TTJ
2 Tillåta och styra rörelser
I detta kapitel beskrivs de yttre signaler som ges till trafikverksamheter från infrastrukturförvaltaren och trafikledningen i syfte att tillåta och styra rörelser.
2.1 Signalpunkt
En signalpunkt utgör gräns för en signalsträcka. För att få passera en signalpunkt måste rörelsen ha fått ett körtillstånd eller starttillstånd som innebär att aktuell signalpunkt får passeras.
2.1.4 Signalpunktstavla
En signalpunktstavla kan markera en infartssignalpunkt eller mellansignalpunkt på en driftplats och har då en kvadratisk märkskylt. En signalpunktstavla kan också markera en utfartssignalpunkt eller linjesignalpunkt och har då en rund märkskylt.
En tavla som markerar en infartssignalpunkt kallas infartstavla. En tavla som markerar en mellansignalpunkt kallas mellantavla. En tavla som markerar en utfartssignalpunkt kallas utfartstavla. En tavla som markerar en linjesignalpunkt kallas linjetavla.
Infartstavlan finns vid driftplatsgränsen från linjen. Om driftplatser gränsar till varandra utan mellanliggande linje, markeras driftplatsgränsen av en mellantavla.
För tågfärd och spärrfärd i annat fall: "Stopp", tavlan får inte passeras utan att färden har fått ett muntligt körtillstånd som gäller förbi tavlan.
För växling i annat fall: "Stopp", tavlan får inte passeras utan att växlingen i samband med starttillstånd har fått tillstånd att passera den.
Avvikelse från de normala placeringsreglerna
Pilskylt för avvikande sidoplacering används inte. Pilspetsen på signalpunktstavlan pekar på det spår som tavlan gäller för.2.1.6 Märkskylt
Signalpunktstavlorna är försedda med en gul märkskylt som visar signalpunktens beteckning.
2.2 Signaler som kompletterar signalpunktstavlor
2.2.1 Tågvägssignal
En tågvägssignal är en ljussignal som kan finnas vid en signalpunktstavla vid gränsen från sidospår till huvudspår för att informera föraren att en tågväg är reserverad från signalpunktstavlan. Tågvägssignalen har endast en ljusöppning som kan visa vitt sken eller vara släckt.
En tågvägssignal som är släckt saknar signalbetydelse.
2.4 Dvärgsignal
Det finns två typer av dvärgsignaler: växlingsdvärgsignaler och medgivandedvärgsignaler.
2.4.1 Växlingsdvärgsignal
Växlingsdvärgsignaler visar endast vita sken och är inte placerade invid någon huvudljussignal. De används för att
- reglera rörelser vid växling
- utgöra sidoskydd eller frontskydd för tågvägar och växlingsvägar.
Av växlingsdvärgsignaler finns det två möjliga konstruktioner. Den ena typen är ständigt tänd och den andra är normalt släckt längs en tågväg och visar vita sken i övriga fall.
2.4.2 Medgivandedvärgsignal
Medgivandedvärgsignaler visar endast vita sken och är placerade invid en signalpunktstavla. De används för att
- vid växling upphäva signalbeskedet ”stopp” från den signalpunktstavla invid vilken den är placerad
- reglera rörelser vid växling.
Av medgivandedvärgsignaler finns det tre möjliga konstruktioner. En typ innebär att signalen är ständigt tänd. En annan typ innebär att signalen är normalt släckt då tågväg är lagd från signalpunktstavlan och visar vita sken i övriga fall. En tredje typ innebär att signalen är normalt släckt och visar vita sken endast då "rörelse tillåten, kontrollera växlar och hinderfrihet" ska visas.
2.4.4 Placering av en dvärgsignal
Placering invid en signalpunktstavla
När en medgivandedvärgsignal sägs vara placerad invid en signalpunktstavla eller omvänt innebär det att dvärgsignalen är placerad enligt något av följande alternativ:- vid, över eller under signalpunktstavlan, i normalfallet
- i höjd med signalpunktstavlan på andra sidan spåret, det vill säga till vänster om spåret när signalpunktstavlan är placerad till höger eller omvänt
Placering vid en växel
En växlingsdvärgsignal kan vara placerad bredvid en medväxel, mellan växelns korsning och tungspetsar. Då gäller följande:- Dvärgsignalen gäller för båda spåren som leder in i växeln.
