tydal.nu

TTJ

6 Övrig information

I detta kapitel beskrivs yttre signaler med övrig information.

6.1 Signaltavlor för information om platser och gränser

6.1.1 Orienteringstavla för trafikplats

Orienteringstavla för trafikplats finns

• före hållplatser
• före hållställen samt vid behov före annan plattform inom driftplatser eller driftplatsdelar
• före linjeplatser, i system S dock endast vid behov.

Tavlan står i regel 800-1 000 meter före trafikplatsen eller plattformen och anger trafikplatsens signatur. Om avståndet är kortare eller längre, anges det på en tilläggsskylt "avstånd".

6.1.2 Systemgränstavla

En systemgränstavla anger gränsen mot ett annat trafikeringssystem.

Systemgränstavlor finns vid de driftplatsgränser där man rör sig från ett trafikeringssystem till ett annat. I riktning från en driftplats mot linjen kan tavlan vara placerad något innanför driftplatsgränsen, vid utfartsblocksignalen eller utfartssignalen.

Tavlan anger vilket trafikeringssystem som finns bortom tavlan.

6.1.3 Orienteringstavla för systemgräns

Orienteringstavla för systemgräns kan finnas före gräns från system H eller M mot system E2 eller E3, om det finns behov av att i förväg orientera färder som framförs utan verksam ATC om systemgränsen.

Tavlan är i regel placerad på 800 m avstånd från systemgränstavlan. Om avståndet är något annat, anges det på en tilläggsskylt.

Om tavlan står före en huvudspårsskiljande motväxel och gäller bara i en viss riktning, är den försedd med en tilläggsskylt "inskränkning" med uppgift om riktningen.

Betydelse vid körning utan ATC-besked, vid tågfärd och spärrfärd

Föraren ska senast vid orienteringstavlan börja minska hastigheten till högst 40 km/h.

6.1.4 Tavla "Gräns mot driftplatsdel"

Tavla ”gräns mot driftplatsdel” finns vid en driftplats som är uppdelad i driftplatsdelar. Den är placerad dels vid driftplatsgränsen, dels vid gränsen mellan två driftplatsdelar. Den anger signaturen för den driftplatsdel som är belägen bortom tavlan.

Avvikelse från normala placeringsregler

Tavla ”gräns mot driftplatsdel” kan avse flera bredvidliggande spår utan att det utmärks särskilt.

6.1.5 Tavla "Gräns mot driftplats"

Tavla "gräns mot driftplats" finns vid gränsen för en driftplats som gränsar till en annan driftplats utan mellanliggande linje. Tavlan anger signaturen för den driftplats som är belägen bortom tavlan.

Avvikelse från normala placeringsregler

Tavla "gräns mot driftplats" kan avse flera bredvidliggande spår utan att det utmärks särskilt.

6.1.6 Kilometertavla

Kilometertavlor finns för lägesbestämning längs banan.

Mellan kilometertavlorna finns tavlor som utmärker var 200:e meter. Dessa tavlor är mindre än kilometertavlorna och försedda med en siffra som utmärker hundratalet meter (”2” för 200, ”4” för 400 och så vidare).

Avvikelse från normala placeringsregler

En kilometertavla är placerad på banans ena sida. Vid dubbelspår och flerspår samt på driftplatser med parallella spår finns det i regel bara en kilometertavla.

6.1.7 Lutningstavla

Lutningstavor anger kommande stigningar och lutningar nedåt samt längden på dessa. Om den vänstra vingen pekar snett uppåt anger det en stigning. Om den pekar snett nedåt anger tavlan en lutning nedåt. Om den vänstra vingen är horisontell anger den en sträcka som är plan eller som enbart har smärre stigningar eller lutningar. Den högra vingen anger antalet meter. Riktningen på vingen anger profilen på bakomvarande sträcka.

6.1.8 Delområdestavla

En delområdestavla kan användas för att markera gränspunkter för delområden inom ett D-skydd. Tavlan är försedd med en bokstav som anger gränspunkten enligt dispositionsarbetsplanen. Samma bokstav får inte förekomma på mer än en tavla inom ett D-skydd.

6.1.9 Orienteringstavla för detektoranläggning

Tavlan orienterar om en följande detektoranläggning. Tavlan är normalt placerad cirka 1 000 m från detektoranläggningen. Avvikande avstånd markeras med en tilläggsskylt "avstånd".

