stationssträckan måste återkallas, innan sträckan avspärras.
Kan detta inte ske, därför att L är stängd (jfr föregående stycke),
anses klart-(då-klart-)anmälan vara återkallad genom avspärrningen;
detta meddelas tkl L så snart som han återupptar bevakningen.
Till avd b, första stycket. Överflyttningen av hinderanmälan sker genom
att tkl B anmäler till tkl A enl avd a samt meddelar tkl C att så har skett.
Till avd b, andra stycket. Om en anordning som föranleder avspärrning
sträcker sig förbi B (t ex en A-fordonsfärd A–C), får inte bevakningen tas
upp i B. Förekommer däremot flera anordningar på stationssträckan A–
C utan att någon av dem sträcker sig förbi B (t ex en A-fordonsfärd A–
B och ett A-arbete B–C), kan bevakningen tas upp i B. Hinderanmälan
A–C ändras då till hinderanmälan dels A–B och dels B–C.

3 Skydd vid avspärrning (utan fjb)

Tkl för station som gränsar till avspärrad
stationssträcka skall genast ombesörja skydd för stations-sträckan
enl något av följande alternativ. (I säpl anges vilket som
skall användas.)
1) Spärra utfartssignal, utfartsblocksignal eller linjeblock.
2) Sätta påminnelseskylt på ställare för utfartssignal, utfartsblocksignal,
tågvägslås etc.
3) Sätta upp hindertavla.

Till mom 3.
Skyddet är en förstärkning av avspärrningen och kompletterar hinderanmälan.
Det skall anordnas omedelbart sedan hinderanmälan har utväx-lats.
Det får dock hävas tillfälligt när fordonssätt vid vut eller A-fordonsfärd
skall föras ut, men skall därefter omedelbart anordnas på nytt.
När avspärrningen utsträcks eller minskas (hinderanmälan flyttas över)
enl mom 2 avd b, skall skyddet tas bort på den förutvarande gränsstationen
och anordnas på den nya gränsstationen.
Till alternativ 1, spärrning. Om skyddet utförs genom att spärra linjeblocket,
gäller anvisningarna för detta i mom 5 i tillämpliga delar.
Till alternativ 2, påminnelseskylt. Används om alternativ 1 inte är möjligt.
Med påminnelseskylt jämställs för ändamålet särskilt avsedd skärm, huv
m m. Är en ställare e d gemensam för flera riktningar, skall den aktuella
riktningen vara angiven på påminnelseskylten.
På sådan stängd station där ställverksapparaten är åtkomlig för allmänheten
skall skydd med påminnelseskylt vara kompletterat med skydd med
hindertavla enl alternativ 3, utan att detta särskilt föreskrivs i säpl.
Till alternativ 3, hindertavla. Används om utfartssignal eller utfartsblocksignal
saknas. Hindertavlan sätts upp
– antingen i huvudtågspåret vid tkl expedition, varvid växlarna till
huvudtågspåret inte får rubbas under tiden för avspärrningen,
– eller utanför yttersta växeln (längre ut mot stationsgränsen, om så
erfordras för växling e d).
Vid avspärrning efter tåg behöver hindertavlan inte sättas upp på den
station som tåget går mot förrän omedelbart efter tågets ankomst.

4 Avspärrning upphävs (utan fjb)

När allt som kräver avspärrning har undanröjts, upphävs avspärrningen
genom att tkl för en av stationssträckans gränsstationer (= K)
anmäler till tkl för den andra gränsstationen (= L):
”Hindret K–L undanröjt kl ...”.

Anm. På dubbelspår anges även vilket spår som avses.

Det särskilda skyddet enl mom 3 skall tas bort.

Till mom 4.
Avspärrningen kan upphävas bara när stationssträckans båda gränsstationer
är bevakade.

5 Spärrning m m (fjb)


a) Avspärrning sker genom att fjtkl dels anordnar skydd genom spärrning
enl nedan, dels antecknar på grafiskt upplägg.
Linjeblocket spärras vid stationssträckans båda gränsstationer.
Finns mellanblocksignaler på sträckan spärras dock bara vid den
station varifrån blockriktningen är vänd, i följande fall:
– vid avspärrning efter tåg,
– om avspärrningen föranleds av endast en vut eller endast en A-fordonsfärd.
När fler anordningar kräver avspärrning och när tåget har lämnat
sträckan, spärras även vid den andra stationen.
Om stationssträckan är fri när vut eller A-fordonsfärd skall börja på
station, spärras linjeblocket först omedelbart sedan fordonssättet har
passerat utfartsblocksignalen.
Om vut eller A-fordonsfärd skall börja genom att fordonssättet förs ut
från linjeplats, får fjtkl avvakta med spärrningen av linjeblocket tills
växeln vid linjeplatsen har frigivits. Fjtkl skall härvid uppmana tsm att
genast meddela fjtkl när växeln har frigivits.
Om vut med hjälpfordon skall börja vid station varifrån blockriktningen
är vänd och sträckan mellan stationen och det hjälpbehövande tåget är
fri, får spärrningen tillfälligt hävas när fordonssättet skall föras ut från
stationen. Spärrningen anordnas på nytt omedelbart sedan fordonssättet
har passerat utfartsblocksignalen.

Till mom 5 avd a
För att göra det möjligt att arbeta med och prova tekniska funktioner i
linjeblocket när sträckan är avspärrad för A-arbete eller L-arbete, får tkl
på begäran tillfälligt häva spärrning av linjeblocket. Skyddet anordnas
då i stället genom spärrning längre bort på båda sidor om A-arbetet eller
L-arbetet. Tåg (fordonssätt vid vut/A-fordonsfärd) får därvid inte vara på
väg mot någon signal som inte spärras; står något stilla vid en sådan
signal gäller §51:6

b) När en stationssträcka (= G–H) närmast en fjbgränsstation (= G)
skall avspärras, skall fjtkl dessutom till tkl G anmäla ”Hinder för tåg G–
H” eller, vid anordning efter tåg, ”Efter tåg 01 hinder för tåg G–H”.

Till mom 5 avd b
Fjtkl lämnar endast en anmälan, även om avspärrningen föranleds av
flera anordningar.
Om G är stängd när stationssträckan skall avspärras, får anmälan anstå
tills bevakningen åter har tagits upp i G.

6 Avspärrning upphävs (fjb)


a) När allt som kräver avspärrning har undanröjts, upphävs avspärrningen
genom att fjtkl tar bort spärrningen.

b) För stationssträcka närmast fjbgränsstation (= G) anmäler fjtkl
dessutom till tkl G ”Hindret G–H undanröjt kl …”.

Till mom 6
Till avd b. Om G har varit stängd hela tiden medan stationssträckan var
avspärrad och hinderanmälan därför inte har lämnats, får fjtkl upphäva
avspärrningen utan att anmäla ”Hindret undanröjt” till tkl G.

7 Tågspår på bevakad station


a) Tkl avspärrar spåravsnitt genom att ombesörja skydd för spåravsnittet
enl något av följande alternativ. (I säpl kan finnas kompletterande bestämmelser.) Avspärrningen skall utföras så att körsignal till
spåravsnittet förhindras från alla riktningar.
1) Lägga och säkra växlar i skyddande läge. De säkras genom
– att de spärras, eller
– att de låses med K-lås eller hänglås, eller
– att deras ställare förses med påminnelseskylt.
2) Spärra spåravsnitt.
3) Spärra huvudsignal eller dvärgsignal.
4) Sätta påminnelseskylt på ställare etc till huvudsignal eller dvärgsignal,
efter kontroll av att signalen visar ”stopp”.
Automatisk tågvägsläggning skall vara urkopplad eller förhindrad att
lägga tågväg.
Till alternativ 1, tredje strecksatsen. Varianten med påminnelseskylt på
ställare till växel får användas som skydd bara om signalanläggningen
saknar funktionen tågvägsläggning (se säok till §55:1 ).
Till alternativ 2. Vid behov utförs avspärrningen genom att spåravsnitt
spärras på båda sidor om det område som skall avspärras.
Till alternativ 2 och 3. För att göra det möjligt att arbeta med och prova
tekniska funktioner i signalsäkerhetsanläggningen när spåravsnittet är
avspärrat för A-arbete, får tkl på begäran tillfälligt häva spärrning av
spåravsnitt eller signal. Kan skyddet inte anordnas enl alternativ 1 eller
4, anordnas det längre bort på båda sidor om A-arbetet. Tåg (vut, A-fordonsfärd)
får därvid inte vara på väg mot någon signal som inte
spärras; står något stilla vid en sådan signal gäller §51:6

b) Om åtgärd enl alternativ 2, 3 eller 4 i avd a medför att ”kör” inte kan
visas till ett spåravsnitt som inte behöver vara avspärrat, gäller:
Spärrningen (påminnelseskylten) får inte upphävas (tas bort) för att
ställa huvudsignal till ”kör”. Skall tåg (vut, A-fordonsfärd) framföras, får
det ske efter medgivande enl §70
Föregående stycke gäller dock inte om en huvudsignal behöver ställas
till ”kör” i riktning från det område som måste vara avspärrat. Då får
spärrningen (påminnelseskylten) tillfälligt upphävas (tas bort).

§63 Tillstånd för tågrörelse

1 Allmänt


a) Innan ett tåg sätts igång på bevakad station, ska föraren ha fått
tillstånd av tkl. Olika bestämmelser gäller för
– station där tkl ger signal ”körtillstånd”, se art 2, och
– station där tkl inte ger signal ”körtillstånd”, se art 3.

Anm. För att sätta igång tåg gäller även bestämmelserna i §65 om kontroll av
avslutat trafikutbyte m m och avgångssignal till resandetåg.

På station där tkl ger signal ”körtillstånd” ges signalen även till genomfartståg,
se art 2.

b) Innan ett tåg lämnar en bevakad station och går ut på linjen, ska
föraren ha fått tillstånd av tkl. Se art 4.

c) Särskilda bestämmelser gäller för växling som inleder tåg och för
gång från sidospår. Se art 5 resp art 6.

2 Station där tkl ger signal "körtillstånd"

2.1 Allmänt
På de stationer som anges i TF ger tkl signal ”körtillstånd” till alla
avgående tåg när stationen är bevakad.

Anm. Tkl ger också ”körtillstånd” till tåg som är utgångståg från ett hållställe
inom en bevakad station där tkl ger ”körtillstånd”.

För förare anges ”Tkl ger körtillstånd” i tdt i förekommande fall.
Uppgiften ändras vid behov genom order (S11).
2.2 Bestämmelser för tkl
2.2.1 Ordergivning om ändrad signalering "körtillstånd"
Om uppgiften ”Tkl ger körtillstånd” i tdt måste ändras p g a ändrad
bevakning, ges order (S11) till föraren även om den ändrade signaleringen
”körtillstånd”:
– Order om att stationen är obevakad kompletteras med ”Ej körtillstånd
av tkl”.
– Order om att stationen är bevakad kompletteras med ”Tkl ger
körtillstånd”.
Till förare på tåg som har ett hållställe som utgångsplats, beläget inom
bevakad station enl art 2.1, ges order (S11) om ”Tkl ger körtillstånd”,
såvida inte annat anges i TF.
2.2.2 Tkl kontrollåtgärder före "körtillstånd"

a) Allmänt
Tkl ska se till att
– att tågvägen är inspekterad, och
– att den närmaste huvudsignalen på stationen visar ”kör”, eller att
medgivande att passera den i ”stopp” har lämnats enl §70 , och
– att ordergivning enl §19 har ägt rum i förekommande fall.

b) Utfartssignal eller utfartsblocksignal saknas
Saknas utfartssignal eller utfartsblocksignal för tågets utfart på linjen,
ska tkl se till att de villkor som gäller för att ställa sådan signal till ”kör”
(§51:3 ) är uppfyllda.
2.2.3 När "körtillstånd" ska ges. Innebörd
Till tåg som ska stanna ges ”körtillstånd” först när tåget har stannat och
först när tkl bedömer att tåget kan sättas igång inom kort. ”Körtillstånd”
innebär tillstånd till föraren att sätta igång tåget.

Anm 1. I de fall som anges i art 2.3.2 får föraren sätta igång tåget utan att tkl
ger ”körtillstånd”.

Till tåg som inte ska stanna ges ”körtillstånd” i god tid när tåget närmar
sig. ”Körtillstånd” innebär att tåget får passera.

Anm 2. Vid växling som inleder tåg (se art 6) kan förekomma att ”körtillstånd”
ges först sedan tåget har passerat den plats varifrån signalen ges.

På station utan utfartssignal eller utfartsblocksignal innebär ”körtillstånd”
dessutom att tåget får lämna stationen.
2.2.4 Hur "körtillstånd" ges
Tkl ger ”körtillstånd”
– med signalstav eller handsignallykta, eller
– muntligt, till stillastående tåg (dock ej på station utan utfartssignal
eller utfartsblocksignal).
”Körtillstånd” får ges eller repeteras av annan person efter order av tkl
personligen i varje enskilt fall. Föraren ska underrättas i förväg, om inte
förfaringssättet anges i linjeboken.

Anm. I §3:14 finns bestämmelse om hur ”körtillstånd” ges muntligt.
2.2.5 Återtagning av "körtillstånd"
Om det är nödvändigt att återta en tidigare given signal ”körtillstånd”,
gäller följande:
Tåget ska stå stilla. Tkl ska tydligt tala om för föraren att ”körtillstånd”
återtas och inte längre gäller. Föraren ska bekräfta muntligt.
Först härefter får tågvägslåsning hävas och växlar rubbas.
2.3 Bestämmelser för förare
När tkl enl tdt eller order (S11) ska ge ”körtillstånd” gäller följande.
2.3.1 Allmänt

a) Stillastående tåg
Föraren ska ha fått ”körtillstånd” av tkl innan tåget får sättas igång.
Signalen ges
– med signalstav eller handsignallykta, eller
– muntligt (dock inte på station utan utfartssignal eller utfartsblocksignal).

b) Tåg i rörelse
Förare på tåg i rörelse ska erhålla ”körtillstånd” av tkl innan tåget får
passera S-tavla eller lämna stationen.
Signalen ges med signalstav eller handsignallykta.
Förare på genomfartståg får räkna med att tkl kommer att ge ”körtillstånd”,
när infartssignalen/mellansignalen närmast före tkl expedition
visar
– ”kör” och ”vänta kör”, eller
– om ”beredd” inte har getts: ”kör” (signalbild ”en grön”).
(Uteblir ”körtillstånd”, gäller §69:6 )

c) Gemensamt
Efter ”körtillstånd” kan föraren räkna med att den närmaste huvudsignalen
på stationen visar ”kör” (såvida inte medgivande enl Ê 70 har
lämnats).
2.3.2 Undantag: igångsättning utan "körtillstånd"
Tåget får – trots uppgiften ”Tkl ger körtillstånd” i tdt/order – sättas
igång utan ”körtillstånd”, i följande fall:

a) Före den plats där tåg normalt befinner sig när tkl ger ”körtillstånd”
Om tåget har stannat
– oplanerat och kortvarigt på ett onormalt ställe, eller
– vid en mellansignal för att den visade ”stopp”.

b) Efter det att tkl redan tidigare har gett ”körtillstånd” på stationen
Om tåget har stannat
– oplanerat och kortvarigt på ett onormalt ställe, eller
– vid en mellansignal, utfartssignal eller utfartsblocksignal för att den
visade ”stopp”.

Anm 1. Orsak till ett oplanerat och kortvarigt stopp kan exempelvis vara att en
V-signal visar ”stopp”.
Anm 2. Har tåget stannat utan att något av fallen är uppfyllt och kan inte tkl ge
”körtillstånd”, måste eventuell rörelse inom stationen ske i form av växling.

3 Station där tkl inte ger signal "körtillstånd"

3.1 Allmänt
För att föraren ska få sätta igång ett tåg på bevakad station krävs:
– att den närmaste huvudsignalen visar ”kör” (huvudregel, se art 3.2),
eller
– medgivande att passera den närmaste huvudsignalen i ”stopp” (se
art 3.3), eller
– i vissa fall muntligt tillstånd från tkl (se art 3.4), eller
– i några fall inget tillstånd från tkl (se art 3.5).
Efter igångsättningen gäller i vissa fall siktfart (se art 3.6).
3.2 Huvudregel: Föraren iakttar "kör" i huvudsignal
Tkl lämnar sitt tillstånd till att sätta igång genom att ställa den
närmaste huvudsignalen till ”kör”.
Innan tåget sätts igång ska föraren kontrollera att ”kör” visas för tåget.
Föraren iakttar den närmaste huvudsignalen eller en repetersignal
eller repeterförsignal till denna.
3.3 "Kör" kan inte visas
Om den närmaste huvudsignalen inte kan visa ”kör”, tillämpas §70
eller §52:2
Medgivande enl §70 eller signalering enl §52:2 innebär tillstånd till att
sätta igång på samma sätt som om huvudsignalen hade visat ”kör”.
3.4 Tillägg till huvudregeln: Muntligt tillstånd
3.4.1 Formulering
Muntligt tillstånd av tkl att sätta igång tåget formuleras enl något av
följande exempel:
1) ”Tåg 01 får sättas igång, nästa huvudsignal är ställd till kör”.
2) ”Tåg 01 får sättas igång fram till nästa huvudsignal som visar
stopp”.
Muntligt tillstånd förekommer i följande fall:
– Om den närmaste huvudsignalen (eller dess repetersignal eller
repeterförsignal) inte är synlig för föraren. Se art 3.4.2.
– Om det finns någon tågspårsskiljande växel mellan tåget och den
närmaste huvudsignalen. Se art 3.4.3.
– Om det är ändamålsenligt att framföra tåget bara till den närmaste
huvudsignalen i ”stopp”. Se art 3.4.4.

Anm 1. Tillstånd 1 fritar inte föraren från att kontrollera att signalen visar ”kör”
när den kommer inom synhåll.
Anm 2. Även tillstånd 2 förutsätter att bestämmelserna om att tågvägen är
inspekterad (§55 ) och om tågvägens skyddssträcka (§57 ) är uppfyllda.
3.4.2 "Kör" inte synligt från startplatsen
Om föraren inte tydligt kan se den närmaste huvudsignalen (eller dess
repetersignal/repeterförsignal), ska föraren kontakta tkl för att få
muntligt tillstånd att sätta igång.
Föraren anmäler enl följande exempel: ”Föraren på tåg 01 på spår 1 i
Astad begär tillstånd att sätta igång”.
Tkl lämnar tillstånd enl art 3.4.1, eller lämnar medgivande enl §70 att
passera huvudsignalen.

Anm 1. Obs bestämmelserna i art 3.6 om siktfart.
Anm 2. Utan tillstånd får tåget i vissa fall dras fram i krypfart, se art 3.5.3.
3.4.3 Tågspårsskiljande växel mellan tåget och huvudsignalen

a) Allmänt
Om det finns någon tågspårsskiljande växel mellan tågets framände och
den närmaste huvudsignalen är det inte tillräcklig med att den huvudsignalen
visar ”kör”. Föraren ska innan tåget sätts igång ha fått
muntligt tillstånd från tkl.
Vid behov anmäler föraren till tkl, enl följande exempel: ”Föraren på tåg
01 på spår 1 i Astad begär tillstånd att sätta igång”.
Tkl lämnar tillstånd enl art 3.4.1, eller lämnar medgivande enl §70 att
passera huvudsignalen.

Anm 1. Obs bestämmelserna i art 3.6 om siktfart.


b) Undantag från avd a
Muntligt tillstånd behövs dock inte, om
– tåget står med framänden vid en normal stopplats/startplats vid
plattform, och
– föraren kan se att den närmaste huvudsignalen visar ”kör”, och
– den närmast föregående huvudsignalen i samma riktning visade
”kör” för tåget.

Anm 2. Har föraren meddelat tkl att tåget står stilla, måste dock föraren få
muntligt tillstånd från tkl innan tåget sätts igång.
3.4.4 Tågrörelse mot nästa huvudsignal i "stopp"
Om tkl anser det ändamålsenligt, kan tkl ge muntligt tillstånd till
tågrörelse fram till den närmaste huvudsignalen i ”stopp”, om denna är
tågvägens slutpunkt.
Tkl använder tillstånd 2 enl art 3.4.1.
3.5 Undantag från huvudregeln: Igångsättning utan tillstånd
3.5.1 Hållställe
Om
– tåget har stannat vid normal stopplats/startplats vid ett hållställe
varifrån föraren inte kan se vad den närmaste huvudsignalen visar, och
– närmast föregående huvudsignal i samma riktning visade ”kör” för
tåget, behöver föraren inte få tillstånd från tkl för att sätta igång.

Anm. Har föraren meddelat tkl att tåget står stilla, måste dock föraren få
tillstånd från tkl innan tåget sätts igång.
3.5.2 Oplanerat kortvarigt stopp
Om tåget oplanerat och bara kortvarigt har stannat på ett onormalt
ställe och strax kan fortsätta, behöver föraren inte få tillstånd från tkl
för att sätta igång.

Anm 1. Orsak till ett oplanerat och kortvarigt stopp kan exempelvis vara att en
V-signal visar ”stopp”.
Anm 2. Har föraren meddelat tkl att tåget står stilla, måste dock föraren få
tillstånd från tkl innan tåget sätts igång.
3.5.3 Framdragning i krypfart
Utöver art 3.5.1 och 3.5.2 gäller:
Utan tillstånd av tkl får ett tåg sättas igång och dras fram i krypfart mot
den närmaste huvudsignalen, om föraren anser det ändamålsenligt.
Framdragning utan tillstånd får dock inte ske förbi en tågspårsskiljande
växel (hinderfrihetspunkten för medväxel eller växelspetsen för motväxel)
mellan tågets framände och den närmaste huvudsignalen.

