TTJ
5 Särfall
5.1 Växling på sidospår
Växling på sidospår ska planeras i en växlingsplan som godkänns av trafikledningen eller infrastukturförvaltaren.På sidospår får växling genomföras utan muntlig överenskommelse eller starttillstånd under förutsättning att det finns en skyddsväxel eller spårspärr som skyddar intilliggande huvudspår.
Om det förekommer samtidiga trafikverksamheter inom växlingsområdet ska tillsyningsmannen själv ansvara för att överenskommelser om försiktighetsåtgärder och samråd genomförs med de trafikverksamheter som krävs.
Om tillsyningsmannen saknar god kännedom om växlingsområdet och de särskilda bestämmelser som gäller där ska tillsyningsmannen kontakta sin arbetsledning.
På sidospår där omfattningen av trafikverksamheterna motiverar det ska infrastrukturförvaltaren se till att det finns en tågklarerare eller annan funktion som kan upplysa om vilka växlingar och A-skydd som pågår. Det ska framgå av infrastrukturförvaltarnas säkerhetsbestämmelser för vilka sidospår infrastrukturförvaltaren har beslutat att en sådan funktion finns. Vid växling på sådana sidospår ska tllsyningsmannen kontakta tågklareraren eller den funktion som infrastrukturförvaltaren har utsett. Denne ska då upplysa om vilka växlingar och A-skydd som finns inom växlingsområdet samt kontaktvägar till dem. Tillsyningsmannen ansvarar för att kontakta berörda tillsyningsmän föröverenskommelser eller samråd.
Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan ange att muntliga överenskommelser eller starttillstånd krävs även på sidospår.
Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan också ange vem som får lämna medgivande att passera en dvärgsignal som visar ”stopp”. Om detta inte anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får tillsyningsmannen själv avgöra om dvärgsignalen kan passeras utan fara.
5.2 Passage av huvudsignaler vid växling
Ett växlingssätt får inte passera en huvudsignal i ”kör” utan att detta är angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser eller att det finns en särskild överenskommelse mellan tillsyningsmannen och tågklareraren.
Ett växlingssätt får under de villkor som beskrivs nedan passera en huvudsignal i ”stopp” efter ett muntligt stoppassagemedgivande.
Huvudljussignal i ”stopp” på linjen
Vid växling på linjen krävs det stoppassagemedgivande för att växlingssättet ska få passera en mellanblocksignal i ”stopp”.Huvudljussignal i ”stopp” på en driftplats
Vid växling på en driftplats får en huvudljussignal i ”stopp” passeras under förutsättning att det intill huvudljussignalen finns en medgivandetavla eller en medgivandedvärgsignal som visar ”rörelse tillåten”.Om det inte finns någon medgivandetavla eller medgivandedvärgsignal som visar ”rörelse tillåten” intill huvudljussignalen i ”stopp” och tågklareraren inte tidigare har lämnat något stoppassagemedgivande ska växlingssättet stannas framför huvudljussignalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att huvudljussignalen visar ”stopp”.
Tillsyningsmannen
- kontaktar tågklareraren:
Växling xx vid huvudsignal yy i "stopp"
Tågklareraren
- förvissar sig om att växlingssättet utan fara kan fortsätta förbi huvudljussignalen i "stopp"
- meddelar tillsyningsmannen:
Växlingen xx får passera huvudsignal yy i "stopp"
Tillsyningsmannen
- repeterar medgivandet
Tågklareraren
- bekräftar att medgivandet är rätt uppfattat
Tillsyningsmannen
- vidarebefordrar medgivandet till föraren och till den som beslutar om igångsättning
Om tågklareraren har lokalfrigett växlar i samband med ett stoppassagemedgivande får hen inte återta lokalfrigivningen förrän växlingen har anmälts avslutad.
