tydal.nu

TTJ

17F Trafikledning i system F

Reglerna för trafikledning i system F baseras på de regler som gälleri system H och M. Denna modul innehåller de tillägg och ändringar som tillämpas i system F. Om inget annat sägs i denna modul innebär det bestämmelserna i modul 17HMS Trafikledning – System H, M och S gäller i tillämpliga delar även i system F.

3 Avspärrning

I stället för kapitel D i modul 17HMS Trafikledning – System H, M och S gäller följande i system F.

En avspärrning i system F består av endast av tågklarerardokumentation. Tågklareraren utför avspärrningen för att förhindra att hen av misstag ger körtillstånd till en avspärrad bevakningssträcka eller ett ingångstillstånd till ett avspärrat ankomstspår.

Det avspärrade området får bestå av en bevakningssträcka eller ankomstspår på en driftplats. Området får även omfatta en eller flera bevakningssträckor i kombination med ankomstspår på angränsande driftplatser.

3.1 Kontroll före avspärrning

Om spårområdet måste vara fritt från tåg eller andra trafikverksamheter innan tågklareraren avspärrar, ska tågklareraren säkerställa detta genom att granska tågklarerardokumentationen.

3.7 Avspärrning på driftplats i system F

En avspärrning av ett ankomstspår ska förhindra att tågklareraren av misstag ger ingångstillstånd till det avspärrade ankomstspåret.

3.7.1 Utföra avspärrning

Tågklareraren ska utföra avspärrningen genom att på beläggningsplanen dokumentera vilket ankomstspår som är avslutat och orsaken till avspärrningen.

3.7.2 Trafikverksamheter avslutas

Tågklareraren ska dokumentera när varje trafikverksamhet anmäls avslutad. Tågklareraren ska också dokumentera när andra orsaker till avspärrningen faller bort.

3.7.3 Upphäva avspärrning

Sedan tågklareraren har förvissat sig om att alla trafikverksamheter har anmälts avslutade och att andra eventuella orsaker till avspärrningen är borta, får hen häva avspärrningen.

3.8 Avspärrning av en bevakningssträcka

En avspärrning av en bevakningssträcka i system F ska förhindra att tågklareraren av misstag ger körtillstånd till den avspärrade bevakningssträckan.

3.8.1 Utföra avspärrning

Tågklareraren ska utföra avspärrningen genom att på beläggnings- planen dokumentera vilken bevakningssträcka som är avspärrad och orsaken till avspärrningen.

3.8.2 Trafikverksamheter avslutas

Tågklareraren ska dokumentera när varje trafikverksamhet anmäls avslutad. Tågklareraren ska också dokumentera när andra orsaker till avspärrningen faller bort.

3.8.3 Upphäva vspärrning

Sedan tågklareraren har förvissat sig om att alla trafikverksamheter har anmälts avslutade och att andra eventuella orsaker till avspärrningen är borta, får hen häva avspärrningen.

6 Ordergivning

6.1 Ordergivningsrutiner

I stället för reglerna i avsnitt 1 i kapitel I i modul 17HMS Trafikledning – System H, M och S gäller följande i system F.

När tågklareraren för system F får kännedom om en avvikelse från kör-planen, en avvikelse från linjeboken eller någon annan uppgift som har betydelse för trafiksäkerheten, ska hen underrätta tågledaren. Uppgiften skall dokumenteras.

En order till ett tåg som ska gå på banan i system F ska om möjligt ges aven annan tågklarerare, innan tåget når banan i system F. Den ordergivande tågklareraren anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser. När ordern har getts till tåget, ska tågklareraren underrätta tågklareraren för system F.

Tågklareraren för system F ska ha tillgång till samtliga säkerhetsorder som gäller det område som hen övervakar. Hen ska kontrollera att de färder som berörs av ordergivning har fått de order de ska ha innan hen låter en färd gå över berört spåravsnitt.