Anm 1. Framdragning får ske oberoende av om huvudsignalen (eller dess
repetersignal/repeterförsignal) är synlig eller inte. I regel är det dock fördelak-tigt
att stå kvar tills den närmaste huvudsignalen visar ”kör”, bl a av skälet att
repeterbaliser oftast finns utlagda att passa tåg som startar från ordinarie
stopplats/startplats.
Anm 2. Kravet på krypfart gäller tills föraren tydligt kan se att den närmaste
huvudsignalen visar ”kör” eller får muntligt tillstånd av tkl enl art 3.4.1.
Därefter gäller i förekommande fall siktfart enl art 3.6.
3.6 Siktfart efter igångsättningen
3.6.1 Allmänt
Efter igångsättning ska tåget framföras med siktfart, tills föraren säkert
kan se:
– att den närmaste huvudsignalen visar ”kör”, och
– att spåret är hinderfritt fram till den närmaste huvudsignalen, och
– att eventuella växlingsdvärgsignaler före den närmaste huvudsignalen
visar signalbild ”lodrätt”,
samt, om tåget sattes igång från en annan plats än den normala
stopplatsen/startplatsen:
– att eventuella stopplyktor före den närmaste huvudsignalen inte
visar ”stopp”.
3.6.2 Undantag
Bestämmelsen i art 3.6.1 om siktfart gäller inte, om närmast föregående
huvudsignal i samma körriktning visade ”kör”, och
– antingen tåget har stått stilla i högst 5 min
– eller föraren har kunnat iaktta – direkt eller via repetersignal eller
repeterförsignal – att nästa huvudsignal visar ”kör” under hela
uppehållet, från det att tåget stannade fram till igångsättningen.

Anm. Det bortses i andra strecksatsen från om föraren under korta perioder
under uppehållet inte har haft möjlighet att iaktta att nästa huvudsignal visar
”kör”.

4 Villkor för tågs gång från bevakad station ut på linjen

4.1 Tillstånd att lämna bevakad station

a) Finns utfartssignal eller utfartsblocksignal, ska
– signalen visa ”kör”, eller
– föraren ha fått muntligt medgivande enl §70 att passera signalen,
kompletterat med ett muntligt tillstånd att lämna stationen enl
§70:2 c punkt 3.

b) Anges ”Tkl ger körtillstånd” i tdt eller order (S11), ska tkl ha gett
”körtillstånd”.
4.2 Förarens möteskontroll
Om k-möte anges i tdt eller framgår av order, ska föraren ha kontrollerat
att mötande tåg har kommit in till stationen, genom att
1) samtala med tkl och få muntligt besked, eller
2) iaktta det mötande tåget, eller
3) ge ”har mötande tåg kommit in” och som svar få ”klart för avgång”
av tkl eller besked i högtalare.

Anm 1. Samtal med tkl ska eftersträvas; muntlig förfrågan hos tkl för mötesstationen
kan ske per telefon eller radio även innan det egna tåget har kommit dit.
Anm 2. Föraren avgör själv om möteskontrollen kan göras genom att iaktta det
mötande tåget,
Anm 3. Möteskontroll ska inte göras genom att ge ”har mötande tåg kommit in”
om något av de andra alternativen lämpligen kan användas.

Trafikledningsfunktionen kan för vissa stationer förbjuda möteskontroll
med ”har mötande tåg kommit in” (anges i linjeboken och TLF).
Något av de andra alternativen måste då användas,
På station där tkl ger signal ”körtillstånd” ges ”har mötande tåg kommit
in” i anslutning till ”körtillstånd”. På annan station bör signalen ges
– från stillastående tåg: när mellansignal/utfartssignal visar ”kör”,
– från tåg i rörelse: strax innan tkl expedition passeras.

5 Växling som inleder tåg

5.1 Allmänt
Vid vissa stationer (anges i linjeboken) förekommer det att avgående
tågsätt först framförs som växling, för att sedan direkt utan att stanna
övergå i tåg.

Anm 1. Här avses växling med hela det iordningställda och bromsprovade
tågsättet, när avsikten är att utan stopp eller efter endast kort stopp kunna
fortsätta som tåg, om villkoren för det är uppfyllda.

I linjeboken anges om rörelsen ska sättas igång efter ”framåt” från
signalgivare och/eller genom att växlingsdvärgsignal ställs till signalbild
”lodrätt”.
För den inledande rörelsen gäller bestämmelserna för växling i tillämpliga
delar. Det är tkl/ställverksvakt som är växlingsledare, om rörelsen
startar enbart på signalbild ”lodrätt”, och i annat fall den som ger eller
beordrar signalgivare att ge ”framåt”.
Växlingsdvärgsignaler i växlingsvägen ska visa signalbild ”lodrätt” och
närmaste huvudsignal på stationen ska visa ”kör”. (Kan detta inte
uppfyllas, måste tågsättet dras fram till närmaste huvudsignal enl de
normala bestämmelserna för växling; föraren underrättas av växlingsledaren.)
Växlingen anses övergå i tåg
– när tkl ger signal ”körtillstånd”, om så ska ske, annars
– omedelbart innan dragfordonet passerar närmaste huvudsignal.

Anm 2. Sth är 30 km/h så länge någon del av tågsättet finns kvar på sidospår, se
§68:4 g.
5.2 Resandetåg
För resandetåg tillämpas bestämmelserna i art 5.1 bara i undantagsfall.
Särskild instruktion (linjeboken, TF) utfärdas av Trafikledningsfunktionen.

6 Gång från sidospår

På station där tkl inte ger signal ”körtillstånd” gäller följande.
Om tåg ska gå från sidospår i andra fall än enl art 5.1, ska tågsättet före
avgången vara uppställt med framänden högst 20 m från närmaste
huvudsignal.
Växeltungor belägna omedelbart framför tågsättet ska kontrolleras av
föraren (även om huvudsignalen visar ”kör”).

Anm 1. Här avses de fall där tågsättet står vid en mellansignal som utgör
gränsen mellan icke dvärgsignalreglerade sidospår och tågspår.
Anm 2. Sth är 30 km/h så länge någon del av tågsättet finns kvar på sidospår, se
§68:4 g.

§64 Avgångs- och ankomsttid

1 Allmänt

Tåg får avgå från och ankomma till tpl före tiden enl tdt, om trafikutbytet
så medger, enligt följande:
– på fjbsträcka*) : obegränsat.
– på sträcka utan fjb: högst 30 min före.
*) Gäller även inom fjbgränsstation

Anm 1. Personal på banan måste vara beredd på att tåg kan komma att avgå före
tdttiden, även om tåget enl tdt har fast uppehåll för trafikutbyte.
Anm 2. Före den tid då tåg tidigast får avgå, får ”avgång” inte ges. Ges inte
”avgång”, svarar föraren själv för att tåget inte avgår för tidigt. (Tkl får ställa
utfartssignal eller utfartsblocksignal till ”kör” i förväg om inte bestämmelserna
i art 2 hindrar detta).

Föraren måste anpassa körningen så att tåget inte heller ankommer för tidigt
till tpl där tid finns angiven i tdt.

2 Bestämmelser för tkl

För tkl gäller följande utöver bestämmelserna i art 1:
Fjbsträcka: Tkl för fjbgränsstation skall inhämta medgivande från fjtkl
innan tåg tillåts avgå mer än 30 min före tdttiden.
Sträcka utan fjb : Tkl skall inhämta medgivande från tl innan tåg tillåts
avgå mer än 10 min före tdttiden från utgångsstation eller efter uppehåll.
(I TLF kan medges undantag från denna regel.)

Anm 1. Obs förbudet i §34:7.3 för tkl att i vissa fall vid C-arbete låta tåg avgå
mer än 10 min före tiden enl tdt.
Anm 2. När tider för anordningar enl §29 –36 fastställs, behöver i regel ingen
hänsyn tas till möjligheten att framföra tåg före tdttiden.

§65 Kontroll av avslutat trafikutbyte m m

1 Avgångssignal till resandetåg


a) När ett tåg har stannat för trafikutbyte, får det inte sättas igång
förrän man har kontrollerat att trafikutbytet är avslutat. Se art 3.2 för
godståg och tjänstetåg och art 4.1 för resandetåg.
Bestämmelserna tillämpas
– dels när uppehållet är avsett för trafikutbyte, enligt tdt eller order
(S11),
– dels i annat fall om föraren blir varse att trafikutbyte har ägt rum,
t ex efter till- eller frånkoppling vid oregelmässigheter.

Anm 1. Vad som avses med uppehåll för trafikutbyte framgår av §1:46A


b) För att sätta igång ett resandetåg krävs, även om tåget inte har
uppehåll för trafikutbyte, i vissa fall att man kontrollerar att sidodörrarna
på fordon med resande är stängda. Se art 4.3.

Anm 2. På bevakad station gäller även §63 om tillstånd från tkl att sätta igång
tåget.

2 Begäran om tågväg

Vid vissa stationer ska tkl underrättas om att tåget snart kan avgå,
muntligt, eller genom att man trycker in knapp ”Begäran om tågväg” e d.
Vid vissa stationer ska, när tåget snart kan avgå, vägskyddsanläggning
sättas igång genom att man trycker in knapp ”Bomfällning” e d.
Stationerna anges i linjeboken.
Föraren svarar för åtgärderna, om inte annat anges i lokal föreskrift.
Föraren kan uppdra åt avgångssignaleraren att utföra åtgärderna.

3 Godståg och tjänstetåg

3.1 Var på en station trafikutbyte äger rum
I linjeboken kan vid behov finnas uppgift om vid vilken del av en station
(spårgrupp, bangård etc) som trafikutbyte äger rum. Uppgiften kan
också finnas i tdt eller order (S11); sådan uppgift gäller före uppgift i
linjeboken.
3.2 Villkor för igångsättning
Ett tåg som har stannat för trafikutbyte får sättas igång tåget först när
föraren antingen
– har fått anmälan om att trafikutbytet är avslutat (se art 3.2.1), eller
– själv har kontrollerat att trafikutbytet är avslutat (se art 3.2.2),
eller
– har fått muntligt besked från operativ arbetsledning att det inte är
något trafikutbyte (se art 3.2.3).
3.2.1 Anmälan om avslutat trafikutbyte
Anmälan formuleras ”Trafikutbytet avslutat för tåg 01”.
Lokal föreskrift kan ange vem som ska lämna anmälan. Saknas lokal
föreskrift, lämnas anmälan av den som svarar för kontroll av tågets
sammansättning enligt §45:4 -5.
3.2.2 Föraren kontrollerar själv
I vissa tåg kontrollerar föraren själv att trafikutbytet är avslutat. Det
anges i lokal föreskrift, eller beslutas och meddelas föraren av operativ
arbetsledning. I sådant fall bortfaller anmälan enl art 3.2.1.
3.2.3 Slopande av trafikutbyte
I regel slopas trafikutbyte genom order (S11). Om föraren inte har fått
order, kan operativ arbetsledning ge muntligt besked om att det inte är
något trafikutbyte. Sådant besked får lämnas först sedan föraren har
bekräftat att tåget befinner sig på den plats där trafikutbytet skulle ha
ägt rum.
Det muntliga beskedet formuleras enl följande exempel: ”Inget trafikutbyte
för tåg 01 i Astad idag”.

4 Resandetåg

4.1 Uppehåll för trafikutbyte

Anm. Trafikutövaren kan utfärda närmare bestämmelser om kontroll av avslutat
trafikutbyte.
4.1.1 Avgångssignalerare finns
När ett tåg har stannat för trafikutbyte, gäller följande.
Föraren ska ge ”klart för avgång” till avgångssignaleraren när han är
beredd att sätta igång tåget.

Anm. För att få ge ”klart för avgång” på bevakad station ska föraren ha fått
tillstånd av tkl att sätta igång tåget, när sådant krävs enl §63

På station där tkl inte ger ”körtillstånd” får föraren, om han avser att dra fram
tåget (enl §63:3.4.4 , i krypfart) mot närmaste huvudsignal, ge ”klart för avgång”
till avgångssignaleraren trots att han ännu inte har fått tillståndet av tkl.
Avgångssignaleraren ska ge ”avgång”, sedan han har sett till
– att föraren har gett ”klart för avgång”, och
– att den tid då tåget tidigast får avgå är inne, och
– att trafikutbytet är avslutat.
”Avgång” innebär att tåget ska sättas igång.
4.1.2 Avgångssignalerare finns inte
Tåget får sättas igång först sedan föraren har kontrollerat att trafikutbytet
är avslutat.
4.2 Stopp efter igångsättning efter uppehåll
Om ett tåg har satts igång efter uppehåll för trafikutbyte och därefter
inom kort stannar på nytt, gäller följande.

a) ”Avgång” har getts och tåget stannar för att ”stopp” visades med A-signal,
signalredskap eller fordonsinternt signaleringssystem
Bestämmelserna i art 4.1 gäller på nytt.

b) Annars
Bestämmelserna i art 4.3 gäller.
4.3 Stopp utan uppehåll för trafikutbyte
Kan resande öppna sidodörrar i tåget, gäller följande.

Anm. Här bortses från möjligheten till nödöppning av dörrar. Blir föraren varse
att nödöppning har använts, gäller dock bestämmelserna.
4.3.1 Avgångssignalerare finns

a) Stopp vid plattform vid vissa trafikplatser (anges i lokal föreskrift av
Trafikutövaren)
”Klart för avgång” ska ges av föraren och ”avgång” ges av avgångssigna-leraren
på samma sätt som om tåget hade haft uppehåll för trafikutbyte,
enl art 4.1.1.

b) Övriga fall
Avgångssignaleraren ska – vid behov och i möjlig utsträckning (t ex
genom högtalarutrop) – uppmana de resande att inte öppna sidodörrarna.
Blir avgångssignaleraren varse att någon sidodörr har öppnats,
ska han försöka ta reda på om föraren visar ”klart för avgång”. Ifall så
sker, ska avgångssignaleraren ge ”avgång” på samma sätt som om tåget
hade haft uppehåll för trafikutbyte, enl art 4.1.1.

Anm. Avgångssignaleraren måste räkna med att tåget kan komma att sättas
igång utan signal från honom, se nedan.

Föraren ska omedelbart före igångsättning kontrollera – från förarplatsen
och i möjlig utsträckning – att ingen utåtgående sidodörr är öppen.
Ser föraren att någon sidodörr är eller har varit öppen, ska föraren ge
”klart för avgång” till avgångssignaleraren och erhålla ”avgång” av
denne innan tåget sätts igång, på samma sätt som om tåget hade haft
uppehåll för trafikutbyte, enl art 4.1.1.
Kan föraren inte se någon öppen sidodörr, får tåget sättas igång.
4.3.2 Avgångssignalerare finns inte
Tåget får sättas igång först sedan föraren har kontrollerat att ingen
utåtgående sidodörr är öppen.
4.4 Hur "klart för avgång" och "avgång" ges

a) ”Klart för avgång”
Föraren ger ”klart för avgång” till avgångssignaleraren
– med indikeringslampa ”klart för avgång” på dragfordon/manövervagn,
eller
– med arm resp handsignallykta eller muntligt direkt,
– om det är tillåtet enl Trafikutövarens bestämmelser: muntligt via
talförbindelse eller med fordonsinternt signaleringssystem, t ex
summer, enklangsklocka, eller särskild indikeringslampa.

b) ”Avgång”
Avgångssignaleraren ger ”avgång”
– med arm resp handsignallykta, med A-signal för avgångssignalering
eller muntligt direkt, eller
– om det är tillåtet enl Trafikutövarens bestämmelser: muntligt via
talförbindelse eller med fordonsinternt signaleringssystem, t ex
summer, enklangsklocka, eller särskild indikeringslampa.

Anm 1. I §3:15 finns bestämmelser om hur ”klart för avgång” och ”avgång” ges
muntligt.
Anm 2. Trafikutövaren kan utfärda närmare bestämmelser om ”klart för
avgång” och ”avgång” muntligt via talförbindelse eller med fordonsinternt
signaleringssystem.


c) ”Avgång” av annan än avgångssignaleraren
”Avgång” får på order av avgångssignaleraren ges eller repeteras av
annan tågpersonal.
4.5 "Avgång" vid växling
Trafikutövaren kan besluta (anges i lokal föreskrift) att ”klart för
avgång” ska ges av föraren och ”avgång” ges av en avgångssignalerare
när ett tågsätt med resande ska flyttas i form av växling. Föraren ska
själv vara den som beslutar om igångsättningen och håller uppsikt i
rörelseriktningen.
I sådant fall gäller:
Föraren ska ge ”klart för avgång” när han är beredd att sätta igång och
i förekommande fall har fått starttillstånd för växlingen.
Avgångssignaleraren ska ge ”avgång” sedan han har sett till
– att föraren har gett ”klart för avgång”, och
– att trafikutbytet är avslutat.

§66 Tåganmälan har inte kunnat utväxlas

Till §66
Denna paragraf gäller när klart-anmälan eller in-anmälan inte kan
erhållas p g a oregelmässigheter.

1 Klart-anmälan har inte erhållits (utan linjeblockering)

Kan klart-anmälan för ett tåg (= 03), som skall avgå från en bevakad
station (= K), inte erhållas från tkl för den station (= L) som skall vara
nästa bevakade station för 03, skall tkl K kontakta tl. Därefter gäller
följande:

a) L är obevakad (”Fri genomfart i L” har lämnats tidigare)
1) Om tl bestämmer att L skall vara obevakad för 03, gäller normala
rutiner.
2) Om tl bestämmer att L skall vara bevakad för 03, gäller följande:
Tl får besluta att tkl K får avsända 03 utan klart-anmälan från tkl L, på
följande villkor:
– Det är troligt att bevakningen kommer att kunna tas upp i L medan
03 är på väg dit eller i rimlig tid sedan 03 har kommit dit.
– Hela stationssträckan, förbi L fram till den andra gränsstationen (=
M), skall vara fri.
– Tkl M skall lämna ”klart 03 till M” till tkl K.
Tkl K skall muntligt informera föraren på 03 om att tkl L ännu inte har
trätt i tjänst men att L skall vara bevakad för 03. Om 03 inte har fast
uppehåll i L, skall tåget ges order (S11) om fast uppehåll där.

Till mom 1 avd a
Till punkt 1. Således måste 03 ges order om att L är obevakad och klart-anmälan
måste erhållas från nästa bevakade station (= M). Skulle 03 i
L ha mött ett annat tåg (= 02), måste mötet mellan 02 och 03 först flyttas
till M.
Till punkt 2, tredje strecksatsen. När L har tagit upp bevakningen, måste
tkl M
– antingen på nytt lämna klart-anmälan för 03, denna gång till tkl L, eller
– återkalla sin klart-anmälan, ifall stationssträckan L–M skall disponeras
för annan anordning innan 03 går på sträckan.

b) L är stängd (”Fri genomfart i L” har inte lämnats), eller
L är bevakad, men tkl L kan inte nås
Tl får besluta att tkl K får avsända 03 utan klart-anmälan, på följande
villkor:
– L är en station som planenligt inte är obevakad för något tåg i
riktning från K.
– Tl och tkl K kan i samråd få full visshet om att tåget närmast före 03
har lämnat stationssträckan K–L och känner inte till något annat
som hindrar att 03 avsänds.
Föraren på 03 ges order enl mom 2.
I annat fall får 03 inte avsändas från K.

2 (utan linjeblockering)

Om 03 avsänds från K utan att klart-anmälan har erhållits för 03, skall
föraren ges order (S10) om detta och om att siktfart gäller för tåget på
stationssträckan.

Till mom 2
Om tkl i L kan ta upp bevakningen medan 03 är på väg mot L och
meddelar att det inte finns något hinder för 03 framförande på stationssträckan,
skall tkl K om möjligt meddela föraren på 03 detta samt att
siktfart inte längre behöver tillämpas.

3 In-anmälan har inte erhållits (utan linjeblockering)

Kan tkl K inte få in-anmälan för ett tåg (= 03) från tkl för nästa bevakade
station (= L) och anser tkl K det troligt att 03 har lämnat stationssträckan,
skall tkl K kontakta tl.
Tl får lämna ”03 in i L” till tkl K, om
dels tl vet att infartssignalen i L automatiskt går till ”stopp” när fordon
passerar,
och dels
– antingen tl kan få kontakt med föraren på 03 och denne försäkrar för
tl att 03 finns i L och helt har kommit innanför stationsgränsen där,
– eller 03 har kommit till längre bort belägen bevakad station (= M)
och tkl M bekräftar detta för tl.
I annat fall måste tl se till att tkl L kommer i tjänst; 03 får då inte anses
ha kommit in i L förrän tkl L lämnar in-anmälan.

4 Klart-anmälan har inte erhållits (med linjeblockering)

Kan klart-anmälan för ett tåg (= 03), som skall avgå från en bevakad
station (= K), inte erhållas i föreskrivna fall från tkl för den station (= L)
som skall vara nästa bevakade station för 03, gäller följande:

a) L är obevakad (”Fri genomfart i L” har lämnats tidigare)
Tkl K skall kontakta tl.
Om tl bestämmer att L skall vara obevakad för 03, gäller normala
rutiner.
Om tl bestämmer att L skall vara bevakad för 03, får 03 inte avsändas
från K förrän tkl L har lämnat klart-anmälan för 03.

b) L är stängd (”Fri genomfart i L” har inte lämnats), eller
L är bevakad, men tkl L kan inte nås
03 får inte avsändas från K.