- Växelns läge kontrolleras inte i dvärgsignalen, och oavsett signalbild i dvärgsignalen ska växeln kontrolleras av den som håller uppsikt i rörelseriktningen. Om en närmast föregående signal i samma riktning visade "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns", eller om färden framförs med tekniskt körbesked i driftläge "full övervakning" eller "på sikt", är dock växeln redan kontrollerad i den föregående signalen resp. i det tekniska körbeskedet.
En växlingsdvärgsignal kan vara placerad mitt för en korsningsväxel. Då gäller följande:
- Dvärgsignalen gäller för båda spåren som leder in i korsningsväxeln.
- När dvärgsignalen visar "stopp" ska fordonssättet stannas före växeln, det vill säga före motväxeldelens tungor.
- Medväxeldelen kontrolleras inte i dvärgsignalen, och oavsett signalbild i dvärgsignalen ska växeln kontrolleras av den som håller uppsikt i rörelseriktningen. Om en närmast föregående signal i samma riktning visade "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns", eller om färden framförs med tekniskt körbesked i driftläge "full övervakning" eller "på sikt", är dock växeln redan kontrollerad i den föregående signalen resp. i det tekniska körbeskedet.
2.4.5 Dvärgsignalsträcka
En dvärgsignal som för växling visar "rörelse tillåten, fri väg" eller "rörelse tillåten, hinder finns" (signalbild lodrätt respektive snett vänster) kontrollerar den följande dvärgsignalsträckan. Denna slutar vid den första av följande:
- en dvärgsignal
- en signalpunktstavla
- en dvärgsignalsluttavla
- en stoppbock
- en tavla "gräns för växling"
- driftplatsgränsen mot linjen
Kontrollen av dvärgsignalsträckan upphör att gälla om växlingssättet byter riktning eller stannar på dvärgsignalsträckan.
2.4.6 Betydelse vid växling
Vågrätt ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för växling.Vissa medgivandedvärgsignaler visar inte ”stopp” utan är i stället släckta. Då gäller signalpunktstavlans betydelse "stopp" för färd som inte har tekniskt körbesked i driftläge "full övervakning" eller "på sikt" förbi tavlan.
Lodrätt ”rörelse tillåten,fri väg”
Signalen får passeras.Växlar och spårspärrar på dvärgsignalsträckan är kontrollerade och låsta.
Dvärgsignalsträckan är hinderfri.
Ska flera fordonssätt framföras efter varandra, gäller signalbilden endast det första fordonssättet. Efterföljande fordonssätt ska avvakta tills signalen visat ”stopp” och därefter på nytt visar ”rörelse tillåten”.
Snett vänster ”rörelse tillåten, hinder finns”
Signalen får passeras.Växlar och spårspärrar på dvärgsignalsträckan är kontrollerade och låsta.
Fordon finns på dvärgsignalsträckan, fordon finns i farlig närhet på anslutande spår eller så måste särskild försiktighet iakttas av något annat skäl.
Ska flera fordonssätt framföras efter varandra, gäller signalbilden endast det första fordonssättet. Efterföljande fordonssätt ska avvakta tills signalen visat ”stopp” och därefter på nytt visar ”rörelse tillåten”.
Snett höger ”rörelse tillåten, kontrollera växlar och hinderfrihet”
Signalen får passeras.Den som håller uppsikt måste kontrollera spåret både med avseende på hinderfrihet och med avseende på växlars och spårspärrars lägen. Växlar och spårspärrar bortom dvärgsignalen är i regel lokalfrigivna.
Om en medgivandedvärgsignal visar ”rörelse tillåten” upphävs ”stopp” för växling från den signalpunktstavla som är placerad invid dvärgsignalen. Växlingsdvärgsignaler och medgivandedvärgsignaler har en märkskylt som är fyrkantig och vit med svart text. Vissa medgivandedvärgsignaler saknar dock egen märkskylt. Då gäller den beteckning som finns på signalpunktstavlans märkskylt.
Signalbilder och signalbesked från växlingsdvärgsignal som skyddarrangerbromsar
En växlingsdvärgsignal som skyddar rangerbromsar kan även visa villkorligt stopp.
