TTJ

22 Anordna växling

Beroende på vilka förutsättningar som gäller för växlingen kan den anordnas på olika sätt.


2.1 Samtidiga trafikverksamheter

Om växlingsområdet helt eller delvis är upplåtet för A-skydd eller E-skydd får växlingen starta först efter samråd mellan tillsyningsmannen och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän.

Om flera växlingssätt växlar samtidigt inom samma växlingsområde och växlingssätten inte är skyddade mot varandra till exempel genom växlar som är låsta i avvisande läge eller genom bromsslädar, signaler eller liknande, ska tillsyningsmännen komma överens om särskilda försiktighetsåtgärder. Tillsyningsmannen ska informera både föraren och eventuella signalgivare om försiktighetsåtgärderna.


2.2 Muntlig överenskommelse

För växling som kräver starttillstånd ska tillsyningsmannen i följande fall kontakta tågklareraren för en muntlig överenskommelse strax innan växlingen beräknas starta:

  • Det finns inte någon växlingsplan.
  • Tillsyningsmannen behöver komplettera eller korrigera växlingsplanen.
  • Växlingen innehåller småfordon.
  • Tillsyningsmannen saknar nödvändig kännedom om växlingsområdet.

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren och meddelar växlingens beteckning samt hur hen kan nås under växlingen
  • meddelar om hen saknar nödvändig kännedom om växlingsområdet.

Tågklareraren

  • antecknar växlingens beteckning samt hur tillsyningsmannen kan nås under växlingen
  • ser till att tillsyningsmannen får den kännedom som behövs för den aktuella växlingen.

Tillsyningsmannen

  • meddelar de nya förutsättningar som eventuellt gäller jämfört med växlingsplanen
  • meddelar följande uppgifter om det inte finns någon växlingsplan:
    • växlingsområdet
    • växlingens syfte
    • när växlingen ska utföras
    • om ett eller flera småfordon ingår i växlingssättet
    • om enbart småfordon ingår i växlingssättet
    • andra eventuella förutsättningar för växlingen.
Tågklareraren

  • repeterar de uppgifter som tillsyningsmannen har meddelat
  • undersöker om det går att genomföra växlingen enligt de nya förutsättningarna
  • bekräftar att växlingen kan genomföras enligt de nya förutsättningarna
  • meddelar om andra växlingar redan pågår inom växlingsområdet
  • undersöker om det krävs samråd för växlingen.

Om växlingen ska framföras som tågvägsväxling ska trafikledningen tilldela växlingen en beteckning.


2.3 Samråd

Samråden ska klarlägga om andra trafikverksamheter kan påverka växlingen och hur detta i så fall ska hanteras. Alla som deltar i ett samråd ska dokumentera samrådets innehåll.

Samråden ska omfatta

  • avstämning av trafikverksamheternas art, sluttider och positioner
  • eventuella risker för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara spänningslös, se figur 1
  • förhållanden som minskar banans farbarhet
  • hantering av vägskyddsanläggningar
  • andra faktorer som enligt tillsyningsmannens bedömning är av betydelse för trafiksäkerheten.

Figur 1.

Vid arbete på eller i närheten av kontaktledningen ska denna vara frånkopplad, spänningsprovad och arbetsjordad för att inte orsaka livsfara. Men en spänningslös kontaktledning kan plötsligt göras spänningssatt av ett elfordon genom överbryggning.

Tågklareraren

  • uppmanar tillsyningsmannen till samråd
  • uppger de berörda tillsyningsmännens namn och telefonnummer.

Tillsyningsmannen

  • genomför samråden
  • dokumenterar samrådens innehåll.

Det är alltid den senast tillkommande tillsyningsmannen som kontaktar de övriga tillsyningsmännen för samråd.


2.4 Starttillstånd

För att få starta en växling på huvudspår på en driftplats måste tillsyningsmannen få ett starttillstånd från tågklareraren. Ett starttillstånd gäller för hela den växling som framgår av växlingsplanen eller den muntliga överenskommelsen mellan tillsyningsmannen och tågklareraren. På sidospår krävs startillstånd om så anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser och vid skjutsning i de fall som anges nedan.

Ett starttillstånd till växling på huvudspår som saknar dvärgsignaler ska alltid innehålla tågklarerarens medgivande om vilka signalpunkter inom växlingsområdet som växlingen får passera. Detta gäller dock inte om växlingen ska framföras som en tågvägsväxling.

Om växlingsområdet omfattar hela driftplatsen får tågklarerarens medgivande omfatta samtliga mellantavlor inom växlingsområdet under förutsättning att tågklareraren förvissat sig om att det kan ske utan fara och att växlingsområdet är lokalreserverat. Tågklareraren ger i så fall växlingen medgivandet: Växling tillåten förbi samtliga mellansignalpunkter. Detta medgivande gäller för att passera signalpunkterna upprepade gånger tills växlingen har avslutats.