5 In-anmälan har inte erhållits (med linjeblockering)

Kan tkl K inte få in-anmälan för ett tåg (= 03) i föreskrivna fall från tkl
för nästa bevakade station (= L) och anser tkl K det troligt att 03 har
lämnat stationssträckan, skall tkl K kontakta tl. Tl skall se till att tkl L
kommer i tjänst. 03 får inte anses ha kommit in i L förrän tkl L lämnar
in-anmälan.

§68 Största tillåten hastighet

Vad som i denna paragraf sägs om tåg gäller i tillämpliga delar även vut.

1 Gällande sth


a) Gällande sth är den största hastighet som ett tåg vid ett visst
tillfälle får framföras med. Den är den lägsta av följande:
1) tågets sth (enl avd b),
2) sth enl besked från huvudsignal (enl §3:1 c, vid körning utan ATC-besked),
3) sth enl ATC-signalinformation (vid körning med ATC-besked),
4) sth enl besked från hastighetstavla (kompletterat med tillhörande
ATC-information vid körning med ATC-besked),
5) sth enl mom 4,
6) sth enl order (S10), om punktnedsättning för specialtransport (jfr
§28:6 ),
7) siktfart, växlingsfart eller krypfart, i föreskrivna fall.
När gällande sth framgår av ATC-huvudbesked och är 80 km/h eller mer,
får den överskridas med 4 km/h. (Sth för dragfordon enl dess hastighetsskylt
får dock överskridas bara om Trafikutövaren har medgett det.)

Till mom 1, avd a
När ingen av faktorerna 5–7 är aktuella, anger ATC-huvudbeskedet
gällande sth.
När någon av faktorerna 5–7 är aktuella, gäller den hastighet som
framgår av föreskrifterna, även om ett högre ATC-huvudbesked visas.

b) Tågets sth fastställs av föraren till den lägsta av följande faktorer:
1) dragfordonets egen sth,
2) sth för dragfordonet på sträckan om denna sth är lägre än banans
sth (enl linjeboken eller särskild uppgift från Spårinnehavaren),
3) sth för långsammaste vagn i tågsättet (enl bl ”Uppgift till förare”),
4) sth för vagn lastad till stax D på sträckan (enl linjeboken),
5) sth med hänsyn till bromsförmågan (enl bl ”Uppgift till förare”,
linjeboken, jfr §41:4 )
6) sth enl order (S10) avseende fordon i tåget (jfr §43:5 och §43:10 ;
avser när hastigheten inte framgår av underlaget till bl ”Uppgift
till förare” resp av linjeboken),
7) sth enl order (S10) om hastighetsnedsättning utan tavlor och
baliser (jfr §28:5 ),
8) 80 km/h eller 40 km/h, där linjeblockeringen är ur bruk (jfr §71:2 ),
9) sth med hänsyn till förarens utbildning etc.
Vid körning med verksam ATC skall föraren ha matat in tågets sth i
ATC-utrustningen.
Om tåget sth ändras vid mellanstation p g a att där sker ändring av sth
– för dragfordon på sträckan (punkt 2), eller
– för vagn med stax D på sträckan (punkt 4),
– med hänsyn till bromsförmågan (punkt 5),
ska föraren anteckna (på bl ”Uppgift till förare” eller på annat lämpligt
sätt) mellanstationen och den nya tågets sth som gäller därifrån.
Anteckningen förvaras synlig tillsammans med tdt.

Till mom 1, avd b
Till punkt 1. Om sth för ett overksamt dragfordon är lägre än den sth som
anges i linjeboken, skall detta anges på bl ”Uppgift till förare”.
Till punkt 6. Här avses bl a nedsättning över en viss sträcka för
specialtransporter, d v s med överskriden lastprofil eller överskriden
tillåten axellast. Obs att punktnedsättning för specialtransport inte ingår
i ”tågets sth” utan behandlas i avd a punkt 6.

2 Banans sth m m


a) Banans sth fastställs av Spårinnehavaren och anges i linjeboken.
För signalering med tavlor och ATC-utrustning gäller samma regler som
för permanent hastighetsnedsättning enl §28

b) Sth i oförreglad växel är 40 km/h.

c) Sth på sidospår är 30 km/h, om inte annan hastighet anges med
hastighetstavla eller framgår av lokal instruktion.

Till mom 2
Till avd a. När banans sth ändras, ges order (S11) om detta tills
linjeboken har ändrats.
Till avd b. Begränsningen till 40 km/h anges med besked från huvudsignal
eller hastighetstavla, med undantag för den situation som regleras i
mom 4b.

4 Övrigt

I övrigt är sth:

a) vid körning utan ATC-besked inom ATC-område............. 80 km/h

Anm 1. Spårinnehavaren kan i samråd med Trafikledningsfunktionen medge
att begränsningen till 80 km/h inte skall gälla inom ATC-arbetsområde som
föranleds av utbyggnad av ATC; detta anges i order (S11).


Till mom 4 avd a
Begränsningen till 80 km/h gäller således
– för tåg utan ATC-utrustning,
– för tåg med felaktig ATC-utrustning,
– för tåg med verksam ATC, när huvudindikatorn är släckt eller visar tre
streck.

b) när tåg startar efter uppehåll på bevakad station och det finns växlar
mellan tågets framände och närmaste huvudsignal:
tills tåget har passerat växlarna ............................................... 40 km/h

Anm 2. Vid körning med ATC-besked tillämpas regeln i förekommande fall för
växlar mellan tågets framände och närmaste S-tavla med signalbaliser.
Anm 3. På station vid sträcka utan linjeblockering, där utfartssignal saknas för
tåget, tillämpas regeln för växlar mellan tågets framände och stationsgränsen
mot linjen.


c) för tåg med pålok ................................................................. 40 km/h

d) när infartssignal eller mellansignal i ”stopp” har ställts till ”kör”
sedan föraren har gett ”beredd”:
från huvudsignalen tills tåget har stannat eller tkl har gett
signal ”körtillstånd” .................................................................... 30 km/h

e) när tdt anger ”Hinder på tågvägens skyddssträcka”:
från infartssignalen (eller från en viss mellansignal, om
detta är angivet i linjeboken): ................................................... 30 km/h

f) vid order (S10) om särskild försiktighet p g a hinder i tågvägen eller
hinder på tågvägens skyddssträcka:
från infartssignalen eller angiven mellansignal ...................... 30 km/h

g) när någon del av tåget framförs på sidospår ..................... 30 km/h

h) när tyfon eller vissla är felaktig så att ”tåg kommer” inte kan ges:
på linjen....................................................................................... 40 km/h
på station .................................................................................... 30 km/h

§69 Åtgärder under tågs gång, vut och A-fordonsfärd

För vut gäller mom 1–3, 5, 7–9 i tillämpliga delar. För A-fordonsfärd
gäller mom 1–3 och 5 i tillämpliga delar. Med föraren avses här även
förare vut resp A-fordonsfärd.

1 Uppsikt

Föraren skall under tågets gång hålla uppsikt framåt på bana och
signaler samt, på loktåg, då och då även bakåt längs tåget.
Vid möte eller förbigång bör förare på stillastående tåg om möjligt ge akt
på det andra tåget och omedelbart rapportera iakttagna oregelmässigheter
till tkl.

Till mom 1
Uppsikt bakåt erfordras bl a för att kunna upptäcka brand, lastförskjutning,
varmgång, öppen utåtgående sidodörr på fordon för resande m m.

2 Besvärliga adhesions/sikt-förhållanden


a) Om föraren bedömer att besvärliga adhesionsförhållanden föreligger,
skall han efter egen bedömning om möjligt inleda bromsning
tidigare än normalt.
Vid körning med verksam ATC skall föraren efter egen bedömning
använda läge ’100 kPa’ på omkopplare ’bromsverkan’.

Till mom 2, avd a
Till andra stycket. Målavståndet är många gånger inte tillräckligt, när
läge ’100 kPa’ (s k mjuk bromsövervakning) används. Detta gäller
särskilt vid stora hastighetsminskningar, t ex från 130 till 40 km/h eller
från 100 km/h till stopp. För att inte få ATC-bromsingrepp måste föraren
antingen påbörja bromsning i god tid före t ex en försignal som visar
”vänta stopp”, eller hålla lägre hastighet förbi signalen.
Där P-bortflyttning är införd lämnas dock ATC-målinformationen så långt
i förväg att tåg med normala bromsegenskaper inte omedelbart får ATC-bromsingrepp.
Motsvarande gäller i allmänhet även i de andra fall där
en första restriktion lämnas endast med ATC-besked, t ex vid förvarningstavla
eller vid tavla ’försignalbaliser’.

b) Om besvärliga siktförhållanden (tät dimma, snörök e d) hindrar
föraren från att i tid iaktta signaler och tavlor, måste föraren efter egen
bedömning sätta ner hastigheten.
Vid körning med ATC-besked i hastigheter över 40 km/h behöver dock
hänsyn inte tas till att signaler eller tavlor inte syns på normalt avstånd.
(För tåg: Vid dålig sikt på V-försignal etc gäller dock vad som sägs i säok
till mom 4 avd d.)

3 Förarens (småfordonsförarens) ansvar

3.1 Allmänt
Föraren ansvarar för fordonens säkra framförande och
rätta hastighet.

Anm. Under vut och A-fordonsfärd har tsm ansvar enl. art §32:1.2 , §36:1.2 om
föraren inte finns på det främsta fordonet.
3.2 Förarlots
Om föraren saknar linjekännedom eller inte är utbildad
i de bestämmelser som gäller för framförande (tåg, vut eller A-fordonsfärd)
ska en förarlots medfölja.
Om föraren endast saknar linjekännedom, och rörelsen sker som vut
eller A-fordonsfärd med högst 40 km/h, krävs ingen förarlots.
Förarlotsen ska vara förarutbildad (eller utbildad tsm vut, tsm A-fordonsfärd)
i de bestämmelser som gäller för framförandet (tåg, vut
eller A-fordonsfärd) samt ha linjekännedom för den aktuella sträckan.
Om föraren endast saknar linjekännedom ansvarar förarlotsen för
fordonens rätta hastighet med hänsyn till rådande förhållanden längs
aktuell sträcka. I övrigt ansvarar föraren för fordonens säkra framförande.
Om den som kör är utbildad på det aktuella fordonet, men inte i de
bestämmelser som gäller för framförandet t.ex då reparatörspersonal
kör eller då utländsk personal kör, ansvarar förarlotsen för fordonets
säkra framförande och rätta hastighet.

Anm. Förarlotsen behöver inte vara utbildad på den aktuella fordonstypen.
3.3 Utbildning
I samband med utbildning av förare har instruktören ansvaret för
fordonens säkra framförande och rätta hastighet.

Anm. I samband med typutbildning på en viss fordonsmodell har dock föraren
ansvaret (Om föraren i övrigt är utbildad i de bestämmelser som gäller för
framförandet).


Till mom 3
Under körning skall föraren ha tdt och mottagna S-order framme så att
han omedelbart kan läsa dem.

4 Fel vid vägskyddsanläggning m m


a) Bevakning ej ordnad. När föraren på tåg har fått order (S10) om
att bevakning inte är ordnad vid vägskyddsanläggning som är felaktig,
skall tåget stanna omedelbart före vägkorsningen

b) Bevakning ordnad. När föraren på tåg har fått order (S10) om att
bevakning är ordnad vid vägskyddsanläggning som är felaktig, skall han
kontrollera att vägvakten finns på plats. Ser föraren vägvakten, får tåget
passera vägkorsningen oavsett signalbilden på V-signalen. Hastigheten
får vara högst 40 km/h, när främsta fordonet passerar korsningen.
Kan föraren inte se någon vägvakt, skall tåget stanna omedelbart före
vägkorsningen.

c) Felaktig V-försignal, V-signal. När föraren på tåg har fått order
(S10) om att V-försignal kan vara släckt, skall körningen anpassas så att
tåget kan stanna omedelbart före vägkorsningen, om V-signalen visar
”stopp”.
När föraren har fått order (S10) om att V-signal är felaktig, skall tåget
stanna omedelbart före vägkorsningen. Dock får tåget passera utan att
stanna, om
– föraren tydligt kan se att vägtrafiken är spärrad, eller
– V-försignal för vägkorsningen visade ”nästa V-signal visar rörelse
tillåten”.

d) Oväntat fel. Har order (S10) enl avd a-c inte erhållits, gäller
följande:
Ser föraren, när tåget passerar orienteringstavla för vägskyddsanläggning,
att V-försignal inte har slagit om till ”nästa V-signal visar rörelse
tillåten”, skall fullbromsning genast inledas och ”tåg kommer” ges
upprepade gånger.
Detsamma gäller där V-försignal saknas, om föraren vid orienteringstavlan
ser att V-signalen fortfarande visar ”stopp”.
Finns inte orienteringstavla, skall åtgärderna vidtas så snart föraren
anser att det finns risk för att tåget inte kan stanna före vägkorsning,
där V-signal visar ”stopp”.
Fortsätter V-signalen att visa ”stopp”, skall tåget om möjligt stanna före
vägkorsningen.

Till mom 4 avd d
Åtgärderna bortfaller om tåget av annan anledning skall stanna före
vägkorsningen.
Om föraren vid orienteringstavlan inte kan se vad V-försignal eller V-signal
visar (p g a dimma, belysningsförhållanden, skymmande föremål
e d), skall ”tåg kommer” ges upprepade gånger (enl §4:1 b). Föraren är
inte skyldig att bromsa, förrän han därefter kan se V-försignalen eller V-signalen
och denna anger att vägtrafiken inte är spärrad.
Föraren skall snarast rapportera felet till lättast anträffbara tkl, om möjligt
innan tåget lämnar den stationssträcka eller blocksträcka där vägkors-ningen
finns.

e) Fortsatt färd. När tåget har stannat omedelbart före vägkorsning
enl avd a–d, får det fortsätta, sedan föraren har förvissat sig om att inget
hinder finns. ”Tåg kommer” skall ges upprepade gånger tills vägkorsningen
har uppnåtts, såvida inte föraren kan se att inga vägtrafikanter
närmar sig.
(Kan tåget inte stoppas före vägkorsningen enl avd d, får det fortsätta
om det inte har inträffat något som kräver att det stannar.)

5 Huvudsignal passeras obehörigt i "stopp"

Har en huvudsignal passerats i ”stopp” utan tillstånd när sådant krävs,
skall föraren snarast stanna tåget och anmäla det inträffade till den tkl
som enl §70 skulle ha fått anmälan, om tåget hade stannat vid huvudsignalen.
För fortsatt färd gäller bestämmelserna i §70 i tillämpliga
delar.

Till mom 5
Här avses dels när en huvudsignal oväntat visar eller går om till ”stopp”,
dels fall vid missbedömd bromsning etc.

6 Utebliven signal "körtillstånd" eller möteskontroll

Om ”körtillstånd” som skall ges av tkl skulle utebli, eller om föraren inte
kan få besked att mötande tåg har kommit in, gäller följande:
Tåget skall stoppas eller stå kvar och föraren skall söka förbindelse med
tkl.
Kan tkl inte anträffas, skall föraren för fortsatt färd mot nästa bevakade
station begära tillstånd hos tkl för denna. Utan tillstånd av denne får
tåget inte lämna stationen.
Finns inte huvudsignal före utfartsväxlarna gäller dessutom: Tåget
skall fram till nästa huvudsignal (dock längst till stationsgränsen)
framföras som om huvudsignal i ”stopp” hade passerats, enl §70:4 avd
a punkt 2.

7 Balisinformationsfel


a) Omedelbara åtgärder av föraren
Balisfelslarm BF1: Inga omedelbara åtgärder.
Balisfelslarm BF2 eller BF3: Föraren skall bromsa ner och vid behov
stanna tåget, tills han är säker på att körningen kan fortsättas utan
hjälp av ATC-systemet.
Om felet är känt genom order, får föraren fortsätta körningen enl de
besked som lämnas från tavlor och signaler.
Om felet inträffat oväntat, skall föraren
1) omedelbart inleda fullbromsning,
2) på station: bromsa ner till 40 km/h, och därefter framföra tåget som
om huvudsignal hade visat ”kör, 40, varsamhet”,
på linjen: bromsa ner till en hastighet, från vilken tåget enl förarens
bedömning säkert kan stannas vid nästa huvudsignal, om den skulle
visa ”stopp”.

Till mom 7 avd a
Till andra stycket. Vid BF2 eller BF3 gäller dessa allmänna försiktighetsregler
oavsett om balisfelslarmet inträffar oväntat eller om föraren har fått
order om felet.
En förutsättning för fortsatt färd är att föraren känner till den hastighet som
enl hastighetstavla gäller på platsen, i fall denna hastighet är lägre än
80 km/h.
Obs regeln i §68:4 a om sth 80 km/h tills ATC-besked åter visas i
huvudindikatorn.
Till fjärde stycket, punkt 1. Om hastigheten redan är 40 km/h eller lägre,
behövs ingen bromsning med anledning av felet, utöver den bromsning
som ATC-systemet kräver.
Till fjärde stycket, punkt 2. Dessa bestämmelser gäller fram till nästa
huvudsignal som visar ”kör”. Obs att det på station alltid krävs lägre
hastighet än den hastighet (80 km/h) som ATC-systemet övervakar. På
linjen måste föraren själv bedöma om hastigheten måste sänkas under
80 km/h med hänsyn till kravet att kunna stanna vid nästa huvudsignal.

b) Rapportering
Förare som inte har fått order om balisinformationsfel, skall rapportera
till lättast anträffbara tkl (fjtkl), med radio eller senast vid nästa
uppehåll.
Om möjligt skall föraren till tkl (fjtkl) meddela den felkod som kan
avläsas i förindikatorn.
Har förare fått order om balisinformationsfel, men inget balisfelslarm
inträffar på platsen, skall detta förhållande rapporteras till lättast
anträffbara tkl (fjtkl) senast vid nästa uppehåll.

Till mom 7 avd b
Felet och felkoden bör om möjligt rapporteras via radio, så att felavhjälpning
kan ske så snart som möjligt. Föraren får dock inte låta denna regel
inkräkta på tågets säkra framförande; vid behov måste föraren minska
hastigheten och/eller avvakta tills tåget stannar eller åter framförs under
fullständig övervakning.
Om möjligt skall föraren ange typ av tavla, signal, signalbild m m som kan
underlätta felsökningen. Föraren skall även ange om balisfelslarmet var
”utan 80-övervakning” (= BF1) eller ”med 80-övervakning” (= BF2/BF3).

c) Felanmälan, ordergivning
Tkl som får rapport om balisfelslarm skall genast anmäla felet till
Spårinnehavaren samt ombesörja att förare på tåg (vut) i båda riktningarna
ges order (S10).
Platsen för felet skall anges så noggrant som möjligt: km-tal, signalbeteckning,
typ av tavla etc.
Om flera förare rapporterar att balisfelslarm inte uppträder på den
uppgivna platsen, får tl/fjtkl besluta om att ordergivning skall upphöra.

Till mom 7 avd c
Till första stycket. Om felet uppges vara (eller genom felkoden konstateras
vara) vid en tavla, kan tkl vänta med sin felanmälan tills ytterligare
en förare har rapporterat felet.
Till andra stycket. I ordern till föraren anges inte vilken typ av balisfelslarm
(BF1, BF2 eller BF3) som är aktuell. Förkortningen ”balisinfofel” får
användas. Exempel på ordergivning:
”Turnäs, balisinfofel vid utfsi 2/5”.
”Ulvforsen – Övik, balisinfofel vid otavla vid ca km 32.”

8 Baliskongruensfel


a) Omedelbara åtgärder av föraren, rapportering
Nödbroms och ATC-information ”stopp” ges oväntat vid huvudsignal
som visar ”kör”: För fortsatt färd gäller bestämmelserna i §70 som om
tåget skulle ha stått vid den huvudsignal, där felet inträffade, i ”stopp”.
Föraren rapporterar felet i samband med att tillstånd begärs för fortsatt
färd.
ATC-information ”vänta stopp” ges oväntat vid repeterbaliser eller
repeterförsignal (trots att nästa huvudsignal inte visar ”stopp”) så att
nödbroms eller driftbroms utlöses: Föraren skall rapportera felet med
radio eller från telefon vid nästa huvudsignal. Tillstånd för fortsatt färd
behövs inte.
ATC-information ”vänta stopp” ges oväntat vid huvudsignal eller försignal
som visar ”vänta kör” (”vänta 40”), men nödbroms utlöses inte.
Föraren rapporterar felet via radio eller vid nästa uppehåll.

Till mom 8 avd a
Till första stycket. Att ”stopp”-information har lämnats indikeras av fast
”00” i huvudindikatorn.
Orsak till att tillstånd enl §70 måste inhämtas är att ”stopp”-informationen
kan bero på att signalen verkligen ställdes till ”stopp” sedan föraren
förlorat den ur sikte, men innan ATC-antennen passerade balisgruppen.
Till andra stycket. Det är angeläget att fel som ger nödbroms rapporteras,
så att andra tåg kan orderges och att felet snarast kan åtgärdas.

b) Felanmälan, ordergivning m m
Tkl (fjtkl) som får rapport om baliskongruensfel skall genast anmäla
felet till Spårinnehavaren.
Tkl (fjtkl) skall genast ombesörja att order (S10) ges till tåg/vut i samma
riktning, om felet ledde till nödbroms. Typ av fel och platsen för felet skall
anges så noggrant som möjligt: km-tal, signalbeteckning etc.
När förare har fått order om fel som ger nödbroms och ATC-information
”stopp” vid huvudsignal, får tåget passera huvudsignalen, om den visar
”kör”. Vid passage av signalen används stoppassageknappen.
På sträcka utan linjeblockering får, när tåget befinner sig på linjen, tåget
stoppas och ATC göras verksam på nytt.
När förare har fått order om fel vid repeterbaliser eller repeterförsignal
(enl andra stycket i avd a), skall föraren anpassa hastigheten vid
felstället så att nödbroms inte utlöses.

