TTJ

5 Särfall


5.1 Växling på sidospår

Växling på sidospår ska planeras i en växlingsplan som godkänns av trafikledningen eller infrastrukturförvaltaren.

På sidospår får växling genomföras utan muntlig överenskommelse eller starttillstånd under förutsättning att det finns en skyddsväxel eller spårspärr som skyddar intilliggande huvudspår.

Om det förekommer samtidiga trafikverksamheter inom växlingsområdet ska tillsyningsmannen själv ansvara för att överenskommelser om försiktighetsåtgärder och samråd genomförs med de trafikverksamheter som krävs.

Om tillsyningsmannen saknar god kännedom om växlingsområdet och de särskilda regler som gäller där ska tillsyningsmannen kontakta sin arbetsledning.

På sidospår där omfattningen av trafikverksamheterna motiverar det ska infrastrukturförvaltaren se till att det finns en tågklarerare eller annan funktion som kan upplysa om vilka växlingar och A-skydd som pågår. Det ska framgå av infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser för vilka sidospår infrastrukturförvaltaren har beslutat att en sådan funktion finns. Vid växling på sådana sidospår ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren eller den funktion som infrastrukturförvaltaren har utsett. Denne ska då upplysa om vilka växlingar och A-skydd som finns inom växlingsområdet samt kontaktvägar till dem. Tillsyningsmannen ansvarar för att kontakta berörda tillsyningsmän för överenskommelser eller samråd.

Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan ange att muntliga överenskommelser eller starttillstånd krävs även på sidospår.

Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan också ange vem som får lämna medgivande att passera en dvärgsignal som visar ”stopp”. Om detta inte anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får tillsyningsmannen själv avgöra om dvärgsignalen kan passeras utan fara.


5.10 Växling utan tågskydssystem

Infrastrukturförvaltaren kan om särskilda skäl finns ge dispens att framföra en växling med fordon som saknar tågskyddssystem eller inte har det tillslaget. Detta förhållande ska framgå av växlingsplanen eller den muntliga överenskommelsen. I övrigt gäller de ordinarie reglerna för växling.


5.11 Oplanerat stopp

Om växlingssättet stannar av annan anledning än hinder eller stoppsignal får inte växlingen fortsätta förrän tillsyningsmannen förvissat sig om orsaken till stoppet.

Om växlingen har fått driftläge ”nödstopp” får föraren inte trycka på ”start” eller välja driftläge ”skiftning” utan att ha fått ett tillstånd enligt blankett ERTMS 02 Muntligt tillstånd efter driftläge ”nödstopp”.

Om en växling som ska framföras som en tågvägsväxling inte får driftläge ”full övervakning” eller driftläge ”på sikt” efter att föraren tryckt på ”start” krävs nytt starttillstånd enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd.

Om växlingssättet inte ska flyttas efter att det fått driftläge ”nödstopp” ska tågklareraren ange ”får inte flyttas” under ”ytterligare instruktioner” på blankett ERTMS 02 Muntligt tillstånd efter driftläge ”nödstopp”. Denna order innebär att föraren får välja ”start” för att kunna avaktivera förarplatsen.


5.12 Start efter driftläge "nödstopp"

Om en växling har fått driftläge "nödstopp", får föraren inte välja driftläge "skiftning" eller trycka på ”start” utan att ha fått ett skriftligt tillstånd, enligt blankett ETCS 02 Tillstånd att fortsätta efter driftläge "nödstopp"

Under förutsättning att växlingen fått starttillstånd får tillståndet enligt ETCS 02 ges för att växlingen ska få välja driftläge "skiftning" eller för färd fram till nästa signalpunktstavla för att få ett tekniskt körbesked.

Ett tillstånd enligt blankett ETCS 02 innebär samtidigt att växlingen har fått ett stoppassagemedgivande för en signalpunkt som växlingen eventuellt har passerat obehörigt i samband med driftläge "nödstopp".

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren när växlingssättet står stilla och anmäler:

Växling xx har stannat vid yy efter att ha fått driftläge "nödstopp".

