Sv: Ledskenegnistsläckare!
(Dag Bonnedal | 2002-05-25 22:10)
Som ett svar på: Sv: Ledskenegnistsläckare! skrivet av Bengt Dahlberg den 25. maj 2002 20:51:52:
>>
>>>1. Har ledskenegnistsläckare
förekommit utanför Sverige? I så
fall: var?
>>Svårt att säja bestämt - olika
typer av g-släck. var tekniskt sett
ofta rätt lika varann... Fast den
svenska "virvelmodellen" KANSKE var
unik, ja.
>^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
^^^^^^^^^^^^^^^^
>Som så mycket annat vad som gäller
ånglokskonstruktioner i Sverige har
även ledskenegnistsläckaren
österrikiska rötter.
>När utländska kol utblandades med
svenska kol behövdes bättre
gnistsläckning än tidigare och
ledskenegnistsläckare infördes.De
första hade ett kantigt utseende som ex
vis enligt foto nr 51 på sid 60 i 1949
års loklära.
>Nydquist och Holm konstruerade och
tillverkade på 1880-talet fyra
storlekar med där nr 1 var den största
och nr 4 den minsta.Emellertid
tillverkades en ännu större variant,nr
1A,till SNJ Sharp Stewartlok.Loket Virå
har(hade?) den minsta storleken nr
4.Antagligen hade NH patent efersom
Motala levererade Virå med en sådan
gnistsläckare.
>Den österrikiska förebilden - Kleins
Gnistfångare - hade "turbinenartigen
Leitschaufeln" vilket här får
översättas med ledskenor.
>I Österrike kallades gnistsläckaren
för Kobel eller Kobelrauchfang och satt
upptill på skorstenen i motsats till i
Sverige.Kanske berodde det på att den
svenske(?)eventuelle patentinnehavaren
kringgick något eventuellt utländskt
patent.
>Nydquist och Holm generade sig inte
för att kopiera utländska
konstruktioner och i ett fall fick dom
en förvarning om att "unge Herr
Hardy"(Hardy var en österrikisk
tillverkare av vakuumbromsar) var i
antågande till Trollhättan och de
uppmanades att gömma undan ett lok som
hade en pirattillverkad(kopierad)
vakuumejektor.
>^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
>>>2. Några för- eller nackdelar med
denna typ av gnistsläckare jämfört
med de som var gängse i andra
länder?
>>Ja! Mckt effektiv! Men den ökade
mottrycket i blästerkonan = ngt sämre
drag o några forlorade cylinder-hkr.
...
>>/KM
Någon kopia kan man väl inte säga att
det är, snarare en väsentlig
förbättrad variant i så fall. Det
viktiga med den Svenska turbinvarianten
är ju att blästerkonen mynnar mitt i,
dvs. efter "turbinen". Alltså skall
endast röken med gnistorna ta sig
igenom gnistsläckaren och blästerkonan
med skortstenen bildar den
avloppsejektor som den skall vara.
I den Österrikiska varianten i toppen
på skorstenen (Rihoseks variant var
vanlig i senare tid) så störs
ångstrålen från blästerkonan när
den kommer in i gnistsläckaren i toppen
på skorstenen. Man kan aldrig få ett
riktigt effektivt drag med måttligt
mottryck med denna konstruktion.
I den mycket detaljerade ånglokläran
Die Dampflokomotive av Meineke/Röhrs
från 1949 så kallas den Svenska
varanten för Bauart Motala och där
står det kort och gott att denna
kostruktion "ist die beste"! Nackdelen
med den är bara att den kräver en
ganska lång skorsten efter
gnistsläckaren för att ge ett bra
drag. Detta fungerar utmärkt på
smalspårslok och mycket gamla lok med
lågt pannläge. Därför fungerar den
helt utmärkt på VIRÅ. På större
moderna lok med stor panna, placerad
högt går det inte alls bra. Skorstenen
blir för kort pga.
konstruktionsprofilens begränsning. Se
t.ex. litt. SJ E9 från HNJ.
Den ultimata turbingnistsläckaren var den Nya Zeeländska Waikatotypen. Här var hela rökskåpet framför skorstenen en jättestor liggande ledskenegnistsläckare. (Lyckas inte hitta någon Webbild.)
Dag B
Sv: Ledskenegnistsläckare! - Anders Karsberg - 2002-05-25 22:24