Till mom 8 avd b
Till andra stycket När det gäller fel som inte leder till nödbroms behövs
ingen ordergivning, men tkl bör om möjligt ombesörja att föraren på tåg
i samma riktning underrättas muntligt.
Till näst sista stycket. På station och på sträcka med linjeblockering måste
hastigheten fram till nästa huvudsignal begränsas till de 40 km/h som
systemet tillåter.

9 ATC-fel

Inträffar ATC-felslarm under tågs gång, skall tåget omedelbart bromsas
till stopp.
För fortsatt färd därefter gäller bil 4 art 2.1.2.

§70 Huvudsignal visar ej "kör"

När i mom 1–4 anges ’tåg’ och dess förare, gäller bestämmelserna i
tillämpbara delar även för vut/A-fordonsfärd och dess tsm och förare/
småfordonsförare. Om tsm anmäler (mom 1) och tar emot medgivande
(mom 2), ska detta vidarebefordras till föraren/småfordonsföraren och
repeteras av denne, innan fordonssättet får passera signalen.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte i följande fall:
1) På bevakad station: för tåg, vut eller A-fordonsfärd vid infartssignal
och mellansignal, när ”framåt” ges efter stillahållen stoppsignal
från signalvakt, enl §52:2
2) Vid mellanblocksignal, när förare på tåg eller vut har fått order
(S14) om att linjeblockeringen är ur bruk, eller när småfordonsförare
vid A-fordonsfärd har fått muntligt besked om detta. (Se
§71:2 )
3) För A-fordonsfärd, vid huvudljussignal på bevakad station i vissa
fall. (Se §32:12 )
4) För växling. (Se §37:8 b.)
5) För småfordonsväxling. (Se §37A:8 b.)

1 Anmälan

Sedan tåg har stannat framför huvudsignal som inte visar ”kör”, skall
föraren anmäla detta till tkl enl följande:

a) Infartssignal, mellansignal, utfartssignal, utfartsblocksignal:
1) på bevakad station: Anmälan till tkl för stationen.
För lokalbevakad station gäller även: Kan föraren inte nå tkl för
stationen, skall han försöka göra anmälan till tkl för föregående
eller nästa bevakade station.
2) på obevakad station på sträcka med linjeblockering, i eller ur bruk:
Anmälan till tkl för nästa bevakade station.
3) på obevakad station på sträcka som saknar linjeblockering: Föraren
skall försöka göra anmälan till tkl för någon av stationssträckans
gränsstationer. (Kan inte sådan anmälan göras utan svårigheter,
skall föraren försöka få kontakt med tkl expedition på stationen
för att göra anmälan.)
Har tåg med uppehåll stannat vid sin stopplats på avstånd från närmaste
huvudsignal och ser föraren att denna inte visar ”kör”, skall föraren
anmäla detta till tkl enl ovan. (Undantag, se säok.)

b) Mellanblocksignal:
1) på fjbsträcka: Anmälan till fjtkl.
2) på sträcka med linjeblockering utan fjb: Anmälan till tkl för nästa
bevakade station.

c) Linjeplatssignal: Ingen anmälan krävs.

Till mom 1
Som huvudregel gäller att föraren skall anmäla sig genast när tåget står
vid signalen. Föraren kan dock efter egen bedömning dröja med sin
anmälan
– om tåget står på station och avgångstiden inte är inne,
– om föraren tror sig veta varför tåget inte kan föras vidare.
Om avgångstiden är inne, eller tåget står på linjen skall föraren dock
anmäla sig senast efter 5 min.
Exempel på anmälan: ”Tåg 3644 står vid infartssignal Beberga 3/2”.
”Tåg 3644 står vid mellanblocksignal Beberga U4.”
Till avd a, punkt 3, parentesen. Kontakt skall sökas med tkl expedition av
det skälet att bevakningen kan ha tagits upp utan att tåget har fått order
i förväg.
Till avd a, sista stycket. Anmälan görs inte om tkl skall ge signal
”körtillstånd” till tåget. På station, där tkl inte skall ge signal ”körtillstånd”,
skall anmälan i princip göras från stopplatsen. På bevakad station får
framdragning mot huvudsignalen ske bara på de villkor som anges i
§63:3.2
Kan föraren från sin plats inte se signalens beteckning, skall han så noga
som möjligt ange vilket spår tåget står på (”spår 2”, ”huvudtågspåret på
nedspårssidan”, ”sidotågspåret längst till vänster” etc).
Till avd c. Föraren skall dock vid lämpligt tillfälle rapportera till lättast
anträffbara tkl att signalen inte visade ”kör”.

2 Medgivande


a) Den tkl som skall ha anmälan (enl mom 1) får muntligt medge att
signalen passeras, om han dels inte känner till något som hindrar det,
dels har iakttagit villkoren enl mom 5. Tklbiträde får lämna medgivandet
bara efter tillstånd av tkl i varje enskilt fall.

b) Medgivande får lämnas endast till tåg som står stilla vid signalen
och endast för en signal i taget.

Anm 1. Om medgivande lämnas utan att föraren själv har lämnat anmälan,
måste tkl först förvissa sig om var tåget finns och att det står stilla.

Undantag:
1) När tåg står stilla för trafikutbyte på station på avstånd från en
huvudsignal, får medgivande lämnas för den närmaste huvudsignalen,
på samma sätt som om tåget skulle ha stått där.
2) För utfartsblocksignal får medgivande lämnas samtidigt med
medgivande för den närmast föregående mellansignalen (infarts-signalen,
om mellansignal saknas).
3) För ytterplacerad utfartssignal får medgivande lämnas samtidigt
med medgivande för den närmast föregående mellansignalen.
4) För alla huvudsignaler på obevakad station på sträcka som saknar
linjeblockering får medgivande lämnas samtidigt.
5) På fjbsträcka får medgivande till vut (dock inte vut för transport)
och A-fordonsfärd som står vid en mellanblocksignal lämnas för
alla mellanblocksignaler på stationssträckan.

c) Medgivandet skall innehålla:
1) tågnummer och signalbeteckning,
Anm 2. Signalbeteckning behöver inte nämnas för infartssignal, mellansignal
eller utfartssignal på obevakad station.
2) för infartssignal, mellansignal och innerplacerad utfartssignal:
någon av uppgifterna ”växlarna ligger rätt” eller ”kontrollera växlarna”,
Anm 3. Medgivande som innehåller ”kontrollera växlarna” kan kompletteras
med uppgift om i vilket läge motväxlar skall ligga, enl följande formulering:
Ê ”första motväxel i vänsterläge, andra motväxel i högerläge”.
3) för utfartssignal eller utfartsblocksignal på bevakad station: ett
tillstånd att lämna stationen, formulerat
– ”tåg ... får lämna ...(stationen)”, och
– ”i riktning mot ...(nästa station)...” (krävs bara vid grenstation),och
– ”på ...(uppspåret resp nedspåret)..” (i förekommande fall).
Anm 4. För vut och A-fordonsfärd (dock ej vut eller A-fordonsfärd för transport)
ersätts detta tillstånd av starttillståndet.

d) Medgivande (enl avd b punkt 5) till vut eller A-fordonsfärd att
passera alla mellanblocksignaler skall formuleras: ”vut/A-fordonsfärd
får passera alla mellanblocksignaler mellanÊ A och B”.
Anm 5. Signalbeteckningarna behöver alltså inte nämnas i detta fall.

e) Medgivandet skall repeteras av föraren och repetitionen skall bekräftas
av tkl.
Innan tåget passerar signalen, skall föraren kontrollera att signalen har
den uppgivna beteckningen.

Till mom 2
Bestämmelser om passage av ”stopp” i dvärgsignaler och stopplyktor
finns i §10
Exempel på medgivande för infartssignal:
”Tåg 3644 får passera infartssignal Beberga 3/2. Kontrollera växlarna.
Första motväxel i högerläge. Nyström”.
Exempel på samtidigt medgivande för mellansignal och utfartsblock
signal: ”Tåg 3644 i Beberga får passera mellansignal 2/6 och
utfartsblocksignal U2 och lämna Beberga i riktning mot Cekrok på
uppspåret. Växlarna ligger rätt. Nyström”
Exempel på medgivande för mellanblocksignal:
”Tåg 3644 får passera mellanblocksignal Beberga U4. Lundgren.”
Exempel på medgivande som gäller A-fordonsfärd:
”A-fordon Hultén får passera infartssignal Cekrok 37v. Växlarna
ligger rätt. Mattsson.”

3 Passage utan anmälan och medgivande

Har anmälan enl mom 1 inte kunnat göras (telefon/radio saknas eller
föraren får inte svar), eller krävs ingen anmälan, gäller följande:

a) Infartssignal, mellansignal eller utfartssignal på obevakad
station på sträcka som saknar linjeblockering: Tåget får passera
signalen utan medgivande. Innan tåget lämnar stationen måste dock
föraren kontrollera på plats att tkl expedition är obemannad.

b) Linjeplatssignal: Sedan tåget har stannat, får signalen passeras
utan medgivande.

c) Övriga huvudsignaler, dvs
1) infartssignal, mellansignal, utfartssignal eller utfartsblocksignal
på bevakad station,
2) infartssignal, mellansignal eller utfartsblocksignal på obevakad
station på sträcka med linjeblockering, i eller ur bruk, och
3) mellanblocksignal:
Signalen får inte passeras utan medgivande.

4 Åtgärder efter passage

När tåg har passerat sådan huvudsignal på station eller mellanblocksignal
som inte visar ”kör”, gäller följande:

a) Infartssignal, mellansignal, innerplacerad utfartssignal
1) Beskedet ”växlarna ligger rätt” har lämnats av tkl vid medgivandet:
Tåget skall framföras med siktfart.
2) Beskedet ”kontrollera växlarna” har lämnats av tkl vid medgivandet,
eller
huvudsignal på obevakad station på sträcka utan linjeblockering har
passerats utan medgivande:
• Tåget skall framföras med krypfart. På spåravsnitt där föraren
med säkerhet kan konstatera att det inte finns några växlar eller
spårspärrar gäller dock växlingsfart.
• Föraren skall kontrollera att växlar ligger rätt, genom att
– vid motväxel : kontrollera att den anliggande tungan sluter väl
mot sin stödräl och att frånliggande tungan ligger på tillräckligt
avstånd från sin stödräl,
– vid medväxel : kontrollera att tungorna inte ligger fel.
• Kontroll av växeltungor skall göras på plats på marken, om sikten
är otillräcklig (t ex p g a förarhyttens placering, mörker, dimma,
kraftigt regn, snöfall eller att snö täcker växeln). Annars får
kontrollen göras från förarhytten, varvid
– vid motväxel : tåget skall stoppas omedelbart före växeln, medan
– vid medväxel : kontrollen får göras under gång.
3) Reglerna i punkt 1) och 2) om hastighet och kontroll av växlar och
hinderfrihet gäller tills nästa huvudsignal uppnås eller tåget stannar på
bevakad station vid ordinarie stopplats, dock längst till stationsgränsen
mot linjen.
För utfartssignal med linjeplatsfunktion, gäller även avd d.

Till mom 4 avd a
Till punkt 2, besked ”kontrollera växlarna”. Finns dvärgsignal, gäller
dock på dvärgsignalsträckan – trots att tkl har lämnat beskedet ”kontrollera
växlarna”:
– att ingen kontroll behövs av växeltungor, ifall dvärgsignal visar
signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster”
– att föraren får framföra tåget i siktfart, ifall dvärgsignal visar signalbild
”lodrätt”.
Kontroll av tungor i medväxel gäller inte växel som är uppkörbar, enl
uppgift i linjeboken. Obs att det i övriga fall är förbjudet att köra upp
medväxel.

b) Ytterplacerad utfartssignal (som inte har linjeplatsfunktion)
Inga särskilda kontroller behöver göras av föraren.

c) Utfartsblocksignal, mellanblocksignal. På efterföljande block-sträcka
skall tåget framföras med siktfart.
Undantag: när föraren har fått order (S14) om att linjeblockeringen är
ur bruk.
För blocksignal med linjeplatsfunktion gäller även avd d.

d) Utfartssignal eller blocksignal med linjeplatsfunktion, linjeplatssignal.
Tåget skall föras förbi berörda växlar på linjen resp den
rörliga bron med växlingsfart. Föraren skall kontrollera att växlarna
ligger rätt resp att brosignal visar ”rörelse tillåten”. Kontrollen får göras
under gång.

Till mom 4 avd d
Att en utfartssignal eller blocksignal har linjeplatsfunktion framgår av att
den är försedd med tilläggstavla ’förreglar växel’ eller tilläggstavla
’förreglar rörlig bro’. Om brosignal inte visar ”rörelse tillåten”, gäller
§10:2

e) Körning med verksam ATC
1) När huvudsignal passeras i ”stopp”, skall föraren trycka in stoppassageknappen.
2) På sträcka utan linjeblockering gäller: När utfartssignal eller linjeplatssignal
har passerats och hela tåget har passerat alla växlar (rörlig
bro) på stationen resp vid linjeplatsen, får tåget stoppas på lämpligt
ställe och ATC göras verksam på nytt.

Till mom 4 avd e
Den sth som framgår av avd a–d gäller, oavsett vilket ATC-huvudbesked
som visas. (Fasta siffror ”00” i huvudindikatorn anses inte vara ATC-
huvudbesked, utan endast en indikering av att ATC-information ”stopp”
har mottagits och att systemet övervakar takhastigheten 40 km/h.)
Till punkt 1. För fordon med verksam ATC begränsar systemet hastigheten
till 40 km/h eller 10 km/h vid passage av balisgrupp som ger ATC-huvudsignalinformation
”stopp”. Detta gäller alltså även vid slutpunkts-stopplykta
eller S-tavla med signalbaliser, när ATC-information ”stopp”
ges.
Till punkt 2. För den fortsatta körningen gäller sth 80 km/h tills ATC-besked
åter visas, jfr §68:4 a.

5 Åtgärder av tkl

I detta mom används följande beteckningar:
04 = det tåg som skall lämnas medgivande att passera huvudsignal i
”stopp”
A = bevakad station där huvudsignal visar ”stopp” för 04
B = obevakad station där huvudsignal visar ”stopp” för 04
C = nästa bevakade station för 04
När vut eller A-fordonsfärd ska lämnas medgivande att passera huvudsignal
i ”stopp”, gäller bestämmelserna för 04 i tillämpbara delar.

a) Allmänt. För att tkl skall få lämna medgivande för 04 att passera
huvudsignal i ”stopp” gäller – utöver mom 2 – bestämmelserna i avd b–f.

Till mom 5 avd a
Om tkl tar emot anmälan som enl mom 1 skall lämnas till annan tkl, skall
föraren (tsm) om möjligt hänvisas till att ta direkt kontakt med rätt tkl.
(Detta kan t ex inträffa, om föraren inte har fått order om att en station
är bevakad.)

b) Infartssignal, mellansignal eller innerplacerad utfartssig-nal
på bevakad station (= A)

Till mom 5 avd b
Medgivandet till 04 skall alltid innehålla antingen ”växlarna ligger rätt”
eller ”kontrollera växlarna”. (Om det i något fall inte förekommer någon
växel i tågvägen, används beskedet ”växlarna ligger rätt”.)
Om möjligt läggs växlingsväg så att dvärgsignal visar signalbild
”lodrätt” eller ”snett vänster” för 04.
1) Tkl skall i möjlig utsträckning ha inspekterat tågvägen, varvid
föreskrifterna i säok till §55 gäller i tillämpbara delar.
Följande skall vara uppfyllt:
– Det är säkerställt att tågvägen för 04 inte är upplåten för något
annat tåg i motsatt riktning (= 05) eller samma riktning (= 06).
– I tågvägen för 04 får det inte finnas någon motväxel som i fel läge
skulle kunna leda 04 in på spår, där det finns risk att 05 eller 06
framgår.
– Det är sannolikt att tågvägen är hinderfri. (Undantag: vid hinder i
tågvägen enl §73 )

Anm. Regeln i andra strecksatsen behöver inte tillämpas, om

a) dels dvärgsignal finns före närmaste berörd motväxel,
dels växlingsväg kan läggas för 04 från denna dvärgsignal till tågvägens
slutpunkt (eller till en punkt bortom den längst bort belägna motväxeln),
dels inget medgivande lämnas för att passera någon dvärgsignal i ”stopp”,
eller

b) både 04 och 05/06 framförs efter medgivande enl §70 med beskedet ”kontrollera
växlarna”, eller

c) dels tkl vet att alla motväxlar i 04 tågväg är låsta med K-lås eller genom
klovning,
dels Trafikledningsfunktionen har medgivit detta undantag från regeln,
eller

d) dels ”kör” visas för 05/06,
dels alla motväxlar i 04 tågväg blir – genom ”kör” för 05/06 – förreglade i
skyddande läge för 05/06 tågväg,
dels detta undantag från regeln har medgivits för stationen av Trafikledningsfunktionen
i samråd med Spårinnehavaren (anges i säpl).


Till mom 5 avd b punkt 1
Reglerna tillämpas även om 05/06 är vut eller A-fordonsfärd.
Till andra strecksatsen. Regeln tillämpas i förekommande fall genom flera
efter varandra följande motväxlar, dock längst tills nästa huvudsignal
eller stationsgränsen mot linjen uppnås. Obs att regeln gäller i alla andra
fall än dem som anges i anm punkt a–d, alltså oavsett om (det finns risk
för att) 05/06 framförs
– med ”kör” i huvudsignal, eller
– sedan §52:2 -3 har tillämpats, eller
– efter medgivande enl §70 med beskedet ”växlarna ligger rätt”,
och även om alla motväxlar i 04 tågväg indikeras i kontroll i rätt läge och
är låsta eller bevakade.
Till andra strecksatsen, anm, punkt d. Ett av kraven för detta undantag är
att stationens tågvägar genomgående skyddas av förreglade skyddsväx-lar
(bl a station med bara ”kopplade” växlar i förbindelser mellan två
tågspår).
Till sista strecksatsen. Om 04 är en vut eller A-fordonsfärd, får medgivande
lämnas trots att hinder finns i tågvägen. Föraren (tsm, småfordonsföraren)
ges muntlig order om hindret i samband med medgivandet.
2) För att medgivandet skall få innehålla beskedet ”växlarna ligger
rätt”, skall följande vara uppfyllt:
– Växlar och spårspärrar i tågvägen skall vara antingen låsta i rätt
läge eller bevakade i rätt läge och i kontroll.
– Finns risk för att växling/småfordonsväxling pågår eller kan
påbörjas på anslutande spår, måste tågvägen för 04 vara skyddad
mot rörelser från sidan och mot motriktade rörelser genom
• att signal visar ”stopp”, eller
• att skyddsväxlar eller spårspärrar är antingen låsta i skyddande
läge eller bevakade i skyddande läge och i kontroll, eller
• att tkl har fått anmälan från växlingsledare (förare, småfordonsförare)
om att växling/småfordonsväxling är avslutad.
Till mom 5 avd b punkt 2
Kravet på ”i kontroll” (dvs att läget bekräftas i signalanläggningen) gäller
inte klotväxel som bevakas på plats. ”Vevad växel” jämställs vid vissa
förhållanden med växel i kontroll (se säok till §1:19 avd a).
Betr indikeringar i fjbcentral av växel i kontroll, se SJF 010.16.
3) Om kraven enl punkt 2 inte är uppfyllda, skall medgivandet innehålla
beskedet ”kontrollera växlarna”.
4) Om tkl C eller tkl för station före A får anmälan om ”stopp” i
huvudsignal i A (jfr mom 1 avd a punkt 1), får han lämna medgivande
bara om det är sannolikt att tkl A inte finns i tjänst.
Till mom 5 avd b punkt 4
Detta fall gäller
– vid oregelmässigheter, t ex när tkl A inte har kommit i tjänst efter en
period när A har varit stängd,
– när A-fordonsfärd eller vut skall lämnas medgivande för huvudsignal
på stängd station, se även §32:12.3 resp säok till §36:12.3

c) Infartssignal, mellansignal eller innerplacerad utfartssignal
på obevakad station (= B) (sträcka med eller utan linjeblockering)
Medgivande (från tkl C eller tkl A) skall innehålla uppgiften ”kontrollera
växlarna ”.

d) Ytterplacerad utfartssignal på bevakad station (= A) eller på
obevakad station (= B)
(Inga särskilda villkor gäller.)

e) Utfartsblocksignal på bevakad station (= A) eller på obevakad
station (= B)
1) Följande skall vara uppfyllt:
– Det är säkerställt att stationssträckan inte är upplåten för tåg i
motsatt riktning.
– Närmast föregående tåg i samma riktning (= 02) skall ha lämnat
stationssträckan.
För utfartsblocksignal i A görs kontrollen av tkl A i samråd med tkl C.
Tkl C skall lämna sitt samtycke till att signalen passeras genom
att
– för tåg 04: lämna klart-anmälan till tkl A för 04 enl §59:5 -6,
– för vut och A-fordonsfärd: till tkl A anmäla ”Vut (A-fordon) får
passera utfartsblocksignal .... i stopp”.
För utfartsblocksignal i B görs kontrollen av tkl C.
2) På fjbsträcka gäller dessutom: Fjtkl skall
– ha förvissat sig om inställd blockriktning, och
– (om 04 skall gå mot blockriktningen:) ha sett till att linjeblocket är
spärrat vid den station varifrån blockriktningen är vänd, och
– (om C är fjst:) uppmana föraren att lämna ankomstanmälan när 04
har kommit till C. (Om A är fjbgränsstation skall fjtkl se till att tkl
A uppmanar föraren.)
3) Om A är fjst och angränsande stationssträcka ligger på samma
fjbsträcka, gäller utöver punkt 1 och 2:
Fjtkl svarar ensam för kontroll enl punkt 1 och skall iaktta
följande:
Medgivande till 04 får inte lämnas förrän fjtkl har övertygat sig om
läget för
– dels det tåg (= 02 el 03) som – oavsett riktningen – skall gå eller
har gått närmast före 04,
– dels det tåg (= 05) som skall gå närmast efter 04 i motsatt
riktning.
Fjtkl får inte fullständigt lita till indikeringar på fjbpanelen utan skall
förvissa sig om läget genom att
– samtala med föraren på 02/03 resp 05, eller
– (vad beträffar 02/03:) på fjbpanelen ha iakttagit att 02/03 har
lämnat stationssträckan, eller
– (ifall 02/03 troligen redan har lämnat fjbsträckan eller 05 troligen
ännu inte har kommit in på denna:) samtala med tkl för fjbgränsstationen,
eller
(om fjtkl är tkl för den station där tåget lämnar/kommer in på
fjbsträckan:) kontrollera anteckningarna om att 02/03 har lämnat
resp om att 05 ännu inte har kommit in på fjbsträckan, eller
– (vad beträffar 02/03, om tåget har sin slutstation på fjbsträckan:)
ha iakttagit att 02/03 har kommit till sin slutstation, eller
– (vad beträffar 05, om tåget har sin utgångsstation på fjbsträckan:)
kontrollera att 05 inte har lämnat utgångsstationen.