Tågklarerarens stoppassagemedgivande får också omfatta samtliga mellansignaler på driftplatsen, under förutsättning att tågklareraren först har förvissat sig om att det kan ske utan fara och att växlingsområdet är lokalfrigivet. Tågklareraren ger i så fall växlingen medgivandet: Växling tillåten förbi alla mellansignaler i "stopp". Detta medgivande gäller för att passera mellansignalerna upprepade gånger tills växlingen har avslutats. Medgivandet får även innefatta innerplacerade utfartssignaler. Lokalfrigivningen får inte återtas förrän växlingen har anmälts avslutad.
Om infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser så anger får tågklarerarens medgivande att passera mellansignaler flera gånger begränsas till att omfatta endast en viss grupp mellansignaler på en driftplats. Tågklareraren ska då i sitt medgivande precisera vilka mellansignaler som avses, till exempel genom att ange vilket eller vilka spår det gäller: Växlingen tillåten förbi mellansignalerna på spår x och y i "stopp".
5.3 Dvärgsignal eller stopplykta som visar "stopp"
Om en dvärgsignal, en slutpunktstopplykta eller en skyddsstopplykta visar ”stopp” ska växlingssättet stannas före signalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att signalen visar ”stopp”. Tågklareraren kan medge att växlingen får passera signalen genom att ge ett stoppassagemedgivande, enligt reglerna för passage av en huvudsignal i ”stopp”.
Ett medgivande från tågklareraren att passera en dvärgsignal, en slutpunktstopplykta eller en skyddsstopplykta i ”stopp” får endast omfatta en signal i taget.
5.4 Obehörig passage av signal som visar "stopp"
Om en växling utan medgivande har passerat en signal som visar ”stopp” ska föraren omedelbart stanna växlingen. Därefter ska tillsyningsmannen meddela tågklareraren: Växling xx har passerat signal yy som visade ”stopp”, där yy är signalens beteckning eller en beskrivning av en signal som saknar beteckning. Om tillsyningsmannen inte säkert vet signalens beteckning ska hen så noggrant som möjligt ange vilken signal det gäller.
För att växlingen ska få fortsätta ska den ha ett stoppassagemedgivande enligt reglerna för passage av signal i ”stopp”. Reglerna tillämpas på samma sätt som om växlingen hade stått vid den signal som passerades obehörigt.
5.5 Växling utanför växlingsgränsen
Växling utanför växlingsgränsen på en driftplats får bara ske om tågklareraren har lämnat ett medgivande för detta till tillsyningsmannen.
Om utfartsblocksignalen visar ”stopp” ska tillsyningsmannen även ha medgivande från tågklareraren att passera utfartsblocksignalen i ”stopp”.
Ett växlingssätt får inte förflyttas längre utanför växlingsgränsen än att det sista spårfordonet finns omedelbart utanför driftplatsgränsen. Om det krävs längre växlingsrörelser eller om spårfordon behöver ställas upp på linjen, ska detta ske som spärrfärd.
Om småfordon ingår i växlingssättet får tågklareraren endast i undantagsfall lämna medgivande till växling utanför en sådan växlingsgräns som ligger strax innanför driftplatsgränsen mot linjen. Ett växlingssätt med småfordon får i dessa fall aldrig helt eller delvis föras utanför driftplatsgränsen. Dessutom ska ett A-skydd först anordnas för området mellan växlingsgränsen och driftplatsgränsen. A-skyddet anordnas som skydd för växlingen enligt reglerna för A-skydd. Om småfordon behöver föras utanför driftplatsgränsen ska detta ske som spärrfärd.
Villkor för tågklarerarens medgivande
I de fall som växlingsgränsen ligger strax innanför driftplatsgränsen mot linjen gäller följande villkor för tågklarerarens medgivande:Tågklareraren får inte lämna medgivande till växling utanför växlingsgränsen om det finns tåg på bevakningssträckan på väg mot den driftplats där växlingen sker. Detta gäller dock inte om tåget står vid infartssignalen till driftplatsen och dess förare har underrättats om växlingen.
