TTJ
3 Skydd av punkter på banan
3.1 Signaler för vägskyddsanläggning
3.1.1 Vägskyddssignal (V-signal)
Det finns V-signaler vid plankorsningar som har en vägskyddsanläggning.V-signaler har i regel en gemensam ljusöppning för rött och vitt sken. Det förekommer dock även V-signaler med olika ljusöppningar för rött och vitt sken, placerade lodrätt eller vågrätt. V-signalerna är försedda med en gul fyrkantig skylt med symbolen ”V”.
V-signalen är placerad strax före eller omedelbart bortom plankorsningen
Följande undantag förekommer dock:
- På sidospår förekommer plankorsningar med vägskyddsanläggningar utan V-signal, så kallad förenklad bevakning.
- En vägskyddsanläggning vid en plankorsning som endast är avsedd för gång- och cykeltrafik kan sakna V-signal.
- En V-signal kan undantagsvis finnas vid en plattformsövergång eller gångvägskorsning. (Det som forsättningsvis sägs om plankorsningar gäller då även plattformsövergångar eller gångvägskorsningar.)
- I system E2 och E3 kan det finnas en tavla "vägskyddsanläggning" i stället för V-signal.
Som en avvikelse från de normala placeringsreglerna gäller att en V-signal som står mellan två spår gäller för båda spåren, om inte en pilskylt anger vilket av de båda spåren som signalen gäller för.
Före en plankorsning med en V-signal finns det i vissa fall en orienteringstavla för vägskyddsanläggning och i vissa fall en V- försignal. Avståndet från orienteringstavlan till plankorsningen är i regel tillräckligt för att ett tåg eller spärrfärdssätt ska kunna bromsas till stopp före plankorsningen, medan avståndet från V-försignalen till plankorsningen inte är det.
V-signal”stopp före plankorsningen”
Vid tågfärd i säkrad rörelse ska tåget om möjligt stanna före plankorsningen.Vid växling och spärrfärd samt vid tågfärd i siktrörelse ska fordonssättet stanna före plankorsningen. När fordonssättet har stannat vid plankorsningen får det fortsätta sedan reglerna för respektive färd har tillämpats.
V-signal ”passera”
Vägskyddsanläggningen spärrar vägtrafiken. Plankorsningen får passeras.Släckt, otydlig eller felaktig V-signal
Om en V-signal är släckt eller visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp före plankorsningen”.3.1.2 Vägskyddsförsignal (V-försignal)
V-försignal ”stopp före plankorsningen”
Räkna med att den följande V-signalen visar ”stopp före plankorsningen”.
V-försignal ”passera”
Räkna med att den följande V-signalen visar ”passera”.I system E2 finns inga V-försignaler.
Tilläggsskylt för flera plankorsningar
En V-försignal kan försignalera V-signaler vid fler plankorsningar än en. V-försignalen är då försedd med en tilläggsskylt som anger hur många plankorsningar som signalen försignalerar.
Exempel på tilläggsskylt för flera plankorsningar
Tilläggsskylt för en V-försignal som gäller flera plankorsningar.Släckt, otydlig eller felaktig V-försignal
Om en V-försignal är släckt eller om den visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp före plankorsningen”.3.1.3 Tavla Vägskyddsanläggning
I system E2 och E3 kan det vid en vägskyddsanläggning som signaleras med hyttsignalbesked finnas en tavla "vägskyddsanläggning" i stället för en V-signal.
Tavla vägskyddsanläggning
Om en färd har fått signalbeskedet "stopp för plankorsningen" eller hastighetsbesked "20 km/tim" ska föraren om möjligt stanna färden före tavlan. Färden får fortsätta när föraren har förvissat sig om att detta kan ske utan fara.Om en färd framförs utan tekniskt körbesked ska föraren stanna färden före tavlan. Färden får fortsätta när föraren har förvissat sig om att detta kan ske utan fara.
