TTJ

2 Anordna växling

Beroende på vilka förutsättningar som gäller för växlingen kan den anordnas på olika sätt.


2.1 Samtidiga trafikverksamheter

Om växlingsområdet helt eller delvis är upplåtet för A-skydd eller E-skydd får växlingen starta först efter samråd mellan tillsyningsmannen och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän.

Om flera växlingssätt växlar samtidigt inom samma växlingsområde och växlingssätten inte är skyddade mot varandra till exempel genom växlar som är låsta i avvisande läge eller genom bromsslädar, signaler eller liknande, ska tillsyningsmännen komma överens om särskilda försiktighetsåtgärder. Tillsyningsmannen ska informera både föraren och eventuella signalgivare om försiktighetsåtgärderna.


2.2 Muntlig överenskommelse

För växling som kräver starttillstånd ska tillsyningsmannen i följande fall kontakta tågklareraren för en muntlig överenskommelse strax innan växlingen beräknas starta:

  • Det finns inte någon växlingsplan.
  • Tillsyningsmannen behöver komplettera eller korrigera växlingsplanen.
  • Växlingen innehåller småfordon.
  • Tillsyningsmannen saknar nödvändig kännedom om växlingsområdet.

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren och meddelar växlingens beteckning samt hur hen kan nås under växlingen
  • meddelar om hen saknar nödvändig kännedom om växlingsområdet

Tågklareraren

  • anteckningar växlingens beteckning samt hur tillsyningsmannen kan nås under växlingen
  • ser till att tillsyningsmannen får den kännedom som behövs för den aktuella växlingen

Tillsyningsmannen

  • meddelar de nya förutsättningar som eventuellt gäller jämfört med växlingsplanen
  • meddelar följande uppgifter om det inte finns någon växlingsplan:
    • växlingsområdet
    • växlingens syfte
    • när växlingen ska utföras
    • om ett eller flera småfordon ingår i växlingssättet
    • om enbart småfordon ingår i växlingssättet
    • andra eventuella förutsättningar för växlingen
Tågklareraren

  • repeterar de uppgifter som tillsyningsmannen har meddelat
  • undersöker om det går att genomföra växlingen enligt de nya förutsättningarna
  • bekräftar att växlingen kan genomföras enligt de nya förutsättningarna
  • meddelar om andra växlingar redan pågår inom växlingsområdet
  • undersöker om det krävs samråd för växlingen


2.3 Samråd

Samråden ska klarlägga om andra trafikverksamheter kan påverka växlingen och hur detta i så fall ska hanteras. Alla som deltar i ett samråd ska dokumentera samrådets innehåll.

Samråden ska omfatta

  • avstämning av trafikverksamheternas art, sluttider och positioner
  • eventuella risker för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara spänningslös, se figur 1
  • förhållanden som minskar banans farbarhet
  • hantering av vägskyddsanläggningar
  • andra faktorer som enligt tillsyningsmannens bedömning är av betydelse för trafiksäkerheten.

Figur 1. Vid arbete på eller i närheten av kontaktledningen ska denna vara frånkopplad, spänningsprovad och arbetsjordad för att inte orsaka livsfara. Men en spänningslös kontaktledning kan plötsligt göras spänningssatt av ett elfordon genom överbryggning.

Tågklareraren

  • uppmanar tillsyningsmannen till samråd
  • uppger de berörda tillsyningsmännens namn och telefonnummer

Tillsyningsmannen

  • genomför samråden
  • dokumenterar samrådens innehåll

Det är alltid den senast tillkommande tillsyningsmannen som kontaktar de övriga tillsyningsmännen för samråd.


2.4 Starttillstånd

För att få starta en växlinghuvudspår på en driftplats måste tillsyningsmannen få ett starttillstånd från tågklareraren. Ett starttillstånd gäller för hela den växling som framgår av växlingsplanen eller den muntliga överenskommelsen mellan tillsyningsmannen och tågklareraren. På sidospår krävs startillstånd om så anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser och vid skjutsning i de fall som anges nedan.

Hur starttillstånd ges

Tågklareraren får ge växlingen starttillstånd antingen muntligt eller genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tilllåten, hinder finns” i en dvärgsignal. Om det är angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får växlingen också ges starttillstånd genom signalbeskedet ”kör” i en huvudsignal.

Starttillstånd vid skjutsning

Tillsyningsmannen ska ha fått ett muntligt starttillstånd från tågklareraren innan skjutsning får utföras på ett spår som kan ansluta till ett huvudspår. Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får dock ange att skjutsning kan få utföras utan muntligt starttillstånd från tågklareraren. Se även reglerna under rubriken 3.7 Skjutsning och släppning.

Underordnad del av färd

För växling som sker på linjen och utgör en underordnad del av en tågfärd eller en spärrfärd krävs det starttillstånd från tågfärdens förare respektive spärrfärdens tillsyningsman.

Begära startillstånd

Om växlingen sker enligt en växlingsplan och inget behov av samråd eller avstämning finns, får tågklareraren ge växlingen starttillstånd genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” i en dvärgsignal utan att tillsyningsmannen begär starttillstånd. I annat fall ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren och begära starttillstånd omedelbart innan växlingen ska starta.
Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren, meddelar vilka samråd som har hållits och begär starttillstånd för växlingen

Tågklareraren

  • stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits
  • kontraollerar att växlingen kan genomföras
  • utför följande åtgärder om småfordon ingår i växlingen:
    • kopplar ur automatiserad läggning av tågvägar och växlingsvägar
    • ser till att inga tågvägar eller växlingsvägar är magasinerade
  • utför minst en av följande skyddsåtgärder om småfordon ingår i växlingen:
    • lokalfriger växlar
    • avspärrar berörda spår
    • lägger växlingsväg för växlingen
  • ger starttillstånd till växlingen antingen genom signalbeskedet "rörelse tillåten" i en dvärgsignal eller muntligt:

Växling xx får starta

Åtgätderna ska förhindra att en växel läggs om under fordon som inte kortsluter spårledningen. xx är växlingens beteckning.
Tillsyningsmannen

  • bekräftar starttillståndet om detta är muntligt

Har starttillståndet getts genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” och rörelsen därefter stannar bortom dvärgsignalen, gäller följande: Om växlingssättet står vid en dvärgsignal som visar ”rörelse tillåten”, får växlingen fortsätta inom det överenskomna växlingsområdet. Om växlingssättet däremot har stannat till mer än kortvarigt på ett ställe där det inte finns någon dvärgsignal, eller ska byta riktning vid ett sådant ställe, ska ett nytt starttillstånd inhämtas.

Rörelse i krypfart utan starttillstånd

Även där det normalt sett krävs starttillstånd från tågklareraren får ett växlingssätt flyttas i krypfart utan starttillstånd i följande fall:

  • en kort sträcka för till- eller frånkoppling
  • mot närmaste växel som ansluter till huvudspår, under förutsättning att det finns en dvärgsignal eller huvudsignal före växeln.

I inget av fallen får växlingssättet passera någon motriktad huvudsignal.