Sv: 80-tal i färg; unplugged på Östra. Korta spårledningar eller dvärgbrist?

(Bobo L | 2007-02-04 13:14)

Som ett svar på: Sv: 80-tal i färg; unplugged på Östra. Korta spårledningar eller dvärgbrist? skrivet av Leif B den 04. feb 2007 10:58:52:

>Jag har hört så många gånger att felet med Östra var det korta spårledningarna men jag håller faktiskt inte med. Jag tycker det horribla var att ha fjärrmanövrerade (från tågx) växlar som inte skyddades av signaler från samtliga håll! Felet var alltså, enligt min mening, att man kunde växla ut i en fjärrmanövrerad växel (och dessutom tågväg som Kurt skriver) på bara ett muntligt tillstånd. Givetvis skulle det funnits en dvärgsignal som måste visa stopp i minst t ex) 30 sekunder innan växeln kunde läggas om (eller tågväg ställas)!
>/Leif

>Jag har hört så många gånger att felet med Östra var det korta spårledningarna men jag håller faktiskt inte med. Jag tycker det horribla var att ha fjärrmanövrerade (från tågx) växlar som inte skyddades av signaler från samtliga håll! Felet var alltså, enligt min mening, att man kunde växla ut i en fjärrmanövrerad växel (och dessutom tågväg som Kurt skriver) på bara ett muntligt tillstånd. Givetvis skulle det funnits en dvärgsignal som måste visa stopp i minst t ex) 30 sekunder innan växeln kunde läggas om (eller tågväg ställas)!
>/Leif


*skrattar* Oj...! Jovisst har du rätt! Haken är (var?) bara att du då förmodligen bara kunnat köra 25 % av tågen i maxtimmarna! Förstå att när det var som hetsigast på Östra, dvs i rusningstimmarna, så tjänstgjorde FEM växlare + basen som också både hade enstaka egna drag och därtill ryckte in när saker rörde till sig. DESSUTOM alla ankommande och avgående tågen! Jag vill minnas att det var 12 ankommande tåg och lika många avgående tåg de värsta timmarna. Avgående tåg från spår 2, 3 eller 4 kunde hanteras samtidigt som ankommande tåg till spår 5, 6 eller 7. I övrigt endast en tågväg i taget.

Förvisso var inte alla fem samtidigt tjänstgörande växlarna ute med varsina drag hela tiden, men att det pågick tre olika aktiviteter samtidigt var vanligt en stor del av dagen. Fyra var inte alls ovanligt, hände säkert flera gånger om dagen. Dessutom akuta lokbyten eller snabba besök upp till motorvagnsstallet (där alla eldragkrafterna fick snabba åtgärder gjorda). Dessa skedde ofta i samband med rundgången som på tex Näsby Parktågen förfogade över 8 minuter från ankomst till avgång. Ofta var ankommande tåg någon minut sena så tiden inne på Östra fungerade i praktiken dessutom som regleringstid som det kallas inom lokaltrafiken.

Ovanpå allt detta ska man minnas att bara ungefär hälften av alla växlingsrörelser avsåg enkel rundgång! Ofta var det till- eller frånkoppling av vagnar som skulle ske så en stor del av växlingsdragen skulle alltså skära diagonalt över ungefär alla spåren en eller flera gånger...! Dessutom, vid den här tiden förekom inga manövervagnar! Vissa tåg i rusningen gick med "dubbla dragkrafter", dvs en i vardera änden. Det rörde sig om "kvartsparkarna" och Hägernäs/Viggan-tågen. Därtill enstaka tåg som avgick för att delas ute på banan eller ankom efter att satts samman av två tåg "out there", ungefär två på morgonen och två på kvällen. Tänk sedan "vinter", meterhöga snövallar ute på bangården, -20 gr, snöstorm mm.