Till mom 5 avd e punkt 3
Till de fem sista strecksatserna. Vut för transport jämställs i detta
sammanhang med tåg 02, 03 och 05.
Reglerna tillämpas även om A och angränsande stationssträcka utan att
höra till samma fjbsträcka handhas av en och samma fjtkl.
För de fall, när fjtkl skall förvissa sig om läget för 02/03 genom att iaktta
tåget på fjbpanelen, måste fjtkl ha iakttagit antingen en logisk förflyttning
av 02/03 eller en tidigare anteckning som baseras på iakttagelsen av
en logisk förflyttning. Se vidare SJF 010.16.
Om
– dels 04 är en vut eller A-fordonsfärd,
– dels stationssträckan sedan tidigare är avspärrad (linjeblocket spärrat)
för en annan anordning,
– dels fjtkl redan tidigare har konstaterat att stationssträckan är fri från
tåg,
behöver fjtkl inte på nytt genomföra kontrollerna om var 02/03 och 05
befinner sig.

f) Mellanblocksignal
Följande skall vara uppfyllt (kontrolleras av tkl C; på fjbsträcka av fjtkl):
Närmast föregående tåg skall ha lämnat stationssträckan.

§71 Linjeblockering ur bruk

Till §71
När linjeblockeringen har tagits ur bruk gäller säo föreskrifter om sträcka
utan linjeblockering. Särskilda regler gäller dock för k-möte, se mom 7.

1 Urbruktagning


a) Linjeblockeringen tas ur bruk genom att tl – efter beslut av
Spårinnehavaren – utfärdar S14.
Tl sänder S14 till sträckans gränsstationer, mellanliggande bevakade
stationer och berörda ordergivningsstationer.
Tkl skall kvittera S14. Tl skall se till att han får kvitto.

b) Linjeblockeringen får inte tas ur bruk, om tilläggståg finns på eller
på väg mot sträckan.

Till mom 1
Synnerliga skäl krävs för att ta linjeblockeringen ur bruk. Spårinnehavaren
skall samråda med Trafikledningsfunktionen.
Linjeblockeringen skall tas ur bruk, om tåg, vut eller A-fordonsfärd måste
framföras på stationssträckan medan arbete pågår med att inrätta eller
slopa mellanblocksignal.
Linjeblockeringen får tas ur bruk endast om orsaken till att blocksignal
inte kan visa ”kör” är känd.
Inom ATC-område skall ATC-arbetsområde vara anordnat. Undantagsvis
får dock linjeblockeringen tas ur bruk redan innan ATC-arbetsområdet
har hunnit anordnas; betr order i sådant fall se mom 2.
Till avd a, sista stycket. Först sedan tkl har fört in S14 i tklboken får han
kvittera S14, varvid tkl antingen läser upp S14 eller sänder en undertecknad
avskrift av denna till tl.

2 Order till tåg och vut m m


a) När linjeblockering har tagits ur bruk, skall förare på tåg (förare och
tsm på vut) ges order (S14).
Sådan order innebär
– att mellanblocksignal inte gäller för tåget (vut),
– att tågets sth inte får överstiga 80 km/h.
Har ATC-arbetsområde inte anordnats, ges föraren order (S10 eller S14)
om detta samt om att sth inte får överstiga 40 km/h.

b) Vid A-arbete eller A-fordonsfärd på stationssträckan skall tkl underrätta
tsm när linjeblockeringen har tagits ur bruk. Sådan underrättelse
innebär att mellanblocksignal inte gäller för A-fordonsfärd.

Till mom 2
Obs att utfartsblocksignal gäller även när linjeblockeringen är ur bruk på
nästa stationssträcka. Den får således inte passeras i ”stopp” utan
medgivande enl §70

3 Kontroll vid linjeplats

Tåg (vut, A-fordonsfärd) skall föras förbi växlar och rörlig bro vid
linjeplats med växlingsfart. Föraren (tsm när föraren inte finns på
främsta fordonet) skall kontrollera att växlarna ligger rätt resp att
brosignal visar ”rörelse tillåten”. Kontrollen får ske under gång.

Till mom 3
På S14 anges om det finns växlar (rörlig bro) på stationssträckan.
Dessutom uppmärksammas föraren genom att föregående blocksignal
är försedd med tilläggstavla ’förreglar växel’ resp tilläggstavla ’förreglar
rörlig bro’.
Obs att kontrollen skall utföras även om den föregående blocksignalen
skulle visa ”kör”.

4 Ibruktagande tidigare än planerat

Om linjeblockeringen – på hela sträckan eller del därav – kan tas i bruk
tidigare än vad som har angivits på S14, skall tl underrättas.
Efter samråd med Spårinnehavaren får tl ge order om att linjeblockeringen
åter skall tas i bruk.
Ordern sänds som telegram och formuleras: ”Fr o m tåg … tas linjeblockeringen
åter i bruk på sträckan … – … .”
Förare på tåg (förare och tsm på vut) som redan har fått order enl mom
2a skall ges order (S11) att linjeblockeringen åter har tagits i bruk.
Tsm vid A-arbete eller A-fordonsfärd som har underrättats enl mom 2b
skall underrättas om att linjeblockeringen åter har tagits i bruk.

Till mom 4
Det är synnerligen viktigt att tkl för kontrollstationerna förvissar sig om
vilka order som har getts till de tåg som berörs av den ändrade ordern.
Emellertid bör man undvika att ta linjeblockeringen i bruk tidigare än
planerat. Detta med hänsyn till risken att tåg som redan har fått S14 av
förbiseende inte ges den för säkerheten så viktiga ”kontraordern” på
S11.

5 Omfattning, tågs ordningsföljd (enkelspårig sträcka)


Till mom 5–8
Obs. Om linjeblockeringen är ur bruk på dubbelspårig sträcka med
enkelspårsdrift, gäller i fråga om tågs ordningsföljd och förarens
möteskontroll bestämmelserna i §81
En S14 omfattar endast en stationssträcka.
Tågens ordningsföljd på stationssträckan bestäms på S14 genom uppräkning
av tågen i tidsföljd. Vid uppräkningen tas med
– det sista tåg som i vardera riktningen och innan linjeblockeringen
tas ur bruk går på stationssträckan,
– de tåg som skall gå medan linjeblockeringen är ur bruk (ordinarie
tåg samt de extratåg som är anordnade när S14 utfärdas, utan ”E”
efter tågnumret).
Till mom 5
Till första stycket. Under tiden en S14 gäller får bevakningen inte tas upp
på eventuell obevakad station på stationssträckan.
Till andra stycket. Tåg som går på stationssträckan innan linjeblockeringen tas
ur bruk måste tas med i uppräkningen för att föraren på tåg, sedan
linjeblockeringen har tagits ur bruk, skall kunna kontrollera möte enl mom 7.

6 Linjeblockering ur bruk

Tl skall komplettera S14 med särskild order om ordningsföljden i
följande fall:
1) om extratåg anordnas sedan S14 har utfärdats,
2) om ett tåg, som skulle ha gått när linjeblockeringen fortfarande var
i bruk, p g a försening kommer att framföras sedan linjeblockeringen
har tagits ur bruk,
3) om tl vill ändra ordningsföljden, när detta förfaringssätt anses
lämpligare än att tillämpa §77 och §78
I ordern skall tl ange de tåg som skall k-möta det tåg (= 05) för vilket
ordningsföljden särskilt har bestämts; dessa tåg ges order (S9).
Den särskilda ordern sänds som telegram och formuleras: ”Tåg 05 skall,
när linjeblockeringen är ur bruk … – … (datum)/(natt mot ……) gå
mellan tåg 02 och 04. Tåg 04 skall k-möta 05 i …”.

7 K-möte (enkelspårig sträcka)

På den gränsstation (= X), varifrån ett tåg (= 02) skall gå ut på sträcka
där linjeblockeringen har tagits ur bruk, uppkommer k-möte enl följande:
02 k-möter ett tåg, nämligen det (= 01) som närmast före 02 har gått på
stationssträckan i motsatt riktning till X.
02 k-möter 01 enl denna regel även om tidsmellanrummet överstiger 60
min. K-möte föreligger dock inte, om 02 redan har k-mött 01 på en station
före X.

8 Order till tåg och vut (Tillägg till mom 2, enkelspårig sträcka)

S14 kan ges i av tkl bestyrkt avskrift eller utdrag.
Har tl genom särskild order bestämt ett tågs ordningsföljd, skall den S14
som ges till föraren på detta tåg vara kompletterad enl tl särskilda order.
S14 till vut behöver inte innehålla uppräkning av tågs ordningsföljd.

Till mom 8
På S14 till ett visst tåg behöver i uppräkningen endast tas med tåget självt
samt det tåg som går närmast före i motsatt riktning, även om det skulle
gå innan linjeblockeringen tas ur bruk.

§72 Tågs ankomst till trafikplats

1 Stopplats

1. Stopplats

a) Tåg som skall stanna på en tpl skall normalt göra detta med
framänden vid sin stopplats. Denna är belägen:
1) enl order (S11),
2) enl uppgift i tdt,
3) enl U-tavla, om sådan finns, och annars vid lämpligt ställe vid
plattform (gäller resandetåg med uppehåll för trafikutbyte),
4) vid stopplatstavla (gäller andra tåg än resandetåg med uppehåll för
trafikutbyte),
5) på bevakad station: vid lämplig huvudsignal, på annan trafikplats:
vid lämpligt ställe, (gäller godståg och tjänstetåg med uppehåll för
trafikutbyte),
6) vid tågvägens slutpunkt.

Anm. Är flera av punkterna tillämpliga, gäller punkt 1 före punkt 2 osv.
På bevakad station får tåg med fast uppehåll inte gå förbi tågvägens
slutpunkt, oavsett vad som sägs ovan. (Undantag se dock mom 3 och 4.)

Om stopplatsen är vid en huvudsignal, ska tåget stoppas så att föraren
tydligt kan iaktta huvudsignalen. Om stopplatsen är strax bortom en
huvudsignal som visar ”kör”, ska tåget stoppas med framänden minst
10 m förbi huvudsignalen.

Till mom 1 avd a
I samband med ordergivning om hinder i tågvägen (§73:1 ) ges dock
order om stopplats på S10.

b) På bevakad station gäller:
Om tkl vill att tåg med fast uppehåll skall stanna före den normala
stopplatsen enl avd a, skall
– tkl under infarten visa ”sakta”,
– föraren svara med ”uppfattat” och minska hastigheten,
– tkl visa rörlig stoppsignal (signalflagga eller rött sken) när tåget
skall stanna.
Om stopplatsen för ett tåg med fast uppehåll ligger före tågvägens
slutpunkt och tkl vill att tåget skall stanna bortom den normala
stopplatsen enl avd a, skall
– tkl under tågets infart visa ”framåt”
– föraren svara med ”uppfattat”,
– tåget fortsätta förbi den normala stopplatsen med låg hastighet tills
tkl visar rörlig stoppsignal (signalflagga eller rött sken), dock längst
till tågvägens slutpunkt.

Till mom 1 avd b
Signalering med ”sakta” i avsikt att tåget skall stanna före den normala
stopplatsen får bara ske, om ”sakta” kan ses på tillräckligt avstånd och
i regel bara om tkl bedömer att tågets hastighet är högst 40 km/h.
Tkl kan uppdra åt annan tjänsteman att ge ”sakta”, ”framåt” eller
stoppsignal enl detta mom; för annat tåg än resandetåg får stoppsignal
därvid ges med armarna.

2 Ankomstanmälan

Om ankomstanmälan föreskrivs i linjeboken eller order (S11), skall
föraren, sedan han har kontrollerat att tåget i sin helhet har kommit
innanför stationsgränsen i B, anmäla ”01 har kommit till B” till tkl B.

b) Vid linjeplats eller obevakad station (= X)
Om ankomstanmälan föreskrivs i tdt eller order (S11), skall föraren
sedan tåget har kommit till X, anmäla ”01 har kommit till X” till den tkl
som anges i tdt eller ordern.

Till mom 2
Det förutsätts givetvis att föraren inte har lämnat kvar fordon på linjen.
(Någon slutsignalkontroll krävs däremot inte.)
Till avd a, vid bevakad station. Föraren måste vara säker på att tåget inte
har stannat så att bakersta delen står kvar på linjen.
Ankomstanmälan används vid fjst, där tåget kommer från sträcka utan
linjeblockering och s k ’tåg in’-utrustning inte finns. Den kan krävas även
i andra situationer, t ex vid vissa fel på signalanläggningen.
Till avd b, vid linjeplats eller obevakad station. Ankomstanmälan
förekommer i samband med vut eller A-fordonsfärd efter tåg, jfr art
§3.132 , 36. Dessutom förekommer ankomstanmälan vid obevakad
slutstation, enl SJF 010.12.

3 Tåg som övergår till växling

Vid vissa stationer (anges i linjeboken) kan förekomma att tåg med fast
uppehåll övergår till växling vid tågvägens slutpunkt eller vid infartssignalen.
Tåget skall stoppas vid huvudsignal i ”stopp” resp tågvägens slutpunkt,
oberoende av vad dvärgsignal visar där. Växlingen får sedan påbörjas
när dvärgsignal visar signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster”.
Undantag från föregående stycke: I linjeboken kan anges att tåget får
övergå till växling utan att stanna, om signal ”framåt” visas och/eller
dvärgsignal visar signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster”.

Till mom 3
Här avses växling som skall genomföras
– med hela tågsättet från tågvägens slutpunkt till en i förväg bestämd
punkt, utan riktningsbyte, och
– genast efter stopp (eller i tillåtna fall utan stopp) vid tågvägens
slutpunkt,
i de fall
– när tågsättet behöver tas in på sidospår, eller
– (efter beslut av Trafikledningsfunktionen:) när tågsätt regelbundet
behöver tas in på spår där det finns fordon (i stället för tillämpning av
§73 ).
Bestämmelserna för växling gäller i tillämpliga delar. Det är tkl/
ställverksvakt som är växlingsledare, om rörelsen startar/fortsätter enbart
på signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster”, och annars den som ger
eller beordrar signalgivare att ge ”framåt”, eller den som tkl utser i fall
som anges nedan.
Vid oregelmässigheter, t ex större signalfel, får tkl besluta att ett tågsätt
som står vid huvudsignal i ”stopp” skall föras vidare som växling under
ledning av en utsänd växlingsledare. (Detta gäller även om uppgift
saknas i linjeboken och även om dvärgsignal saknas vid huvudsignalen.)
Föraren underrättas muntligt av tkl. (Finns inte tillgång till någon särskild
växlingsledare, får tåget föras vidare efter muntligt medgivande enl
§70 , även om tågsättet skall tas in på sidospår. Härvid anses bestämmelserna
för växling börja gälla när främsta fordonet går in på sidospår.)
Till tredje stycket. En förutsättning för övergång från tåg till växling utan
att stanna är att punkten finns inom område utan ATC.

4 Tåg med fast uppehåll får passera

Tåg med fast uppehåll får passera bevakad station utan att stanna vid
sin stopplats enl följande:
– på station där tkl skall ge signal ”körtillstånd”: om tkl under infarten
ger ”körtillstånd”,
– på station där signal ”körtillstånd” inte skall ges av tkl: om mellansignal
eller utfartssignal bortom stopplatsen visar ”kör”; och uppehållet
inte är avsett för trafikutbyte.

5 Tåg med behovsuppehåll

Tåg med behovsuppehåll skall behandlas på följande sätt:

a) På station där tkl skall ge signal ”körtillstånd”, ger tkl ”sakta” under
tågets infart, om uppehåll behövs, och annars ”körtillstånd”.
(På station där tkl inte skall ge ”körtillstånd” ges inte signal av tkl.)

b) Avgångssignalerare skall i förväg meddela föraren om upphållet behövs
eller inte. Meddelandet lämnas muntligt, genom ”sakta” resp ”klart för
avgång”eller genom signalering med enklangsklocka eller summer.

c) Föraren besvarar signal från tkl eller avgångssignalerare med
”uppfattat”. Föraren skall se efter om påstigande finns på plats där tåget
har behovsuppehåll för påstigning.
I följande fall skall föraren stanna tåget:
1) när tkl eller avgångssignalerare har gett ”sakta” eller när avgångssignalerare
i förväg har meddelat att uppehåll behövs,
2) när meddelande från avgångssignalerare har uteblivit,
3) när föraren vet att det finns avstigande,
4) när påstigningstavla är vänd mot tåget,
5) när föraren ser att påstigande finns på platsen.

Till mom 5 avd c
Punkt 2 och 3 gäller inte vid behovsuppehåll bara för påstigande. Punkt
4 och 5 gäller inte vid behovsuppehåll bara för avstigande.

§73 Hinder i tågvägen eller på dess skyddssträcka på bevakad station

1 Hinder i tågvägen

När hinder finns före tågvägens slutpunkt, gäller följande:

a) Föregående huvudsignal kan inte ställas till ”kör”: Tåget får tas
förbi huvudsignalen
1) enl §70 , sedan föraren har fått order (S10) om hindret, eller
2) (gäller tåg med fast uppehåll:) genom signalering enl §52:2 -3,
sedan föraren har fått order (S10) på tidigare station om hindret
och tågets stopplats.

b) Föregående huvudsignal kan trots hindret ställas till ”kör”: Huvudsignalen
får ställas till ”kör”
1) sedan tåget har stannat vid huvudsignalen och föraren där har
fått order (S10) om hindret och tågets stopplats, eller
2) (gäller tåg med fast uppehåll:) sedan föraren dels har fått order
(S10) på tidigare station om hindret och tågets stopplats, dels har
gett ”beredd” vid huvudsignalen.

Anm. I ordern (S10) kan anges ”Beredd får ges innan tåget stannat”.


c) Om hinder i tågvägen utgörs av fordon och det finns risk för att
fordonet kan komma att flyttas, svarar tkl för att detta förhindras genom
att han underrättar berörd förare eller växlingspersonal.

2 Hinder på tågvägens skyddssträcka

När hinder finns på tågvägens skyddssträcka (enl §57:2 ), gäller följande:

a) Huvudsignalen före tågvägens slutpunkt kan inte ställas till ”kör”:
Tåget får tas in
1) enl §70 , sedan föraren har fått order (S10) om hindret, eller
2) (gäller tåg med fast uppehåll:) genom signalering enl §52:2 -3
(utan ordergivning om hindret).

b) Huvudsignalen före tågvägens slutpunkt kan trots hindret ställas
till ”kör”: Huvudsignalen får ställas till ”kör”
1) sedan tåget har stannat vid huvudsignalen och föraren där har
fått order (S10) om hindret, eller
2) (gäller tåg med fast uppehåll:) om uppgift om hindret finns i tdt,
eller
3) (gäller tåg med fast uppehåll:) sedan föraren har fått order (S10)
på tidigare station om hindret, eller
4) (där ”beredd” ges vid huvudsignalen:) sedan föraren har gett
”beredd”.