6.1.10 Spårnummertavla

En spårnummertavla kan finnas som anger vilken beteckning ett visst spår har på en driftplats.

6.2 Signaltavlor för utmärkning av tågs stopplats

6.2.1 Uppehållstavla (U-tavla)

U-tavlor gäller för tåg som har uppehåll för resande. De kan finnas på en trafikplats för att ange tågets stopplats.

U-tavlor är försedda antingen med bokstaven U eller med siffror som anger tåglängden i meter.

U-tavlor som är blå med vita siffror anger dessutom att tåg, på grund av balisgruppers placering och ATC-övervakningen, bör stanna tidigast strax före nästa U-tavla.

Avvikelse från normala placeringsregler

En U-tavla som är placerad mellan två spår kan gälla för båda spåren. Tavlan är då försedd med en tilläggsskylt med en vågrät dubbelriktad pil.

U-tavla på sidospår

Vita U-tavlor kan även förekomma vid sidospår som används som uppställningsspår, för att ange hur långt ett fordonssätt bör dras fram.

6.2.2 Stopplatstavla

En stopplatstavla gäller för tåg som ska stanna på trafikplatsen men inte har uppehåll som är avsett för resandes av- och påstigning. Den kan finnas på en trafikplats för att ange tågets stopplats.

Avvikelse från normala placeringsregler

En stopplatstavla som är placerad mellan två spår kan gälla för båda spåren. Tavlan är då försedd med en tilläggsskylt med en vågrät dubbelriktad pil.

6.3 Signaler för varning och information

6.3.1 Ljudsignaler

”Tåg kommer”

Signalen ”tåg kommer” ska ges som en varningssignal med tyfon eller vissla i följande fall:

• Vid och efter en ljudsignaltavla enligt reglerna för ljudsignaltavlan.
• När ett tåg eller spärrfärdssätt befinner sig vid en orienteringstavla för vägskyddsanläggning och föraren inte kan se signalen från den följande V-försignalen eller V-signalen. ”Tåg kommer” ska då ges upprepade gånger.
• När ett tåg eller spärrfärdssätt närmar sig en V-signal i ”stopp” och riskerar att inte kunna stanna före plankorsningen. ”Tåg kommer” ska då ges upprepade gånger.
• När föraren bedömer att personer i eller i farlig närhet av spåret behöver varnas. När personer behöver varnas vid igångsättning eller vid låg hastighet får signalen inskränkas till ett kort ljud.
• När ett vägfordon närmar sig en plankorsning och det ser ut som om det inte kommer att stanna.

”Uppfattat”

Signalen ”uppfattat” ges antingen som ljudsignal med tyfon eller vissla eller med strålkastarblinkningar.

”Uppfattat” ges i följande fall:

• i de fall som särskilt anges i dessa föreskrifter
• som bekräftelse på att en signal som inte kan eller ska åtlydas genast är uppfattad.

6.3.2 Ljudsignaltavla

En ljudsignaltavla anger att föraren ska ge ljudsignal ”tåg kommer”. Den kan vara försedd med följande tilläggsskyltar:

• tilläggsskylt ”dagtid”
• tilläggsskylt ”V”
• tilläggsskylt ”A”.

6.3.3 Frontsignal och slutsignal

Vid tågfärd

Frontsignal ska visas framåt på det främsta fordonet. Syftet med frontsignalen är

• att tåget ska bli uppmärksammat
• att i mörker lysa upp reflekterande signaltavlor och vid behov lysa upp spårområdet.

Slutsignal ska visas bakåt på det bakersta fordonet. Syftet med slutsignalen är

• att markera att tåget är komplett, det vill säga att inga fordon oavsiktligt har gått loss från tåget eller avsiktligt har lämnats kvar på huvudspår på linjen
• att tåget ska kunna uppmärksammas i mörker.

Vid backning av ett tåg får den placering av frontsignal och slutsignal behållas som är bestämd av tågets färdriktning enligt körplanen.

På andra fordon än det sista i ett tågsätt får det inte finnas tända fasta slutsignallyktor eller uppsatta flyttbara slutsignalskärmar eller slutsignallyktor. Undantagna är verksamma drivfordon, där fasta slutsignallyktor får vara tända mot det närmaste fordonet.

På tåg som går mellan driftplatsdelar inom samma driftplats gäller kravet på att slutsignal ska finnas bara om detta är särskilt angivet i linjeboken.