Som en avvikelse från de normala placeringsreglerna gäller att en tavla "vägskyddsanläggning" som står mellan två spår gäller för båda spåren, om inte en pilskylt anger vilket av de båda spåren som signalen gäller för.
3.1.4 Orienteringstavla för vägskyddsanläggning
En orienteringstavla för en vägskyddsanläggning orienterar om en följande V-försignal eller V-signal.
På huvudspår markerar orienteringstavlan den punkt där föraren vid säkrad rörelse ska kontrollera vad den följande V-försignalen eller V-signalen visar.
Orienteringstavlan finns i regel inte i följande fall:
- om det finns beroende mellan vägskyddsanläggningen och en huvudsignal, så att huvudsignalen inte kan visa ”kör” utan att V-signalen visar ”passera”
- om den största tillåtna hastigheten över plankorsningen är högst 40 km/tim
- före vissa vägskyddsanläggningar där det mot vägen finns endast ljud- och ljussignaler och där V-försignal saknas.
Om orienteringstavlan bara gäller vid rörelse från eller till ett visst spår, är den försedd med en tilläggsskylt ”inskränkning”.
Orienteringstavla för vägskyddsanläggning
Anger den punkt där man kan förvänta sig att den följande V-försignalen och V-signalen ska ha växlat till ”passera”.Vid tågfärd och spärrfärd ska föraren vid orienteringstavlan kontrollera att den följande V-försignalen eller V-signalen visar ”passera”. Om signalen inte visar ”passera” ska åtgärder vidtagas enligt reglerna för respektive färd. 
Orienteringstavla för vägskyddsanläggning med tilläggskylt ”inskränkning”
3.1.5 Signaler för vägskyddsanläggning - information från tågskyddssystemet
System H och M
Vissa vägskyddsanläggningar i system H och M är ATC-övervakade, vilket i så fall anges i linjeboken. Om V-signalen visar ”stopp före plankorsningen” lämnas ATC-målinformation ”vänta stopp” så långt före plankorsningen att tåget eller spärrfärdssättet kan stannas före denna. Tågskyddssystemet övervakar bromsning ned till den övervakningshastighet som anges med ett särskilt ATC-besked (exempel: ”4H” för 40 km/tim).System E2
Vägskyddsanläggningarna i system E2 övervakas av tågskyddssystemet. Om vägskyddsanläggningen inte varnar vägtrafikanterna lämnas beskedet "stopp före plankorsningen" så långt före plankorsningen att tåget eller spärrfärden kan stanna före denna.3.1.6 HIS-tavla
Det finns vägskyddsanläggningar som är utrustade med hastighetsinformationssystem (HIS) för tidigare aktivering av vägskyddsanläggningen för tåg med hög hastighet.
En HIS-tavla utmärker den plats på banan där givare är placerade för den tidigarelagda aktiveringen av vägskyddsanläggningen.
HIS-tavla
Anger den lägsta hastighet som tåget måste hålla vid tavlan för att vägskyddsanläggningen ska kunna aktiveras vid tavlan.Om tavlan passeras med en lägre hastighet än tavlans hastighetsinformation kommer vägskyddsanläggningen att aktiveras först vid nästa aktiveringspunkt. Om hastigheten efter passage av tavlan ökas över den hastighet som anges på HIS-tavlan finns det risk för att tågskyddssystemet ingriper med bromsning innan vägskyddsanläggningen passeras.
3.2 Signaler för skredvarning
Skredvarningsstopplyktor finns före platser med en skredvarningsanläggning. De är försignalerade av skredvarningsförsignaler. Signalerna är normalt släckta. De är försedda med en gul fyrkantig skylt med text "Skredvarning" respektive "Fsi Skredvarning" samt signalbeteckning.
Närmast föregående huvudsignal kan inte visa "kör" när "stopp" visas i en följande skredvarningsstopplykta.