3 Genomfartståg, tåg med behovsuppehåll

För genomfartståg och tåg med behovsuppehåll gäller utöver mom 1 och
2 dessutom följande:

a) Tkl skall – tillsammans med order (S10) vid huvudsignalen om
hinder i tågvägen eller på dess skyddssträcka – även ge föraren order
(S11) om fast uppehåll på stationen.

b) Om tåg tas in efter ”beredd” (mom 2b punkt 4), skall tkl i förekommande
fall visa stillahållen stoppsignal under tågets infart enl §74:2 b
punkt 3.
Till §73
Hinder i tågvägen eller på dess skyddssträcka kan utgöras av stillastående
fordon, pågående växling eller fast hinder såsom A-arbete,
spårspärr eller stoppbock. En medväxel i ”fel” läge på skyddssträcka
anses däremot inte som hinder, inte heller en vägskyddsanläggning som
inte spärrar vägtrafiken.
Verksamheten på en station skall planeras så att tåg inte utan starka skäl
måste tas in mot hinder i tågvägen eller på dess skyddssträcka.
Muntlig order om hinder skall innehålla formuleringen ”särskild försiktighet”,
exempelvis ”Särskild försiktighet på grund av fordon före tågvägens
slutpunkt, stopplats vid ....” resp ”Särskild försiktighet på grund av
hinder på tågvägens skyddssträcka.”
Order (S10 eller muntlig), uppgift om hindret i tdt eller ”beredd” innebär
alla sth 30 km/h, enl §68:4

§74 Hinder för avgången från bevakad station

1 Tåg med fast uppehåll

På vissa stationer (anges i linjeboken och säpl) skall följande signalering
ske vid infart för tåg med fast uppehåll, om
– klart-anmälan inte har erhållits eller nästa stationssträcka inte är
fri, och
– tåget tas in på huvudtågspår:
Tkl visar stillahållen stoppsignal under tågets infart,
föraren svarar med ”beredd”.
Håller tkl kvar stoppsignalen, skall tåget om möjligt stanna vid denna;
annars gäller normal stopplats enl §72

Till mom 1
Detta mom tillämpas på station
– varifrån tåg skall gå ut på sträcka utan linjeblockering, och
– som kan vara obevakad, och
– som saknar utfartssignal, eller (efter Trafikledningsfunktionens bedömning)
där utfartssignalen inte är försignalerad och är placerad bortom
tågvägens slutpunkt och på sådant sätt att den inte syns från tågs
normala stopplats.
(Syftet med signaleringen är att förhindra att föraren misstar sig, tror att
stationen är obevakad och avgår med tåget utan att tkl har gett signal
”körtillstånd”.)
Tkl får inte ställa närmast föregående huvudsignal till ”kör”, förrän han
genom tågankomstsignalering eller på annat sätt vet att tåget närmar sig.
(Stoppsignaleringen skulle annars lätt kunna utebli genom att tkl är
upptagen med annat och därigenom förbiser tågets ankomst.)

2 Genomfartståg och tåg med behovsuppehåll


a) Allmänt. Bestämmelserna i avd b och c gäller i förekommande fall
om genomfartståg eller tåg med behovsuppehåll måste stoppas på
stationen (för tåg med behovsuppehåll dock inte bara för trafikutbyte).

Till mom 2 avd a
Anledning till att tåget måste stoppas kan t ex vara
– att hinder finns på stationen, men bortom tågvägen och dess skyddssträcka,
– att nästa stationssträcka inte är fri eller att klart-anmälan inte har
erhållits,
– att tåget skall ges order,
– att tåget skall kvarhållas för förbigång.
Om ett genomfartståg skall stoppas för trafikutbyte och order om
uppehållet inte har kunnat ges tidigare, skall tåget stoppas vid en
föregående huvudsignal och order (S11) om fast uppehåll ges till
föraren. Tbfh ges order snarast sedan tåget har stannat på stationen; på
fjst skall föraren förmedla ordern.

b) Tåg skall gå ut på sträcka som ej är försedd med linjeblockering
1) Innan tåget tas in på stationen, måste tkl särskilt kontrollera att
dvärgsignal vid tågvägens slutpunkt och utfartssignal visar ”stopp”.
2) Följande gäller, om
– utfartssignal saknas , eller
– infartssignalen skall visa ”kör” (signalbild ”en grön”, utan försignalering
av utfartssignalen):
Infartssignalen får inte ställas till ”kör”, förrän föraren har gett ”beredd”.

Anm. Finns mellansignal belägen före tkl expedition, tillämpas bestämmelserna
i punkt 2 om infartssignal i stället med avseende på mellansignalen.

3) Följande gäller, om tåget tas in på tågväg med slutpunkt vid
– S-tavla,
– stoppbock, eller
– (om utfartssignal saknas:) stationsgränsen mot linjen:
Tkl visar stillahållen stoppsignal under tågets infart, föraren svarar
med ”beredd”.
Håller tkl kvar stoppsignalen, skall tåget om möjligt stanna vid denna;
annars gäller stopplats som för tåg med fast uppehåll, senast vid
infartstågvägens slutpunkt.

Till mom 2 avd b
Till punkt 2 och 3. Om de fall som anges i punkt 2 eller 3 nedan inte är
tillämpliga, får tåget tas in på stationen utan vidare. Så är t ex fallet, om
tågvägens slutpunkt utgörs av huvudsignal eller slutpunktsstopplykta i
”stopp” och denna är försignalerad med något av beskeden ”vänta
stopp”, ”kort väg” eller ”varsamhet” från en föregående försignal eller
huvudsignal.
I stället för att tillämpa punkt 2 och 3 kan tåget ges order (S11) om fast
uppehåll. Det kan i vissa fall vara nödvändigt, t ex om ”beredd” inte ges,
om tkl inte kan uppfatta ”beredd” eller om tkl inte har möjlighet att visa
stillahållen stoppsignal. Ordern ges antingen på tidigare station eller
sedan tåget har stoppats vid närmast föregående huvudsignal på
stationen.
Till punkt 3. De begränsningar för tkl som anges i till mom 1 sista stycket
gäller även detta fall.

c) Tåg skall gå ut på sträcka med linjeblockering i eller ur bruk
Om tåg undantagsvis måste tas in på tågväg med slutpunkt vid S-tavla
eller stoppbock, skall tåget stoppas vid närmast föregående huvudsignal
och föraren ges order (S11) om fast uppehåll.
Till §73 och §74 , sammanfattning för förare av genomfartståg
För förare kan man på följande sätt sammanfatta vad som gäller när
ett genomfartståg skall stoppas på en station:

a) ”Beredd” ges vid infartssignal eller mellansignal i ”stopp”:
Sth 30 km/h. Föraren måste räkna med att stanna senast vid
tågvägens slutpunkt. Hinder kan finnas omedelbart bortom slutpunkten.
Visas stillahållen stoppsignal under tågets infart, svarar föraren med
”beredd”. (Slutpunkten är då vid S-tavla, stoppbock eller stationsgränsen.)

b) Infartssignal eller mellansignal visar ”kör” och ”vänta stopp”,
eller ”kör, 40”. (”Beredd” ges inte.)
Föraren måste räkna med att stanna senast vid tågvägens slutpunkt.
Visas stillahållen stoppsignal, svarar föraren med ”beredd”. (Slutpunkten
är då vid S-tavla, stoppbock eller stationsgränsen.)
Har huvudsignal visat ”kör 40” och är tågvägens slutpunkt vid
huvudsignal i ”stopp”, kan hinder finnas omedelbart bortom slutpunkten.

c) Tåget stoppas om möjligt vid stillahållen stoppsignal, om sådan
visas och hålls kvar efter ”beredd”, och annars vid normal stopplats
för tåg med fast uppehåll; senast vid tågvägens slutpunkt.
(Visar huvudsignal ”kör” och visar tkl i förekommande fall signal
”körtillstånd”, får tåget fortsätta som normalt.)

§75 Rapportering av tågförsening

1 Rapport från tkl

Tkl skall i den omfattning som Trafikledningsfunktionen har föreskrivit
rapportera till tl, fjtkl och vissa ltkl, när försening förutses under tågets
uppehåll på stationen eller under gången därifrån, eller när ett tåg har
avgått försenat från stationen.

2 Rapport från förare

Förare skall till tkl rapportera inträffade och beräknade förseningar i
följande omfattning:
På bevakad station:
Snarast om tåget på grund av trafikutbyte eller annan orsak på eller vid
tågsättet beräknas bli mer än 2 min försenat (eller merförsenat, vid
redan tidigare inträffad försening).
På linjen och på obevakad station:
När gångtiden på stationssträckan av någon anledning kommer att
överskridas med mer än 5 min.
Måste föraren på grund av någon oregelmässighet lämna förarhytten,
ska han om möjligt per radio underrätta tkl och även uppge den tidpunkt
då ha beräknar vara tillbaka.

Till mom 2
Särskilt på stationer och sträckor med mycket trafik är det angeläget att
föraren genast underrättar tkl om att tåget inte kan avgå. Innan
tågvägslåsning återtas och tågvägen disponeras för annat, måste tkl
nämligen få bekräftat från föraren att tåget står stilla.

3 Undersökning

Har tåg inte kommit till bevakad station 30 min efter det att tåget
normalt skulle ha kommit in, och känner tkl inte till varför, skall han
vidta åtgärder för att ta reda på orsaken. (På sträcka med radio skall
åtgärder vidtas när en förare, som har meddelat att han måste lämna
dragfordonet, inte har hörts av inom 15 min från den tidpunkt då han
beräknades vara tillbaka.)

Till mom 3
För avsyning av banan kan tkl vända sig till Spårinnehavaren eller till
polisen.

§76 Normal ordningsföljd för tåg

Till §76
Denna paragraf anger vad som är tågens normala ordningsföljd, d v s
den ordningsföljd mellan två tåg – i samma eller motsatt riktning – som
skall gälla på en stationssträcka, om den inte ändras enl §77 eller §78

1 Tåg som finns i tdtboken


a) Normal ordningsföljd framgår av grafisk tdt och tågordning, med
tillägg av vad som sägs nedan.

b) Ifall två tåglinjer på grafisk tdt för tåg i motsatta riktningar skär
varandra mellan två stationer på enkelspårig sträcka (= ”oreglerat
möte”), anges vid vilken av stationerna mötet skall ligga med en pil på
grafisk tdt resp med anmärkning i tågordning.

c) Ifall två tåglinjer på grafisk tdt för tåg i samma riktningar skär
varandra mellan två stationer eller på obevakad station (= ”oreglerad
förbigång”), anges hur den normala ordningsföljden skall vara med
anmärkning på grafisk tdt och i tågordning.
Motsvarande gäller om två tåg i samma riktning har samma avgångstid
eller samma ankomsttid vid en station.

d) Två tåg, som inte går ordinarie samtidigt, kan ha samma tdtläge
mellan två bevakade stationer. Härvid gäller:
1) Andra tåg än tilläggståg: Om det anordnas ett extratåg (= 07) som
har samma läge som ett annat tåg (= 09), som är ordinarie eller
tidigare anordnat, är den normala ordningsföljden dem emellan:
09, 07
Anm. Detta förhållande anger tl i anm på S4 eller S5 för 07: ”07 går efter 09”.
2) Tilläggståg: Normal ordningsföljd för ett tilläggståg (= 50009) är
närmast efter det tåg (= grundtåget, 09), vars tdt tilläggståget
använder: 09, 50009
Anordnas ett tilläggståg (= 50007) enl tdt för ett grundtåg (= 07), som
självt går i samma läge som annat tåg/grundtåg (= 09), är normal
ordningsföljd att resp tilläggståg går närmast efter sitt grundtåg:
09, 50009, 07, 50007

e) För tåg som är omlett på fjbsträcka enl §80 finns ingen normal
ordningsföljd fastställd. För stationssträcka närmast fjbgränsstation
skall fjtkl ange tågets ordningsföljd för tkl för fjbgränsstationen enl bil
3 art 2.1.1.

2 Extratåg enl S4


a) Normal ordningsföljd framgår av tågets avgångstider och ankomsttider.
På sträcka som inte är försedd med linjeblockering framgår den
normala ordningsföljden även av uppgifter om k-möten.
Har tåget oreglerat möte eller oreglerad förbigång med annat tåg,
framgår den normala ordningsföljden av uppgifter om k-möten eller av
anmärkning.

b) Tåg på fjbsträcka enl förenklad S4: Ingen normal ordningsföljd finns
fastställd. För stationssträcka närmast fjbgränsstation skall fjtkl ange
tågets ordningsföljd för tkl för fjbgränsstationen enl bil 3 art 2.1.1.

§77 Mötesändring

I denna paragraf används följande beteckningar:
01 = det tåg som skall kvarhållas i N
02 = det tåg som skall framgå från F
F = den förutvarande mötesstationen
N = den nya mötesstationen
Till §77
Denna paragraf avser mötesändring på enkelspårig sträcka, d v s
ändring av den normala ordningsföljden för tåg i motsatta riktningar eller
– när linjeblockeringen är ur bruk – av den ordningsföljd som framgår
av S14.
Bestämmelserna tillämpas också vid enkelspårsdrift på dubbelspårig
sträcka utan fjb vid ändring av den ordningsföljd för tåg i motsatta
riktningar som framgår av S7.
(För sträcka där linjeblockeringen är ur bruk eller med enkelspårsdrift, se
även §71:6 resp §81:3 )
Speciella anvisningar gäller för tl och tkl i följande fall:
1) Om möte ändras från en station vid sträcka utan fjb till en station på
fjbsträcka, tillämpas bestämmelserna så att gränsstationen mellan
sträcka med och utan fjb behandlas som N.
Ändras mötet från en station på fjbsträcka till en station vid sträcka utan
fjb, behandlas gränsstationen som F.
2) Om en mötesändring berör både sträcka utan linjeblockering (= ”ej
linbl”) och sträcka med linjeblockering utan fjb (= ”linbl”), tillämpas
bestämmelserna i två steg:
I ett första steg ändras mötet från den förutvarande mötesstationen till
gränsstationen mellan ej linbl och linbl. Därifrån ändras mötet i ett andra
steg till den nya mötesstationen. (Gränsstationen är alltså dels N vid den
första mötesändringen, dels F vid den andra mötesändringen.)
3) Om en mötesändring innebär att det verkliga mötet ändras från
station vid enkelspårig sträcka till en dubbelspårig sträcka, tillämpas
bestämmelserna så att gränsstationen mellan enkelspårig och dubbelspårig
sträcka behandlas som N.
Ändras det verkliga mötet från en dubbelspårig sträcka till en station vid
enkelspårig sträcka, behandlas gränsstationen som F.
4) Undantag från 1), 2) och 3): Om möte ändras från en station vid
enkelspårig sträcka utan linjeblockering till en annan station vid enkelspårig
sträcka utan linjeblockering, förbi mellanliggande sträcka med
linjeblockering/dubbelspår, får reglerna för en mötesändring på sträcka
utan linjeblockering tillämpas fullt ut. (Mötet får alltså ändras i ett steg
med den förstnämnda stationen som F och den andra som N.)
Exempel på ovanstående, se efter till mom 7.

1 Allmänt, kvarhållningsorder (utan linjeblockering)

Om k-möte skall ändras från F till N, utfärdar tl kvo enl S9 och sänder
den till tkl N. Om 01 kan få kvo på en tidigare station (= A), sänds kvo
även till tkl A; denne skall då ge kvo till 01.
Om N är obevakad för 01 enl tdt eller tidigare order, får möte läggas dit
bara
– om kvo kan ges till 01 före N, eller
– om 01 finns i N, eller
– om 01 har stannat på linjen och tkl för N har talat med föraren så att
han därigenom vet att 01 ännu inte har passerat N.

Anm. Trafikledningsfunktionen kan medge att möte får ändras genom beslut av
tkl N efter samråd med tkl F.


Till mom 1
Kvo är dels en order till tkl N att kvarhålla 01, dels en order till föraren
på 01 att 01 skall k-möta 02 i N i stället för i F.
Mötesändring kan innebära risker. Det tåg som är försenat eller mest
försenat (= 01) skall kvarhållas på en tidigare station (= N) än den
planenliga (= F) för att möta det andra tåget (= 02). De föreskrivna
rutinerna skall säkerställa att 01 verkligen stannar i N, tills 02 har kommit
dit.
Kontroll av att tkl N inte sänder iväg 01 innan 02 har kommit dit är
ordnad genom dels föraren på 01, dels tkl för annan station:
– Föraren på 01 skall om möjligt vara insatt i situationen, innan tåget
kommer till N, så att han är beredd att invänta 02 där och på så sätt
kan kontrollera tkl. Detta åstadkoms genom att föraren på 01 ges kvo
i A.
– Har föraren på 01 ännu inte fått kvo, när 02 skall gå ut på den sista
stationssträckan mot N, skall tkl N ha utfört en extra åtgärd som hindrar
honom från att avsända 01. Att han verkligen har gjort det kontrolleras
enl mom 4 av den tkl som skall ha ”klart 02 till N”.
Om 01 inte har fast uppehåll i A, skall tåget stoppas för denna
ordergivning.
I kvo kan anges att tkl N skall sända S8 även till tkl för station före F (=
C). Tkl C skall då ge S8 till föraren på 02. (Kvo skall inte adresseras till
tkl C.)
Är N gränsstation mellan olika trafikledningsområden, kan Trafikledningsfunktionen
föreskriva att tkl N i stället för tl skall ombesörja att kvo
sänds till A för ordergivning till föraren på 01.
Till anm. När tkl N får besluta om mötesändring, skall han utfärda och
underteckna kvo i stället för tl samt i förekommande fall sända kvo till tkl A.

2 Åtgärder av tkl N (utan linjeblockering)

När tkl N har fått kvo, skall han vidta följande åtgärder:
I. 01 finns inte i N

a) Om kvo skall ges till 01 på station före N, skall tkl utfärda och sända
S8.

b) Om kvo skall ges till 01 i N, skall tkl i nämnd ordningsföljd:
1) kontrollera att infarts- och utfartssignaler som skall visa ”stopp”
för 01 gör detta,
2) spärra utfartssignalen eller sätta påminnelseskylt på dess ställare;
om utfartssignal inte finns: sätta påminnelseskärm på signalstaven
(handsignallyktan),
3) underteckna kvo,
4) utfärda och sända S8.
Kvo skall ges till föraren på 01 genast sedan 01 har kommit till N.
II. 01 finns i N
Tkl skall i nämnd ordningsföljd:
1) underteckna kvo och genast ge den till föraren på 01,
2) utfärda och sända S8.

Anm. S8 får dock utfärdas och sändas innan kvo har överlämnats till föraren, om
Trafikledningsfunktionen har medgett detta och föreskrivit hur man skall
säkerställa att 01 kvarhålls (anges i säpl).


Till mom 2
S8 är dels en order till tkl F och tkl för mellanliggande bevakade stationer
att låta 02 framgå från F, dels en order till föraren på 02 att 02 inte skall
k-möta 01 i F utan att k-mötet med 01 antingen äger rum i N eller
bortfaller.
Om k-mötet för 02 bortfaller, används på S8 den formulering där detta
framgår. (Så är fallet om 01 utgår från N, om 02 från N skall gå ut på
en annan linje än den som 01 har kommit från, om N är slutstation för
02 eller om N är gränsstation mot sträcka försedd med linjeblockering
eller dubbelspår.)
Om mötet senare ändras ytterligare, skall nya order utfärdas. Dock skall
ingen order alls ges till föraren, om mötet ändras tillbaka till F och han
ännu inte har hunnit få någon order.
Till avd I, b. Obs att S8 inte ens får skrivas ut – för att senare undertecknas
av tkl – förrän övriga åtgärder har vidtagits.
Till avd I, b punkt 2. Måste signalstaven eller handsignallyktan användas,
sedan påminnelseskärmen har satts på, skall skärmen tas av när signal
ges och genast därefter åter sättas på. Motsvarande gäller påminnelseskylt
på ställare till utfartssignal. Vid dagning och skymning används
påminnelseskärm både på signalstav och handsignallykta.
Till anm. Här avses fall när det anses nödvändigt att sända S8 först, t ex
på station med flera bangårdar eller på station varifrån tåg utgår.

3 Vart S8 sänds (utan linjeblockering)

Tkl N skall sända S8 till tkl F, tkl för mellanliggande bevakade stationer
och tkl för station före F (= C), som i kvo har utsetts att ge S8 till föraren
på 02.

Anm. Är F obevakad, skall S8 i stället för till F sändas till närmast föregående
station för 02.


Till mom 3
Är S8 inte adresserad till tkl C, skall tkl F ge S8 till föraren på 02.

4 Kontroll av den som ska ha klart-anmälan för 02 (utan linjeblockering)

Den tkl som skall ha ”klart 02 till N” får inte godta detta, förrän tkl N har
meddelat: ”01 har kvo” eller ”påminnelseskylt/-skärm påsatt” eller
”utfartssignalen spärrad”.

Till mom 4
Om kvo skall ges till föraren på 01 på station före N, men detta ännu inte
har skett vid den tidpunkt då tkl N skall lämna klart-anmälan för 02, måste
tkl N sätta på påminnelseskärm (påminnelseskylt, spärra utfartssignalen)
och meddela att han har gjort det, innan han lämnar klart-anmälan för
02.
Till mom 1–4, sammanfattning för förare på sträcka utan linjeblockering
Om 01 skall kvarhållas i N för att där k-möta 02 i stället för i F, får
föraren på 01 order (kvarhållningsorder på S9) om detta. (Detsamma
gäller om 01 skall kvarhållas i N utan att ursprungligen ha något k-möte
med 02, jfr säok till §79 )
Föraren på 02 får order (framgångsorder på S8) om att k-mötet med
01 är flyttat från F till N. (För att 02 skall kunna få framgångsorder från
F måste 02 enl tdt eller tidigare order k-möta 01 i F, jfr säok till §79 )
Framgångsordern kan även ange att k-mötet bortfaller för 02.

