TTJ

2.4 Starttillstånd

För att få starta en växling på huvudspår på en driftplats måste tillsyningsmannen få ett starttillstånd från tågklareraren. Ett starttillstånd gäller för hela den växling som framgår av växlingsplanen eller den muntliga överenskommelsen mellan tillsyningsmannen och tågklareraren. På sidospår krävs startillstånd om så anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser och vid skjutsning i de fall som anges nedan.

Ett starttillstånd till växling på huvudspår som saknar dvärgsignaler ska alltid innehålla tågklarerarens medgivande om vilka signalpunkter inom växlingsområdet som växlingen får passera. Detta gäller dock inte om växlingen ska framföras som en tågvägsväxling.

Om växlingsområdet omfattar hela driftplatsen får tågklarerarens medgivande omfatta samtliga mellantavlor inom växlingsområdet under förutsättning att tågklareraren förvissat sig om att det kan ske utan fara och att växlingsområdet är lokalreserverat. Tågklareraren ger i så fall växlingen medgivandet: Växling tillåten förbi samtliga mellansignalpunkter. Detta medgivande gäller för att passera signalpunkterna upprepade gånger tills växlingen har avslutats.

För växlingsområde som inte omfattar hela driftplatsen ska det av infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser framgå hur tågklareraren får ge växling medgivande till passage av signalpunkter inom växlingsområdet. Tågklareraren ska då i sitt medgivande precisera vilka signalpunkter som avses, till exempel genom att ange vilka eller vilket spår det gäller: Växling tillåten förbi mellansignalpunkter på spår x och y.

Hur starttillstånd ges

Tågklareraren får ge växlingen starttillstånd antingen muntligt eller genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” i en dvärgsignal. Vid tågvägsväxling kan starttillstånd även ges genom tekniskt körbesked.

Starttillstånd vid skjutsning

Tillsyningsmannen ska ha fått ett muntligt starttillstånd från tågklareraren innan skjutsning får utföras på ett spår som kan ansluta till ett huvudspår. Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får dock ange att skjutsning kan få utföras utan muntligt starttillstånd från tågklareraren. Se även reglerna under rubriken 3.7 Skjutsning och släppning.

Begära starttillstånd

Om växlingen sker enligt en växlingsplan och inget behov av samråd eller avstämning finns, får tågklareraren ge växlingen starttillstånd genom besked i en dvärgsignal eller i tågskyddssystemet utan att tillsyningsmannen begär starttillstånd. I annat fall ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren och begära starttillstånd omedelbart innan växlingen ska starta.

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren, meddelar vilka samråd som har hållits och begär starttillstånd för växlingen.

Tågklareraren

  • stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits
  • kontrollerar att växlingen kan genomföras
  • utför följande åtgärder om småfordon ingår i växlingen:
    • kopplar ur automatiserad läggning av tågvägar och växlingsvägar
    • ser till att inga tågvägar eller växlingsvägar är magasinerade
  • lokalreserverar växlingsområdet, lägger en växlingsväg eller reserverar en normal tågväg för växlingen
  • utför följande för växling som inte är en tågvägsväxling och som ska ske på område som saknar dvärgsignaler:
    • repeterar växlingsområdets gränspunkter
    • lämnar medgivande för vilka mellan signalpunkter som får passeras
  • ger starttillstånd till växlingen antingen genom signalbeskedet ”rörelse tillåten” i en dvärgsignal eller muntligt: Växling xx får starta
  • dokumenterar starttillståndet.

Åtgärderna ska förhindra att en växel läggs om under fordon som inte kortsluter spårledning. xx är växlingens beteckning.
Tillsyningsmannen

  • repeterar och dokumenterar i förekommande fall växlingsområdets gränspunkter och vilka mellansignalpunkter som får passeras inom växlingsområdet för växling som inte är tågvägsväxling och som ska ske på område som saknar dvärgsignaler.

Om växlingen ska framföras i driftläge ”skiftning” ska föraren välja detta driftläge efter att tillsyningsmannen meddelat att växlingen fått starttillstånd.

Om föraren inte kan välja tågskyddssystemets driftläge ”skiftning” ska föraren meddela tillsyningsmannen detta och därefter får föraren välja tågskydssystemets driftläge ”särskilt ansvar”. Växlingen får framföras i driftläge ”särskilt ansvar” som längst till nästa signalpunktstavla eller dvärgsignal, där växlingen ska stanna och byta till driftläge ”skiftning”.

Om en växling som ska framföras som en tågvägsväxling inte får tekniskt körbesked ska föraren meddela tillsyningsmannen detta. Tillsyningsmannen ska därefter kontakta tågklareraren. Växlingen får då inte ske som en tågvägsväxling. Växlingen ska ha ett nytt starttillstånd enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd.

Har starttillståndet getts genom signalbeskedet ”rörelse tillåten,fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” och rörelse därefter stannar bortom dvärgsignalen, gäller följande. Om växlingssättet står vid en dvärgsignal som visar ”rörelse tillåten”, får växlingen fortsätta inom det överenskomna växlingsområdet. Om växlingssättet däremot har stannat till mer än kortvarigt på ett ställe där det inte någon dvärgsignal, eller ska byta riktning vid ett sådant ställe, ska ett nytt starttillstånd inhämtas.

Rörelse i krypfart utan starttillstånd

Även där det normalt sett krävs starttillstånd från tågklareraren får ett växlingssätt flyttas i krypfart utan starttillstånd i följande fall:

  • en kort sträcka för till- eller frånkoppling
  • mot närmaste växel som ansluter till huvudspår, under förutsättning att det finns en dvärgsignal eller signalpunktstavla före växeln.

I inget av fallen får växlingssättet passera någon motriktad signalpunktstavla.