3.2.1 Skredvarningsstopplykta
Skredvarningsstopplykta ”stopp, skredvarning”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklarerare.En skredvarningsstopplykta som är släckt saknar signalbetydelse.
3.2.2 Skredvarningsförsignal
Skredvarningsförsignal ”vänta stopp, skredvarning”
Räkna med att den följande skredvarningsstopplyktan visar ”stopp, skredvarning ”.En skredvarningsförsignal som är släckt saknar signalbetydelse.
3.2.3 Signaler för skredvarning - information från tågskyddssystemet
Inom ett ATC-område finns balisgrupper vid skredvarningsförsignaler och skredvarningsstopplyktor. Balisgrupperna lämnar ATC-informationen ”vänta stopp” respektive ”stopp” när ”stopp, skredvarning” visas.
När en skredvarningsförsignal som visar ”vänta stopp, skredvarning” har passerats, visas ATC-förbeskedet ”vänta 00”, på samma sätt som efter passage av en fristående försignal i ”vänta stopp”.
Efter passage av en skredvarningsstopplykta som visar ”stopp, skredvarning” visas ATC-huvudbeskedet ”stoppsignal passerad”, på samma sätt som efter passage av en huvudsignal i ”stopp”. Detta gäller tills det område som övervakas av skredvarningsanläggningen har passerats.
3.3 Brosignal
Brosignaler är ljussignaler som finns före rörliga broar. De är inte försignalerade.
Brosignaler har i regel en gemensam ljusöppning för rött och vitt sken. Det förekommer dock även brosignaler med olika ljusöppningar för rött och vitt sken, placerade lodrätt eller vågrätt. Brosignalerna är försedda med en gul fyrkantig skylt med en symbol för rörlig bro. Skylten är i regel placerad under bakgrundsskärmen.
Närmast föregående huvudsignal kan inte visa ”kör” när ”stopp” visas i enföljande brosignal.
Brosignal ”stopp”
Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren.
Brosignal ”passera”
Den rörliga bron är i kontroll och kan passeras.3.3.1 Släckt, otydlig eller felaktig brosignal
Om en brosignal är släckt eller visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp”.
Undantag: Brosignaler kan ha en reservlampa som tänds vid fel på den ordinarie signallampan. Reservlampan visar vitt sken och är placerad på bakgrundsskärmen, omedelbart under den ordinarie ljusöppningen. När reservlampan lyser ska det jämställas med att brosignalen visar ”passera”.
3.4 Signaler för tunnelportar
Portkontrollsignaler finns framför tunnlar med portar. De är försignalerade av portkontrollförsignaler.
3.4.1 Portkontrollsignal
Portkontrollsignal ”passera”
Signalen får passeras.
Portkontrollsignal ”stopp”
Signalen får passeras sedan föraren har konstaterat att porten kan passeras.3.4.2 Portkontrollförsignal
Portkontrollförsignal ”vänta stopp”
Räkna med att portkontrollsignalen visar ”stopp”.En portkontrollförsignal som är släckt saknar signalbetydelse.
3.4.3 Portsignaler - information från tågskyddssystemet
Om portkontrollsignalen visar ”stopp” lämnas ATC-målinformation så långt före porten att tåget eller spärrfärdssättet kan stanna före denna. Tågskyddssystemet övervakar bromsning ned till den hastighet som anges med ett särskilt ATC-besked, ”4H” för 40 km/tim vid ingångsporten respektive ”8H” för 80 km/tim vid utgångsporten.
3.4.4 Släckt, otydlig eller felaktig portkontrollsignal
Om en portkontrollsignal är släckt eller visar en otydlig eller felaktig signalbild ska det jämställas med att den visar ”stopp”.
3.5 Signaler för skydd av andra punkter på banan
3.5.1 Spårspärrskärm
Spårspärrskärmar kan finnas för att märka ut spårspärrar, växlar som leder till urspårning och andra liknande rörliga objekt i spåret. De kan också finnas för att märka ut stoppbockar eller andra fasta hinder i sidospår.