6.2 Tillfällig körplan eller inställt tåg

6.2.1 Tågledarens order om tillfällig körplan eller inställt tåg

När det i system F ställs in ett tåg eller anordnas ett extratåg kan det kräva ordergivning om kontrollmöten. Se även modul 17F:7 Tågföljd och kontrollmöte.

7 Tågföljd och kontrollmöte

7.2 Nya, flyttade och slopade kontrollmöten

I stället för reglerna i avsnitt 2 i kapitel J i modul 17HMS Trafikled- ning – System H, M och S gäller följande i system F.

Nya, flyttade och slopade kontrollmöten kan uppkomma till följd av försenade tåg, tåg som går tidigare än planerat, tåg som ställs in på en hel sträcka eller en delsträcka eller för att extratåg anordnas.

Om den planerade trafikeringen ändras så att tiden mellan mötande tåg som inte har planerade kontrollmöten med varandra blir 60 minuter eller mindre, ska tågledaren orderge tågklareraren för den nya mötesdriftplatsen om nytt kontrollmöte.

Om den planerade trafikeringen ändras så att planerade kontrollmöten behöver flyttas från en driftplats till en annan, ska tågledaren orderge tågklareraren för den nya mötesdriftplatsen om flyttat kontrollmöte.

7.2.1 Tågklarerarens påminnelseåtgärder

Tågklareraren för system F avspärrar bevakningssträckan för tåg som ska ha order om nya eller flyttade kontrollmöten om tåget inte har fått order om detta. När tågklareraren har fått besked om att tåget har fått order om flyttat eller ändrat kontrollmöte får tågklareraren häva avspärrningen.

7.2.2 Extratåg

I system F får extratåg inte anordnas om det leder till nya kontrollmöten.

7.2.3 Inställt tåg

Om ett tåg ställs in på en hel sträcka eller en delsträcka kan det leda till att planerade kontrollmöten ska slopas eller flyttas eller att ett nytt kontrollmöte uppstår.

Slopat kontrollmöte

Om ett tåg (tåg 11) ställs in och ett annat tåg (tåg 12) har ett planerat kontrollmöte med tåg 11 på en driftplats (B-stad) ska tågklareraren för system F orderge föraren av tåg 12 om att kontrollmötet med tåg 11 ska slopas om inte tågklareraren kan konstatera att körplanen för tåg 12 har uppdaterats så att kontrollmötet har slopats.

Nytt kontrollmöte

Om ett tåg ställs in på en sträcka i början av den planerade färden kan det leda till att ett nytt kontrollmöte uppkommer.Tågledarens och tågklarerarens åtgärder framgår av följande exempel.Exempel.Grundförutsättning: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i C-stad.Ändrad trafikering: Tåg 12 ställs in på bevakningssträckan C-stad till B-stad. Se figur 1.

Innebär för kontrollmöten: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad, förutsatt att tåg 12 ska lämna B-stad inom 60 minuter från det att tåg 11 har ankommit till B-stad.

Tågledaren ska orderge tågklareraren för system F om att tåg 12ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad, om inte tågledaren konstaterar att körplanen för tåg 12 innehåller en uppgift om kontrollmöte med tåg 11 i B-stad. Tågklareraren ska dokumentera och kvittera ordern.

Tågklareraren för system F ska antingen förvissa sig om att föraren av tåg 12 har ordergivits om det nya kontrollmötet i B-stad eller ordna en påminnelse för tåg 12 enligt reglerna under rubriken 2.1 Tågklarerarens påminnelseåtgärder. Först därefter får tågklareraren för B-stad lämna körtillstånd till tåg 11.

Flyttat kontrollmöte

Om ett tåg ställs in på en sträcka i slutet av den planerade färden kan det leda till att ett planerat kontrollmöte måste flyttas.Tågledarens och tågklarerarens åtgärder framgår av följande exempel.ExempelGrundförutsättning: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i C-stad.Ändrad trafikering: Tåg 11 ställs in på bevakningssträckan B-stad till C-stad. Se figur 2.Innebär för kontrollmöten: Kontrollmötet för tåg 12 flyttas från C-stad till B-stad, förutsatt att tåg 12 ska lämna B-stad inom 60 minuter från det att tåg 11 har ankommit till B-stad.

