TTJ

3M Signaler system M


2 Tillåta och styra rörelser

(Gå till 2 Tillåta och styra rörelser i system H.)


2.1 Huvudsignal och försignalering av huvudsignal


2.1.2 Olika kategorier av huvudsignaler

(Gå till 2.1.2 Olika kategorier av huvudsignaler i system H.)

Utfartssignaler finns på driftplatser. De är ytterplacerade, det vill säga placerade vid eller strax innanför driftplatsgränsen mot linje som tillhör system M. Signalerna reglerar rörelser från driftplatsen ut på linjen. Det finns driftplatser som saknar utfartssignaler mot linje som tillhör system M.

Utfartsblocksignaler finns på driftplatser i system M som gränsar mot linje som tillhör system H.


2.1.3 Kontrollbekräftelse av linjeplats

(Gå till 2.1.3 Kontrollbekräftelse av linjeplats i system H.)

En linjeplats i system M kan kontrollbekräftas av en linjeplatssignal eller i närmast föregående utfartssignal. En sådan utfartssignal sägs ha linjeplatsfunktion. Det kan också förekomma att växlar vid linjeplatser i system M inte är kontrollbekräftade i någon huvudsignal.


2.1.4 Huvudljussignal

(Gå till 2.1.4 Huvudljussignal i system H.)

Betydelse vid växling

Vid växling i system M gäller inte en huvudljussignal och den får passeras, oavsett om den visar ”stopp” eller ”kör”, i följande fall:

  • om signalen finns på en obevakad driftplats.
  • om signalen är en linjeplatssignal.

På en bevakad driftplats gäller följande för huvudsignaler som visar ”kör” för växling:

  • En infartssignal eller mellansignal får bara passeras av växlingssättet om det är särskilt angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser eller efter särskild överenskommelse med tågklareraren. En utfartssignal får inte ställas till ”kör” för växling.
  • Efter passagen gäller samma regler som efter en dvärgsignal som visade signalbild ”snett höger”.

ATC-information

I system M kan målpunkten för ATC-informationen ”vänta stopp” vid signalbilden ”en grön och grön blink” även vara en S-tavla med signalbaliser.


2.1.6 Märkskylt

(Gå till 2.1.6 Märkskylt i system H.)

I system M förekommer följande märkskyltar och tilläggsskyltar:

Fyrkantig märkskylt

Finns på infartssignaler och mellansignaler samt på utfartssignaler mot linje som tillhör system M.

Tilläggsskylt ”kontrollbekräftar växel

Finns på linjeplatssignaler samt utfartssignaler med linjeplatsfunktion om ”kör” i signalen kontrollbekräftar en växellinjen.

Tilläggsskylt ”kontrollbekräftar rörlig bro”

Finns på linjeplatssignaler samt utfartssignaler med linjeplatsfunktion om ”kör” i signalen kontrollbekräftar en rörlig bro på linjen.


2.2 Signaler som ersätter eller kompletterar huvudsignaler

(Gå till 2.2 Signaler som ersätter eller kompletterar huvudsignaler i system H.)


2.2.3 Slutpunktstavla (S-tavla)

(Gå till 2.2.3 Slutpunktstavla (S-tavla) i system H.)

S-tavlor kan i system M förekomma som markering av tågvägens slutpunkt på fler platser än i system H.

S-tavla



Vid en tågfärd gäller följande:

  • På en bevakad driftplats anger S-tavlan tågfärdvägens slutpunkt för ett ankommande tåg. Tavlan får bara passeras om tågklareraren har gett handsignal ”körtillstånd”. Föraren på ett genomfartståg får räkna med att tågklareraren kommer att ge handsignal ”körtillstånd” när infartssignalen eller mellansignalen närmast före tågklarerarens expedition visar signalbild ”en grön och vit blink” eller signalbild ”en grön”.
  • På en obevakad driftplats som är tågfärdens slutplats anger S-tavlan tågfärdvägens slutpunkt. Tavlan får inte passeras.
  • På en obevakad driftplats som inte är tågfärdens slutplats har S-tavlan ingen signalbetydelse.

Vid en spärrfärd gäller följande:

  • På en bevakad driftplats får en S-tavla passeras först när tågklareraren har gett starttillstånd.
  • På en obevakad driftplats, som är gränsplats för spärrfärden, får en S-tavla passeras bara i form av siktrörelse.
  • På en obevakad driftplats, som inte är gränsplats för spärrfärden, har S-tavlan ingen signalbetydelse.

S-tavla med signalbaliser

Om en S-tavla har en tilläggsskylt finns det en balisgrupp för huvudsignal vid S-tavlan. Det innebär att den punkt där S-tavlan finns är ATC-övervakad på samma sätt som en huvudsignal. Detta förekommer på de driftplatser inom ett ATC-område där tågfärdvägens slutpunkt är belägen vid en S-tavla före en huvudspårsskiljande medväxel. Tilläggsskylten anger signalpunktens beteckning.

S-tavla med signalbaliser







ATC-information vid S-tavla med signalbaliser

Om det finns en växlingsdvärgsignal invid en S-tavla med signalbaliser gäller följande:När växlingsdvärgsignalen visar ”rörelse tillåten, fri väg” (signalbild ”lodrätt”) lämnar balisgruppen ATC-information som innebär att ATC-huvudbesked ”kör …” ges sedan S-tavlan har passerats. Om det inte finns någon växlingsdvärgsignal lämnar balisgruppen denna ATC-information när växlarna i tågfärdvägen ligger rätt och nästa huvudsignal visar ”kör”.
I övriga fall lämnar balisgruppen ATC-informationen ”stopp”.