Spårspärrskärmar vid rörliga objekt är vridbara mekaniska signaler, i form av en skärm eller i form av en lykta som när nattsignaler används är upplyst inifrån. Spårspärrskärmar vid fasta hinder är signaltavlor.
Spårspärrskärm ”stopp”
Det objekt som spårspärrskärmen märker ut får inte passeras.En spårspärrskärm med vågrätt svart streck, placerad bredvid spåret, gäller för spåren på båda sidor om signalen. En spårspärrskärm med ett lutande svart streck gäller för det spår som det svarta strecket lutar ned mot.
Spårspärrskärm ”passera”
Det objekt som spårspärrskärmen märker ut kan passeras.Spårspärrskärmar ska normalt inte kunna visa ”stopp” vid säkrad rörelse. Skulle en spårspärrskärm oväntat visa ”stopp” ska föraren om möjligt stanna tåget eller spärrfärdssättet före signalen och annars snarast möjligt därefter.
Avvikelse från de normala placeringsreglerna
Pilskylt för avvikande sidoplacering används inte för spårspärrskärmar.Vid spårspärrar som är placerade i växlar förekommer det att samma spårspärrskärm gäller för flera spår som löper in i växeln.
3.5.2 Hinderstopplykta
Hinderstopplyktor är ljussignaler som kan finnas för att skydda hinder i sidospår, till exempel en återfjädrande växel som inte sluter eller en vagnhallsport. De kan även markera stoppbockar som kan utgöra slutpunkten för en tågfärdväg.
Hinderstopplyktor har endast en ljusöppning, som kan vara tänd eller släckt. Hinderstopplyktor på stoppbockar är dock i regel alltid tända.
Hinderstopplykta ”stopp”
Det objekt som hinderstopplyktan skyddar får bara passeras enligt reglerna för respektive färd.En hinderstopplykta som är släckt saknar signalbetydelse.
3.5.3 Hindertavla
En flyttbar hindertavla används bland annat för att stänga av ett ofarbart spår eller för att skydda en arbetsplats vid A-skydd.
Hindertavlan är försedd med en anordning för att sätta fast tavlan på rälen. Den kan också sitta på en stolpe. Hindertavlan placeras så att tavlan befinner sig mellan rälerna i det spår som den gäller för.
En fast placerad hindertavla kan finnas för att markera
- fasta eller rörliga hinder i sidospår, till exempel en stoppbock, vagnhallsport eller grind
- en stoppbock som kan utgöra slutpunkten för en tågfärdväg.
Hindertavla ”stopp”
Tavlan får inte passeras. En flyttbar tavla får dock passeras om tillsyningsmannen för den trafikverksamhet som tavlan skyddar har medgett detta vid samråd.Flyttbara hindertavlor ska normalt inte förekomma vid säkrad rörelse. Skulle en sådan påträffas oväntat ska föraren om möjligt stanna färden före tavlan och annars snarast möjligt därefter. Innan färden får fortsätta ska föraren undersöka om det finns något som hindrar fortsatt färd.
3.5.4 Rörlig korsning
Tavla ”rörlig korsning” finns för att markera växlar som har en rörlig korsning.
Tavla ”rörlig korsning”
Växeln har en rörlig korsning.3.5.5 Ploglyfttavla
Ploglyfttavla finns på platser där snöplog eller spårrensare måste lyftas för att skydda utrustning i spåret.
Ploglyfttavla
Snöplog och spårrensare ska lyftas.3.6 Växelsignaler
Växelsignaler kan finnas för att ange vilket läge en växel intar. Vissa växelsignaler visar ”stopp” när en växel inte är i kontroll eller när en medväxel ligger fel.
3.6.1 Växelskärm
Växelskärmar är vridbara mekaniska signaler i form av en skärm eller en inifrån upplyst lykta.
”rakläge”
Motväxel som ligger i rakläge.
”rakläge”
Medväxel som ligger i rakläge.