Tågledaren ska orderge tågklareraren för system F om att tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad i stället för i C-stad, om inte tågledaren konstaterar att körplanen för tåg 12 innehåller en uppgift om kontrollmöte med tåg 11 i B-stad. Inga påminnelseåtgärder behövs.

Om tågklareraren för system F har fått order om att tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad ska tågklareraren orderge föraren av tåg 12 om att kontrollmötet är flyttat till B-stad.

7.2.4 Tåg som går tidigare än planerat

Om ett tåg ställs in på en hel sträcka eller en delsträcka kan det leda till att planerade kontrollmöten ska slopas eller flyttas eller att ett nytt kontrollmöte uppstår.

Ett tåg får inte avgå tidigare än planerat om det skulle leda till ett flyttat kontrollmöte.

Om ett tåg skulle avgå tidigare än planerat utan att det uppstår nya kontrollmöten får tågklareraren besluta att tåget ska gå tidigare.Om ett tåg (tåg 12) avgår tidigare än planerat från en driftplats (B stad) och det leder till ett nytt kontrollmöte för tåg 12 i B-stad gäller följande villkor: Endast om det mötande tåget (tåg 11) har kom-mit till B-stad får tågledaren besluta att tåg 12 ska avgå tidigare. Tågledaren ska orderge tågklareraren för system F om att tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad. Se figur 3.

7.2.5 Försenat tåg

Om ett tåg blir försenat kan det leda till att tågledaren måste orderge om nya eller flyttade kontrollmöten.

Nytt kontrollmöte

Om ett tåg blir försenat kan det leda till att nya kontrollmöten uppstår.

Tågledarens och tågklarerarens åtgärder framgår av följande exem-pel.ExempelGrundförutsättning: Tåg 12 ska lämna C-stad i riktning mot A-stad mer än 60 minuter efter det att tåg 11 har avslutat sin färd i C-stad.

Ändrad trafikering: Tåg 11 blir försenat och beräknas ankomma till C-stad 60 minuter, eller mindre, innan tåg 12 ska avgå.

Innebär för kontrollmöten: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i C-stad.

Tågledaren ska orderge tågklareraren för C-stad om att tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i C-stad.

Innan tågklareraren för system F lämnar körtillstånd för tåg 11, eller om tåg 11 redan finns på bevakningssträckan B-stad till C-stad, ska tågklareraren ordna en påminnelse för tåg 12 enligt reglerna under rubriken 2.1 Tågklarerarens påminnelseåtgärder. Påminnelsen ska finnas kvar till dess att föraren av tåg 12 har ordergivits om det nya kontrollmötet.

Flyttat kontrollmöte

Om den planerade trafikeringen ändras så att ett planerat kontrollmöte behöver flyttas från en driftplats till en annan ska tågledaren orderge tågklareraren för system F om att kontrollmötet flyttas.

I många situationer där kontrollmöten flyttas för ett tåg kommer det att medföra ett nytt eller flyttat kontrollmöte även för det mötande tåget.

Tågledaren ska orderge tågklareraren för system F om att det försenade eller mest försenade tåget ska hållas kvar på driftplatsen och där kontrollmöta det andra tåget.

Tågledarens och tågklarerarens åtgärder framgår av följande exempel.ExempelGrundförutsättning: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i C-stad.Ändrad trafikering: Tåg 11 blir försenat. Därför flyttas kontrollmötet till B-stad. Se figur 4.

Innebär för kontrollmöten: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad i stället för C-stad och tåg 11 ska kontrollmöta tåg 12 i B-stad (nytt kontrollmöte). Tågledaren beslutar om flyttat kontrollmöte och orderger tågklareraren för system F om detta.

Tågklareraren för system F ska antingen förvissa sig om att föraren av tåg 11 har ordergivits om det nya kontrollmötet i B-stad eller ordna en påminnelse för tåg 11 enligt reglerna under rubriken 2.1 Tågklarerarens påminnelseåtgärder.