Tågklareraren

  • kontrollerar att det inte finns något som hindrar växlingen att fortsätta
  • om normal tågväg inte ligger kvar för en tågvägsväxling: reserverar spåravsnittet fram till nästa signalpunkt
  • om spåravsnittet inte är reserverat för växling som ska framföras i driftläge "skiftning": lokalreserverar spåravsnittet eller lägger en växlingsväg
  • fyller i blankett ETCS 02
  • uppmanar tillsyningsmannen att ta fram blankett ETCS 02
  • lämnar tillstånd enligt uppgifterna på blankett ETCS 02
  • meddelar tillsyningsmannen för en tågvägsväxling:

Tågvägen ligger kvar, om så är fallet.

Tillsyningsmannen

  • repeterar tillståndet och dokumenterar på blankett ETCS 02

Tågklareraren

  • bekräftar att meddelandet är rätt uppfattat

Tillsyningsmannen

  • uppmanar föraren för en tågvägsväxling att
    • trycka på "start" om tågvägen ligger kvar
    • aktivera funktionen "passera stopp", om tågvägen inte ligger kvar
  • uppmanar föraren för växling som inte är en tågvägsväxling att välja driftläge "skiftning"

Den som håller uppsikt i rörelseriktningen ansvarar för att växlar och spårspärrar kontrolleras.

Om en tågvägsväxling inte får något tekniskt körbesked innan den kommer fram till den närmaste signalpunktstavlan, får inte den fortsätta som en tågvägsväxling. Växlingen ska då ha ett nytt starttillstånd, enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd.

Om en växling som inte är en tågvägsväxling inte kan välja driftläge ”skiftning”, ska föraren meddela tillsyningsmannen detta. Därefter får föraren aktivera funktionen ”passera stopp”. Växlingen får framföras i driftläge ”särskilt ansvar” som längst till nästa signalpunktstavla eller dvärgsignal, där växlingen ska stanna och byta till driftläge ”skiftning”.


5.2 Dvärgsignal visar ”stopp”

Om en dvärgsignal visar ”stopp” ska växlingssättet stannas före signalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att signalen visar ”stopp”.

Om dvärgsignalen finns inom det växlingsområde som växlingen tidigare fått starttillstånd för, får tågklareraren lämna ett stoppassagemedgivande.

Ett stoppassagemedgivande får endast omfatta en signal i taget.

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren:

Växling xx vid dvärgsignal yy i ”stopp”.

xx är växlingens beteckning. yy är dvärgsignalens beteckning
Tågklareraren

  • förvissar sig om att växlingssättet utan fara kan fortsätta förbi dvärgsignal yy i ”stopp”
  • meddelar tillsyningsmannen:

Växling xx får passera dvärgsignal yy i ”stopp”.

Tillsyningsmannen

  • repeterar medgivandet.

Tågklareraren

  • bekräftar att medgivandet är rätt uppfattat.

Tillsyningsmannen

  • vidarebefordrar medgivandet till föraren och till den som beslutar om igångsättning.

Om dvärgsignalen utgör gräns för det växlingsområde som växlingen tidigare fått starttillstånd för ska växlingen ha ett nytt starttillstånd enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd, om växlingen ska fortsätta förbi dvärgsignalen.


5.3 Obehörig passage av dvärgsignal eller signalpunktstavla

Om en växling obehörigt har passerat en dvärgsignal eller signalpunktstavla ska föraren omedelbart stanna växlingen. Därefter ska tillsyningsmannen meddela tågklareraren: Växling xx har passerat dvärgsignal eller signalpunktstavla yy, där yy är dvärgsignalens eller signalpunktstavlans beteckning. Om tillsyningsmannen inte säkert vet dvärgsignalens eller signalpunktstavlans beteckning ska hen så noggrant som möjligt ange vilken signal det gäller.

Om det är en dvärgsignal som finns inom det växlingsområde som växlingen tidigare fått starttillstånd för, får tågklareraren lämna ett stoppassagemedgivande. Reglerna tillämpas på samma sätt som om växlingen hade stått vid den dvärgsignal eller signalpunktstavla som passerades obehörigt.

Om den signal som passerats utan medgivande är en signalpunktstavla eller en dvärgsignal som inte ingått i det växlingsområde som växlingen tidigare fått starttillstånd för, ska växlingen ha ett nytt starttillstånd enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd.