Vågrätt ”stopp”
Signalen får inte passeras av drivfordon. Vagnar som skjutsas ellersläpps får passera signalen.
2.4.7 Betydelse vid tågfärd och spärrfärd
Betydelse för färd med tekniskt körbesked
Vågrätt ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive rörelse.Lodrätt ”rörelse tillåten, fri väg”
Signalen får passeras.Vid färd med tekniskt körbesked i driftläge "full övervakning" kan föraren räkna med att medgivandedvärgsignaler och växlingsdvärgsignaler kan visa signalbild "lodrätt" eller vara släckta. I driftläge "på sikt" kan föraren räkna med att de är släckta.
Snett vänster
Signalen får passeras med driftläge "på sikt" och i övrigt efter särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive rörelse.Snett höger
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive rörelse.Betydelse vid färd utan tekniskt körbesked
Vid tågfärd och spärrfärd utan tekniskt körbesked är växlingsdvärgsignalernas och medgivandedvärgsignalernas signalbesked och betydelse detsamma som vid växling. Följande undantag gäller dock: ”Rörelse tillåten” i en medgivandedvärgsignal upphäver inte att ”stopp” för växling från den signalpunktstavla som är placerad invid invid dvärgsignalen upphävs.
2.4.8 Släckt, otydlig eller felaktig dvärgsignal
Vid färd utan tekniskt körbesked ska en dvärgsignal som är släckt eller som visar en otydlig eller felaktig signalbild jämställas med en dvärgsignal som visar ”stopp”. Vid färd med tekniskt körbesked i driftläge ”full övervakning” eller ”på sikt” saknar en sådan dvärgsignal signalbetydelse.
Släckt, otydlig eller felaktig medgivandedvärgsignal
En medgivandedvärgsignal som är släckt eller som visar en otydlig eller felaktig signalbild saknar signalbetydelse.2.5 Signaltavlor som ersätter eller kompletterar dvärgsignaler
2.5.2 Dvärgsignalsluttavla
Dvärgsignalsluttavlor anger slutpunkten för en dvärgsignalsträcka.
2.5.4 Tavla "gräns för växling"
Tavla ”gräns för växling” kan finnas för att märka ut växlingsgränsen, det vill säga den gräns utanför vilken växling inte får äga rum utan att tågklareraren har lämnat ett särskilt medgivande.
Tavla "gräns för växling"Tavlan har ingen signalbetydelse vid tågfärd eller spärrfärd.
2.6 Signaltavlor för tillåten hastighet
På huvudspår finns det hastighetstavlor där den största tillåtna hastigheten är lägre än 40 km/tim. De finns där en hastighetsnedsättning börjar eller slutar, där banans största tillåtna hastighet ändras samt i vissa fall där en permanent hastighetsbegränsning för vissa typer av fordonssätt börjar och slutar.
En hastighetstavla kan också finnas för att upprepa hastighetsbeskedet för ett fordonssätt som kommer från anslutande spår eller som är startande tåg.
På sidospår anger hastighetstavlor de spåravsnitt där den största tillåtna hastigheten är lägre än 30 km/tim.
Om tågklareraren har aktiverat en förprojekterad hastighetsnedsättning till 30 km/tim på grund av ett akut behov, sätts inga hastighetstavlor ut som visar den lägre hastigheten. Hastighetsnedsättning orderges dock enligt normala rutiner. Det innebär att reglerna i Dialog och ordergivning under rubriken Hastighetsnedsättning utan signalering inte behöver tillämpas.
2.6.3 Hastighetstavla
Hastighetstavla med siffror och tilläggsskylt "V" kan finnas före en plankorsning på sidospår. Tavlan står högst 100 meter före plankorsningen.
Hastighetstavla
Den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan, i km/tim.
Hastighetstavlamed tilläggsskylt”inskränkning”
Den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan, i km/tim.Hastighetstavlan gäller bara för det slags fordonssätt som framgårav tilläggsskylten.
Hastighetstavla medtilläggsskylt ”V”
Anger den största tillåtna hastigheten som gäller från tavlan till plankorsningen, i km/tim.När det främsta fordonet har nått fram till plankorsningen gäller åter den hastighet som gällde omedelbart före hastighetstavlan.