Nytt och flyttat kontrollmöte

Om ett tåg blir försenat och detta leder till att tågföljden ändras på någon driftplats och nya kontrollmöten uppstår ska det nya kontrollmötet anordnas i två steg (se figur 5). Steg 1 innebär att ett nytt (fiktivt) kontrollmöte anordnas på den driftplats där mötet mellan tågen först skulle ha inträffat om förseningen hade utvecklats successivt. Steg 2 innebär att det anordnade kontrollmötet flyttas till den driftplats där mötet ska äga rum.

Tågledarens och tågklarerarens åtgärder framgår av följande exempel.Exempel

Grundförutsättning: Inget av tågen 11 eller 12 ska ha kontrollmöte.

Ändrad trafikering: Tåg 11 blir försenat, varför tågen ska ha kontrollmöte i B-stad. Se figur 6.

Innebär för kontrollmöten: Tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i B-stad (nytt och flyttat kontrollmöte) och tåg 11 ska kontrollmöta tåg 12 i B-stad (nytt kontrollmöte). Tågledaren ska orderge tågklareraren för system F om att tåg 12 ska kontrollmöta tåg 11 i C-stad.

Därefter beslutar tågledaren om flyttat kontrollmöte till B-stad och orderger tågklareraren för system F om detta.

Tågklareraren för system F ska antingen förvissa sig om att föraren av tåg 11 har ordergivits om det nya kontrollmötet i B-stad eller ordna en påminnelse för tåg 11 enligt reglerna under rubriken 2.1 Tågklarerarens påminnelseåtgärder.

9 Anvisningar till beläggningsplanen

Tågklareraren ska föra en beläggningsplan i grafisk form på ett grafiskt tågplaneblad.

9.1 Beläggningsplanens utforming

I system F ska tågledaren besluta om ändrad tågföljd, inställda tåg och extratåg och ta hänsyn till följderna i form av flyttade, nya eller slopade kontrollmöten. Tågledaren ska orderge de berörda tågklarerarna om kontrollmöten som avviker från körplaner och tågordning.

Beläggningsplanen utformas som ett grafiskt tågplaneblad utan inlagda trafikverksamheter.

Driftplatser med ankomstspår anges med en extra vågrät linje för varje ankomstspår, där också ankomstspårets spårnummer ska vara angivet till höger. Den översta och nedersta linjen för varje driftplats representerar driftplatsgränsen.

Det ska finnas plats för anteckningar i mellanrummet mellan de vågräta linjerna för en driftplats. Mellanrummet mellan strecken på en driftplats med ankomstspår motsvarar beläggningsplanen för respektive spår.

9.2 Noteringar på beläggningsplanen

Tågklareraren ska markera varje bevakningssträcka som belagd med lodrätt rött beläggningsstreck eller fri med ett lodrätt eller snett grönt fristreck. Motsvarande gäller för de ankomstspår som tågklareraren övervakar.

När tågklareraren påbörjar ett nytt blad ska hen dra ett beläggningsstreck eller fristreck längst till vänster. När det inträffar en förändring ska tågklareraren dra ett nytt streck vid den tidpunkt som förändringen inträffar.

För varje bevakningssträcka och ankomstspår är det strecket längst till höger som visar om sträckan eller spåret är belagt eller fritt.

9.2.1 Bevakningssträcka

Tågklareraren ska markera en bevakningssträcka som belagd om något av följande inträffar:

• Tågklareraren lämnar körtillstånd till tåg för bevakningssträckan.
• Tågklareraren avspärrar bevakningssträckan.

Tågklareraren ska markera en bevakningssträcka som fri om följande uppfylls:

• Föraren av ett tåg har lämnat en passageanmälan, ankomstanmälan eller undananmälan som innebär att tåget har lämnat bevakningssträckan.
• Tågklareraren har hävt en avspärrning av bevakningssträckan.