Om växlingen har fått driftläge ”nödstopp” gäller dessutom reglerna under rubriken 5.12 Start efter driftläge "nödstopp" innan växlingen åter får starta.


5.4 Växling utanför växlingsgränsen

Växling utanför växlingsgränsen får bara ske om tågklareraren har lämnat ett medgivande för detta till tillsyningsmannen. Om växlingen ska passera en utfartstavla eller utfartsblocksignal ska tillsyningsmannen även ha medgivande från tågklareraren att passera denna.

Ett växlingssätt får inte förflyttas längre utanför växlingsgränsen än att det sista spårfordonet finns omedelbart utanför driftplatsgränsen. Om det krävs längre växlingsrörelser eller om spårfordon behöver ställas upp på linjen, ska detta ske som spärrfärd.

Om småfordon ingår i växlingssättet får tågklareraren endast i undantagsfall lämna medgivande till växling utanför sådan växlingsgräns som ligger strax innanför driftplatsgränsen mot linjen. Ett växlingssätt med småfordon får i dessa fall aldrig helt eller delvis föras utanför driftplatsgränsen. Dessutom ska ett A-skydd först anordnas för området mellan växlingsgränsen och driftplatsgränsen. A-skyddet anordnas som skydd för växlingen enligt reglerna för A-skydd. Om småfordon behöver föras utanför driftplatsgränsen ska detta ske som spärrfärd.

Villkor för tågklarerarens medgivande

I de fall som växlingsgränsen ligger strax innanför driftplatsgränsen mot linjen gäller följande villkor för tågklarerarens medgivande:

Tågklareraren får inte lämna medgivande till växling utanför växlingsgränsen om det finns tåg på bevakningssträckan på väg mot den driftplats där växlingen sker. Detta gäller dock inte om tåget står vid infartssignalen till driftplatsen och dess förare har underrättats om växlingen.

Tågklareraren får inte lämna medgivande till växling utanför växlingsgränsen om driftplatsens infartstavla är gränspunkt för ett A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde, D-skyddsområde eller en spärrfärdssträcka.

Medgivande att växla utanför växlingsgränsen

Tillsyningsmannen

  • kontaktar tågklareraren, anger växlingens beteckning och begär medgivande att växla utanför växlingsgränsen
  • anger om småfordon ingår i växlingssättet.

Tågklareraren

  • påminner tillsyningsmannen, i de fall småfordon ingår i växlingssättet, om att ett direktplanerat A-skydd ska anordnas innan medgivandet får lämnas
  • undersöker om växling utanför växlingsgränsen kan medges utan fara
  • lokalreserverar om möjligt området och avspärrar den bevakningssträcka där växlingen ska ske
  • ger tillsyningsmannen medgivande att växla utanför växlingsgränsen:
    Växling xx får växla utanför växlingsgränsen
  • ger om så behövs växlingen medgivande att passera utfartstavlan eller utfartsblocksignalen:
    Växling xx får passera utfartstavla/utfartsblocksignal yy.

Tillsyningsmannen

  • vidarebefordrar medgivandet till föraren och eventuella signalgivare
  • genomför växlingen utanför växlingsgränsen
  • anmäler till tågklareraren så snart alla spårfordon har kommit innanför växlingsgränsen igen.

Tågklareraren

  • återtar lokalreserveringen
  • häver avspärrningen.


5.5 Växling utan uppsikt i rörelseriktningen

Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får ange att växling utan uppsikt i rörelseriktningen får bedrivas inom ett avgränsat spårområde om följande villkor är uppfyllda:

  • Inga andra fordonsrörelser kan komma in i växlingsområdet.
  • Inom växlingsområdet får det inte finnas plankorsningar, plattformsövergångar, nedsänkta spår, gångvägskorsningar eller något annat område dit allmänheten har tillträde.

5.6 Växling över växlingsvall

Infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser ska innehålla särskilda regler för växling över växlingsvall.


5.7 Växling med redskap som inte är spårgående

Vid växling med ett vägfordon eller redskap som inte går på spåret, till exempel en traktor eller ett linspel, får växlingens hastighet inte vara högre än vanlig gånghastighet (cirka 3 km/tim eller 1 m/s).


