Sv: Skilj mellan A-ände/B-ände och framände/bakände

(Ulf Pålsson | 2004-02-02 09:48)

Som ett svar på: Sv: "Slickepinnar" på Rc skrivet av Kurt Möller den 02. feb 2004 00:50:14:

>- - - "A-änden" eller "framänden" på ett lok behöver man alltså hålla reda på av div. anledningar, bl a vid signalgivning. "Slickepinnarna" (som aldrig fanns på ånglok förr) tillkom alltså när man började med ellok på 1910-talet; dessa var likadana i båda ändarna o man kunde inte genast se vad som var framänden. Först använde man visst små vimplar i gul-blått första ett-två åren, men sen satte man upp dessa "A-ändesskärmar", som den korrekta benämningen var. Dessa var ursprungligen randade i VITT och rött (detta var även färgsättningen på semaforer, vägbommar, aktersignaler m m) men sen bytte man till gult och rött på 1920-talet. /kurtan

Nja, skilj mellan A-ände/B-ände och framände/bakände! A-ände/B-ände är fasta på ett fordon, avsedda att beskriva t.ex. var en viss företeelse finns. Framände/bakände avser bara att i vissa sammanhang definiera vilken riktning man ska röra sig när signalerna ”framåt” resp. ”back” ges.

”Slickepinnar” existerade mellan 1923 och 1973, för att utmärka framänden _under dagsignal-tid_. Den rätta benämningen är ”framändesskärm”, men själva benämningen infördes i säo först 1941. Framändesskärmarna var röd-vit-randiga fram till 1941, därefter röd-gul-randiga. Under 1960-talet försågs några nya dragfordonstyper med röd-gul-randiga målade fält i stället för skärmar.

Ånglok saknade framändesskärmar, som redan nämnts; där markerades framänden dagtid av skorstenen.

Föregångaren till framändesskärmar var den 1914 för ellok och motorvagnar införda framändesmarkeringen i form av ”två utstående blå och gula flaggor, fästade en på vardera långsidan av lokomotivet eller motorvagnen” (formulering från 1907 års Sio, signalordning, ändrad 1914 genom tillägg nr 7).

Under nattsignal-tid markerades framänden av avsaknaden av rött sken, eller snarare, bakänden markerades av rött sken (eventuellt tillsammans med vitt sken). Framändesskärmarna saknade alltså signalbetydelse under nattsignal-tid. Det innebar, att den ände där framändesskärmarna satt mycket väl kunde bli bakänden, när kvällen kom och det blev dags att använda nattsignaler. (Kanske inte så vanligt förfaringssätt, men möjligt.)

Efter 1973 har på SJ/BV-spår samma princip använts för hela dygnet: bakänden markeras med rött sken.

En eventuell markering av A-ände och B-ände har inte använts i signaleringssammanhang, bortsett från på Roslagsbanan en kort förvirrad tid under 1970-talet, då framändesskärmarna slopades och ersattes med märkning ”A”. Efter någon tids förvirring, med flera olika uppfattningar om vad som egentligen gällde, gjorde man på RB förarens placering till framändesmarkering. (Jag är dock osäker på vad som gäller nu för tiden.)
/up



Sv: Skilj mellan A-ände/B-ände och framände/bakände - Micke Carlsson - 2004-02-02 10:02