Sv: 900 mm i Sverige. Svar från LKAB
(Leif B | 2007-03-05 22:13)
Som ett svar på: Sv: 900 mm i Sverige LKAB skrivet av Leif B den 05. mar 2007 15:47:22:
>>>>>>Var har spårvidden 900 mm funnits
i någon nämnvärd omfattning, och var
finns den kvar i operativ drift idag?
>>>>>>Om vi bortser från 891 mm, vilka
närbesläktade spårvidder till 900 mm
finns/har funnits? 914 mm har jag hört
talas om, men vet inget om.
>>>>>>undrar Bobo L
>>>>>Det slår mig att vi faktiskt har
en 900 mm bana i Sverige med STAX 30 och
tunga tåg. På 775-metersnivån i
Kirunavaara!
>>>>>/Leif
>>>>----------
>>>>Lite komplicerat. Enligt Karl Palm:
LKAB locomotives användes 900mm på
avvägning 420m men 891mm på avvägning
540m och sedan även 891mm på
avvägning 775m
>>>>Dessa nivåer är historiska
eftersom transportnivån numera är på
avvägning -1045m och från 2013 räknar
man med en ny transportnivå på -1365m.
>>>>Tyvärr hittar jag ingen uppgift på
spårvidd för -1045.
>>>> Gruvan håller på att undersökas
ner till ca -1800m och enligt LKAB
förefaller det mycket lovande på
extremt djup med bredare malmkropp och
bättre malmkvalitet med mindre fosfor.
>>>>De nivåtal som används vid
beskrivning av gruvan är det negativa
talet mot malmbergets ursprungliga höjd
som i tur är ca 260m över marknivån i
Kiruna.
>>>>Gruvnivån i sig är en av världens
djupaste järnvägar och har alla
förutsättningar att bli den absolut
djupaste.
>>>Tack för uppgifterna!
>>>men är det någon skillnd på 891
och 900 mm med "gruvtoleranser"?
>>>/Leif
>>---------
>>Vet inte. Men gissningsvis så är
väl gruvjärnvägen byggd med noggranna
dimensioner och med hög standard. Det
är ju faktiskt enorma mängder som
fraktas på. Räknat i ton men inte
tonkm till och med mer än det som
fraktas ut på Bv spår eftersom det är
råmalmen som sedan sovras.
>>Ett driftstopp vid t.ex en urspårning
får ju också konsekvenser för driften
även om det på många ställen finns
dubelspår och alternativvägar.
>>När man gick ner till ny nivå och
ändrade till 891 så köptes även nya
lok så allt dimensionerades för
spårvidden.
>>Varför man ändrade spårvidd kunde
ju dock vara intressant att få
förklarat, det verkar inte finnas
någon vettig anledning att föredra 891
framför 900.
>>LKAB spår,lok och vagnar verkar vara
styvmoderligt behandlade och veterligen
är Karl E Palms häfte det enda som
getts ut på marknaden tillsammans med
"På meterspåe under midnattsol" som i
huvudsak avhandlar spårvägarna, även
den normalspåriga gruvspårvägen (LKAB
har haft minst 5 spårvidder , det fanns
även 1000mm och 600mm spår i
gruvdriften)
>>Jag antar att Mbv Malmbanans vänner
har åtskilligt med kunskaper och kanske
tryckt en del i sin medlemstidning jag
har den inte tyvärr men det vore
fascinerande med ett stort verk om LKAB
spår och rullande materiel.
>>Förutom de rena gruvloken har man
haft ,och har , en del säregna el och
diesellok för utlastningen i öppen
dag.
>>Och ovanpå det alla lok och vagnar
som använts på SJ,NSB och Bv spår som
R,Oa,Of fram till IORE så blir det en
fascinerande värld.
>>Vid SJK besök i gruvan fick
vi,förutom besöksgruvan,komma ner till
den nivå där man hade verkstäderna
för lok och vagnar men inte
utlastnings/huvudnivån.
>Även jag har varit ner i gruvan - en
fascinerande värld! Om inte mitt minne
svkier mig var det just K-E Palm som
visade mig lokverkstaden på
540-metersnivån. (I det bergrum där
besökgruvan är nu.)
>Jo, numera är det väl betongsyll(?)
och annars skruvas säkert
underläggsplattorna i syllen "på
fabrik" med noggranna toleranser. Förr
var det nog lite mer hantverk! Lite,
lite allvarlig är jag ändå för nog
är gruvvärlden lite annorlunda en
annan industri, mera hårda tag och
mindre finlir... Sedan är ju en
spårvidd inte bara ett nominellt mått
utan egentligen ett nominellt
mått+/-toleranser: 891 +15/-5 mm är
fakstiskt samma sak som 900 +6/-14
mm!
>Instämmer i att det vore intressant
att få veta mer om resonemangen!
>/Leif
Jag frågade Raymond Hedman (författaren till "Spår av ett sekel") och han svarade:
"Ja du, det här är en fråga för niträknarna. Från början av 1950-talet, när man breddade underjordsspårvidden från 750 mm till 900 mm har man angivit spårvidden till 900 mm, men från och med 775 m nivån har 891 mm angivits som spårvidd. Det har inte hindrat att viss rullande materiel GIA-lok, vissa materialvagnar etc flyttades från 540 m nivån till 775 utan spårviddsändring. 9 mm hit eller dit på ett spårsystem i en gruva där man använder breda hjulringar har väl inte tillmätts någon större betydelse åtminstone inte för långsamtgående service fordon. Numera, på 1015 m nivån kör man med förarlösa pendeltåg i hög hastighet på helsvetsat spår. Då har nog millimetrarna större betydelse och troligen tog man också hänsyn till det när man beställde utrustningen för 775 m nivån. Jag har faktiskt frågat de som designade spårnivån om detta. Svaren har varit svävande, men tydligen har man rättat sig efter att det fanns en utarbetad hjul- och spårstandard för 891 mm. Någon trodde t.o.m. att 900 mm angav måttet mellan rälsmitt, men det kan inte stämma. Jag tror att detta är det närmaste sanningen man kan komma."
Sv: 900 mm i Sverige. Svar från LKAB - JDS - 2007-03-05 22:25
Sv: 900 mm i Sverige. Svar från LKAB - Lennart Petersen - 2007-03-05 22:31