*pust*

Trots detta, och trots uråldrig fordonspark, ansågs RB vid denna tid vara ett av de pålitligaste trafikmedlen i Stockholmsområdet! Det förekom ibland att Radio Stockholm rapporterade att tunnelbanan var ett kaos, bussarna hade stora svårigheter, pendeltågstrafiken i praktiken var helt inställd och RB meddelade sju minuters försening på Österskärlinjen!

Men jovisst, det förekom dagar då hela trafiken kollapsade och kördes lite hipp som happ med vad som råkade fungera just för stunden. Det gick nästan alltid tåg, men när och vilka lok och vagnar, det kunde bli lite hur som helst! Det var å andra sidan ganska kul att jobba som växlare eller växlarbas just då, när man fick improvisera med lok, vagnar och den lok- och tågpersonal som befann sig på olika ställen på banan! Då kunde man kosta på sig "skojiga" sammansättningar som "storlok" till Rimbo/Kårsta, eller att retas med någon förare genom att ge honom eller henne tex "Grisen" i ett Österskärståg. smile

Å andra sidan kunde man ibland bli vansinnig över att bangården på Östra höll på att korkas igen av ankommande tåg som väntade på att växlas undan. Ett sätt att lösa en sådan situation var att helt enkelt skicka ut ett eller ett par rusningståg "vart som helst" på banan bara för att bli av med dem några timmar!

Vid några tillfällen med större brax inne på Östra eller ute på banan ställdes tillfälligt tågsätt upp i tex Roslags Näsby för att sedan köras in till Östra när det lugnat ner sig. En gång vid ett sådant tillfälle, när det var stopp på nerspåret mellan Roslags Näsby och Djursholms Ösby, skulle ett "storlok" dra in 11 pass som tomtåg från just Roslags Näsby. Jag skulle "ha natten" på växlingen och nuvarande chefen för tillsynshallen inne på Östra var avgående kvällsbas men var fortfaranade kvar pga allt strul som varit under dagen. Vi träffades vid nio-tiden på kvällen inne på tågx på Östra för att gå igenom hur tågläget och fordonsläget var inför natten. En j-vla röra, kan väl lugnt sägas..!

Då hör vi ett radioanrop över radion från en förare i Djursholms Ösby. "Stoppa honom, han välter ju!!". På grund av enkelspårsdriften gick södergående tåg på uppspåret. I Djursholms Ösby krävde den enormt röriga och illa anpassade bangården att dessa tåg gick en ovanlig tågväg för att komma ut på nedspåret söder om stationen. Ställverksvakten hade inte klart för sig att de var ett mycket långt tomtåg som skulle passera via denna tågväg. Dessutom var signalsäkerhetsanläggningen även där sådan att man använde lite fingertoppskänsla och olika mått av erfarenhet och förstånd vid dess manövrerande. Resultatet blev att när ställverksvakten tyckte att tåget borde ha passerat en viss växel lade han om den för att lägga tågväg till ett väntande mötande tåg vid plattformen. Haken var alltså att de inte var sex vagnar som skulle passera växeln utan elva stycken. Resultet blev att han lade om växeln under vagn nr tio som välte och lade sig på tvären över båda dubbelspåren. Färdigkört den natten, och i värsta fall även nästa dag..! Det enda som trafikerade östra station nu var tågen till och från Näsby park, men de gick så här dags med ensam motorvagn.

Det skulle alltså bli en lugn natt inne på Östra. Anders och jag gick igenom vad som stod på olika spår och han tog på sig att rangera ihop "nånting" av det så att det skulle kunna gå att få ut dem i trafik ifall bärgarlaget skulle kunna få undan den välta vagnen innan morgonrusningen. Innan han satte igång bokade han ett rum på överliggningen, och ringde hem och sa att han inte skulle komma hem den natten. Själv gick jag och handlade lite fältmässig kost så jag skulle överleva natten på annan ort. Sedan plockade jag åt mig några välladdade "paltar" och körde upp till Roslags Näsby. På vägen tog jag med mig en pizza åt den egentligen ledige signaturen "Rid" som hade varit på väg att tillbringa kvällen hos en kompis men som tagit upp bevakningen i Roslags Näsby för att möjliggöra trafik på den norra delen av RB. Här rullade nu mot Lindholmen-Kårsta och mot Österskär en visserligen improviserad men regelbunden trafik, faktiskt tätare trafik än annonserat, både för att sålunda kompensera för förseningarna men oxå för att hålla personalen sysselsatt och för att den proppfulla bangården helt enkelt inte rymde fler fordon.