5 Allmänt, kvarhållningsorder (med linjeblockering)

Om möte skall ändras från F till N, utfärdar tl kvo enl S9 och sänder den
till tkl N.

Anm. Trafikledningsfunktionen kan medge att möte får ändras genom beslut av
tkl N efter samråd med tkl F.

6 Vart S8 sänds (med linjeblockering)

När tkl N har fått kvo, skall han utfärda S8 och sända den till tkl F och
tkl för mellanliggande bevakade stationer.

Anm. Är F obevakad, skall S8 i stället för till F sändas till närmast föregående
station för 02.


Till mom 5 och 6
Kvo och S8 skall inte ges till föraren på 01 resp 02. På S8 och S9 ändras
’k-möta’ för hand till ’möta’.

7 Fjbsträcka

Fjtkl beslutar om mötesändring. Kvo och S8 utfärdas inte.

Till mom 7
Fjtkl skall underrätta tkl för fjbgränsstation om mötesändring som berör
stationssträckan närmast fjbgränsstationen, se bil 3 art 2.1.2.

§78 Tågföljdsändring och tågsättsbyte


Till mom 1–3
Med tågföljdsändring avses den ändring för tåg i samma riktning av
normal ordningsföljd eller – när linjeblockering är ur bruk eller vid
enkelspårsdrift – av den ordningsföljd som framgår av S14 resp S7.
Om tågföljden skall ändras förbi gränsstation mellan sträcka utan fjb och
fjbsträcka, tillämpas bestämmelserna i flera steg, så att varje tågföljd-sändring
inte sträcker sig förbi gränsstationen.

1 Tågföljdsändring, sträcka utan fjb

Skall ordningsföljden mellan tåg i samma riktning ändras mellan B och
S, utfärdar tl order enl S12 och sänder denna till tkl B.

Anm. Trafikledningsfunktionen kan medge att S12 utfärdas av tkl B efter
samråd med tkl S.

Tkl B skall sända S12 till S och mellanliggande bevakade stationer.

Till mom 1
När så anses behövligt, kan tl klargöra tågföljden genom att ange denna
i S12.

2 Tågföljdsändring och tågsättsbyte

På sträcka med linjeblockering gäller: Vid större försening för ett tåg (=
05) kan tl ge särskild order om att 05 tills vidare skall utgå ur tågföljden
mellan B och S.
Tl sänder ordern som telegram till tkl B med följande formulering: ”Tåg
05 skall t v utgå ur tågföljden till S.”.
Tkl B skall sända tl särskilda order till S och mellanliggande bevakade
stationer.
När 05 kan gå från B, fastställs tågföljden genom att S12 utfärdas och
sänds enl mom 1.

3 Tågföljdsändring, fjbsträcka

Fjtkl beslutar om tågföljdsändring. S12 utfärdas inte.

Till mom 3
Fjtkl skall underrätta tkl för fjbgränsstation om tågföljdsändring på
stationssträckan närmast fjbgränsstationen, se bil 3 art 2.1.1.

4 Tågsättsbyte


a) Sträcka utan fjb. Tl kan i stället för att ändra tågföljden ge särskild
order om tågsättsbyte. Tl sänder ordern som telegram med följande
formulering: ”Tågen 01 och 03 skall idag (natt mot… ) byta tågsätt på
sträckan B–S.”
Ordern sänds till B, S och de mellanliggande bevakade stationer där 01
och 03 har uppehåll för trafikutbyte.
Ordern innebär att det tågsätt som från B ursprungligen skulle gå som
tåg 01 i stället skall gå som tåg 03, och omvänt.
Tkl i B skall
– ombesörja att föraren på 01 och 03 får order (S11) om att tågsättet
skall framföras som 03 resp 01,
– kontrollera att förarna på tågen från B får de order de skall ha.

b) Fjbsträcka. Fjtkl kan ge särskild order om tågsättsbyte. Avd a
gäller i tillämpliga delar.

Till mom 4
Order om tågsättsbyte får ej utfärdas förbi fjbgränsstation. I förekommande
fall sker tågsättsbytet i flera steg genom att tl och fjtkl utfärdar
order för sin resp sträcka. Berörda tl och fjtkl skall samråda med
varandra.
Tågsättsbyte bör användas bara om tågen är likartade och påtagliga
fördelar i tågledningshänseende kan vinnas.
Till avd a. På sträcka utan linjeblockering kan finnas hinder mot att
använda sig av tågsättsbyte. Se följande exempel:
Tåg 01 är försenat och går efter 03 till C. Tåg 03 är i rätt tid och
tågsättet kan gå från C som 01. Tl får emellertid inte ge order om att
01 och 03 skall byta tågsätt på sträckan C–F. Om han gjorde det,
skulle nämligen 02 få k-möte med tåg med nummer 01 två gånger (i
D med det nyutrustade 01 och i C med det ursprungliga 01), vilket
skulle kunna leda till allvarliga missförstånd. För att undvika detta
måste tl vidta andra åtgärder, t ex ställa in 01 på sträckan C–F och
anordna extratåg för 03 tågsätt i 01 läge. Däremot är det inget som
hindrar att 01 ursprungliga tågsätt framförs från C i 03 tdt.
Vad som här har sagts gäller även när tåg nyutrustas utan samband med
tågsättsbyte.
Till avd a, sista stycket. Tkl B skall se till att alla order har överlämnats
mellan förarna på de båda tågen, om dessa finns på stationen. Annars
måste tkl B ta kontakt med tkl för ordergivningsstationen och komma
överens med denne hur ordergivningen skall ordnas, t ex att tkl B skall
ge vissa order till det ena eller båda tågen.

§79 Nytillkommet k-möte

När nytillkommet k-möte (i andra fall än enl §71 , §77 eller §81 )
uppkommer för ett tåg (= 04) på en station (= K), skall tl ge tkl K särskild
order.
Ordern sänds som telegram och formuleras: ”Tåg 04 skall k-möta tåg 03
i K.”
Tkl K skall kvittera ordern på följande sätt ”Tåg 04 k-möter tåg 03 i K”.
Föraren på 04 ges order (S9).

Anm. Har Trafikledningsfunktionen medgett att tkl K i stället för tl får besluta
om mötesändring (§77:1 anm), skall tkl K vid nytillkommet möte ombesörja S9
till 04 utan särskild order av tl.


§80 Omledning av tåg på fjbsträcka

1 Omledning av tåg på fjbsträcka


a) På vissa sträckor med fjb får omledning av tåg förekomma (beslut av
Trafikledningsfunktionen, anges i linjeboken och TLF) enl följande:
Ett tåg (= 01), som enl tdt går på en sträcka (= A–B) via en station eller
sträcka (= X), kan omledas att med samma tågnummer gå via en annan
station eller sträcka (= Y). Förutsättning är att fjb är i bruk på alla
stationssträckorna A–B, både via X och via Y.

b) Tl beslutar om omledningen i särskild order som sänds som telegram
och formuleras: ”Tåg 01 skall mellan … och … omledas med samma
nummer över …” . Ordern sänds till berörda fjtkl och tkl för fjbgränsstationer.
Tkl skall kvittera ordern. Tl skall se till att han får kvitto.
Fjtkl skall för tkl för fjbgränsstation ange ordningsföljden för 01 på den
angränsande stationssträckan, enl bil 3.

Till mom 1
Omledning enl denna paragraf innebär alltså att tåget inte behöver
ställas in via X för att anordnas med annat nummer via Y, utan behåller
sitt nummer.
Till avd b. Om A och B hör till olika trafikledningsområden, ges ordern
om omledning av tl för A efter samråd med tl för B.
Tkl på lokalbevakad fjbgränsstation skall behandla ordern på samma
sätt som en S5.
Om sträckan A–B hör till flera olika fjtkl, skall fjtkl för en fjbsträcka
underrätta fjtkl för följande fjbsträcka om 01 läge i god tid innan 01 når
fjbgränsstationen.

2 Omledning av tåg på fjbsträcka

Föraren på 01 ges order (S11).
På den sträcka, dit tåget har omletts, är tåget genomfartståg vid alla
mellanliggande tpl, om inte annan order ges.

§81 Trafikering av dubbelspår

I denna paragraf avses med
– sträcka med linjeblockering: en stationssträcka där linjeblockeringen
är i bruk på båda spåren,
– sträcka utan linjeblockering: en stationssträcka där linjeblockeringen
är ur bruk på något av eller båda spåren.

1 Allmänt

Dubbelspårig stationssträcka trafikeras enl följande:

a) På sträcka utan linjeblockering. Vid dubbelspårsdrift tillämpas
vänsterspårskörning.
Enkelspårsdrift anordnas av tl. Se mom 2–9.

b) På sträcka med linjeblockering, utan fjb. Vid dubbelspårsdrift
tillämpas normalt vänsterspårskörning. Högerspårskörning kan förekomma
för vissa tåg, planenligt eller tillfälligt efter beslut av tl i varje
enskilt fall, se mom 10.
Enkelspårsdrift anordnas av tl. Se mom 2–4.

c) På fjbsträcka. Vänsterspårskörning eller högerspårskörning tillämpas,
enl fjtkl beslut.
På stationssträckan närmast fjbgränsstation gäller dock: Vänsterspårskörning
tillämpas normalt. Högerspårskörning kan förekomma
för vissa tåg, planenligt eller tillfälligt efter beslut av fjtkl i varje enskilt
fall, se mom 10.

Anm. Trafikledningsfunktionen kan för stationssträcka närmast fjbgränsstation
besluta (anges i TLF)
1) att högerspårskörning normalt skall tillämpas, eller
2) att båda spåren normalt skall användas för tåg i båda riktningarna, enl
fastställd plan.
Även i dessa fall kan avvikelser göras från den normala trafikeringen, se mom
10.


Till mom 1
Obs att förare inte får någon order om högerspårskörning. (Förare på
tåg får dock order vid enkelspårsdrift när linjeblockeringen är ur bruk,
se mom 8.)
Till avd c, anm. Tas fjb ur bruk, skall vänsterspårskörning tillämpas, om
inte enkelspårsdrift anordnas.

2 Enkelspårsdrift, sträcka utan fjb. Anordnande, tågs ordningsföljd.


a) Enkelspårsdrift anordnas genom att tl utfärdar S7, som sänds till
sträckans gränsstationer.
En S7 omfattar endast en stationssträcka.
Enkelspårsdriften anges börja med första tåget på högerspår och sluta
med sista tåget på högerspår.
Tågens ordningsföljd på stationssträckan bestäms på S7 genom uppräkning
av tågen i tidsföljd. Vid uppräkningen tas med ordinarie tåg samt
de extratåg som är anordnade när S7 utfärdas, utan ”E” efter tågnumret.
Tkl skall underrätta tl om det finns hinder för enkelspårsdriften. Annars
skall han kvittera S7. Tl skall se till att han får kvitto.

b) Under enkelspårsdriften får det andra spåret inte vara upplåtet för
tåg. (Undantag på sträcka med linjeblockering, se säok.)
Till avd a, andra stycket. Under tiden en S7 gäller får bevakningen inte
tas upp på eventuell obevakad station på stationssträckan.
Till avd a, sista stycket. Först sedan tkl har fört in S7 i tklboken får han
kvittera S7, varvid tkl antingen läser upp S7 eller sänder en undertecknad
avskrift av denna till tl. När S7 är tryckt (jfr säok till §38:1 ,3) och
numrerad, behöver tkl i kvittot endast ange att S7 nr … har mottagits. Tkl
antecknar kvitteringen enl reglerna för S5 i §38
Till avd b. På sträcka med linjeblockering får enkelspårsdriften starta och
det första tåget gå ut på högerspår medan det sista tåget före enkelspårsdriften
fortfarande finns kvar på vänsterspår på stationssträckan.

3 Särskild order om ordningsföljden (enkelspårsdrift, ej fjb)

Tl skall komplettera S7 med särskild order (se säok) om ordningsföljden
i följande fall:
1) om extratåg anordnas sedan S7 har utfärdats,
2) om ett tåg, som skulle ha gått före enkelspårsdriften p g a
försening kommer att framföras under denna,
3) om tl vill ändra ordningsföljden, när detta förfaringssätt anses
lämpligare än att tillämpa §77 och §78
Ordern sänds som telegram och formuleras: ”Tåg … skall under enkelspårsdriften
B–C på nedspåret … (natt mot …) gå mellan tågen … och …”
Tkl skall kvittera ordern. Tl skall se till att han får kvitto.

4 Avslutande tidigare än planerat (enkelspårsdrift ej fjb)

Om enkelspårsdriften skall avslutas tidigare än vad som framgår av S7,
ger tl särskild order till de stationer som har fått S7 om att dubbelspårs-driften
skall återupptas.
Ordern sänds som telegram och formuleras: ”På sträckan … – … skall
dubbelspårsdriften återupptas fr o m tåg …”
Tkl skall underrätta tl om det finns hinder för att återuppta dubbel-spårsdriften.
Annars skall han kvittera ordern. Tl skall se till att han får
kvitto.

5 Enkelspårsdrift, sträcka utan linjeblockering. S7, k-möte för tåg efter enkelspårsdriften


Anm. Mom 5–9 gäller utöver mom 2–4.

(Tillägg till mom 2.) S7 sänds även till berörda ordergivningsstationer.
Vid uppräkningen på S7 av tågens ordningsföljd tas med även det sista
tåg som före enkelspårsdriften går på det spår som skall trafikeras.
Tl skall på S7 ange k-möte för det tåg (= 07) som efter enkelspårsdriften
först skall gå på det spår där enkelspårsdriften har ägt rum. 07 k-möter
det sista tåget under enkelspårsdriften (= 06), om den tdtenliga tiden
mellan 07 och 06 inte överstiger en timme och 07 inte har k-mött 06 på
tidigare station. 07 ges order (S9).

Till mom 5
Till andra stycket. Tåget före enkelspårsdriften måste tas med för att
föraren på tåg under enkelspårsdriften skall kunna kontrollera möte enl
mom 8.
Se fig 1. På S7 enl fig 1 skall tåg 01 som går före enkelspårsdriften tas
med i uppräkningen: 01, 04, …
Till sista stycket. På S7 enl fig 1 anges ”Tåg 07 skall k-möta 06 i B”.

6 K-möte vid särskild order om ordningsföljd (enkelspårsdrift, ej linjeblockering)

(Tillägg till mom 3.) Har ordningsföljden för ett tåg (= 05) bestämts
genom särskild order, skall tl i ordern ange de tåg som skall k-möta 05;
dessa tåg ges order (S9).
Ordern kompletteras enl följande formulering: ”Tåg … skall k-möta tåg
05 i …”

7 K-möte vid avslutande tidigare än planerat (enkelspårsdrift, ej linjeblockering)

(Tillägg till mom 4.) I ordern om att dubbelspårsdriften skall återupptas
skall tl ange k-möte för första tåg efter enkelspårsdriften. (Härvid gäller
reglerna i mom 5 sista stycket.)

Till mom 7
När dubbelspårsdriften har återupptagits tidigare än beräknat, skall tåg
som har fått S9 om k-möte efter enkelspårsdriften (enl tidigare utfärdad
S7) ges order (S9 avd 4) att k-mötet har bortfallit.

8 Order till tåg (enkelspårsdrift ej linjeblockering)

S7 skall ges till tåg i båda riktningar. S7 kan ges i av tkl bestyrkt avskrift
eller utdrag.
Har tl genom särskild order bestämt ett tågs ordningsföljd, skall den S7
som ges till föraren på detta tåg vara kompletterad enl tl särskilda order.
När dubbelspårsdrift har återupptagits enl mom 4, skall förare som har
fått S7 ges order (S11).

Till mom 8
På S7 till ett visst tåg behöver i uppräkningen endast tas med tåget självt
samt det tåg som går närmast före i motsatt riktning, även om det skulle
gå före enkelspårsdriften.

9 K-möte (enkelspårsdrift ej linjeblockering)

På den gränsstation (= X), varifrån ett tåg (= 02) som har fått S7 skall
gå ut på sträcka med enkelspårsdrift, uppkommer k-möte enl följande:
02 k-möter ett tåg, nämligen det (= 01) som närmast före 02 har gått på
stationssträckan i motsatt riktning till X.
02 k-möter 01 enl denna regel även om tidsmellanrummet överstiger 60
min. K-möte föreligger dock inte, om 02 redan har k-mött 01 på en station
före X.

Till mom 9
Se fig 1. Uppräkningen på S7 är: 01, 04, 03, 05, 06.
04 k-möter 01 i C. 03 k-möter 04 i B. 05 k-möter 04 i B. 06 k-möter 05
i C.
Obs att de vanliga reglerna för k-möte med tåg som har ankommit inom
60 min inte gäller under enkelspårsdrift.

10 Högerspårskörning vid dubbelspårsdrift, sträcka med linjeblockering


Anm. På sådan stationssträcka med fjb närmast fjbgränsstation, där högerspårskörning
normalt tillämpas (se mom 1 anm punkt 1) gäller bestämmelserna
i mom 10 med ’högerspårskörning’ utbytt mot ’vänsterspårskörning’ och omvänt.


a) Planenlig högerspårskörning
Högerspårskörning tillämpas om tågordning och grafisk tdt anger att
tåget skall gå på högerspår (”nedspåret” eller ”uppspåret”).

b) Tillfällig högerspårskörning
1) Sträcka utan fjb
Tl utfärdar särskild order som sänds som telegram till berörda tkl, enl
följande exempel: ”Tåg … skall idag framföras A–C på nedspåret mellan
tågen … och …”.
2) Fjbsträcka
Fjtkl underrättar tkl för fjbgränsstationen enl bil 3 art 2.1.1.

Anm. På stationssträcka närmast fjbgränsstation, där båda spåren normalt
används för tåg i båda riktningarna (enl mom 1 anm punkt 2), underrättar fjtkl
tkl för fjbgränsstationen vid avvikelse från den planenliga spåranvändningen.


Till mom 10
Skulle linjeblockeringen tas ur bruk, skall vid dubbelspårsdrift vänsterspårskörning
tillämpas, även om planenlig högerspårskörning framgår
av tågordning eller grafisk tdt. Har tl utfärdat order enl avd b punkt 1,
måste denna återtas innan linjeblockeringen tas ur bruk.
Om linjeblockeringen tas ur bruk närmast efter ett tåg som har framförts
på högerspår enl mom 10, och enkelspårsdrift inte anordnas samtidigt,
skall tl i förekommande fall ge order om nytillkommet k-möte enl §79 för
det tåg som först går sedan linjeblockeringen har tagits ur bruk.
Till avd a. Om vänsterspårskörning tillfälligt skall tillämpas för ett tåg för
vilket tågordning och grafisk tdt anger högerspårskörning, ger tl/fjtkl
order på motsvarande sätt som enl avd b.

§83 Hjälpfordon behövs till tåg. Fordon från tåg måste lämnas kvar.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller tåg på tågspår på linjen och
obevakad station. Vad som sägs om tåg gäller i tillämpbara delar även för
vut för transport.

1 Begäran av hjälpfordon


a) Behövs hjälpfordon till tåg som har stannat på linjen eller på
obevakad station, skall föraren muntligt begära hjälpfordon hos tkl för
en av stationssträckans gränsstationer; på fjbsträcka hos fjtkl.

Anm. Om det i samband med olycka inte är möjligt för föraren (eller för
avlösande förare) att själv begära hjälpfordon, får hjälpfordon begäras av den
som enl Trafikutövarens bestämmelser ansvarar för bärgningen. Denne svarar
då för förarens åtgärder enl nedan.

Begäran formuleras: ”Hjälpfordon begärs till tåg … .”
Föraren skall uppge den sträcka/tpl där det hjälpbehövande tågsättet
befinner sig enl följande:
På sträcka med linjeblockering:
– sträcka begränsad av närmaste stationer, eller
– (om hela tågsättet befinner sig på en obevakad station, innanför
stationsgränserna:) denna station,
På sträcka utan linjeblockering:
– sträcka begränsad av närmaste stationer eller linjeplatser, eller
– (om hela tågsättet befinner sig på en obevakad station, innanför
stationsgränserna:) denna station, eller
– (om hela tågsättet befinner sig vid en linjeplats, mellan de yttersta
växlarna eller i sin helhet utmed plattform:) denna linjeplats.

Till mom 1 avd a
Skyddsåtgärder för intilliggande spår (enl §85:2 ) får under inga
förhållanden försenas genom begäran om hjälpfordon!
Närmare bestämd position (km-tal, signal e d) får inte uppges för tkl,
såvida detta inte krävs för att vägleda samhällets räddningstjänst eller
bilburen hjälp.

b) Sedan hjälpfordon har begärts, ansvarar föraren för att tågsättet inte
flyttas förrän vut med hjälpfordon anländer.
Bortfaller orsaken till begäran om hjälpfordon, får föraren återkalla sin
begäran hos den tkl som han tidigare har begärt hjälpfordon hos. Tåget
får dock föras vidare endast efter medgivande av denne tkl.

2 Tkl åtgärder (hjälpfordon)


a) Tkl som har fått begäran om hjälpfordon enl mom 1 skall genast
avspärra stationssträckan.

Till mom 2 avd a
När avspärrning sker med hinderanmälan, utväxlas en särskild hinderanmälan
p g a begäran om hjälpfordon, även om hinderamälan redan
tidigare har utväxlats p g a anmälan om olycka enl §85:2

b) Begäran enl mom 1 innebär att vut med hjälpfordon får anordnas enl
§36 På S1a anger tkl sträcka/tpl där det hjälpbehövande tågsättet finns
på det sätt som framgår av mom 1b.