5.8 Växling inom ett D-skydd

D-skydd innebär att ett område på huvudspår upplåts för flera skyddsformer och färder och att det inte får förekomma några tågfärder i området. Ett D-skydd planeras av spårentreprenören i en dispositionsarbetsplan som ska godkännas av trafikledningen. När ett D-skydd har anordnats tar en huvudtillsyningsman över trafikledningen och beslutar med ledning av arbetsplanering och planeringssamtal vilka trafikverksamheter som får genomföras inom D-skyddet.

D-skyddsområdet får vara indelat i flera delområden. Delområdenas gränspunkter ska framgå av dispositionsarbetsplanen.

En växling får anordnas inom ett D-skydd. Växlingen trafikleds då av D-skyddets huvudtillsyningsman, som övertar tågklarerarens roll i de ordinarie reglerna för växling. I övrigt gäller de ordinariereglerna för växling med nedanstående tillägg och ändringar.

Växlingsområde

En växling inom ett D-skydd får pågå inom den del av D-skyddet som är inom en driftplats.

Starttillstånd

Huvudtillsyningsmannen kan ge växlingen starttillstånd för ett delområde i taget eller för flera delområden på samma gång.

Passera gräns in till D-skyddsområdet

Innan en växling ska föras in till ett D-skydd ska tillsyningsmannen ha fått starttillstånd av huvudtillsyningsmannen. Efter att växlingssättet i sin helhet har förts in i D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen anmäla till tågklareraren att färden fram till D-skyddsområdet är avslutad.

Om gränspunkten utgörs av en dvärgsignal eller signalpunktstavla som gäller för rörelse ut från D-skyddsområdet, får tågklareraren inte medge rörelse förbi den närmaste dvärgsignalen eller signalpunktstavlan fram till gränspunkten förrän tillsyningsmannen har bekräftat att hen har fått starttillstånd för växlingen av huvudtillsyningsmannen.

Passera gräns ut från D-skyddsområdet

Innan en växling förs ut ur D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen ha fått starttillstånd från tågklareraren för den fortsatta färden utanför D-skyddsområdet. När växlingssättet i sin helhet har förts ut ur D-skyddsområdet ska tillsyningsmannen anmäla växlingen avslutad till huvudtillsyningsmannen.

Passera gräns för delområde

Ett starttillstånd för en växling innebär att gränspunkten där växlingssättet står får passeras. Starttillståndet är samtidigt ett medgivande att passera en eventuell dvärgsignal eller signalpunktstavla i gränspunkten. Om växlingen får starttillstånd för flera delområden får den passera mellanliggande gränspunkter utan att stanna.

Passera signaler inom ett delområde

Signalpunktstavlor som inte utgör gräns för ett delområde får passeras. Detsamma gäller dvärgsignaler oavsett signalbild.


5.9 Fel på tågskyddssystemet

Om föraren under pågående växling upptäcker att det blir fel på tågskyddssystemet i fordonet ska hen stanna växlingen och meddela tillsyningsmannen detta. Därefter ska tillsyningsmannen kontakta tågklareraren. För fortsatt färd gäller följande regler.

Järnvägsföretaget ska se till att felavhjälpning eller fordonsbyte sker snarast möjligt.

Fel på tågskyddssystemet vid driftläge ”skiftning”

En växling med fel på tågskyddssystemet som innebär att den inte kan framföras i driftläge ”skiftning” får fortsätta inom det område som framgått av växlingsplanen eller den muntliga överenskommelsen.

Fel på tågskyddssystemet vid tågvägsväxling

En växling med fel på tågskyddssystemet som innebär att den inte kan framföras i driftläge ”full övervakning” eller driftläge ”på sikt” får inte fortsätta som en tågvägsväxling. För fortsatt färd krävs ett nytt starttillstånd, enligt reglerna under rubriken 2.4 Starttillstånd.

Balisinformationsfel

Om föraren får ett textmeddelande om balisinformationsfel ska hen meddela tillyningsmannen detta. Tillsyningsmannen ska rapportera felet till tågklareraren. Om felet inte innebär driftläge ”nödstopp”, får färden fortsätta fortsätta utan särskilda restriktioner.