Vid spärrfärd

Frontsignal ska visas framåt på det första fordonet. Syftet är det samma som vid tågfärd. Om det främsta fordonet inte har strålkastare krävs dock frontsignal bara när nattsignaler används.

Slutsignal ska visas bakåt när nattsignaler används. Syftet är att spärrfärdssättet ska kunna uppmärksammas. Om slutsignalen är tydligt synlig bakifrån kan den vara placerad på något annat fordon än det bakersta. Inget hindrar att slutsignal används även när dagsignaler används.

Frontsignal och slutsignal placeras enligt den för tillfället använda körriktningen. Vid kortare förflyttningar av spärrfärdssättet i högst 40 km/tim kan dock frontsignal visas på det bakersta fordonet och slutsignal på det främsta fordonet.

Frontsignalens utseende

Frontsignal består av något av följande alternativ:
1. Tre strålkastare som formar en likbent triangel. Se exempel.
2. Ett eller flera vita sken placerade på annat sätt. Får endast användas om fordonet inte är utrustat för att visa sken enligt alternativ 1 eller vid fel på en strålkastare.

Följande indelning används med avseende på ljusstyrkan:

• Helljus är icke avbländat ljus från nedre och övre strålkastare.
• Halvljus är icke avbländat ljus från nedre strålkastare och avbländat eller inget ljus från övre strålkastare.
• Markeringsljus är avbländat ljus från alla strålkastare eller avbländat ljus från bara nedre strålkastare.

När ett tåg eller spärrfärdssätt är i rörelse ska om möjligt helljus eller halvljus användas. När det står stilla ska i regel markeringsljus användas.

Slutsignalens utseende

Slutsignal består av följande:ResandetågFast rött sken från två vägrätt placerade slutsignallyktor.Anant tåg än resandetåg, spärrfärdTvå vita och röda flyttbara slutsignalskärmar, reflekterande, vågrätt placerade och med utseende enligt figuren, eller slutsignal enligt reglerna för resandetåg.

Om det sista fordonet inte är utrustat för att kunna visa slutsignal enligt ovan, eller vid fel på utrustningen, gäller följande:

• Slutsignal får visas med blinkande i stället för fast rött sken.
• Slutsignal får visas från endast en fast slutsignallykta.
• På resnadetåg får slutsignal visas enligt reglerna för andra tåg.
• Slutsignal får visas med rött sken från flyttbara gula och röda slutsignallyktor av äldre utformning.
• Som dagsignal får slutsignal utgöras av flyttbara slutsignalskärmar som är icke reflekterande, gula och röda och av äldre utformning, eller av släckta flyttbara slutsignallyktor.

I första hand ska flyttbara slutsignalskärmar eller slutsignallyktor placeras på fordonets bakre gavel. På fordon med sidoplacerade hållare ska de sättas upp i den på vardera sidan bakersta hållaren.

6.3.4 Framändessignal och bakändessignal vid växling

Vid växling ska framändessignal och bakändessignal visas på växlingssätt som består av motorvagnar samt på andra verksamma drivfordon. Syftet är

• att utmärka framänden och bakänden, så att man i vissa situationer kan avgöra vad signalerna ”framåt” eller ”back” innebär
• att fordonet ska kunna uppmärksammas i mörker.

Framändessignal består av vita sken med samma utseende som frontsignal.

Bakändessignal består av ett eller två fasta eller blinkande röda sken från en eller två fasta slutsignallyktor. Dessutom kan samtidigt två vita sken visas på en vågrät linje.

6.3.5 Klart - Allmän betydelse

Om både säkerhetssyning och bromsprov ska utföras på en plats får handsignalen ”klart” inte användas som besked om att säkerhetssyningen eller bromsprovet är färdiga förrän båda åtgärderna har avslutats.

6.3.6 Lägg om växeln

Signalen ges av den som vill ha en växel omlagd.

6.3.7 Utrym spåret

Signalen ges av en tågvarnare som varning till personer som arbetar i spåret.

6.4 Signaler vid fara

6.4.1 Rörlig stoppsignal

Signalen bör besvaras med ”uppfattat”. Om signalen ges till ett stillastående fordonssätt innebär det att signalgivaren återtar en nyligen given signal som innebar att fordonssättet skulle sättas igång.

6.4.2 Blinkande frontljus

Signalen gäller för alla rörelser i motsatt riktning, på samma eller på bredvidliggande spår.

6.4.3 Ljudsignal "Fara"