Till mom 2 avd b
Tkl svarar för att uppgifterna på S1a anges på rätt sätt. Gränspunkter
(stationer/linjeplatser) för den sträcka, där det hjälpbehövande tågsättet
finns, skall anges i rätt ordning för vut med hjälpfordon.
Även om föraren av något skäl närmare har preciserat tågsättets läge
(km-tal, signal e d), får tkl under inga omständigheter ange sådana
uppgifter på S1a eller på annat sätt vidarebefordra dem till föraren på
vut med hjälpfordon.

c) Om föraren hos tkl vill återkalla sin begäran om hjälpfordon, får tkl
medge att tåget förs vidare, om
– vut med hjälpfordon ännu inte har hunnit anordnas, och
– (på sträcka utan fjb:) tkl har samrått med tkl för stationssträckans
andra gränsstation.
Annars måste tkl tydligt framhålla för föraren att tågsättet måste stå
kvar.

Till mom 2 avd c
Om tåget medges fortsätta, skall tkl häva avspärrningen, såvida inget
annat hindrar detta.
Till första stycket. Andra strecksatsen gäller inte, om hinderanmälan inte
har kunnat utväxlas därför att stationssträckans andra gränsstation är
stängd.

3 Undanförande av det hjälpbehövande tågsättet


a) På den stationssträcka (= A–B) där det hjälpbehövande tågsättet (=
01) finns, skall hjälpfordon gå som vut.

b) Om
– hjälpfordon har begärts till 01 enbart p g a att dragfordonet inte
förmår att föra tåget vidare, och
– hjälpfordonet (alla hjälpfordonen) har kopplats ihop med 01 tågsätt,
och
– hela det nya tågsättet kan föras vidare framåt mot B enl normala
regler för tåg,
får tsm (efter sammankopplingen och efter samråd med föraren på 01)
anmäla vut med hjälpfordon avslutad till tkl B eller A. Denne kan då
häva avspärrningen och lämna tillstånd till föraren på 01 att fortsätta
med det nya tågsättet mot B som tåg 01.

c) Om villkoren i avd b inte är uppfyllda, skall 01 tågsätt när det förs
undan anses ingå i vut med hjälpfordon.
När 01 tågsätt helt har förts undan från stationssträckan, skall tsm för
vut med hjälpfordon särskilt anmäla detta till tkl (utöver normal
anmälan om avslutad vut). Tkl får upphäva avspärrningen.

Till mom 3
Till avd c, andra stycket. Först efter denna anmälan kan tkl upphäva
avspärrningen av stationssträckan, såvida inget annat hindrar detta.
För tl och tkl gäller följande anvisningar när föraren på 01– som finns på
stationssträckan A–B – har begärt hjälpfordon. (Anvisningarna används
när det gäller att avgöra om möte skall ändras enl §77 eller tåg ställas
in enl §38 )
Om hela 01 tågsätt förs framåt in till B (samlat eller i delar), skall 01 anses
ha framgått A–B. I förekommande fall lämnas in-anmälan för 01, när hela
tågsättet har förts in.
Om 01 tågsätt däremot helt eller delvis förs tillbaka in till A, skall 01 inte
anses ha framgått A–B. I förekommande fall återkallas ut-anmälan för 01,
när hela tågsättet har förts undan från stationssträckan

4 Flera tåg på stationssträcka med linjeblockering


a) Om 01 finns på en stationssträcka med linjeblockering (= A–B) och
föraren begär hjälpfordon, och det på bakomvarande blocksträckor finns
ytterligare tåg (= 03, 05, …), gäller följande utöver mom 1–3.

b) Skall vut med hjälpfordon gå ut till 01 från framförvarande bevakade
station (= B), måste tkl B underrätta tsm för vut med hjälpfordon om 03,
05, … och instruera honom om att 01 tågsätt måste föras in till B.
Finns risk för att det finns skador på spår eller kontaktledning, måste
tkl B kontakta föraren på 03, 05, … och instruera honom om att tåget
skall stå kvar och inte får föras förbi nästa huvudsignal, även om denna
skulle visa ”kör”. Först när det är klarlagt att inga hinder finns, får tkl
B medge föraren på 03, 05, … att föra tåget vidare.

c) Om 01 har begärt hjälpfordon enbart p g a att dragfordonet inte
förmår föra tåget vidare, får tkl B (på fjbsträcka: fjtkl) i samråd med tkl
A och tl besluta att 03 tågsätt som vut med hjälpfordon skall gå fram till
01 tågsätt. Order om detta ges muntligt till föraren på 03 av tkl B (fjtkl).
Sedan vut med hjälpfordon (= 03 tågsätt) har kommit fram till 01
tågsätt, gäller mom 3b, 3c, 4a och 4b i tillämpliga delar.

Till mom 4
Om det krävs att vut med hjälpfordon går ut från A för att föra undan även
03, 05, … , måste tkl uppmana föraren på 03, 05, … att begära
hjälpfordon.
Tkl kan oftast inte förhindra att mellanblocksignal automatiskt går till kör,
när den framförvarande blocksträckan blir fri. (Motsvarande gäller
huvudsignal på obevakad station.) Det är alltså möjligt att ett efterföljande
tåg (03, 05, …) förs vidare på körsignal bakom en framförvarande
vut med hjälpfordon.
Till avd c andra stycket. Innebär bl a, att 01 och 03 tågsätt tillsammans
kan framföras till B som tåg 01, om villkoren i mom 3b är uppfyllda.
För tl och tkl gäller (jfr anvisningarna i till mom 3): Även om 01 tågsätt
och 03 tågsätt på stationssträckan A–B delvis har framförts sammankopplade
som tåg 01 eller som vut med hjälpfordon, skall båda tågen
01 och 03 anses ha framförts på sträckan när tågsätten i sin helhet har
kommit in till B.

5 Åtgärder före fortsatt färd (fordon från tåg måste lämnas kvar)

Måste fordon från tåg av tvingande skäl lämnas kvar på tågspår på
linjen eller på huvudtågspåret på obevakad station, gäller följande.
Föraren skall se till att fordonen säkras så att de inte kommer i rullning,
enl Trafikutövarens bestämmelser. (Kan inte detta göras, får fordon inte
lämnas kvar, utan hjälpfordon måste begäras.)
Om möjligt skall föraren innan tåget fortsätter se till
– att fordonen bevakas av lämplig person,
– att tkl för någon av stationssträckans gränsstationer (på fjbsträcka:
fjtkl) underrättas.
Innan tåget fortsätter, skall föraren göra en ny bromsberäkning och på
nytt fastställa tågets sth.

6 (Fordon från tåg måste lämnas kvar)


a) Ej slutsignal
Slutsignal får inte finnas på den del av tåget som fortsätter.

Till mom 6 avd a
Om det sista fordonet har fasta slutsignallyktor, måste föraren se till att
dessa är släckta.

b) Stopp utanför nästa bevakade station
Vid nästa bevakade station skall tåget stanna utanför stationsgränsen
– oavsett vad infartssignalen visar. Innan tåget förs in på stationen skall
föraren anmäla till tkl att fordon har lämnats på stationssträckan.

Till mom 6 avd b
Om föraren inte stannar utanför stationen och anmäler att fordon har
lämnats på linjen, är det stor risk för att tkl får uppfattningen att tåget har
kommit in i sin helhet. Anmälan innan tåget förs in är obligatorisk även
om tkl har underrättats redan tidigare (och även om telefon eller
radioförbindelse saknas).

7 Tkl åtgärder (fordon från tåg måste lämnas kvar)

Tkl som får underrättelse eller anmälan om att fordon har lämnats kvar
på stationssträckan skall avspärra denna.
Avspärrningen får upphävas när tkl har fått anmälan om att samtliga
kvarlämnade fordon har förts undan från stationssträckan.

Till mom 7
När de kvarlämnade fordonen skall hämtas, skall bestämmelserna om
vut med hjälpfordon tillämpas. Tsm för vut med hjälpfordon skall särskilt
anmäla när alla kvarlämnade fordon har förts undan.
Till mom 5-7
Föreskrifterna gäller inte ifall kvarlämnadet av fordonen har samband
med att en vut skall börja genom avkoppling från tåget (jfr säok till
§36:4.1 och §36:6.2 ). Föraren skall då i stället ha besked från tsm om
att avkopplingen är klar och att slutsignalen är flyttad, innan tåget
fortsätter. Dessutom skall föraren ha fått bl ’Uppgift till förare’ med
uppgifter som gäller efter avkopplingen.

§84 Backning av tåg

Till §84
Med backning av tåg avses när ett tåg tillfälligt måste föras i motsatt
riktning mot den som tdt anger, oavsett från vilken ände föraren
manövrerar tåget.
På bevakad station skall föreskrifterna tillämpas endast om normala
föreskrifter för växling inte kan användas utan stora olägenheter, t ex för
tågsätt som måste backas p g a oregelmässigheter under tågets infart
eller utfart.

1 Backning av tåg


a) Tillstånd för backning på linjen eller obevakad station
För att få backa längre än 200 m skall föraren ha tillstånd av tkl för
någon av stationssträckans gränsstationer (på fjbsträcka av fjtkl).
På sträcka med linjeblockering krävs tillstånd även för att backa kortare
än 200 m, om tåget måste backa förbi huvudsignal, som har gällt för
tågets rörelse framåt och tåget helt har passerat, eller som gäller för
backningsriktningen.

Till mom 1 avd a
Innan tkl lämnar tillstånd till backning skall han ha samrått med tkl för
stationssträckans andra gränsstation, om denna inte är stängd. Tillstånd
får inte lämnas för backning in på den sträcka där annat tåg, vut, A-arbete,
L-arbete eller A-fordonsfärd finns.
Till andra stycket. När tåg har passerat en huvudsignal på sträcka med
linjeblockering, friges den bakomliggande sträckan för ett efterföljande
tåg. Därför är det stor risk för sammanstötning om det första tåget skulle
backa förbi signalen med någon del av tåget.

b) Tillstånd för backning på bevakad station. Föraren skall ha
tillstånd av tkl, som anger hur långt tåget får backa.

Anm. Om motorvagnståg av misstag går förbi U-tavla med högst 25 m, gäller
dock: Backning tillbaka till U-tavlan får ske utan tillstånd, om den påbörjas
omedelbart och föraren med säkerhet vet att ingen med- eller motriktad
huvudsignal eller dvärgsignal passeras.


Till mom 1 avd b
För att tkl skall tillåta tåg att backa på bevakad station måste växlar vara
i kontroll i rätt läge samt låsta eller bevakade. Det måste vara sannolikt
att spåret är hinderfritt (betr signalgivare, se mom 2b). Är dessa krav inte
uppfyllda, måste rörelsen ske enligt bestämmelserna för växling.
Tkl skall i sitt tillstånd ange om signalgivare inte krävs (se mom 2b). Om
signalgivare inte finns och föraren inte kan byta ände, är det särskilt
viktigt att tkl i sitt tillstånd anger var loket skall befinna sig efter avslutad
backning. Tkl måste också i detta fall ta hänsyn till tågets längd (och vid
behov fråga föraren om tåglängden).
Exempel på formulering av tillståndet: ”Tåg 5712 får backa utan
signalgivare tills loket finns vid mellansignal 34.”

2 Backning av tåg


a) Sth, ”tåg kommer”. Hastigheten får vara högst 10 km/h. ”Tåg
kommer” skall ges omedelbart före backningen och därefter upprepade
gånger.
Kan föraren manövrera tåget från det främsta fordonet i backningsriktningen
och har fått tillstånd till backningen av tkl, får dock backningen
ske i växlingsfart. ”Tåg kommer” ges endast vid behov.

b) Signalgivare. En signalgivare skall åka på främsta fordonet i
backningsriktningen, om inte föraren finns där. Signalgivaren skall
signalera till föraren som vid växling och vid behov stoppa rörelsen.
I följande fall krävs dock inte någon signalgivare:
på linjen och obevakad station: vid backning högst 200 m, såvida inte
någon vägkorsning med vägskyddsanläggning passeras,
på bevakad station:
– vid backning med motorvagnståg enl anm i mom 1 avd b,
– om tkl medger att signalgivare inte behöver finnas. För detta
medgivande gäller för den sträcka som tåget skall backa dels att det
inte finns någon vägkorsning med vägskyddsanläggning som inte
tkl kan manövrera, dels att något av följande villkor är uppfyllt:
– inga växlar finns,
– växlarna är låsta genom tågvägslåsning som kvarstår efter tåget,
– huvudsignal visar ”kör” eller dvärgsignal visar signalbild ”lodrätt”
för backningsriktningen.
Krävs en signalgivare, ansvarar föraren för att denne finns på plats
innan backningen påbörjas.

Till mom 2 avd b
Måste huvudsignal eller dvärgsignal passeras i ”stopp”, skall tkl lämna
medgivande för detta till föraren, som skall underrätta signalgivaren.
Föraren (signalgivaren, när föraren inte finns främst i backningsriktningen)
ansvarar för att tåget inte backas in på vägkorsning med vägskyddsanläggning
förrän denna spärrar vägtrafiken eller korsningen har
bevakats enl §26
Till sista stycket. Om föraren och signalgivaren kommer överens om det,
behöver inte förbindelse upprätthållas dem emellan, sedan rörelsen väl
har satts igång. Signalgivaren måste dock då ha möjlighet att genast
stoppa rörelsen genom att öppna kopplingsventil eller nödbromsventil.

§85 Åtgärder vid fara, inträffad olycka m m

Det som sägs om tåg i denna paragraf, gäller även för vut, A-fordonsfärd,
växling och småfordonsväxling.
Vid en inträffad olycka eller vid ett allvarligt tillbud gäller bestämmelserna
om olyckshantering vid Banverket (BVF 006 resp. regionala och
lokala föreskrifter). Dessa gäller för bl.a. anmälan, undersökning samt
bärgnings- och återställningsarbete i samband med olycka.

1 Åtgärder vid fara


a) Allmänt. Den som uppmärksammar fara för tåg skall snarast försöka
stoppa tåget. Till annalkande eller passerande tåg visas stoppsignal.
Kan detta inte göras eller uppfattas inte stoppsignalen, skall andra
åtgärder vidtas för att snarast stoppa tåget. För tåg med uppfälld
strömavtagare skall härvid i första hand nödfrånkoppling av kontaktledningen
(s k ”nödstopp”) utföras. Har annan än tkl utfört nödstoppet
skall denne genast underrättas om att nödstopp har gjorts samt om
orsaken.
När tåg stoppats skall föraren underrättas om anledningen.
Fordon som brinner skall snarast skiljas från övriga fordon, om det är
risk för att elden sprider sig.

Till mom 1 avd a
Med ”fara” menas
– brand i fordon,
– farlig förskjutning av last,
– varmgång,
– tjuvbroms eller hårda slag från hjul,
– felaktig strömavtagare,
– öppen sidodörr på fordon för resande, eller
– annan överhängande fara för tåg eller resande.
”Nödstopp” innebär att strömtillförseln till eldrivna fordon bryts. Hur
nödstopp utförs framgår av BVF 051.
När tåg inte kan stoppas genom att visa ”stopp”, stoppställa signal eller
med nödstopp, måste tkl – antingen han själv har upptäckt faran eller har
underrättats om den – snarast försöka nå föraren via radio. I säpl skall
finnas uppgift om radiokanaler och driftradioområden m m samt i vissa
fall andra lämpliga åtgärder för att stoppa tåg.

b) Förarens åtgärder vid spänningslös kontaktledning. Om kon-taktledningen
blir spänningslös under gång och spänningen inte åter-kommer
inom kort, ska föraren förutsätta att nödfrånkoppling (”nöd-stopp”
har utförts. Föraren ska då
– omedelbart sänka hastigheten till växlingsfart,
– stanna tåget vid lämpligt ställe, om möjligt där det är god sikt och så
att vägkorsning inte spärras,
– kontakta tkl för besked om orsaken.

Till mom 1 avd b
Föraren måste betrakta spänningslös kontaktledning som utfört nödstopp
tills han får besked om annan orsak. Växlingsfart motiveras av att
orsaken till nödstoppet kan vara en motriktad rörelse.

2 Åtgärder vid olycka


a) Förarens åtgärder. Vid olycka ska föraren
1) om fara kan ha uppstått på intilliggande tågspår: vidta skyddsåtgärder
för detta genom att
– om möjligt se till att främsta fordonet visar blinkande frontljus
framåt,
– kortsluta spårledningen på intilliggande spår med kontaktdon,
– larma tkl,
– ombesörja att hindertavlor sätts upp på intilliggande spår ca 400 m
framför resp bakom det ofarbara stället.
2) därefter
– ombesörja att olycka genom skadad elledning förebyggs,
– om tåget medför farligt gods: om möjligt utröna om vagn med farligt
gods skadats och – om så är fallet – se till att alla personer som
uppehåller sig vid olycksplatsen varnas,
– underrätta tkl närmare om olyckan.

b) Tågpersonalens åtgärder. Finns avgångssignalerare, skall han
snarast ta reda på om föraren kan vidta åtgärderna i avd a. Om inte,
skall avgångssignaleraren ombesörja att dessa åtgärder utförs. Åtgärder
för att förebygga olycka genom skadad elledning ombesörjs alltid av
avgångssignaleraren, när sådan finns.

Anm. Om möjligt skall en person bege sig bakåt för att – innan hindertavlor har
hunnit sättas upp – visa ”stopp” till eventuellt annalkande fordon på intilliggande
spår.


c) Tkl åtgärder. Tkl skall avspärra alla tågspår på den stationssträcka
anmälan gäller. För tkl övriga åtgärder, se SJF 016.

d) Begäran av hjälpfordon. Behövs hjälpfordon, begär föraren detta
hos tkl.

Till mom 2
Här menas med olycka t ex sammanstötning, urspåring, plankorsningsolycka
eller brand. Åtgärderna skall vidtas även vid opåräknad tryck-sänkning
i huvudledningen, eftersom trycksänkningen kan bero på att
vagn spårat ur.
Till avd a. Finns flera intilliggande tågspår med spårledning skall om
möjligt även dessa kortslutas och hindertavlor sättas upp, i första hand
på det spår som bedöms ha högst sth.
Vid olycka med personskador, eller där farligt gods är inblandat, är det
angeläget att samhällets räddningstjänst snabbt larmas. Föraren skall
snarast möjligt – sedan intilliggande spår har skyddats – anmäla olyckan
till tkl.
Begäran om hjälpfordon utförs – om behov av detta finns – först sedan
ovanstående utförts.
Föreskrifterna i detta mom är tillämpliga även vid brand i tåg, när
exempelvis resande måste utrymma detta. I en sådan situation är det
nämligen stor risk att de resande kan komma ut i intilliggande spår.
Till avd a och avd c. Skyddsåtgärder för intilliggande spår får upphöra
och avspärrning av detta upphävas av tkl när det har konstaterats att
åtgärderna inte längre behövs. Kan föraren omedelbart bedöma att
skyddsåtgärder inte behövs för intilliggande spår, behöver åtgärderna
enl avd a punkt 1 inte vidtas.
Till avd d. Beträffande regler för begäran om hjälpfordon till tåg på
linjen, se §83
Avspärrning av det spår där tåget finns får upphävas först sedan tåget
i sin helhet förts undan från spåret och spåret är farbart. (Bärgnings- och
reparationsarbeten till följd av inträffad händelse kräver A-arbete som
föranleder särskild avspärrning).

3 Hinder eller fara på intilliggande spår

Upptäcker förare hinder eller fara på ett bredvidliggande tågspår på
linjen eller på station och är det ej tydligt att hindret observerats
tidigare, skall tåget stanna. Därefter vidtas motsvarande åtgärder som
vid olycka enl mom 2.

4 Hjulplattor, hjulringsbeläggning, andra skador

Har tkl underrättats om hårda slag från hjul som kan tyda på hjulplattor
eller hjulringsbeläggning i ankommande tåg eller om annat förhållande
som kan medföra skada på växlar e d, skall tåget stoppas utanför
stationen och därefter tas in med sth 10 km/h.

5 Avsyning av banan

I följande fall skall tkl hos Spårinnehavaren begära att banan avsynas.
– när det kan konstateras eller misstänkas att större föremål har fallit
ner från fordon (t ex buffert, fjäderpaket, del av last etc),
– när fordon med hjulringsbrott har passerat sträckan,
– när fordon med en hjulplatta eller dylikt av mer än 60 mm längd eller
hjulringsbeläggning av mer än 1 mm höjd har passerat sträckan.

Anm. Vid lägre temperatur än -10°C skall åtgärder enl detta mom vidtagas, när
fordon med hjulplatta av minst 40 mm längd eller med hjulringsbeläggning –
oavsett höjden – gått på aktuell sträcka med högre hastighet än 10 km/h.

Innan banan avsynats skall alla tåg ges order (S10) om sth 30 km/h på
den berörda sträckan.

Till mom 5
Vid tveksamma fall avgör Spårinnehavaren efter samråd med tl och
Trafikutövaren hur långt avsyning av banan skall begäras.
Att tåget håller 30 km/h tills banan avsynats är viktigt bl a eftersom ett
nedfallet föremål (t ex buffert som har fastnat i sliper) kan ligga så, att det
är hinderfritt för en fordonstyp men inte för en annan. Föremålet kan
också ändra läge när fordon passerar. Fordon med hjulplatta eller
hjulringsbeläggning kan ha orsakat rälsbrott som förvärras av efterföljande
tåg.