”kurvläge, vänsterläge”
Motväxel som ligger i kurvläge och vänsterläge.
”kurvläge, högerläge”
Motväxel som ligger i kurvläge och högerläge.
”kurvläge"
Medväxel som ligger i kurvläge.Rakläge innebär att växeln ligger till eller från växelns rakspår eller det minst krökta spåret. Kurvläge innebär att växeln ligger till eller från växelns kurvspår eller det mest krökta spåret.
Avsteg från de normala placeringsreglerna
Växelskärmen är placerad invid växelns tungspets till höger eller till vänster om spåret. Pilskylt för avvikande sidoplacering används inte.3.6.2 Växelsignal (tablåsignal)
Om en växelsignal av typen tablåsignal avser en motväxel är den i regel placerad ett stycke före växeln.
Vid en medväxel används i regel en växelsignal för vartdera spåret. Signalerna är då placerade strax före hinderfrihetspunkten. I vissa fall finns det vid en medväxel en gemensam växelsignal, placerad i höjd med växeltungorna.
”rakläge”
Motväxel eller medväxel som ligger i rakläge
”rakläge”
Motväxel eller medväxel som ligger i rakläge
”kurvläge, vänsterläge”
Motväxel som ligger i kurvläge och vänsterläge.
”kurvläge,högerläge”
Motväxel som ligger i kurvläge och högerläge.
”kurvläge,vänsterläge”
Medväxel som ligger i kurvläge och vänsterläge och som därmed leder från det högra spåret.
”kurvläge, högerläge”
Medväxel som ligger i kurvläge och högerläge och som därmed leder från det vänstra spåret.
”stopp”
Vid en medväxel ska fordonssättet stannas före hinderfrihetspunkten. Det får föras vidare sedan man har kontrollerat att inga fordon nalkas på det andra spåret. Växeln får passeras sedan man har kontrollerat att den sluter. Vid en motväxel får fordonssättet föras förbi växelsignalen, men det ska stannas före växeln. Växeln får passeras sedan man har kontrollerat att den sluter.Rakläge innebär att växeln leder till eller från växelns rakspår eller det minst krökta spåret. Kurvläge innebär att växeln leder till eller från växelns kurvspår eller det mest krökta spåret.
Det är inte alla växelsignaler som kan visa ”stopp”.
Växelsignaler ska normalt inte kunna visa ”stopp” vid säkrad rörelse. Skulle en växelsignal oväntat visa ”stopp” ska tåget eller spärrfärdssättet om möjligt stannas före växeln.
3.6.3 Hinderpåle
En hinderpåle står mellan de sammanlöpande spåren vid en växel eller spårkorsning.
Hinderpåle
Anger var hinderfrihetspunkten mellan de sammanlöpande spåren är belägen.Om det finns en huvudsignal, dvärgsignal eller skyddsstopplykta vid eller strax intill hinderfrihetspunkten, finns det i regel ingen hinderpåle där. Även i andra fall kan hinderpåle saknas.
3.7 Signaler för eldriften
Signaler för eldriften gäller endast för spårfordon som framförs med uppfälld strömavtagare.
3.7.1 Elspärrsignal
Det finns av två typer av elspärrsignal: röd elspärrsignal och gul elspärrsignal.
Elspärrsignalerna är i regel signaltavlor, men de kan även förekomma som en mekanisk signal i form av en skärm som vrids undan när stoppbeskedet inte ska gälla.
Tavlan eller skärmen har urtag som kan vara lodräta eller vågräta.
En elspärrsignal som är placerad vid en motväxel kan vara försedd med en tilläggskylt med en vågrät pil. Tavlan gäller då bara när växeln leder i den angivna riktningen.
Tilläggsskylten är antingen vit med en svart pil eller svart med en vit pil.
Elspärrsignalen gäller vid växling samt vid tågfärd eller spärrfärd som framförs som siktrörelse. Vid säkrad rörelse gäller inte elspärrsignaler.