Under tiden som "Rid" käkade inventerade jag beståndet på bangården och filurade ut hur man skulle kunna göra en morgonrusning av det på enklaste sätt. Ett problem var att alla dragkrafter ju befann sig i södra änden av sina tågsätt, medan de skulle behöva vara i norr nästa morgon. När nu de elva vagnarna försvunnit så hade situationen förbättras från omöjligt igenchokad bangård till "bara" ett "femtonsspel". För att Rickard skulle slippa klargöra alla dragfordonen för växling med ett i taget valde vi ut en stark dragkraft, en X9p, som växellok. Därefter vidtog en rangering som kanske aldrig varken förr eller senare ägt rum i Roslags Näsby. Jag gick runt och hängde av och på luftslangar, fällde upp och fällde ner gångbryggor och grindar, kopplade från värmekablar och kopplade till värmekablar. Uppe i backen mot Enebyberg spanade "Rid" tålmodigt i mörkret mot mina "framåt" och "stopp", "back", "sakta back", "koppel" och "framåt" igen. Efter några timmar, dvs framåt ett på natten stod ungefär 3/4 av RB:s morgonrusning färdigväxlad och väntade på sin tågpersonal. Genom att göra några tåg lite kortare än vanligt, och med udda sammansättningar räckte dragkrafterna till alla morgontåg till Lindholmen, Österskär och Hägernäs. Det enda som skulle behöva bli inställt var ett Hägernäståg. Det vi nu inte visste någonting om var hur trafiken skulle kunna bedrivas nästa morgon. Att köra en morgonrusning med enkelspårsdrift var bara inte att tänka på! Det skulle å andra sidan inte vara mitt bekymmer, för kl 6 på morgonen skulle mitt nattskift sluta.

Under kvällen hade tågx på Östra (som också fyllde funktionen som dagens trafikkontor med jourhavande personalfördelning) ägnat sig åt stuva om i morgonens turlistor för personalen så att förare och konduktörer som bodde norr om Stockholm dirigerats till Roslags Näsby. Det innebar att flera förare och konduktörer fick tjänstgöra på för dem ovana tåg, men jag tror att de flesta tyckte det var ett kul äventyr! Jag vill minnas att en var missbelåten eftersom han drabbats av det stökiga "skoltåget" från Lindholmen-Vallentuna som han annars gjorde allt för att slippa tjänstgöra på, dessutom med en eller ett par vagnar för lite...

Hur gick det sen då? Jodå, bärgarlaget fick upp den urspårade vagnen frampå småtimmarna, och banavdelningen kunde reparera och besiktiga växeln så precis när morgonrusningen skulle gå igång fick tågx på Östra klart att båda spåren skulle kunna trafikeras! Däremot blev det förstås stökig förmiddag för växlingen att återställa alla fordonsomlopp av den osorterade samling lok och vagnar som allteftersom anlände under morgonen och förmiddagen!
/Bobo L



Sv: 80-tal i färg; unplugged på Östra. Korta spårledningar eller dvärgbrist? - Kalle Svärd - 2007-02-05 21:07
Sv: 80-tal i färg; unplugged på Östra. Korta spårledningar eller dvärgbrist? - Kurt Möller - 2007-02-04 14:17
Sv: 80-tal i färg; unplugged på Östra. Korta spårledningar eller dvärgbrist? - Erik Torstensson - 2007-02-04 14:35