tydal.nu

TTJ

5 Särfall

5.1 Direktplanera A-skydd

Om ett A-skydd behöver anordnas med kort varsel och därför inte kan förplaneras får det direktplaneras. Direktplaneringen ska föregås av att tillsyningsmannen gör en arbetsplan enligt ordinarie regler. Arbetsplanens uppgifter om A-skyddets gränspunkter samt starttid och sluttid bestäms i samtal mellan tillsyningsmannen och tågklareraren.

Tågklareraren ska ge det direktplanerade A-skyddet en unik beteckning och meddela tillsyningsmannen den.

Det direktplanerade A-skyddet följer i övrigt de ordinarie reglerna för A-skydd, med samråd och starttillstånd som nästa moment.

5.2 Andra skyddsåtgärder

De angivna skyddsåtgärderna får i undantagsfall ersättas av andra skyddsåtgärder om infrastrukturförvaltaren har beslutat det. De ersättande åtgärderna ska alltid ha föregåtts av infrastrukturförvaltarens prövning och vara minst lika säkra som de ersatta åtgärderna.

Åtgärderna kan till exempel utgöras av tillfälliga ingrepp i signalsäkerhetsanläggningar eller att växlar låses och säkras med låst växelklove eller annat lås i avvisande läge och att tillsyningsmannen innehar nyckeln till låset.

Alla ersättande skyddsåtgärder ska anges i arbetsplanen.

5.3 A-skydd inom ett D-skydd

Ett D-skydd innebär att ett område på huvudspår upplåts för flera skyddsformer och färder och att det inte får förekomma några tågfärder i området. Ett D-skydd planeras av spårentreprenören i en dispositionsarbetsplan som ska godkännas av trafikledningen. När ett D-skydd har anordnats tar en huvudtillsyningsman över trafikledningen och beslutar med ledning av arbetsplanering och planeringssamtal vilka trafikverksamheter som får genomföras inom D-skyddet.

D-skyddsområdet får vara indelat i flera delområden. Delområdenas gränspunkter ska framgå av dispositionsarbetsplanen.

Ett A-skydd får anordnas inom ett D-skydd. A-skyddet trafikleds då av D-skyddets huvudtillsyningsman, som övertar tågklarerarens roll i de ordinarie reglerna för A-skydd. Ett A-skydd inom ett D-skydd får omfatta ett eller flera delområden. I övrigt gäller de ordinarie reglerna för A-skydd.

5.4 A-skydd överförs till ett D-skydd

Ett påbörjat A-skydd kan behöva överföras till ett D-skydd. Huvudtillsyningsmannen för D-skyddet tar efter överenskommelse med tågklareraren kontakt med A-skyddets tillsyningsman och meddelar att huvudtillsyningsmannen ska överta trafikledningen av A-skyddet. Huvudtillsyningsmannen genomför tillsammans med tillsyningsmannen direktplanering enligt reglerna för A-skydd och ger A-skyddet ett nytt starttillstånd. A-skyddet betraktas därefter som överfört till D-skyddet.

5.5 A-skydd överförs från ett D-skydd

Ett påbörjat A-skydd inom ett D-skydd kan behöva överföras till en tågklarerare. Tågklareraren tar efter överenskommelse med huvudtillsyningsmannen för D-skyddet kontakt med A-skyddets tillsyningsman och meddelar att tågklareraren ska överta trafikledningen av A-skyddet. Tågklareraren genomför tillsammans med tillsyningsmannen direktplanering enligt reglerna för A-skydd och ger A-skyddet ett nytt starttillstånd. A-skyddet betraktas därefter som överfört till tågklareraren.

5.6 A-skydd på sidospår

A-skydd på sidospår ska vara planerat i förväg eller direktplaneras i en arbetsplan med samma innehåll som vid A-skydd på huvudspår. A-skyddsområdets gränspunkter ska utgöras av signaler eller någon annan tydlig punkt vid banan.

På sidospår får A-skydd genomföras utan starttillstånd om inte infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kräver starttillstånd.

Innan A-skyddet anordnas ska

• gränspunkterna samt A-skyddets starttid och sluttid godkännas av infrastrukturförvaltaren (trafikledningen om sådan finns)
• kortslutning utföras om spåret är utrustat med spårledning för hinderfrihetskontroll
• hindertavlor placeras ut på båda sidor om arbetsplatsen eller växlar läggas i avvisande läge och säkras på ett sätt som tillsyningsmannen kontrollerar.

I särskilda fall får infrastrukturförvaltaren besluta att skyddsåtgärder anordnas på annat sätt, enligt reglerna under rubriken 5.2 Andra skyddsåtgärder.

På sidospår där omfattningen av trafikverksamheterna motiverar det ska infrastrukturförvaltaren se till att det finns en tågklarerare eller annan funktion som kan upplysa om vilka växlingar och A-skydd som pågår. Det ska framgå av infrastukturförvaltarnas säkerhetsbestämmelser för vilka sidospår infrastrukturförvaltarenhar beslutat att en sådan funktion finns. Vid A-skydd på sådana sidospår ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren eller den funktion som infrasturkturförvaltaren har utsett. Denne ska då upplysa om vilka växlingar som finns inom A-skydddsområdet samt kontaktvägar till dem. Tillsyningsmannen ansvarar för att kontakta berörda tillsyningsmän för samråd. När A-skyddet avslutas ska spårområdet återlämnas i farbart skick.

Tillsyningsmannen ska

• kontrollera att föreskrivna besiktningar och åtgärder efter arbetet är utförda
• kontrollera att inga föremål som kan hindra eller orsaka fara för trafiken finns kvar inom A-skyddsområdet
• kontrollera att vägskyddsanläggningar har återställts
• se till att alla skyddsåtgärder har upphävts.

Tillsyningsmannen ska därefter göra en avslutsanmälan till tågklareraren eller den funktion som infrastrukturförvaltaren har utsett.

5.7 Övergång från A-skydd till S-skydd

Om arbetet i signalanläggningen utförs med ett A-skydd får det fortsätta som ett S-skydd när A-skyddet har avslutats. S-skyddet ska då få sitt starttillstånd omedelbart innan tillsyningsmannen för A-skyddet gör sin avslutsanmälan.

5.8 A-skydd vid olycka eller ofarbart spår

Vid olycka eller fel på banan som kräver omedelbara åtgärder får A-skydd anordnas trots att tåg befinner sig inom det avsedda A-skyddsområdet.

A-skyddet ska genomföras enligt de ordinarie reglerna för A-skydd med de skillnader som anges nedan.

Innan A-skyddet kan anordnas ska tågklareraren återkalla körtillstånd för tåg som befinner sig inom det avsedda A-skyddsområdet.

Innan starttillstånd får lämnas till A-skyddet ska tågklareraren kontrollera att körtillstånd för tåg som befinner sig inom det avsedda A-skyddsområdet har återkallats.