9.2.10 Överföring till nytt blad

När tågklareraren ska påbörja ett nytt blad ska hen föra över beläggningsstreck och fristreck från det gamla bladet till längst till vänster på det nya bladet. Tågklareraren ska föra över uppgifterna för varje bevakningssträcka och varje ankomstspår.

När tågklareraren utför en avspärrning som planeras eller förmodas sträcka sig över den tidpunkt när ett nytt blad ska användas, ska hen föra över spärrningsstrecket till nästa blad redan då spärrningen utförs.

9.2.2 Ankomstspår

Tågklareraren ska markera ett ankomstspår som belagt om något av följande inträffar:

• Tågklareraren lämnar ingångstillstånd till ett tåg antingen i samband med körtillstånd till driftplatsen eller som separat ingångstillstånd.
• Tågklareraren lämnar ingångstillstånd till en spärrfärd.
• Tågklareraren lämnar starttillstånd för växling.
• Tågklareraren lämnar körtillstånd till ett avgående tågsätt eller spärrfärdssätt som ska gå direkt från ett sidospår.
• Tågklareraren avspärrar spåret för ett A-skydd.
• Tågklareraren avspärrar spåret av någon annan orsak.

Tågklareraren ska markera ett ankomstspår som fritt om följande uppfylls:

• Tågklareraren har fått en undananmälan eller passageanmälan som innebär att tåget är borta från ankomstspåret.
• Tågklareraren har fått en ankomstanmälan från en driftplats längre bort som innebär att tåget är borta från ankomstspåret.
• Tågklareraren har fått en anmälan från tillsyningsmannen för en spärrfärd att den helt har lämnat driftplatsen.
• Tågklareraren har fått en anmälan om avslutad växling med uppgift om att ankomstspåret är fritt.
• Tågklareraren har hävt en avspärrning.

9.2.3 Körtillstånd

Tågklareraren ska dra ett beläggningsstreck för den bevakningssträcka som körtillståndet gäller.

Strecket dras vid den tidpunkt som tågklareraren lämnar körtillståndet och dras till gränsen för aktuell driftplats (se figur 2) eller in på ankomstspåren (se figur 3).

Strecket avslutas med en pilspets i tågets riktning och kompletteras med tågnummer i rött till höger om pilspetsen.

9.2.4 Ingångstillstånd

Tågklareraren ska dra ett beläggningsstreck för ankomstspåren respektive det aktuella ankomstspåret vid den tidpunkt som hen lämnar ingångstillståndet.

Strecket avslutas med en pilspets i tågets riktning och kompletteras med tågnummer i rött till höger om beläggningsstrecket.

9.2.5 Ankomstanmälan

Tågklareraren ska dra ett fristreck för den bevakningssträcka som hen konstaterat är fria genom att föraren har lämnat en ankomstanmälan.

Tågklareraren ska dra fristrecket snett i tågets ungefärliga läge, med början vid startpunkten för beläggningssträcket och slutet vid driftplatsgränsen vid tidpunkten för ankomstanmälan. Hen ska skriva tågnummer med grönt till vänster om fristreckets slut.

Tågklareraren ska också dra ett lodrätt fristreck för ankomstspår på bakomvarande driftplats som inte tidigare har blivit frilagda genom passageanmälan.

9.2.6 Undananmälan och passageanmälan

Tågklareraren ska dra ett fristreck för de bevakningssträckor som hen konstaterar är fria när föraren på tåget lämnar en undananmälan eller passageanmälan.

Tågklareraren ska dra fristrecket snett i tågets ungefärliga läge, med början vid startpunkten för beläggningssträcket och slutet vid ankomstspåret vid tidpunkten för ankomstanmälan, dock inte om hen har konstaterat att det finns något hinder på ankomstspåret. Om det finns hinder på något ankomstspår ska inget fristreck dras för det eller de spår där hinder kan finnas.

Tågklareraren ska skriva tågnummer med grönt till vänster om fristreckets slut.

