TTJ

9 Anvisningar till beläggningsplanen

Tågklareraren ska föra en beläggningsplan i grafisk form på ett grafiskt tågplaneblad.


9.1 Beläggningsplanens utforming

I system F ska tågledaren besluta om ändrad tågföljd, inställda tåg och extratåg och ta hänsyn till följderna i form av flyttade, nya eller slopade kontrollmöten. Tågledaren ska orderge de berörda tågklarerarna om kontrollmöten som avviker från körplaner och tågordning.

Beläggningsplanen utformas som ett grafiskt tågplaneblad utan inlagda trafikverksamheter.

Driftplatser med ankomstspår anges med en extra vågrät linje för varje ankomstspår, där också ankomstspårets spårnummer ska vara angivet till höger. Den översta och nedersta linjen för varje driftplats representerar driftplatsgränsen.

Det ska finnas plats för anteckningar i mellanrummet mellan de vågräta linjerna för en driftplats. Mellanrummet mellan strecken på en driftplats med ankomstspår motsvarar beläggningsplanen för respektive spår.

Figur 1. Visar hur driftplatser anges på beläggningsplanen. A-stad är en driftplats med två ankomstspår och B-stad med ett ankomstspår, och C-stad är en driftplats där tågklareraren inte övervakar några ankomstspår.


9.2 Noteringar på beläggningsplanen

Tågklareraren ska markera varje bevakningssträcka som belagd med lodrätt rött beläggningsstreck eller fri med ett lodrätt eller snett grönt fristreck. Motsvarande gäller för de ankomstspår som tågklareraren övervakar.

När tågklareraren påbörjar ett nytt blad ska hen dra ett beläggningsstreck eller fristreck längst till vänster. När det inträffar en förändring ska tågklareraren dra ett nytt streck vid den tidpunkt som förändringen inträffar.

För varje bevakningssträcka och ankomstspår är det strecket längst till höger som visar om sträckan eller spåret är belagt eller fritt.


9.2.1 Bevakningssträcka

Tågklareraren ska markera en bevakningssträcka som belagd om något av följande inträffar:

  • Tågklareraren lämnar körtillstånd till tåg för bevakningssträckan.
  • Tågklareraren avspärrar bevakningssträckan.

Tågklareraren ska markera en bevakningssträcka som fri om följande uppfylls:

  • Föraren av ett tåg har lämnat en passageanmälan, ankomstanmälan eller undananmälan som innebär att tåget har lämnat bevakningssträckan.
  • Tågklareraren har hävt en avspärrning av bevakningssträckan.


9.2.10 Överföring till nytt blad

När tågklareraren ska påbörja ett nytt blad ska hen föra över beläggningsstreck och fristreck från det gamla bladet till längst till vänster på det nya bladet. Tågklareraren ska föra över uppgifterna för varje bevakningssträcka och varje ankomstspår.

När tågklareraren utför en avspärrning som planeras eller förmodas sträcka sig över den tidpunkt när ett nytt blad ska användas, ska hen föra över spärrningsstrecket till nästa blad redan då spärrningen utförs.

Figur 19. Utseende klockan 1100.
Figur 20. Utseende efter klockan 1200.
Figur 21. Utseende klockan 1300.


9.2.2 Ankomstspår

Tågklareraren ska markera ett ankomstspår som belagt om något av följande inträffar:

  • Tågklareraren lämnar ingångstillstånd till ett tåg antingen i samband med körtillstånd till driftplatsen eller som separat ingångstillstånd.
  • Tågklareraren lämnar ingångstillstånd till en spärrfärd.
  • Tågklareraren lämnar starttillstånd för växling.
  • Tågklareraren lämnar körtillstånd till ett avgående tågsätt eller spärrfärdssätt som ska gå direkt från ett sidospår.
  • Tågklareraren avspärrar spåret för ett A-skydd.
  • Tågklareraren avspärrar spåret av någon annan orsak.

Tågklareraren ska markera ett ankomstspår som fritt om följande uppfylls:

  • Tågklareraren har fått en undananmälan eller passageanmälan som innebär att tåget är borta från ankomstspåret.
  • Tågklareraren har fått en ankomstanmälan från en driftplats längre bort som innebär att tåget är borta från ankomstspåret.
  • Tågklareraren har fått en anmälan från tillsyningsmannen för en spärrfärd att den helt har lämnat driftplatsen.
  • Tågklareraren har fått en anmälan om avslutad växling med uppgift om att ankomstspåret är fritt.
  • Tågklareraren har hävt en avspärrning.


