TTJ

2.4 Starttillstånd

För att få starta en växling på huvudspår på en driftplats måste tillsyningsmannen få ett starttillstånd från tågklareraren. Ett starttillstånd gäller för hela den växling som framgår av växlingsplanen eller den muntliga överenskommelsen mellan tillsyningsmannen och tågklareraren. På sidospår krävs startillstånd om så anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser och vid skjutsning i de fall som anges nedan.

Hur starttillstånd ges

Tågklareraren får ge växlingen starttillstånd antingen muntligt eller genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tilllåten, hinder finns” i en dvärgsignal. Om det är angivet i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får växlingen också ges starttillstånd genom signalbeskedet ”kör” i en huvudsignal.

Starttillstånd vid skjutsning

Tillsyningsmannen ska ha fått ett muntligt starttillstånd från tågklareraren innan skjutsning får utföras på ett spår som kan ansluta till ett huvudspår. Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får dock ange att skjutsning kan få utföras utan muntligt starttillstånd från tågklareraren. Se även reglerna under rubriken 3.7 Skjutsning och släppning.

Underordnad del av färd

För växling som sker på linjen och utgör en underordnad del av en tågfärd eller en spärrfärd krävs det starttillstånd från tågfärdens förare respektive spärrfärdens tillsyningsman.

Begära startillstånd

Om växlingen sker enligt en växlingsplan och inget behov av samråd eller avstämning finns, får tågklareraren ge växlingen starttillstånd genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” i en dvärgsignal utan att tillsyningsmannen begär starttillstånd. I annat fall ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren och begära starttillstånd omedelbart innan växlingen ska starta.
Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren, meddelar vilka samråd som har hållits och begär starttillstånd för växlingen

Tågklareraren

  • stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits
  • kontraollerar att växlingen kan genomföras
  • utför följande åtgärder om småfordon ingår i växlingen:
    • kopplar ur automatiserad läggning av tågvägar och växlingsvägar
    • ser till att inga tågvägar eller växlingsvägar är magasinerade
  • utför minst en av följande skyddsåtgärder om småfordon ingår i växlingen:
    • lokalfriger växlar
    • avspärrar berörda spår
    • lägger växlingsväg för växlingen
  • ger starttillstånd till växlingen antingen genom signalbeskedet "rörelse tillåten" i en dvärgsignal eller muntligt:

Växling xx får starta

Åtgätderna ska förhindra att en växel läggs om under fordon som inte kortsluter spårledningen. xx är växlingens beteckning.
Tillsyningsmannen

  • bekräftar starttillståndet om detta är muntligt

Har starttillståndet getts genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” och rörelsen därefter stannar bortom dvärgsignalen, gäller följande: Om växlingssättet står vid en dvärgsignal som visar ”rörelse tillåten”, får växlingen fortsätta inom det överenskomna växlingsområdet. Om växlingssättet däremot har stannat till mer än kortvarigt på ett ställe där det inte finns någon dvärgsignal, eller ska byta riktning vid ett sådant ställe, ska ett nytt starttillstånd inhämtas.

Rörelse i krypfart utan starttillstånd

Även där det normalt sett krävs starttillstånd från tågklareraren får ett växlingssätt flyttas i krypfart utan starttillstånd i följande fall:

  • en kort sträcka för till- eller frånkoppling
  • mot närmaste växel som ansluter till huvudspår, under förutsättning att det finns en dvärgsignal eller huvudsignal före växeln.

I inget av fallen får växlingssättet passera någon motriktad huvudsignal.