Tågklareraren ska också dra ett lodrätt fristreck för ankomstspår på bakomvarande driftplats som inte tidigare har blivit frilagda genom passageanmälan.

När tågklareraren får en passageanmälan från ett tåg ska tågklareraren dra ett fristreck för aktuellt ankomstspår på den driftplats som passageanmälan gäller för. Strecket dras som ett lodrätt fristreck vid den tidpunkt som passageanmälan lämnas.

9.2.7 Växling

När tågklareraren lämnar tillstånd till växling eller uppställning av fordon på ankomstspår, ska hen dra ett beläggningsstreck för aktuella ankomstspår vid den tidpunkt som hen lämnar tillståndet. Strecket kompletteras med anteckningen vxl och växlingens beteckning i rött.

Tågklareraren ska göra motsvarande markering om hen får kännedom att ett ankomstspår av någon annan anledning inte är fritt.

9.2.8 Återkallat körtillstånd och felmarkering

Noteringar på beläggningsplanen får inte raderas.

Om tågklareraren har återkallat ett körtillstånd för ett tåg som ännu inte har lämnat en driftplats, ska hen markera detta genom att rita en grön våglinje över beläggningsstrecket skriva Återkallas med grönt.

Om tågklareraren har återkallat ett körtillstånd för ett tåg som finns på linjen, ska ingen markering ske på beläggningsplanen. Beläggningsstrecket för tåget ska finnas kvar oförändrat.

Om tågklareraren drar ett beläggningsstreck av misstag, kan hen upphäva detta genom att rita en grön våglinje över beläggnings- strecket och skriva Fel med grönt.

Om tågklareraren drar ett fristreck av misstag, ska hen upphäva detta med att rita en röd våglinje över fristrecket och skriva Fel med rött.

9.2.9 Avspärrning

Avspärrning på linjen

Tågklareraren avspärrar genom att markera bevakningssträckan med ett beläggningsstreck och markerar avspärrningens utsträckning i tiden med ett vågrätt rött spärrningsstreck ungefär mitt på bevakningssträckan. Verksamhetens beteckning anges med rött på spärrningsstrecket.

Om verksamheten pågår längre än planerat eller om spärrningen ska gälla tills vidare, ska tågklareraren förlänga spärrningsstrecket då och då allt eftersom tiden går.

Om det finns flera trafikverksamheter som kräver avspärrning ritas ett spärrningsstreck för varje verksamhet. De tillkommande spärrningsstrecken ska ritas på tillräckligt avstånd från de tidigare.

Om spärrningsstrecket avser en spärrfärd ska tågklareraren rita en lodrät röd pil till höger på spärrningsstrecket för att ange vilken driftplats som spärrfärden ska föras in till.

Avslutad verksamhet på linjen

När en tillsyningsman anmäler en verksamhet avslutad ska tågklareraren rita en grön avslutningsring på verksamhetens spärrningsstreck, och hen ska också stryka över anteckningen om verksamhetens beteckning med ett grönt streck. Om verksamheten avslutas före den planerade tidpunkten, ska tågklareraren upphäva resten av spärrningsstrecket genom att rita en grön våglinje över det.

När tågklareraren har fått avslutsanmälan från samtliga verksamheter på en bevakningssträcka, ska hen rita ett lodrätt fristreck.

Avspärrning av ankomstspår

Tågklareraren ska avspärra ankomstspår när A-skydd pågår på spåret och när det är fel på spåret som föranleder avspärrning.

Tågklareraren utför avspärrning genom att markera ankomstspåren med ett beläggningsstreck och markera avspärrningens utsträckning i tiden med ett vågrätt rött spärrningsstreck, ett för varje ankomstspår som ska vara avspärrat. Markeringen kompletteras med en anteckning om avspärrningens art.

När tågklareraren får en avslutsanmälan ska hen markera detta med en grön avslutningsring på varje berört spärrningsstreck. Om A- skyddet avslutas före den planerade tidpunkten, ska tågklareraren upphäva resten av spärrningsstrecket med en grön våglinje.Avspärrningen hävs med ett fristreck.