9.2.3 Körtillstånd

Tågklareraren ska dra ett beläggningsstreck för den bevakningssträcka som körtillståndet gäller.

Strecket dras vid den tidpunkt som tågklareraren lämnar körtillståndet och dras till gränsen för aktuell driftplats (se figur 2) eller in på ankomstspåren (se figur 3).

Strecket avslutas med en pilspets i tågets riktning och kompletteras med tågnummer i rött till höger om pilspetsen.

Figur 2. Tåg 11 får gå från A-stad till gränsen för B-stad kl 2300. Samtliga spår i A-stad anses belagda.
Figur 3. Tåg 12 får gå från B-stad och in i A-stad klockan 2300. Samtliga spår såväl i A-stad som B-stad anses belagda.


9.2.4 Ingångstillstånd

Tågklareraren ska dra ett beläggningsstreck för ankomstspåren respektive det aktuella ankomstspåret vid den tidpunkt som hen lämnar ingångstillståndet.

Strecket avslutas med en pilspets i tågets riktning och kompletteras med tågnummer i rött till höger om beläggningsstrecket.

Figur 4. Tåg 11 får gå in i A-stad. Samtliga spår i A-stad anses belagda.

Figur 5. Tåg 11 får gå in i A-stad på spår 2.


9.2.5 Ankomstanmälan

Tågklareraren ska dra ett fristreck för den bevakningssträcka som hen konstaterat är fria genom att föraren har lämnat en ankomstanmälan.

Tågklareraren ska dra fristrecket snett i tågets ungefärliga läge, med början vid startpunkten för beläggningssträcket och slutet vid driftplatsgränsen vid tidpunkten för ankomstanmälan. Hen ska skriva tågnummer med grönt till vänster om fristreckets slut.

Tågklareraren ska också dra ett lodrätt fristreck för ankomstspår på bakomvarande driftplats som inte tidigare har blivit frilagda genom passageanmälan.

Figur 6. Tåg 12 har kommit till A-stad kl 2340. Spåren i A-stad blir inte fria genom ankomstanmälan.


9.2.6 Undananmälan och passageanmälan

Tågklareraren ska dra ett fristreck för de bevakningssträckor som hen konstaterar är fria när föraren på tåget lämnar en undananmälan eller passageanmälan.

Tågklareraren ska dra fristrecket snett i tågets ungefärliga läge, med början vid startpunkten för beläggningssträcket och slutet vid ankomstspåret vid tidpunkten för ankomstanmälan, dock inte om hen har konstaterat att det finns något hinder på ankomstspåret. Om det finns hinder på något ankomstspår ska inget fristreck dras för det eller de spår där hinder kan finnas.

Tågklareraren ska skriva tågnummer med grönt till vänster om fristreckets slut.

Tågklareraren ska också dra ett lodrätt fristreck för ankomstspår på bakomvarande driftplats som inte tidigare har blivit frilagda genom passageanmälan.

Figur 7. Tåg 11 är undan i B-stad klockan 2324.

När tågklareraren får en passageanmälan från ett tåg ska tågklareraren dra ett fristreck för aktuellt ankomstspår på den driftplats som passageanmälan gäller för. Strecket dras som ett lodrätt fristreck vid den tidpunkt som passageanmälan lämnas.

Figur 8. Tåg 11 har lämnat B-stad.


9.2.7 Växling

När tågklareraren lämnar tillstånd till växling eller uppställning av fordon på ankomstspår, ska hen dra ett beläggningsstreck för aktuella ankomstspår vid den tidpunkt som hen lämnar tillståndet. Strecket kompletteras med anteckningen vxl och växlingens beteckning i rött.

Tågklareraren ska göra motsvarande markering om hen får kännedom att ett ankomstspår av någon annan anledning inte är fritt.

Figur 9. Växling Nordh får starta på ankomstspår i A-stad
Figur 10 Växling Nordh är avslutad i A-stad, fordon finns på spår 2.