2.2.7 Handsignal "Körtillstånd"

Vid vissa bevakade driftplatser i system M ger tågklareraren handsignal ”körtillstånd” till tågfärder.

Dagsignal "körtillstånd"

Signalstav förs flera gånger fram och åter








Nattsignal "körtillstånd"

Lykta med grönt sken förs flera gånger fram och åter





Betydelse

Ett stillastående tåg får sättas igång. Säkrad rörelse gäller om inte tågklareraren har angett något annat. Om det finns en S-tavla får den passeras. Den närmast följande huvudsignalen visar ”kör”. För stillastående tåg gäller detta inte om tågklareraren har lämnat medgivande att passera den närmast följande huvudsignalen i ”stopp”. På en driftplats utan utfartssignal eller utfartsblocksignal betyder signalen dessutom att tåget får lämna driftplatsen.


2.2.8 Uppfattad handsignal "Körtillstånd"

Föraren på det tåg som har getts handsignal ”körtillstånd” kan, om det inte framgår av situationen, visa att hen har uppfattat handsignalen på något av följande sätt:

  • signalera ”uppfattat” med tyfonen (en kort tonstöt)
  • blinka med strålkastare två gånger till eller från helljus.

Om tåget står stilla innebär ett blinkande gult sken från en indikeringslampa på sidan av ett drivfordon eller manövervagnar en bekräftelse på att föraren har uppfattat ett körtillstånd som getts med handsignal ”körtillstånd” av tågklareraren.


2.3 Signaler som ersätter eller kompletterar försignalering av huvudsignaler

(Gå till 2.3 Signaler som ersätter eller kompletterar försignalering av huvudsignaler i system H.)


2.3.1 Orienteringstavla för huvudsignal

(Gå till 2.3.1 Orienteringstavla för huvudsignal i system H.)

I system M kan en orienteringstavla för huvudsignal även orientera om en injeplatssignal.


3 Skydd av punkter på banan


3.1 Signaler för vägskyddsanläggning


3.1.3 Orienteringstavla för vägskyddsanläggning

I system M kan det i vissa fall förekomma en orienteringstavla ”stopp vid plankorsning” i stället för en orienteringstavla för vägskyddsanläggning. En sådan tavla finns då på huvudspår där den största tillåtna hastigheten är 40 km/tim eller lägre och är placerad cirka 300 meter före en plankorsning vars vägskyddsanläggning sätts igång så sent att V-signalen riskerar att inte gå om till ”passera” i tid.

Om den normala stopplatsen för tåg är belägen mindre än 300 meter före plankorsningen finns det ytterligare en likadan orienteringstavla mellan stopplatsen och plankorsningen.

Orienteringstavla ”stopp vid plankorsning

Tåget eller spärrfärdssättet måste eventuellt stanna före plankorsningen innan V-signalen växlar till ”passera”.


3.6 Växelsignaler


3.6.4 Växellanternin

Växellanterniner finns på driftplatser som har fjäderväxlar. Stolpen är försedd med en skylt som är synlig i motväxelriktningen och som med en vågrät pil åt höger eller vänster anger om det är högerläge eller vänsterläge som är växelns normalläge.

"normalläge"

Växeln är i kontroll i normalläge




"kontrollera växelläget"

Fordonssättet ska stannas före växeln. Växeln får passeras sedan man har kontrollerat att den sluter.



Växellanterninen saknar signalbetydelse för en tågfärd eller spärrfärd som framförs som säkrad rörelse.

Avsteg från normala placeringsregler

Pilskylt för avvikande sidoplacering används inte för växellanterniner.


6 Övrig information

(Gå till 6 Övrig information i system H.)


6.4 Signaler vid fara


6.4.4 Ljudsignal fara

I system M ska ljudsignalen ”fara” även användas om föraren inte lyckats stanna vid tågfärdvägens slutpunkt och därmed inte står hinderfritt för andra tågfärdvägar. Signalen ges för att särskilt uppmärksamma tågklareraren.


7 Äldre signaleringsformer

(Gå till 7 Äldre signaleringsformer i system H.)


7.1 Äldre signaleringsformer för att tillåta och styra rörelser

(Gå till 7.1 Äldre signaleringsformer för att tillåta och styra rörelser i system H.)


7.1.11 Innerplacerad utfartssignal

I system M kan det förekomma att en utfartssignal är placerad innanför den yttersta växeln. En sådan signal kallas innerplacerad utfartssignal. Att en utfartssignal är innerplacerad framgår av linjeboken.


7.1.12 "Två gröna" och begränsning till 40 km/tim

I system M kan det förekomma att en infartssignal eller utfartssignal som visar signalbild ”två gröna” inte följs av någon annan huvudsignal på driftplatsen. Begränsningen till 40 km/tim gäller då längst till driftplatsgränsen mot linjen.


7.1.13 Avsaknad av försignalering

I system M kan det förekomma att signalbilden ”en grön” från en huvudljussignal följs av ”stopp” i den följande huvudljussignalen utan att denna är försignalerad av en fristående försignal.

Om en linjeplatssignal, en mellansignal eller en mellansignal i infartsänden av en driftplats inte försignaleras, varken av en fristående försignal eller av en tidigare huvudsignal, anges det i linjeboken att huvudsignalen inte är försignalerad. Föraren ska senast vid den orienteringstavla för huvudsignal som föregår huvudsignalen börja minska hastigheten till högst 40 km/tim. Först när föraren kan se att huvudsignalen visar "kör 80, ..." för hen åter höja hastigheten.