Röd elspärrsignal
En röd elspärrsignal finns där kontaktledningen tar slut. Den kan också finnas för att markera frånkopplade och jordade kontaktledningssektioner på sidospår.
Röd elspärrsignal ”stopp”
Fordon med uppfälld strömavtagare får inte passera signalen.
Röd elspärrsignal med tilläggsskylt med pil ”stopp”
Om det finns en tilläggsskylt gäller beskedet ”stopp” endast om motväxeln ligger i det läge (vänsterläge eller högerläge) som pilen anger.
Gul elspärrsignal
En gul elspärrsignal finns för att markera uppställningsområden där kontaktledningen normalt är spänningslös och kan vara jordad.
Gul elspärrsignal ”villkorligt stopp”
Fordon med uppfälld strömavtagare får bara passera signalen om tågklareraren eller tillsyningsmannen har lämnat besked om att kontaktledningen är spänningssatt.
Gul elspärrsignal med tilläggsskylt med pil ”villkorligt stopp”
Om det finns en tilläggsskylt gäller beskedet ”villkorligt stopp” endast om motväxeln ligger i det läge (vänsterläge eller högerläge) som pilen anger.Avvikelse från normala placeringsregler
Pilskylt för avvikande sidoplacering används inte. Elspärrsignaler kan vara placerade i kontaktledningen.3.7.2 Nedkopplingstavla
Nedkopplingstavlor används vid skyddssektioner och vid enkla sektionspunkter i kontaktledningen.
Vid skyddssektioner som ibland är urkopplade och ibland inkopplade finns nedkopplingstavlor med en signallampa som är tänd när skyddssektionen är spänningsförande.
En skyddssektion som normalt är inkopplad behöver inte vara försedd med någon nedkopplingstavla när den är inkopplad. En tavla sätts då upp när skyddssektionen tillfälligtvis kopplas ur. Sådana skyddssektioner är angivna i linjeboken.
Nedkopplingstavla utan signallampa
Slå ifrån drivmotorströmmen innan någon strömavtagare passerar nedkopplingstavlan.
Nedkopplingstavla med släckt signallampa
När alla strömavtagare har passerat nedkopplingstavlan för motsatt körriktning får drivmotorströmmen åter kopplas in. När ett fordonssätt med endast en uppfälld strömavtagare har passerat en nedkopplingstavla med släckt signallampa får drivmotorströmmen åter kopplas in när spänningen återkommer. 
Nedkopplingstavla med tänd signallampa
Drivmotorströmmen kan förbli inkopplad.Avvikelse från normala placeringsregler
En nedkopplingstavla utan signallampa kan vara placerad i kontaktledningen.3.7.3 Strömbegränsningstavla
Strömbegränsningstavlor används vid sektionsisolatorer där spänningsmatningen på ömse sidor sker över olika linjebrytare, men där en spänningslös skyddssektion saknas.
Strömbegränsningstavla
Passera tavlan utan strömpådrag eller med så lågt pådrag som omständigheterna medger.Med pådrag jämställs återmatande elbroms. Tavlan får dock passeras med blandbroms om elbromseffekten är måttlig.
3.7.4 Urkopplingstavla och inkopplingstavla
Urkopplingstavlor och inkopplingstavlor används vid tillfälligt anordnade jordade skyddssektioner.
Urkopplingstavla
Huvudbrytaren på fordonet ska vara frånslagen innan någon uppfälld strömavtagare passerar tavlan. Saknas huvudbrytare ska drivmotorströmmen vara frånkopplad.
Inkopplingstavla
Huvudbrytaren får åter slås till och drivmotorströmmen åter kopplas in när alla uppfällda strömavtagare har passerat tavlan.3.7.5 Stoppförbudstavla
Stoppförbudstavlor används där det finns risk för att kontaktledningen bränns av om ett fordon med uppfälld strömavtagare stannar.