9.2.8 Återkallat körtillstånd och felmarkering

Noteringar på beläggningsplanen får inte raderas.

Om tågklareraren har återkallat ett körtillstånd för ett tåg som ännu inte har lämnat en driftplats, ska hen markera detta genom att rita en grön våglinje över beläggningsstrecket skriva Återkallas med grönt.

Om tågklareraren har återkallat ett körtillstånd för ett tåg som finns på linjen, ska ingen markering ske på beläggningsplanen. Beläggningsstrecket för tåget ska finnas kvar oförändrat.

Figur 11. Återkallat körtillstånd för ett tåg som ännu inte har lämnat driftplatsen.

Om tågklareraren drar ett beläggningsstreck av misstag, kan hen upphäva detta genom att rita en grön våglinje över beläggnings- strecket och skriva Fel med grönt.

Figur 12. Felfört beläggningsstreck.

Om tågklareraren drar ett fristreck av misstag, ska hen upphäva detta med att rita en röd våglinje över fristrecket och skriva Fel med rött.

Figur 13. Felfört fristreck.


9.2.9 Avspärrning

Avspärrning på linjen

Tågklareraren avspärrar genom att markera bevakningssträckan med ett beläggningsstreck och markerar avspärrningens utsträckning i tiden med ett vågrätt rött spärrningsstreck ungefär mitt på bevakningssträckan. Verksamhetens beteckning anges med rött på spärrningsstrecket.
Figur 14. Bevakningssträckan avspärrad på grund av ett A-skydd.

Om verksamheten pågår längre än planerat eller om spärrningen ska gälla tills vidare, ska tågklareraren förlänga spärrningsstrecket då och då allt eftersom tiden går.

Om det finns flera trafikverksamheter som kräver avspärrning ritas ett spärrningsstreck för varje verksamhet. De tillkommande spärrningsstrecken ska ritas på tillräckligt avstånd från de tidigare.

Om spärrningsstrecket avser en spärrfärd ska tågklareraren rita en lodrät röd pil till höger på spärrningsstrecket för att ange vilken driftplats som spärrfärden ska föras in till.

Figur 15. Bevakningssträckan avspärrad på grund av ett A-skydd och en spärrfärd.

Avslutad verksamhet på linjen

När en tillsyningsman anmäler en verksamhet avslutad ska tågklareraren rita en grön avslutningsring på verksamhetens spärrningsstreck, och hen ska också stryka över anteckningen om verksamhetens beteckning med ett grönt streck. Om verksamheten avslutas före den planerade tidpunkten, ska tågklareraren upphäva resten av spärrningsstrecket genom att rita en grön våglinje över det.

När tågklareraren har fått avslutsanmälan från samtliga verksamheter på en bevakningssträcka, ska hen rita ett lodrätt fristreck.

Figur 16. Bevakningssträckan avspärrad på grund av ett A-skydd och en spärrfärd. Tågklareraren får först avslutsanmälan från spärrfärden, vilket noteras med en grön avslutningsring. Därefter får hen avslutsanmälan från A-skyddet och hen ritar där- med en ring på detta. Eftersom hen därmed har fått avslutsanmälan från samtliga trafikverksamheter som förorsakat avspärrningen, ritar tågklareraren ett fristreck.

Avspärrning av ankomstspår

Tågklareraren ska avspärra ankomstspår när A-skydd pågår på spåret och när det är fel på spåret som föranleder avspärrning.

Tågklareraren utför avspärrning genom att markera ankomstspåren med ett beläggningsstreck och markera avspärrningens utsträckning i tiden med ett vågrätt rött spärrningsstreck, ett för varje ankomstspår som ska vara avspärrat. Markeringen kompletteras med en anteckning om avspärrningens art.

Figur 17. Ett A-skydd har fått starttillstånd på ankomstspåren i A-stad från klockan 2200 till 2340.

När tågklareraren får en avslutsanmälan ska hen markera detta med en grön avslutningsring på varje berört spärrningsstreck. Om A- skyddet avslutas före den planerade tidpunkten, ska tågklareraren upphäva resten av spärrningsstrecket med en grön våglinje.Avspärrningen hävs med ett fristreck.

Figur 18. Tillsyningsmannen har anmält A-skyddet avslutat klockan 2310.