För växlingsområde som inte omfattar hela driftplatsen ska det av infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser framgå hur tågklareraren får ge växling medgivande till passage av signalpunkter inom växlingsområdet. Tågklareraren ska då i sitt medgivande precisera vilka signalpunkter som avses, till exempel genom att ange vilka eller vilket spår det gäller: Växling tillåten förbi mellansignalpunkter på spår x och y.

Hur starttillstånd ges

Tågklareraren får ge växlingen starttillstånd antingen muntligt eller genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” i en dvärgsignal. Vid tågvägsväxling kan starttillstånd även ges genom tekniskt körbesked.

Starttillstånd vid skjutsning

Tillsyningsmannen ska ha fått ett muntligt starttillstånd från tågklareraren innan skjutsning får utföras på ett spår som kan ansluta till ett huvudspår. Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får dock ange att skjutsning kan få utföras utan muntligt starttillstånd från tågklareraren. Se även reglerna under rubriken 3.7 Skjutsning och släppning.

Begära starttillstånd

Om växlingen sker enligt en växlingsplan och inget behov av samråd eller avstämning finns, får tågklareraren ge växlingen starttillstånd genom besked i en dvärgsignal eller i tågskyddssystemet utan att tillsyningsmannen begär starttillstånd. I annat fall ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren och begära starttillstånd omedelbart innan växlingen ska starta.

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren, meddelar vilka samråd som har hållits och begär starttillstånd för växlingen.

Tågklareraren

  • stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits
  • kontrollerar att växlingen kan genomföras
  • utför följande åtgärder om småfordon ingår i växlingen:
    • kopplar ur automatiserad läggning av tågvägar och växlingsvägar
    • ser till att inga tågvägar eller växlingsvägar är magasinerade
  • lokalreserverar växlingsområdet, lägger en växlingsväg eller reserverar en normal tågväg för växlingen
  • utför följande för växling som inte är en tågvägsväxling och som ska ske på område som saknar dvärgsignaler:
    • repeterar växlingsområdets gränspunkter
    • lämnar medgivande för vilka mellan signalpunkter som får passeras
  • ger starttillstånd till växlingen antingen genom signalbeskedet ”rörelse tillåten” i en dvärgsignal eller muntligt: Växling xx får starta
  • dokumenterar starttillståndet.

Åtgärderna ska förhindra att en växel läggs om under fordon som inte kortsluter spårledning. xx är växlingens beteckning.
Tillsyningsmannen

  • repeterar och dokumenterar i förekommande fall växlingsområdets gränspunkter och vilka mellansignalpunkter som får passeras inom växlingsområdet för växling som inte är tågvägsväxling och som ska ske på område som saknar dvärgsignaler.

Om växlingen ska framföras i driftläge ”skiftning” ska föraren välja detta driftläge efter att tillsyningsmannen meddelat att växlingen fått starttillstånd.

Om föraren inte kan välja tågskyddssystemets driftläge ”skiftning” ska föraren meddela tillsyningsmannen detta och därefter får föraren välja tågskydssystemets driftläge ”särskilt ansvar”. Växlingen får framföras i driftläge ”särskilt ansvar” som längst till nästa signalpunktstavla eller dvärgsignal, där växlingen ska stanna och byta till driftläge ”skiftning”.

Om en växling som ska framföras som en tågvägsväxling inte får tekniskt körbesked ska föraren meddela tillsyningsmannen detta. Tillsyningsmannen ska därefter kontakta tågklareraren. Växlingen får då inte ske som en tågvägsväxling. Växlingen ska ha ett nytt starttillstånd enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd.

Har starttillståndet getts genom signalbeskedet ”rörelse tillåten,fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” och rörelse därefter stannar bortom dvärgsignalen, gäller följande. Om växlingssättet står vid en dvärgsignal som visar ”rörelse tillåten”, får växlingen fortsätta inom det överenskomna växlingsområdet. Om växlingssättet däremot har stannat till mer än kortvarigt på ett ställe där det inte någon dvärgsignal, eller ska byta riktning vid ett sådant ställe, ska ett nytt starttillstånd inhämtas.

Rörelse i krypfart utan starttillstånd

Även där det normalt sett krävs starttillstånd från tågklareraren får ett växlingssätt flyttas i krypfart utan starttillstånd i följande fall:

  • en kort sträcka för till- eller frånkoppling
  • mot närmaste växel som ansluter till huvudspår, under förutsättning att det finns en dvärgsignal eller signalpunktstavla före växeln.

I inget av fallen får växlingssättet passera någon motriktad signalpunktstavla.