Tågklareraren får inte lämna medgivande till växling utanför växlingsgränsen om driftplatsens infartssignal är gränspunkt för ett A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde, D-skyddsområde eller en spärrfärdssträcka.
Medgivande att växla utanför växlingsgränsen
Tillsyningsmannen
- kontaktar tågklareraren, anger växlingens beteckning och begär medgivande att växla utanför växlingsgränsen
- anger om småfordon ingår i växlingssättet
Tågklareraren
- påminner tillsyningsmannen, i de fall småfordon ingår i växlingssättet, om att ett direktplanerat A-skydd ska anordnas innan medgivande får lämnas
- undersöker om växling utanför växlingsgränsen kan medges utan fara
- avspärrar den bevakningssträcka där växlingen ska ske
- ger tillsyningsmannen medgivande att växla utanför växlingsgränsen:
Växling xx får växla utanför växlingsgränsen
- ger om så behövs växlingen medgivande att passera huvudljussignal i "stopp":
Växlingen xx får passera huvudsignal yy
Tillsyningsmannen
- vidarebefordrar medgivandet till föraren och eventuella signalgivare
- genomför växlingen utanför växlingsgränsen
- anmäler till tågklareraren så snart alla spårfordon har kommit innanför växlingsgränsen igen
Tågklareraren
- häver avspärrningen
5.6 Växling utan uppsikt i rörelseriktningen
Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får ange att växling utan uppsikt i rörelseriktningen får bedrivas inom ett avgränsat spårområde om följande villkor är uppfyllda:
- Inga andra fordonsrörelser kan komma in i växlingsområdet.
- Inom växlingsområdet får det inte finnas plankorsningar, plattformsövergångar, nedsänkta spår, gångvägskorsningar eller något annat område dit allmänheten har tillträde.
5.7 Växling över växlingsvall
Infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser ska innehålla särskilda regler för växling över växlingsvall.
5.8 Växling med redskap som inte är spårgående
Vid växling med ett vägfordon eller redskap som inte går på spåret, till exempel en traktor eller ett linspel, får växlingens hastighet inte vara högre än vanlig gånghastighet (cirka 3 km/tim eller 1 m/s).
5.9 Växling inom ett D-skydd
Ett D-skydd innebär att ett område på huvudspår upplåts för flera skyddsformer och färder och att det inte får förekomma några tågfärder i området. Ett D-skydd planeras av spårentreprenören i en dispositionsarbetsplan som ska godkännas av trafikledningen. När ett D-skydd har anordnats tar en huvudtillsyningsman över trafikledningen och beslutar med ledning av arbetsplanering och planeringssamtal vilka trafikverksamheter som får genomföras inom D-skyddet.
D-skyddsområdet får vara indelat i flera delområden. Delområdenas gränspunkter ska framgå av dispositionsarbetsplanen.
En växling får anordnas inom ett D-skydd. Växlingen trafikleds då av D-skyddets huvudtillsyningsman, som övertar tågklarerarens roll i de ordinarie reglerna för växling. I övrigt gäller de ordinarie reglerna för växling med nedanstående tillägg och ändringar.
Växlingsområde
En växling inom ett D-skydd får pågå inom den del av D-skyddet som är inom en driftplats.Starttillstånd
Huvudtillsyningsmannen får ge växlingen starttillstånd för ett delområde i taget eller för flera delområden på samma gång.Passera gräns in till D-skyddsområdet
Innan en växling ska föras in till ett D-skydd ska tillsyningsmannen ha fått starttillstånd av huvudtillsyningsmannen. Efter att växlingssättet i sin helhet har förts in i D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen anmäla till tågklareraren att färden fram till D-skyddsområdet är avslutad.Om gränspunkten utgörs av en signal som gäller för rörelse ut från D-skyddsområdet, får tågklareraren inte medge rörelse förbi den närmaste huvudsignalen fram till gränspunkten förrän tillsyningsmannen har bekräftat att hen har fått starttillstånd för växlingen av huvudtillsyningsmannen.